Logotyp på utskrifter

GRowth 2

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägareGöteborgsregionens kommunalförbund, GR
KontaktpersonBjörn Flintberg
E-postbjorn.flintberg@grkom.se
Telefonnummer031-335 50 35
Beviljat ESF-stöd18 232 514 kr
Total projektbudget18 232 514 kr
Projektperiod2009-01-05 till 2010-12-31
RegionVästsverige
In English

Sammanfattning

Projektet GRowth leder en förändringsprocess inom gymnasie- och vuxenutbildning. Målsättningen är att förbättra attityder till entreprenörskap och entreprenöriellt lärande.

Bakgrund

Entreprenöriella individer och entreprenörskap är inte bara viktigt ur ett näringspolitiskt perspektiv. Det är lika viktigt i form av nyskapande och kreativitet i andra delar av samhället, exempelvis inom offentlig verksamhet.I dagens informationssamhälle och globala ekonomi hämtar företag sin konkurrensförmåga från tillgång på kreativitet. Ett företags största värde idag är ofta innehållet i dess varumärke, vad det står för och förmågan till snabb förnyelse. Konkurrensförmågan och ett företags möjligheter att klara sig och utvecklas blir därmed beroende av individernas förmåga till nytänkande, kreativitet och företagets förmåga till flexibilitet. Detta nya skifte i förutsättningar för ekonomisk utveckling har uttryckts av många forskare på området. För första gången i historien handlar ekonomisk tillväxt om att utveckla kreativitet och andra mänskliga kvalitéer.
I en globaliserad ekonomi där individernas förmåga till kreativt tänkande och handlande är en avgörande framgångsfaktor blir de lokala förutsättningarna allt viktigare. En regions förmåga till konkurrenskraft bestäms av dess möjlighet att attrahera kreativa individer och förmågan att locka fram och skapa förutsättningar för kreativitet och företagsamhet hos sina invånare.
Mycket av debatten kring samhällsutvecklingen, tillväxt och globalisering handlar idag om de processer som leder till entreprenörskap. I ett nationellt perspektiv är dessa begrepp av högsta prioritet för att skapa fler arbetstillfällen och ökad tillväxt. Inom EU ses ett främjande av entreprenörskap och entreprenöriellt lärande som en av åtta nyckelkompetenser för ett livslångt lärande och en grundförutsättning för genomförande av Lissabonstrategin.

Utmaningar och möjligheter
Utifrån att arbetslivets kravs förändras för personal inom ungdomsgymnasiet och vuxenutbildningen krävs det insatser som stärker individens ställning, ökar statusen, yrkesstoltheten och individens möjlighet att byta position på arbetsmarknaden.

I Sverige finns en tradition att utbilda sig till löntagare och inte till entreprenör. Det hela handlar om att utbildningssektorn har haft svårt att förankra tanken om alternativ till anställningsbarhet och att skolan som den ser ut i dagsläget generellt sett inte är konstruerad för att uppmuntra kreativitet och idéskapande med koppling till entreprenörskap.
Att hela utbildningssektorn har en positiv attityd till entreprenörskap och entreprenöriellt lärande är centralt för att utveckla ett kreativt samhälle. Ett förändrat förhållningssätt, som måste utvecklas inom utbildningssektorn, bör präglas av kreativitet och öppenhet för nya idéer och förslag. Att utbilda kring och om entreprenörskap kräver pedagogiska angreppssätt som skiljer sig från dem som traditionellt används inom utbildningssektorn. Större kraft måste läggas på att ge eleverna tilltro till sig själva och stärka deras egenkraft samt i högre grad koppla ihop teori och praktik genom ett mer entreprenöriellt lärande.
För att framgångsrikt utveckla och utbilda i entreprenörskap och bygga en kultur som präglas av entreprenöriellt lärande krävs ett dynamiskt samspel så att olika kompetenser möts och utvecklas i form av triple helix - samarbeten.
I Västra Götalands vision, Det goda livet, ses satsning på entreprenörskap som en del av genomförandet.
I GR Utbildnings strategiska satsningsområden för 2008 betonas vikten av att satsa på de yrkesverksammas kompetensutveckling kring entreprenörskap och entreprenöriellt lärande samt att fortsätta att intergrera EU:s strukturfondsprogram i det utvecklingsarbete och den kompetensutveckling som genomförs för personal och ledare inom utbildningssektorn. Det finns en politisk förankring och beslut inom GR att ansöka om medel inom Socialfonden för att gå vidare och utveckla nya organisationsformer för att stärka entreprenörskap och entreprenöriellt lärande inom utbildningssektorn i Göteborgsregionen. Detta för att gymnasie- och vuxenutbildningen skall rusta dagens elever till att kunna möta kompetenskraven i framtidens samhälle och arbetsmarknad samt förebygga att de hamnar i utanförskap i framtida konjunktursvängningar.

Målgruppen ser själva ett behov av att utveckla sina arbetsformer där attityder, förhållningssätt och förmågor ökar elevernas entreprenörsanda. För detta utvecklingsarbete krävs redskap och det ställer även krav på nya typer av kompetenser. Projektet kommer att innebära utveckling i hur ett sådant lärande kan se ut och gå till i praktiken.

Förprojekteringen har konstaterat några centrala målgrupper som måste kompetensutvecklas för att stärka entreprenöriellt lärande inom ungdomsgymnasiet och vuxenutbildningen. För att nå bästa resultat krävs att olika typer av lärandemiljöer och kompetensutvecklingskoncept skapas. Detta i syfte att bygga ett projekt med inriktning på entreprenörskap och entreprenöriellt lärande som ger ett bestående avtryck.
Nedan beskrivs de utmaningar förprojekteringens analys sett som centrala för att utveckla projektet GRowth:
-Ledarskap
Ledarskap handlar om att få alla medarbetare att med beslutsamhet och entusiasm sträva mot samma mål. En förändring mot ett ökat entreprenöriellt lärande kräver ett tydligt och kompetent ledarskap.
-Entreprenörsrådgivning
Ett väl fungerande informations- och rådgivningssystem är viktigt för ett ökat entreprenörskap. Studie- och yrkesvägledaren (SYV) måste kunna möta entreprenören med ett flexibelt synsätt, med kunskap och ha förmåga att se idén oavsett bransch, kön och bakgrund.
-Förändringsledare
I syfte att informera och förankra kompetensutvecklingen hos personalen i de deltagande enheterna krävs det en lokal förändringsledare på varje enhet. Förändringsledare har till uppgift att vara eldsjäl i det lokala arbetet med kompetensutvecklingen, regelbunden kommunikation med GR som projektägare och delta i regionala förändringsledarträffar.
-Lärare
Komplexiteten och drivkraften i omvärlden ställer nya krav på målgruppens sätt att arbeta. De måste få en chans att utvecklas i takt med arbetslivets krav. Eleverna måste i skolan erbjudas ett mer verklighetsanpassat lärande som ger dem möjlighet att utveckla sin förmåga att ta initiativ och ansvar, att få arbeta och lösa problem både självständigt och tillsammans med andra.
Lärandemiljöer:
-Nätverk för skolutveckling
För att en tydlig integrering av entreprenörskap och entreprenöriellt lärande ska ske, i enlighet med GR:s regionalpolitiska mål, krävs att nätverk av politiker och ledande tjänstemän på lokal och regional nivå tar del av erfarenheter och resultat från projektet.
-Mötesplats Entreprenörskap
För att sprida entreprenöriellt lärande som pedagogisk form och nå så många lärare som möjligt bland GR:s medlemskommuner fordras en mötesplats som skapar utrymme för kompetensutveckling, dialog och diskussion kring entreprenöriellt lärande.
-Transnationell dimension
För att få ett entreprenöriellt Europa i linje med Lissabonstrategin krävs att vi går in i transnationella samarbeten.
-Matematik
Entreprenöriellt lärande har endast i begränsad omfattning integrerats i ämnet matematik. Det finns goda förutsättningar och många möjliga vägar att gå för att utveckla matematikämnet på gymnasienivå.
-Omvärld
I en föränderlig värld är det viktigt att målgruppen får kontinuerlig kunskap om omvärlden. För att fatta bästa möjliga beslut behöver alla en större insikt om den affärsmässiga, globala, tekniska, och politiska utvecklingen. En förståelse för omvärlden skapar bättre förutsättningar för att nå uppsatta mål.
-Utvärdering
Med utgångspunkt från ett antal frågeställningar, som är relaterade till syftet med projektet, kontinuerligt genom självvärdering belysa projektets process och resultat.

Syfte

Avsikten med projektet är kompetensutveckling som stärker entreprenöriellt lärande inom ungdomsgymnasiet och vuxenutbildningen. Detta för att utveckla såväl den yrkesverksamme individen som utbildningssystemet i takt med arbetslivets krav. Kompetensutvecklingen skall fokusera på kunskap i att utbilda elever utifrån deras egna förutsättningar och egenskaper.

-Utveckla organisationsformer som stärker entreprenöriellt lärande inom ungdomsgymnasiet och vuxenutbildningen.

-Förbättra attityder och kunskaper kring entreprenörskap inom ungdomsgymnasiet och vuxenutbildningen.

-Stärka målgruppens egen konkurrensförmåga genom kompetensutvecklingen så att möjligheter till alternativ anställning ökar i en framtida omställning.

-Integrering av entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i enlighet med GR:s regionalpolitiska utbildningsmål.

-Utveckla former för att dela med sig av praktiska erfarenheter på lokal och regional nivå inom området.

-Lära och utveckla i samverkan med akademin, näringsliv, offentlig sektor och civila samhället inom området.

-Genomföra ett transnationellt samarbete genom kompetensutveckling som bygger vidare på befintligt framgångsrikt europeiskt samarbete inom området.

-Visa på metoder,arbetssätt och förebilder med infallsvinklarna jämställdhet och tillgänglighet.

-Utvärdera resultat för att ytterligare förbättra framtida kompetensutveckling.

-Sprida resultat och erfarenheter inom projektet och regionen.

Nedan beskrivs centrala komponenter för att utveckla kompetensutvecklingskonceptet GRowth som är direkt kopplade till syftet.

Lärare:
Kompetensutvecklingen ska ge lärarna kunskaper och metoder i entreprenöriellt lärande.

Entreprenörrådgivare:
Studie- och yrkesvägledare ska få bättre redskap för att kunna motivera och inspirera eleverna till att våga se vilken väg som leder till en drömstart i yrkeslivet. Ett sådant synsätt kräver flexibilitet och kunskap. Det är därför avgörande att rådgivarens roll utvecklas för att kunna hantera och förhålla sig till normer och attityder som finns i omvärlden.

Transnationell dimension:
GR har under flera år deltagit i ett brett transnationellt samarbete med Oxford Brookes University och Warwick University kring entreprenörskap och entreprenöriellt lärande. Avsikten är att utifrån lärdomar och erfarenheter från transnationella projekt med entreprenöriell inriktning, utveckla och genomföra en kostnadseffektiv kompetensutveckling för utbildningspersonal.

Nätverk för skolutveckling:
Regelbunden avstämning, diskussion och rapportering till nätverk och grupper inom GR med politiker, chefer och förändringsledare. Initiera tvärsektoriella nätverksträffar på lokal nivå kring entreprenörskap mellan utbildningsväsendet, näringslivet och det civila samhället.

Mötesplats Entreprenörskap:
Under projektperioden genomföra mötesplatser för målgruppen i GR-området och samverkansaktörer med fokus på entreprenöriellt lärande som pedagogisk form och som drivkraft inom utbildningsväsendet.
För beslutsfattare inom utbildningsväsendet genomföra dialog- och spridningskonferens som visar på resultat av projektet och initierar implementering.

Förändringsledare
Initialt i projektet kompetensutveckla en förändringsledare per enhet, som har till uppgift att förankra projektet lokalt. Tillsammans med skolledaren ska förändringsledarna förankra kompetensutvecklingen på enheten, ha regelbunden kommunikation med GR som projektägare och delta i regionala möten.

Ledare:
Skolledarna är de ytterst ansvariga för förändringsarbetet. De ska få möjlighet att utvecklas i sitt engagemang för förändring och de ska få bättre färdigheter att leda den. Skolledarna ska skapa förutsättningar för kompetensutvecklingen i form av innovativa organisationsmodeller och möjlighet till reflektion över hur olika arbetsmetoder påverkar det entreprenöriella lärandet.

Hemsida
Den självklara mötesplatsen för deltagarna, en interaktiv miljö för åsiktsspridning, rådgivning, informationsspridning och dokumentation.

Utvärdering
För uppföljning och utvärdering kommer i första hand självvärdering att användas. Utgångspunkten är ett antal frågeställningar som omfattar förutsättningar, process och resultat. Metoden används för att stimulera lärandet i verksamheterna.






Målsättning

Övergripande målsättning

-Att målgruppen ska utvecklas i takt med arbetslivets krav.

-Att bidra till långsiktig hållbar regional utveckling genom att utveckla entreprenöriellt lärande inom utbildningsväsendet.

Mätbara mål:
-1500 deltagare har genomgått kompetensutbildning i entreprenöriellt lärande

-1500 personer har besökt minst en mötesplats under projektets gång

- Minst 1500 personer ur målgruppen har tagit del av kompetensutveckling i jämställdhet

-70 deltagare ur målgruppen har genomgått en kompetensutbildning med transnationell dimension

-30 förändringsledare har utbildats i processledning

-30 rådgivare har genomgått "Drömstart" - en kompetensutveckling i entreprenöriellt lärande

-25 skolledare/enhetschefer har genomgått ledningsutbildning i entreprenöriellt lärande

-Entreprenörskap och entreprenöriellt lärande har tydligt implementerats i enlighet med GR:s regionalpolitiska utbildningsmål.

-Tack vare pågående europeiskt samarbete har transnationell kompetensutveckling genomförts.

-Initierat tvärsektoriella nätverk på lokal nivå kring entreprenörskap mellan utbildningssektorn, näringslivet och det civila samhället.

-Arbetet med jämställdhet och tillgänglighet har varit inslag i de deltagande enheternas verksamheter.

-Utifrån projektets utvärdering vidta åtgärder för att förbättra framtida kompetensutveckling.

-Samtliga GR:s tretton medlemskommuner har informerats om projektets resultat via GR:s olika chefsnätverk.


Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Samhället står inför stora utmaningar, allt färre människor ska försörja allt fler. En dimension i projektets ambition med att förbättra attityden och kunskapen till entreprenörskap och entreprenöriellt lärande är att synliggöra förhållandet att personer med funktionshinder är en outnyttjad resurs som entreprenörer i arbetslivet. Arbetsplatserna för projektledningen ska ha god fysisk tillgänglighet, likaså de mötes- och konferensrum som kommer att användas. Informationen som ska kommuniceras ut görs tillgänglig även för deltagare med funktionshinder.

Projektet kommer att verka i fysisk och virtuell miljö. Den virtuella miljön utgörs av en hemsida. Sidan tillåter besökare att justera kontraster, typsnitt och teckenstorlek. Det upprättas rutiner via projektets hemsida där deltagare kan anmäla särskilda behov via mail inför utbildningstillfällena. Exempel på särskilda behov kan vara särskild kost, eller andra typer av funktionshinder som bör tas hänsyn till.
Aktiviteterna i projektet görs fysiskt tillgängliga för alla deltagare oavsett funktionshinder. Avsikten är att tillgänglighetsintegreringen skall vara en pågående process som genomsyrar hela projektet. Vid utbildningstillfällen väljs lokaler där alla deltagare har möjlighet att ta sig fram och på ett enkelt sätt fungera i arbetssituationen.


Deltagare i projektet får tillgång till riktlinjer för tillgänglighet utgivna av HANDISAM, Myndigheten för handikappolitisk samordning via projektets hemsida. Detta för att sprida kunskap om vad tillgänglighet innebär.

Under projektets tre mötesplatser kommer fokus att riktas mot tillgänglighet där följande punkter belyses:

-Fysisk tillgänglighet
-Tillgänglig verksamhet
-Kommunikativ tillgänglighet
-Informativ tillgänglighet

I projektet kommer det också att finnas moment där entreprenöriella metoder belyses utifrån tanken att stärka personer med svårigheter. För många individer med koncentrationssvårigheter eller liknande har entreprenöriellt lärande dokumenterat goda resultat. Kompetensutvecklingen kommer att ske i varierande undervisningsformer då det finns olika inlärningsstilar.

Jämställdhetsintegrering

Projektet skall sprida kunskap om de villkor som råder för kvinnor och män i samhället och hur ojämställdhet kan yttra sig, öka deltagarnas medvetenhet om var i verksamheten det finns brister och ojämställdhet. Detta sker genom att projektets mötesplatser kommer att jämställdhetintergreras och projektets hemsida utnyttjas. Under projektperioden utbildas och involveras förändringsledarna i jämställdhetsarbetet.

Jämställdhet behöver belysas och utvecklas när individerna finns i sin egen arbetsmiljö. I en grupp av arbetskamrater på den egna arbetsplatsen ställs effektivast saker och ting på sin spets. Attityder, åsikter och förhållningssätt är kända på den egna arbetsenheten. Kompetensutvecklingen inom jämställdhet förläggs därför på arbetsplatsträffar, APT i varje deltagande kommun.

I utvärderingsarbetet kommer jämställdhetsperspektivet särskilt att belysas.

Transnationellt samarbete

GR har under flera år deltagit i ett brett transnationellt samarbete med Oxford Brookes University och Warwick University kring entreprenörskap och entreprenöriellt lärande. Avsikten är att utifrån lärdomar och erfarenheter från tidigare transnationella projekt med entreprenöriell inriktning inom utbildningssektorn, utveckla och genomföra en kostnadseffektiv kompetensutveckling för målgruppen med en transnationell dimension.

Transnationellt mervärde
Unga entreprenörer i det nya Europa (www.yee.se)är ett utbildningsprojekt som vänder sig till ungdomar mellan 17-22 år. I augusti månad varje år får ett antal svenska ungdomar möjlighet att tillsammans med ungdomar från 10 länder i Europa träna sig i entreprenörskap, utveckla sitt kreativa sätt att tänka, bygga nätverk med andra ungdomar i Europa, förbättra sin förmåga att arbeta i grupp, utveckla sin engelska och stärka sin sociala kompetens. Projektet har initierats och utvecklats för åtta år sedan av Oxford Brookes University tillsammans med Ale kommun och har sedan vidareutvecklats av Warwick University och GR. Under åren har projektet delfinansierats med b.l.a EU-medel.

Under ledning av framstående experter i kreativt tänkande och entreprenöriellt lärande från England och med projektlokalisering till en ö i den västsvenska skärgården och en segelskuta, skapas en stimulerande, unik och kreativ miljö som visar sig generera mycket goda resultat hos ungdomarna som deltagit utbildningen.
Utvärderingar som har gjorts av projektet(YEE) visar på ett mycket positivt resultat, dels deltagarnas självupplevda bild av projektet samt utfallet i relation till projektets uppsatta mål på kort och på lång sikt.
I förprojekteringen av GRowth har parterna Warwick University och GR gemensamt utvecklat ett kompetensutvecklingskoncept som vänder sig till målgruppen för GRowth. Konceptet bygger på ett samarbete mellan parterna och på erfarenheter av projektet YEE.
Genom kompetensutvecklingskonceptet får målgruppen i GR-området tillgång till expertkunnande, erfarenheter och metoder från några av de mest framstående universiteten i England när det gäller entreprenöriellt lärande.

Utbildningen syftar till att utveckla entreprenöriellt lärande, kreativt tänkande, utveckla internationella nätverk kring entreprenörskap inom utbildningsväsendet, bygga nätverk med andra lärare i GR-regionen och utveckla kreativa utbildningsmetoder som kan användas i skolan.
Målgrupp: Studie- och yrkesvägledare, Skolledare och lärare på gymnasie- och vuxenutbildning från GR-området

Introduktionsutbildning
1 dag i maj 2009, Göteborg
Introduktion i kreativt tänkande och entreprenörskap under ledning av Warwick University.

CEE Creative entreprenur education
5 dagar i augusti 2009
Under ledning av experter från Warwick University och med lokalisering till Västkusten och en segelskuta, genomföra en stimulerande kompetensutveckling som fokuserar på att utveckla metoder för entreprenöriellt lärande.

Utbildning och uppföljning på Warwick University
2 dagar i december 2009
Utveckla ett förhållningsätt till sitt arbete som genomsyras av kreativitet. Ta del av s.k. best practice i England inom utbildningsområdet med fokus på entreprenörskap.

Navigator
3 dagar i april 2010 i Göteborg
Europeiskt lärande partnerskap inom vuxenutbildning.
Det övergripande målet är att förbättra kvaliteten och ändamålsenligheten och stärka det europeiska perspektivet i vuxenutbildning och praxis för vuxnas lärande genom europeiskt samarbete och utbyte.


----------

Entreprenöriellt lärande - matematik, benchmarking i ÅBO.
Inom gruppen matematiklärare finns det en vilja att förändra sättet att se på matematik och matematikundervisningen på gymnasienivå. Syftet med denna kompetensutveckling är att lärarna ska få redskap för att prova en ny metod- entreprenöriellt lärande. Vid Åbo Akademi har man redan med goda resultat kommit en bra bit på väg inom matematikutveckling av just detta slag.



Samarbetspartners

  • CFL i Göteborg
  • Coompanion Göteborgsregionen
  • Eva
  • Filosofi inst
  • First to know
  • Framtidsfrön
  • Incito
  • Internationella Handelshögskol
  • Intize
  • Left is Right i Kristinehamn A
  • Me University
  • PREERA
  • Regionkansliet
  • Regionutvecklingssekretariatet
  • Ung Företagsamhet Göteborgsreg
  • Vuxenutbildningsförvaltningen

Deltagande aktörer

  • Alströmergymnasiet
  • Aniaragymnasiet
  • Arbetsmarknadsavd./lärcentrum
  • Chalmers entreprenörsskola
  • Elof Lindälvs Gymnasium
  • Frölundagymnasiet, Yrkesförb.c
  • Fässbergsgymnasiet
  • Gymnasie och ungdomsenheten
  • Komvux Kungsbacka
  • KY Akademien Studium
  • Lerums gymnasium
  • Lerums Vuxenutbildning
  • Lärcentrum Komvux
  • Mimers Hus Gymn. Syd
  • Mimers Hus Gymnasium Öst
  • NTI Gymnasiet Media
  • NV Tvär Hulebäcksgymnasiet
  • Nösnäs Gymnasiet
  • Partille Vuxenutbildning
  • SKF Kompetenscentrum
  • Utbildningscentrum Tjörn
  • Vuxenutbildningen
  • Vuxenutbildningen Kungälv
  • Vuxenutbildningen Mölndal

Kommun

  • Ale
  • Alingsås
  • Göteborg
  • Härryda
  • Kungsbacka
  • Kungälv
  • Lerum
  • Lilla-Edet
  • Mölndal
  • Partille
  • Stenungsund
  • Tjörn