Logotyp på utskrifter

GRAF Kompetens - GR Arbete och Funktionsnedsättning, Kompetens

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägareGöteborgsregionens kommunalförbund, GR
KontaktpersonNicholas Singleton
E-postnicholas.singleton@grkom.se
Telefonnummer031-3355081
Beviljat ESF-stöd7 977 551 kr
Total projektbudget7 977 551 kr
Projektperiod2012-08-01 till 2014-06-30
RegionVästsverige
In English

Sammanfattning

Projektet GRAF Kompetens, som ägs av Göteborgsregionens kommunalförbund GR, vänder sig till kommunanställda inom funktionshinder. Syftet är att höja personalens kompetens i fråga om funktionshinder kopplat till arbete samt skapa hållbara strukturer för organisatoriskt lärande på området. Kompetensutvecklingen omfattar 700 personer i sju av Göteborgsregionens 13 kommuner. GRAF Kompetens har en stark koppling till projektet GRAF inom programområde 2, i vilket de nyvunna kunskaperna i GRAF Kompetens tillämpas i det praktiska arbetet med personer med funktionsnedsättning och psykisk ohälsa.

Bakgrund

Jämlika levnadsvillkor och full delaktighet i samhället för personer med funktionsnedsättning och psykisk ohälsa utgör viktiga politiska mål i Sverige. Trots detta misslyckas många med att få eller behålla ett arbete. I Slutbetänkande av Nationell psykiatrisamordning (SOU 2006:100) konstaterades bl a att personer med psykisk ohälsa, trots sin arbetsförmåga, hade svag eller ingen förankring på arbetsmarknaden, vilket allvarligt förvärrade deras psykiska hälsa. Vidare anfördes att eventuella samhällsinsatser var splittrade p g a att de föll inom ramen för varierande regelverk hos olika myndigheter. Det föranledde regeringen att 2008 utfärda en skrivelse (2008/09:185) om en samlad psykiatrisatsning. Ett av målen var att stärka kompetensen hos anställda som arbetar med personer med psykisk funktionsnedsättning inom kommun, landsting, AF, FK.

I en annan av regeringens psykiatrisatsningar (S2006/9394/HS) betonas vikten av att skapa en gemensam kunskapsbas, som bygger på tillgänglig kunskap och erfarenhet. I den satsningen läggs vikten vid att grunden till samarbetet myndigheterna emellan är en gemensam värdegrund och samsyn. Samordnade insatser är även stommen i Sjukförsäkringsreformen som trädde i kraft i juli 2008.

Både Lissabonstrategin och EU:s framtidsstrategi EU2020 pekar tydligt på att i ett samhälle i snabb omvandling måste lärande vara en livslång process i vilken alla former av lärande värdesätts och erkänns. Den nationella strategin för konkurrenskraft, sysselsättning och entreprenörskap slår fast att kompetensutvecklande insatser för anställda som ett led i det livslånga lärandet är av avgörande betydelse för den ekonomiska tillväxten, produktiviteten och sysselsättningen. Även den regionala planen för socialfonden i Västsverige betonar vikten av utvecklingsarbete kopplat till kompetensförsörjning.
Att förankring av personer med funktionsnedsättning och psykisk ohälsa på arbetsmarknaden är möjlig, om kvalificerade stödinsatser sätts in, råder det en samstämmighet om hos berörda parter, men implementeringen stöter på svårigheter. En LFA-workshop har genomförts för att ringa in problemen och orsaker till dem.
Orsakerna är av mångfaldig karaktär:

På individnivån
Kompetensbrist hos personalen. De anställda i kommunerna uppvisar ofta en otydlig och varierande kunskapsbas för sin yrkesutövning. Inte sällan brister det på områden som kunskap om målgruppens behov och om kognitiva hjälpmedel, om hur brukarnas motivation kan stimuleras, hur arbetsmarknaden fungerar, hur brukaren kan stödjas i processen att etablera sig på arbetsmarknaden, vilka möjligheter vad gäller samarbete med andra aktörer på arbetsmarknaden finns att tillgå etc. Följden blir att personalen känner sig otrygg i sin yrkesroll och har små möjligheter att påverka sin arbetssituation, vilket i sin tur orsakar stress och ohälsa.

På organisationsnivån lokalt i kommunerna
1. Brist på evidensbaserade metoder på området funktionshinder kopplat till arbete. Brister uppvisar även samverkan över myndighetsgränserna kring individen. Utöver det att regelverken är olika, saknas gemensam värdegrund och ett gemensamt språk som förstås av alla berörda, inklusive brukarna.
2. Brist på resurser för att kompetensutveckla personal, i synnerhet i mindre kommuner. Insatserna krävs på bred front för att skapa hållbara strukturer för organisatoriskt lärande, inte minst på chefs- och beslutsfattarnivån, samtidigt som kostnader kan vara överväldigande för en liten kommun.

På strukturell nivå
1. Bristfälliga strukturer för organisatoriskt lärande. Dagens kunskapsutveckling inom kommunala verksamheter – så även inom funktionshinder – har till stora delar skett kortsiktigt och utan tydlig samordning mellan forskning, praktik, utbildning och tillämpning. För en kunskapsbaserad praktik krävs både teoretisk och praktisk kunskap. Ofta försummade aspekter är tillvaratagandet av kunskaper sprungna ur behov i den lokala organisationen och medarbetarnas vardagliga arbete samt brukarnas erfarenheter.

2. Brist på samarbete kommuner emellan. I Göteborgsregionen finns 13 kommuner av olika storlek och med olika erfarenheter av arbetet på området. Upparbetade metoder för att på alla nivåer samarbeta och dra nytta av varandras erfarenheter och kunskaper är otillräckliga och möjliga resurssamordningar vad gäller kompetensutveckling utnyttjas inte.

De deltagande kommunerna i samarbete med GR har gått samman för att gemensamt hitta utvecklingsmöjligheter inom sina verksamheter, kopplade till kompetensutveckling. Parterna har för avsikt att starta två projekt inom såväl PO1 - GRAF Kompetens, som PO2 - GRAF (GR Arbete, Funktionshinder) (ansökningsomgång 2011-5050001 resp. 2011-5090001), vars syfte är att utarbeta verktyg och metoder för att öka brukarnas förankring på arbetsmarknaden. Intentionen med projekten är att genom kompetensutveckling av personalen (PO1) och utveckling av effektiva stödmetoder riktade till brukare och företag samt ökad samverkan mellan organisationer inom funktionshinder (PO2), åstadkomma en förändring i arbetsmetoderna och organisatoriska strukturer kring funktionshinder och psykisk ohälsa i relation till arbete. Båda projekten är starkt kopplade till varandra i det att det sker en växelverkan mellan dem. Genom kompetensutveckling (PO1) utrustas personalen med adekvata verktyg för att driva metodutvecklingen (PO2) och genom erfarenheter av metodutveckling (PO2) berikas utbildningar/insatser för personalens kompetensutveckling (PO1). Projektet GRAF Kompetens (PO1) planeras att starta ett par månader tidigare, så att utbildningsinsatserna i möjligaste mån föregår implementering av kunskaperna i praktiken i PO2. Arbetet i båda projekten kommer att i olika former ske i samarbete med AF, FK, brukarnas intresseorganisationer och företagarorganisationer.

De deltagande kommunerna har olika erfarenheter av arbete inom funktionshinder. Att ta vara på varandras erfarenheter och lära av varandra kommer därför att bli en stark ledstjärna i arbetet.

Två huvudsakliga arbetsområden, inom vilka kompetensutveckling är nödvändig, har identifierats:
1. på brukarnivån – effektivisering och samordning av stödinsatser till brukare i den egna organisationen i syfte att öka brukarnas förankring på arbetsmarknaden.
2. på strukturell nivå – samverkan mellan olika parter kring individerna i syfte att samordna resurser och kunskaper om funktionsnedsättning i relation till arbete.

Insatser för kompetensutveckling av anställda i kommunala verksamheter kring personer med funktionsnedsättning delas i breda och riktade. De förra ges till större delen av anställda och chefer och de senare till anställda som arbetar med riktade insatser. Vidare är kommunerna angelägna om att kunna skapa hållbara strukturer för organisatoriskt lärande, varför kompetensutveckling av vidareutbildare kommer att genomföras. (Se även bilaga 2 Sammanställning kompetensutvecklingsinsatser GRAF Kompetens)

De kommuner som uppvisar större kompetens och erfarenheter på området kommer att dela med sig av sin kompetens medan de samtidigt vidareutbildar sin egen personal. Avsikten är att alla parter deltar i projektet utifrån egna behov av kompetensutveckling.

Under mobiliseringsfasen kommer projektet att kvalitetssäkras i sin genomförandefas.

Målsättning

1. Kompetent personal som bidrar till att öka möjligheter för personer med funktionsnedsättning och psykisk ohälsa att få och behålla arbete

2. En arbetsorganisation hos de kommunala verksamheterna som bygger på personalens kompetens och förmåga att samverka med olika offentliga och privata aktörer kring brukare

3. Hållbara strukturer för organisatoriskt lärande hos kommunala verksamheter inom funktionshinder

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

I mars 2007 undertecknade Sverige FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Målet är att ge människor med funktionsnedsättning full delaktighet och jämlikhet på samhällets alla områden.

Alla av de deltagande verksamheterna i projektet är verksamma inom funktionshinder. Det finns därför en bred kunskap bland dem om tillgänglighetsfrågor ur ett brukarperspektiv. Denna kompetens kommer att användas i projektet. Tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning, såväl i målgruppen som i projektteamet eller inbjudna gäster, kommer att beaktas genom att dels följa tillgängliga råd och anvisningar och dels bjuda in brukarorganisationer till diskussion och rådgivning om tillgänglighetsfrågor.

Projektet kommer att ha ett särskilt fokus på att hitta och synliggöra de faktorer som hindrar personer med funktionsnedsättning att komma in på arbetsmarknaden. En viktig del i projektet blir då att arbeta för att undanröja dessa och öka tillgängligheten till arbetsmarknaden samt att arbeta för att öka kunskapen om funktionshinder hos personal, deltagare och hos arbetsgivare.

Fysisk tillgänglighet
-Lokaler som projektet kommer att bedrivas i ska vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättning
-Det ska vara enkelt att nå lokalerna med allmänna kommunikationer och för dem som har egen bil ska det finnas parkeringsplatser i nära anslutning.
-Övriga lokaler (hissar, toaletter etc.) ska vara tillgängliga

Tillgänglig verksamhet
-Aktiviteterna kommer att utformas på ett sådant sätt och förläggas till sådana tider att alla deltagare kan delta oavsett funktionsförmåga.
-Respektfullt bemötande av alla deltagare kommer att styra verksamheten. Västra Götalandsregionen har tagit fram ett utbildningsmaterial om bemötande som kommer att användas för ökad förståelse och kunskap.
-Tydliga strukturer i projektet innehåll kommer att eftersträvas
-Hjälpmedel eller andra former av stöd kommer att erbjudas till de deltagare med funktionsnedsättning som har behov av detta för att de ska kunna delta på lika villkor.

Kommunikativ tillgänglighet
-Projektets kommunikations- och lärplattform kommer att följa nationella och internationella riktlinjer för en tillgänglig webb
-Adekvata hjälpmedel kommer att anskaffas för personer med funktionsnedsättning. Det kan handla om att erbjuda teckentolkning, informationsmaterial på lätt svenska eller information via internet/intranät. Vid behov ska det finnas tillgång till hörselslinga eller andra tekniska hjälpmedel.
-Hänsyn i materialvalet kommer att tas till personer med språksvårigheter
-Alla deltagare i projektet ska kunna delta i aktuella diskussioner och gruppaktiviteter

Informativ tillgänglighet
-Information i projektet görs tillgänglig för alla oavsett funktionsnedsättning.
-I all skriftlig information används tillgänglig svenska.
-Information ges både i text och i överskådliga bilder.
-All information kan tillgås i olika media (på papper, digitalt, vid behov som ljudinspelning eller i blindskrift)
-Datortillgänglighet för deltagarna kommer att tillgodoses

Under mobiliseringsfasen kommer en tillgänglighetsplan att tas fram.

Deltagande aktörer

  • Arbetsmarknadsenheten (AME)
  • Bräcke Diakoni
  • Funktionshinderavdelningen
  • Funktionshinderverksamheten
  • Handikappomsorgen
  • Sektor Vård omsorg
  • Social- och arbetsförvaltningen
  • Vård- och omsorgsförvaltningen

Kommun

  • Ale
  • Göteborg
  • Härryda
  • Lerum
  • Mölndal
  • Partille
  • Stenungsund