Logotyp på utskrifter

GRowth

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasFörprojektering
ProjektägareGöteborgsregionens kommunalförbund, GR
KontaktpersonAnders Helsing
E-postanders.helsing@grkom.se
Telefonnummer031-335 5132
Beviljat ESF-stöd401 720 kr
Total projektbudget401 720 kr
Projektperiod2008-05-01 till 2008-10-31
RegionVästsverige
In English

Sammanfattning

I Sverige finns en tradition att utbilda sig till löntagare och inte till entreprenör. Det hela handlar om att utbildningssektorn har haft svårt att förankra tanken om alternativ till anställningsbarhet och att skolan som den ser ut i dagsläget generellt sett inte är konstruerad för att uppmuntra kreativitet och idéskapande kring entreprenörskap.

För att nå en förändring gäller det naturligtvis att skapa förändringsutrymme i skolans struktur och styrning. Ungdomar lär av hur vuxna är och kanske inte alltid vad som står på whiteboarden om hur det "borde vara".

Lösningen sitter i den enskilde utbildarens kompetens och deras möjligheter att skapa en utbildningssituation som tar hänsyn till begrepp som att bygga trygghet, självförtroende, idékraft och framtidstro hos de studerande. Om detta ska bli möjligt måste förutsättningarna förbättras för lärare, studie och yrkesvägledare, yrkesvalslärare inom gymnasiesärskolan och särvux och beslutsfattare att utveckla utbildningssektorn för de utmaningar som den står inför i framtiden.

Bakgrund


Entreprenöriella individer och entreprenörskap är inte bara viktigt ur ett näringspolitiskt perspektiv. Det är lika viktigt i form av nyskapande och kreativitet i andra delar av samhället, exempelvis inom offentlig verksamhet.

I dagens informationssamhälle och global ekonomi hämtar företag sin konkurrensförmåga från tillgång på kreativitet. Ett företags största värde idag är ofta innehållet i dess varumärke, vad det står för och förmågan till snabb förnyelse. Konkurrensförmågan och ett företags möjligheter att klara sig och utvecklas blir därmed beroende av individernas förmåga till nytänkade och kreativitet och företagets förmåga till flexibilitet. Detta nya skifte i förutsättningar för ekonomisk utveckling har uttryckts av många forskare på området.
För första gången i historien handlar ekonomisk tillväxt om att utveckla kreativiteten och andra mänskliga kvalitéer.

I en globaliserad ekonomi där individernas förmåga till kreativt tänkande och handlande är en avgörande framgångsfaktor blir de lokala förutsättningarna allt viktigare. En regions förmåga till konkurrerskraft bestäms av dess möjlighet att attrahera kreativa individer och förmågan att locka fram och skapa förutsättningar för kreativitet hos sina invånare.
Mycket av debatten kring samhällsutvecklingen, tillväxt och globalisering handlar idag om de processer som leder till entreprenörskap. I ett nationellt perspektiv är dessa begrepp av högsta prioritet för att skapa fler arbetstillfällen och ökad tillväxt. Inom EU ses ett främjande av entreprenörskap och entreprenöriellt lärande som en av åtta nyckelkompetenser för ett livslångt lärande och en grundförutsättning för genomförande av Lissabonstrategin i syfte att flytta fram positionerna i ett globalt perspektiv.

Utmaning/Problem
I Sverige finns en tradition att utbilda sig till löntagare och inte till entreprenör. Det hela handlar om att utbildningssektorn har haft svårt att förankra tanken om alternativ till anställningsbarhet och att skolan som den ser ut i dagsläget generellt sett inte är konstruerad för att uppmuntra kreativitet och idéskapande med koppling till entreprenörskap.
Att hela utbildningssektorn har positiv attityd och kunskap till entreprenörskap och entreprenöriellt lärande är centralt för att utveckla ett kreativt samhälle. Ett förändrat förhållningssättet som måste utvecklas inom utbildningssektorn bör präglas av kreativitet och öppenhet för nya idéer och förslag. Att utbilda kring och om entreprenörskap kräver pedagogiska angreppssätt som skiljer sig från de som traditionellt används inom utbildningssektorn. Större kraft måste läggas på att ge studenterna tilltro till sig själva och stärka deras egenkraft samt i högre grad koppla ihop teori och praktik genom ett mer entreprenöriellt lärande.
För att framgångsrikt utveckla och utbilda i entreprenörskap och bygga en kultur som präglas av entreprenöriellt lärande krävs ett dynamiskt samspel så att olika kompetenser möts och utvecklas i form av triple helix - samarbeten.

I GR Utbildnings strategiska satsningsområden för 2008 betonas vikten av att satsa på de yrkesverksammas kompetensutveckling kring entreprenörskap och entreprenöriellt lärande samt att fortsätta att integrera EU:s strukturfondsprogram i det utvecklingsarbete och den kompetensutveckling som genomförs för personal och ledare inom utbildningssektorn. Det finns en politisk förankring och beslut inom GR att ansöka om förprojekteringsmedel inom Socialfonden för att gå vidare och utveckla stödjande system för att stärka entreprenörskap och entreprenöriellt lärande inom utbildningssektorn i Göteborgsregionen.

Syfte


Avsikten med förprojekteringen:
-Utveckla utbildningssystem som stärker entreprenöriellt lärande inom ungdomsgymnasiet och vuxenutbildningen.
-Ta fram metoder för att utveckla insatser för att förbättra attityder och kunskaper kring entreprenörskap inom ungdomsgymnasiet och vuxenutbildningen.
-Arbeta för en tydlig integrering av entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i GRs regionalpolitiska utbildningsmål.
-Utveckla former för att dela med sig av praktiska erfarenheter på lokal och regional nivå inom området.
-Utveckla samverkan mellan näringsliv, offentlig sektor och civila samhället på området.
-Förstärka den internationella dimensionen som utvecklingsverktyg inom området.
-Skapa tvärsektoriella nätverk kring entreprenörskap mellan utbildningssektorn, näringslivet och det civila samhället.
-Sprida resultaten och erfarenheterna inom regionen.

Målsättning

Övergripande målsättning för hela projektet
-Att utbildningssektorn i samverkan med näringslivet och civila samhället blir bättre på att uppmuntra till entreprenörskap och entreprenöriellt lärande.
-Att entreprenörskap bidrar till långsiktig hållbar regional utveckling
Mätbara projektmål:
-Att en genomförandeansökan skickas in till ESF-rådet hösten 2008.
Mätbara projektmål för genomförandeprojektet:
-Förankra projektet så att minst 300 personer av målgruppen deltar i kompetensutvecklingen.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Aktiviteterna i förprojekteringen görs tillgängliga för alla oavsett funktionshinder.

Transnationellt samarbete

Projektets problemformulering delar vi med många i Europa. Mot bakgrund av detta får projekt i sin helhet ut mycket av att delta i ett transnationellt tematiskt nätverk som handlar om entreprenörskap och entreprenöriellt lärande inom utbildningssektorn. Den typen av utbyte och jämförelser kan utgöra skillnaden mellan ett framgångsrikt och ett mindre framgångsrikt projekt.
Det finns många olika metoder och angreppssätt runt om i Europa för att bland annat utveckla entreprenörskap och entreprenöriellt lärande inom utbildningssektorn. GR har under flera år deltagit i ett brett transnationellt samarbete med Oxford Brookes University och Warwick Business School kring entreprenörskap och entreprenöriellt lärande. Ett transnationellt samarbete möjliggör jämförelser och utveckling av modeller som visat sig framgångsrika på flera olika platser. Ett sådant samarbete möjliggör också ett utbyte för personalen i verksamheterna genom att de får träffa kollegor från andra länder och därigenom sätta sig själva i ett större sammanhang och i en europeisk kontext.

Kommun

  • Ale
  • Alingsås
  • Bengtsfors
  • Bollebygd
  • Borås
  • Dals-Ed
  • Essunga
  • Falkenberg
  • Falköping
  • Färgelanda
  • Grästorp
  • Gullspång
  • Göteborg
  • Götene
  • Halmstad
  • Herrljunga
  • Hjo
  • Hylte
  • Härryda
  • Karlsborg
  • Kungsbacka
  • Kungälv
  • Laholm
  • Lerum
  • Lidköping
  • Lilla-Edet
  • Lysekil
  • Mariestad
  • Marks
  • Mellerud
  • Munkedal
  • Mölndal
  • Orust
  • Partille
  • Skara
  • Skövde
  • Sotenäs
  • Stenungsund
  • Strömstad
  • Svenljunga
  • Tanum
  • Tibro
  • Tidaholm
  • Tjörn
  • Tranemo
  • Trollhättan
  • Töreboda
  • Uddevalla
  • Ulricehamn
  • Vara
  • Varberg
  • Vårgårda
  • Vänersborg
  • Åmål
  • Öckerö