GR SYVO (studie- yrkesvägledning och orientering) - esf.se
Logotyp på utskrifter

GR SYVO (studie- yrkesvägledning och orientering)

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägareGöteborgsregionens kommunalförbund, GR
KontaktpersonJosefin Claesson
E-postjosefin.claesson@grkom.se
Telefonnummer0706-576265
Beviljat ESF-stöd6 183 444 kr
Total projektbudget6 183 444 kr
Projektperiod2012-03-01 till 2014-05-31
RegionVästsverige
In English

Sammanfattning

GR SYVO är ett ESF projektet med inriktning på entreprenörskap. Studie och yrkesvägledare har en nyckelfunktion, en länk mellan elevernas intressen och drömmar och deras framtida yrkes och utbildningsval. Deras uppgift är att ge elever en realistisk bild av sina utbildningsmöjligheter och av situationen på en arbetsmarknad som är i ständig förändring. Syftet med GR SYVO är att stärka studie och yrkesvägledaren roll och kompetens samt öka samverkan mellan skola och arbetsliv. 500 sysselsatta ska kompetensutvecklas under 2012-2014. Med utgångspunkt utifrån den nya skolplaner och genom samarbete med arbetslivet kan studie och yrkesvägledare stimulera fler elever att engagera sig i entreprenöriella aktiviteter. På så sätt kan fler arbetstillfällen skapas inom privat och offentlig sektor och inom den sociala ekonomin. Genom att satsa på studie yrkesvägledare kan det bidra till Göteborgsregionen bli den motor som krävs för tillväxt samt att nå målen i Europa2020 strategin.

Bakgrund

Bakgrund
Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) är en samarbetsorganisation för 13 kommuner i Västsverige - tillsammans har dessa kommuner ca 930.000 invånare. GR är uppdelad på fyra avdelningar varav GR Utbildning är den största och arbetar med samverkan och utveckling inom utbildningslandskapet i regionen.

Inom Göteborgsregionen finns flera stödjande system och nyckelfunktioner som direkt eller indirekt är kopplade till entreprenörskap. För att ha ett vitalt entreprenörskapsklimat i regionen finns det ett ständigt behov av utveckling av samhällsstrukturerna. Vikten av regional samverkan mellan arbetslivet och utbildningslandskapet kan inte nog betonas i fråga om entreprenörskap.

Studie och yrkesvägledare är en yrkesgrupp som har en nyckelposition för att nå framgång i entreprenörskapsarbetet i regionen. Kompetensutveckling och nya metoder krävs för att yrkesgruppen fullt ut ska kunna verka som bryggor mellan utbildning och arbetslivet. Genom att satsa på yrkesgruppen Studie- och yrkesvägledare kan de i sin tur visa på arbetslivets möjligheter och behov samt bättre synliggöra de många resurser som finns för unga människor.

Projektets insatser ska leda till att stimulera individen att engagera sig i entreprenöriella aktiviteter. På så sätt kan fler arbetstillfällen skapas inom privat och offentlig sektor och inom den sociala ekonomin. Genom att satsa på studie yrkesvägledare kan Göteborgsregionen bli den motor som krävs för tillväxt samt att nå målen i Europa2020 strategin.

EU:s definition på entreprenörskap
”Entreprenörskap är en dynamisk och social process, där individer, enskilt eller i samarbete, identifierar möjligheter och gör något med dem för att omforma idéer till praktiska och målinriktade aktiviteter i sociala, kulturella eller ekonomiska sammanhang "

Den svenska skolan genomgår stora förändringar 2011, ny skollag och nya läroplaner ska implementeras. Skolan har varit en av de stora samhällsfrågorna och hett debatterad de senaste åren.

I höst blir entreprenörskap och entreprenöriellt lärande en del av läroplanen. Entreprenörskap i skolan är ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummen lika mycket som det är en kunskap om egenföretagande. Det handlar om att ta fram och utveckla elevers inneboende nyfikenhet, initiativförmåga och självförtroende redan från tidiga åldrar. Skolverkets definition ger en helhetsbild på begreppet och väver in förhållningssätt och egenföretagande på ett mycket bra sätt. I den nya läroplanen LGR11 betonar man arbetet med förhållningssättet som ska främja entreprenörskap. I nya gymnasiereformen finns entreprenörskap med i examensmålen, som eget ämne och i ämnesplaner.

En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang, här har studie och yrkesvägledarna en viktig roll i form av att orientera eleverna.

I och med GY 2011 blir valet av gymnasium än mer avgörande för elevernas framtida arbetsliv. Redan nu märks ett antal faktorer som på sikt kommer att påverka arbetslivet negativt. Faktum är att aldrig tidigare har så få elever sökt till yrkesprogram som inför hösten 2011. Detta kommer på sikt att innebära en brist på arbetskraft inom vissa yrkesgrupper. En annan negativ trend inom utbildningsområdet är att allt fler elever byter gymnasieprogram pga felval vilket innebär att alltfler inte slutför sin gymnasieutbildning i tid. En ökad andel ungdomar avslutar aldrig sin gymnasieutbildning med fullständiga betyg. Fortfarande ser många unga inte eget företagande som en möjlig karriärväg.

I samhället pratas det om den höga ungdomsarbetslösheten samtidig som den svenska arbetsmarknaden har matchningsproblem mellan kompetens och arbetstillfälle.

”Enligt SyvBarometerns undersökning 2011 bland landets 15-åringar finns ett ökat sug efter att få reda på vilken typ av arbetskraft som kommer att efterfrågas imorgon
– exempelvis svarar över hälften ”Nej men vill gärna veta” på frågan om de har koll på vilka yrken och utbildningar som det kommer att behövas mer/mindre av i framtiden.
– Endast 20 procent av landets gymnasieungdomar anser att skolan gett dem bra information om vilka yrkesmöjligheter som finns.

Mot bakgrund av detta är det tydligt att studie och yrkesvägledning får en allt viktigare roll. De har en nyckelfunktion som länk mellan elevernas intressen och drömmar och deras framtida yrkes och utbildningsval. För att ungdomarna ska få en realistisk bild av sina utbildningsmöjligheter och av situationen på en arbetsmarknad som är i ständig förändring, krävs att vi satsar på kompetensutveckling och nya metoder. Siktet måste vara ställt på framtiden, i enlighet med VGRs vision om det goda livet

Projektets uppkomst
I samband med att GR fick ta del av resultatet av en undersökning bland studie- och yrkesvägledare (SYV) både i landet och regionalt blev det tydligt att regionen har ett problem som har en möjlig lösning genom att fokusera kompetensutvecklingsinsatser på yrkesgruppen SYV. Ungdomsbarometern och Skolsamverkan har genomfört undersökningen, SyvBarometern för första gången under våren 2011, i samarbete med tolv av Sveriges regioner och Lärarnas Riksförbund. Syftet med undersökningen var att få en systematiserad kunskap om hur studie- och yrkesvägledarna arbetar och hur denna viktiga funktion skulle kunna följas upp och förbättras på ett nationellt och regionalt plan. Hela undersökningen finns med som bilaga till projektet.



SyvBarometern är en undersökning bland studie- och yrkesvägledare på landets grund- och gymnasieskolor. Sammanställningen en nationell rapport och regional rapport ger bland annat svar på:
- Hur ser studie- och yrkesvägledarna på sitt eget arbete och roll?
- Hur väl integrerad är studie- och yrkesvägledningen i hela skolans verksamhet?
- Vilka kompetensutvecklingsbehov finns?

Resultaten i rapporten kommer att fungera som ett arbetsverktyg för att utveckla och förbättra studie och yrkesvägledningen i en regional kontext. Undersökningen visar att studie- och yrkesvägledare inom GR främst efterfrågar:
– Kurser och utbildningar
– Föredrag och seminarier
– Lokala/regionala konferenser
– Nationella konferenser
– Nätverksträffar med andra vägledare

Det som också blir tydligt att utveckla och stödja studie- och yrkesvägledare med är:
- Samverkan med arbetslivsaktörer
- Direktkontakt med näringslivsrepresentanter
- Utveckla en röd tråd för SYV-arbetet i skolan
- Skola-arbetslivskontakter och handledning kring branscher, yrken och arbetsliv
- Skola-arbetslivskontakter för praktik med mera för elever
- Vägledning kring eget företagande för eleven


Mobiliseringfas
Projektet är ett genomförandeprojekt med en mobiliseringsfas på 4 månader där följande ska göras:
• Tillsätta projektorganisationen
• Planera projektet med en detaljerad tids- och aktivitetsplan
• Identifiera vilka personer som ska delta som projektdeltagare i kompetensutvecklingsinsatser
• Genomföra en kompetensanalys på gruppnivå på ett urval av dessa personer med utgångspunkt från SYV-barometerns
resultat
• Sprida och förankra projektet i GRs nätverk och relevanta intressenter/aktörer och samverkanspartners.
• Resultatet av mobiliseringsfasen ska redogöras i en rapport till ESF som ger svar på 16 punkter

Genomförandefasen
Under projektets genomförande ska målgruppen kompetensutvecklas och projektets resultat mätas, följas upp och spridas.

Målsättning

Att stärka och kompetensutveckla studie och yrkesvägledare och öka samverkan mellan skola-arbetsliv kommer att på lång sikt påverka personal, elever och arbetslivet i en positiv riktning. Projektets effekter kommer att leda till att stimulera individer att engagera sig i entreprenöriella aktiviteter. På så sätt kan fler arbetstillfällen skapas inom privat och offentlig sektor och inom den sociala ekonomin. Genom att satsa på studie yrkesvägledare kan det bidra till Göteborgsregionen bli den motor som krävs för tillväxt samt att nå målen i Europa2020 strategin.

Detta mål ska ses som en effekt som kan utvärderas och mätas efter avslutat projekt genom den digitala plattformen SYV-online som skapas inom ramen för projektet.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Vi har valt att använda ESFs fyra definitioner om vad som innefattas i tillgänglighet
1. Tillgängliga lokaler innebär att arbetsplatsen är utformad så att alla kan ta sig fram och fungera i arbetssituationen. Det är viktigt att alla ska kunna ta sig in i lokalerna, delta på möten, konferenser och utbildningar samt kunna använda toaletten eller andra bekvämlighetsanordningar.
2. Tillgänglig verksamhet avser bemötande och hur vi förhåller oss till varandra. Genom förståelse, medvetenhet och kunskap ökar möjligheten att skapa en miljö där ingen känner sig diskriminerad. Det är av stor relevans att berörda personer får kompetensutveckling och att rutiner tas fram för att arbeta med tillgänglighet på alla nivåer och i alla steg.
3. Kommunikativ tillgänglighet handlar om att alla ska kunna höra och delta i diskussioner. Detta kan exempelvis ske genom teckentolkning, taleslinga och en god akustisk miljö samt ett intranät som är användbart för den som är synskadad.
4. Informativ tillgänglighet innebär att utforma information på ett sätt som gör att alla kan tillgodogöra sig denna. Information bör vara lättläst och tydlig, samt att det ska finnas möjlighet att ta fram information alternativa format så som punktskrift och inläsning.

Mobiliseringsfas
Under denna period kommer vi att utarbeta rutiner som rör projektets insatser kring tillgänglighet.

Under genomförandet av projektet kommer rutinerna, insatserna och lokalerna för kurser och konferenser kontinuerligt att utvärderas med tillgänglighetens fyra definitioner som utgångspunkt.

Studie och yrkesvägledningens verksamhet syftar till att ge ökad kunskap för individer att välja utbildning och yrke som bidrar till en bättre livsplanering. Detta gäller givetvis även för de individer som har en funktionsnedsättning. Detta påpekas särskilt i den nya läroplanen från 2011.

Studie och yrkesvägledaren, eller den personal som fullgör motsvarande uppgifter, ska informera och vägleda eleverna inför den fortsatta utbildningen och yrkesinriktningen och särskilt uppmärksamma möjligheterna för elever med funktionsnedsättning, och vara till stöd för den övriga personalens studie och yrkesorienterande insatser.

Arbetet med tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning ser vi som viktigt för att kunna stimulera alla individer och få dem att nyttja sin fulla kompetens. Kompetensutvecklingsinsatserna för hur studie och yrkesvägledare ska kunna uppmuntra och engagera individer med funktionsnedsättningssättning kommer finnas med som tema i kompetensutvecklingsprojektet. Detta kommer att definieras mer tydligt under mobiliseringsfasen.

Transnationellt samarbete

För studie och yrkesvägledare krävs ett omvärldsperspektiv för att större förståelse för arbetsmarknadsperspektivet och studier i ett globalt perspektiv. Därför behövs det ett samarbete med Europeiska partners inom detta området. Här har GR också ett stort nätverk inom EU kring både arbetsmarknad och livslångt lärande.

Lärande på arbetsplatsnätverket deltog till viss del i SMOC-projektet (LLP) och var delaktiga i ett av studiebesöken i Österrike för att studera hur lärlingsutbildningssystemet är uppbyggt där. Eftersom nätverket är mitt i en försöksverksamhet och ska gå in i ett permanent system i höst så behövs det mer erfarenhetsutbyte med länder med detta system. Exempelvis Tyskland, Danmark eller ytterligare kontakter med Österrike där vi har partners.

Transnationaliteten i detta projekt består i att dels besöka, jobbskugga och utbyta erfarenheter med våra kolleger i Euoropa men också ta emot gäster som föreläser i Sverige. Vi behöver studera samverkansformerna mellan utbildning och arbetsplats, kvalitetssäkringsprocesser, övergång till arbetsmarknaden, matchningsmöjligheter med mera.

Mobiliseringsfasen
Under projektets första fyra månader kommer vi skräddarsy innehållet kring dessa transnationella aktiviteter så att de ligger i linje med projektets kompetensutvecklingsinsatser och mål. Därefter kommer vi att kontakt våra partner som är mest lämpad att samarbeta med. I rapporten efter mobilseringsfasen kommer vi att återge en detaljerad information kring vad det transnationella projektet innebär inom ramen för projektet.

Kommun

  • Ale
  • Alingsås
  • Göteborg
  • Härryda
  • Kungsbacka
  • Kungälv
  • Lerum
  • Lilla-Edet
  • Mölndal
  • Partille
  • Stenungsund
  • Tjörn
  • Öckerö