Logotyp på utskrifter

GR Drop outs

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägareGöteborgsregionens kommunalförbund, GR
KontaktpersonFredrik Åkerlind
E-postfredrik.akerlind@grkom.se
Telefonnummer076-6346383
Beviljat ESF-stöd7 938 064 kr
Total projektbudget7 938 064 kr
Projektperiod2011-08-01 till 2013-10-31
RegionVästsverige
In English

Sammanfattning

GR Drop outs är ett ESF kompetensutvecklingsprojekt mellan 2011-2013 kring problematiken Drop outs, elever som inte vill gå i skolan och därmed riskerar att hamna i utanförskap. Många rapporter har under senare år uppmärksammat problematiken och den negativa trenden kring unga vuxna som inte vill gå i skolan. Projektet innebär att GR tillsammans med sina 13 kommuner tar ett gemensamma strategiska steg kring Drop outs med syfte att motverkar den negativa trenden.

Under projektet ska en kartläggning genomföras med syfte att få en bild av vilka Drop outs aktiviteter som pågår i kommunerna samt se vilka metoder som används. Projektet ska skapa förutsättningar för samverkan mellan olika aktörer och samverkanspartners runt unga vuxna. Kompetensutvecklingsinsatser ska genomföras för 1000 projektdeltagare inom GRs utbildningslandskap som arbetar med åldersgruppen 13-20 år.

Bakgrund

Bakgrund
Göteborgsregionens medlemskommuner efterfrågar stöd i arbetet med elever som av olika skäl inte vill gå i skolan och som därmed riskerar att hamna i utanförskap i samhället. Det finns ett antal rapporter och betänkande som under senare år har uppmärksammat problematiken. Det finns också många olika namn på problematiken beroende på var i den socioekonomiska cykeln de unga vuxna befinner sig, några exempel är skolk, Drop Outs, NEET med mera. Situationen för unga vuxna (16-23 år) har under ett längre tidsperspektiv försämrats och det är en trend som ser ut att hålla i sig då den inte är kopplad till någon särskild konjunktur. Den senaste EU rapporten Unga som varken arbetar eller studerar - hur många är de och vad gör de? av ThemeGroup Youth 2011:1 visar att det är just gruppen 16-19 år som ökat sedan 2007. Situation är alltså inte unik för Sverige utan ser likadan ut i hela Europa vilket gör att frågan är uppmärksammad i arbetet med Europa 2020.

Behov
Våra medlemskommuner bekräftar problematiken och att trenden ser att öka kring elever som inte vill vara i skolan. Man benämner det med elever med stor frånvaro och man efterfrågar en gemensam strategisk satsning inom GR på området Drop outs. Det behövs ett samlat grepp för att få en bild av vad som görs ute på skolorna, vilka aktiviteter som pågår. Man ser också behov av att byta erfarenheter och lära av varandra genom att titta närmare på vilka metoder som används. Vi behöver förstå betydelsen av det informella lärandet i relation till det formella lärandet kring problematiken för att satsa på rätt kompetensförsörjning. Det finns också ett behov av att se vad som behöver göras på den operativa nivån i skolan och på ledningsnivå i utbildningslandskapet. Projektet ska möta behovet av att skapa lärande miljöer i en regional kontext där vi tillsammans kan lära nytt kring Drop outs. Det finns också ett behov av att fördjupa samarbetet med kolleger i England, Not School, som framgångsrikt arbetar med problematiken så fler får möjlighet till erfarenhetsutbyte inom EU.

Vi är en lärande region och tillsammans med våra 13 medlemskommuner har vi behov av att genomför ett projekt kring elever som inte vill gå till skolan, Drop outs. Projektet innebär att vi har möjlighet att ta ett första gemensamma strategiska steg som ska motverkar den negativa trenden att unga vuxna hamnar i utanförskap.

Syfte

GR ska tillsammans med sina 13 medlemskommuner arbeta i ett gemensamt projekt kring elever som inte vill gå till skolan, Drop outs, med syfte att genomföra en gemensamt strategiskt satsning för att motverkar den negativa trenden att unga vuxna hamnar i utanförskap.

Projekt ska möta aktuella lokala kompetensutvecklingsbehov och samtidigt utveckla arbetsorganisationen i ett lokalt och regionalt perspektiv och därmed skapa förutsättningar för lärande miljöer i Göteborgsregionen. Allt detta ska leda till att vi blir bättre rustade att möta unga vuxna och deras behov. Att snabbt kunna agera när trenden med stor frånvaro ökar hos elever och därmed fångar upp dom innan dom helt lämnar skolan. Projektets effekter ska leda till att övergången mellan skola och arbetsliv för unga vuxna underlättas genom att viktiga aktörer i frågan samverkar och lär av varandra.

De flesta rapport och insatser för Drop outs rör åldersgruppen 16-23 år. I projektet definierats Drop outs enligt följande:
Unga vuxna i åldrarna 13-20 som har stor frånvaro i skolan.

Syftet är att vi genom projektet ska lära oss mer om vad som idag görs på området Drop outs i regionen. Dessa erfarenheter ska på sikt förbättra förutsättningarna för att arbeta mer förebyggande med våra elever i skolan. Högstadietiden är en viktig och omvälvande tid för eleverna och det är därför viktigt att vi dra lärdomar av vad man redan från 13 års ålder har hittat för framgångsfaktorer om att få tillbaks elever till utbildning.

Avsikten är också att GR ska sprida och skapa bättre förutsättningar för alla skolor att ta del av vad andra gör genom en digital yta som ska upprättas inom projektet. Det skapar möjligheter att skolor att byta erfarenheter utanför projektet. Samt veta till vem man kan vända sig om man brottas med att hitta bra lösningar.

GR Drop outs handlar också om att lära på flera nivåer, utgångspunkten är att arbetsorganisation på både lokal kommunal och regional nivå vill lära och ta tillvara på medarbetares viktiga erfarenheter för att kunna fatta rätt beslut och förändra system. Besluten ska leda fram till att skapa förbättrade förutsättningar för den enskilde medarbetaren att utföra sitt arbete och möta verkligt behov. En lärande utvecklings spiral inom området Drop outs i Göteborgsregionen.

Genom att skapa lärande miljöer för befintliga och nya nätverk samt projektgrupper och projektdeltagare skapas nya samverkans möjligheter. Mer samverkan mellan olika aktörer i samhället, något som skolpersonal efterfrågar. I projektet GR Drop outs kommer vi att lägga ett pussel av aktörer och samverkanspartner för att multiplicera effekterna av arbetet med unga vuxna vilket ska bidra till goda effekter av strategiska påverkan kring Drop outs.

Målsättning

Det fyra övergripande målen är:

1) Kartlägga vad som pågår på våra skolor i regionen kring Drop outs
2) Ta tillvara på de individuella erfarenheterna bland medarbetare i grundskolan och
gymnasiet som arbetat framgångsrikt med Drop outs problematiken.
3) Skräddarsy och genomföra kompetensutvecklingsinsatser för projektdeltagare som
arbetar eller ska börja arbeta kring Drop outs.
4) Skapa lärande miljöer som ska leda till strategisk påverkan och samverkan och låta de
individuella erfarenheterna utveckla arbetsorganisation inom på både lokal och regional
nivå.


De övergripande målen är nedbrutna i delmål och effekter
1) Kartlägga vad som pågår på våra ca 230 skolor i regionen kring Drop outs
-Delmål: göra en sammanställning av vilka Drop outs aktiviteter som pågår inom
utbildningslandskapet i GR, genom en kartläggning under mobiliseringsfasen.
-Delmål: identifiera ett lärande exempel från varje kommun som arbetar med Drop
outs problematiken.
-Effekter - Få en bild av vad som görs på området. Få en uppfattning över olika insatser
och metoder som är framgångsrika och används i regionen, samt att kunna bedöma om
det planerade projektet är rimligt i sin ansats.

2) Ta tillvara på de individuella erfarenheterna bland medarbetare i grundskolan och
gymnasiet som arbetat framgångsrikt med Drop outs GRs utbildningslandskap.
-Delmål: Identifiera framgångsnycklar i de metoder som används bland projektdeltagare
-Delmål: Identifiera projektdeltagare från varje kommun som ska delta i projektets
aktiviteter
-Effekter: Lära nytt och lära om leder till utveckling och förbättrade förutsättningar att
hitta nya lösningar. Spridning av goda idéer, modeller och metoder så inte alla behöver
uppfinna hjulet igen.


3) Genomföra kompetensutvecklingsinsatser för 1000 projektdeltagare under 24 månader
-Delmål: skräddarsy kompetensutvecklingsinsatser för de som arbetar i skolor
-Delmål: genomföra två spridningdkonferenser under Mötesplats skola
-Delmål: skapa transnationella lärande miljöer genom samverkan med Not School i
England.
-Effekter: Det skapar nytta för deltagande individer och arbetsplatser, ett ökat lärande
och bättre hälsa. Det skapar också bättre förutsättningar för den enskilde att utveckla
sin förmåga att utföra sina arbetsuppgifter. Effekter är också att lära om varandra på
olika nivåer och att sprida lärande erfarenheter.


4) Skapa lärande miljöer som ska leda till strategisk påverkan och samverkan och låta de
individuella erfarenheterna utveckla arbetsorganisation på både kommunal,
regional och transnationell nivå.
-Delmål: skapa en regional referens/expertgrupp av rektorer/skolpersonal som arbetar
framgångsrikt med Drop outs titta närmare på vad det informella lärandet kan lära det
formella lärandet och metoder som är framgångsrika.
-Delmål: Skapa ett sektorsövergripande dialogforum för och bjuda in övriga
samhällsaktörer till dialog för att lära av varandras expertis och förebygga utanförskap
-Effekter: strategisk påverkan ledningsnivå för utveckling av skolans strukturer och
samverkan med arbetslivet. Samverkan ska leda fram till en SWOT analys och
handlingsplan kring Drop Outs frågan inom GR. Detta ska leda till att projektet kan visa på socioekonomiska vinster genom tidigt samverka kring våra elever och unga vuxna. Viket kan utgöra en strategisk påverkan på nationell och Europeisk nivå på lång sikt.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Tillgänglighet har två perspektiv i GRs projekt kring Drop outs. Det ena rör projektdeltagare vilket innebär att alla som deltar i projektet ska ha samma möjlighet till tillgänglighet. Det andra perspektivet rör unga människor som riskerar att lämna skolan eller redan har lämnat skolan, för dessa elever är tillgänglighetsperspektivet oerhört viktigt. Det har genom åren visat sig att elever som väljer att lämna skolan känner sig missförstådda av olika skäl och att skolan brustit i att vara tillgänglig för alla.

GR har genom åren börjat få rutiner kring att hantera tillgänglighet i samband med kompetensutveckling och konferenser enligt EUs krav. Vi har valt att använda ESF fyra definitioner som gör det enkelt att skapa tillgänglighet för både ordinarie verksamhet och projekt.

1) Tillgängliga lokaler innebär att arbetsplatsen är utformad så att alla kan ta sig fram
och fungera på ett enkelt sätt i sin arbetssituation.
2) Tillgänglig verksamhet avser bemötande och handlar om hur vi förhåller oss till
varandra. Genom förståelse, medvetenhet och kunskap skapas arbetsplatser där
medarbetarna inte känner sig diskriminerade.
3) Kommunikativ tillgänglighet innebär att alla ska kunna höra och delta i diskussioner.
Det kan till exempel ske genom teckentolkning, teleslinga och en god akustisk miljö
samt ett intranät som är användbart för den som är synskadad.
4) Informativ tillgänglighet handlar om att utforma information som alla kan tillgodogöra
sig, till exempel genom informationsmaterial i flera medier.

De osynliga funktionshindren som är av social karaktär är en utmaning när det kommer till Drop outs där vi i utbildningslandskapet behöver lära oss mer och göra förbättringar för unga vuxna.

I projektet kommer vi att skapa lärande miljöer där man på ledningsnivå kommer att få ta del av skolans erfarenheter kring tillgänglighets och jämställdhetsperspektiv när man arbetar med Drop outs. Dessa erfarenheter hoppas vi ska leda till nya beslut och strukturer samt framgångsrika utvecklingsprojekt i regionen under 2012 och framåt.

Jämställdhetsintegrering

Projektet är med automatik jämställdhetsintegrerat då problematiken kring Drop outs delvis bottnar i jämställdhetsproblem som kommer att identifieras under kartläggning och mobiliseringsfasen. Projektgruppen ska genomföra en SWOT-analys där jämställdhetsfaktorn på utbildningssidan kommer att belysas i relation till problematiken Drop Outs. Vilket ska leda till intressenter/samverkanspartners blir medvetna om problematiken och att rätt kompetensutvecklingsinsatser genomförs under projektet. I stort sett alla skolor och kommuner har idag ett arbete kring jämställdhet men begreppet kan innehålla olika definitioner vilket är något projektet kommer att arbeta med. Vilket ska ställas i relation till alla rapporter kring jämställdhetsperspektivet på arbetsmarknaden.

I projektet handlar jämställdhetsintegrering om två olika delar. Det ena är att mäta projektdeltagande för att få fram statistik, kring manligt/kvinnligt deltagande. Men det viktigaste är att ha en diskussion kring jämställdhetspersperspektivet kopplat till Drop outs problematiken. Då kommer det att bli tydligt att könet inte är enda indikatorn för att mäta jämställdhet utan det finns många variabler och aspekter att ta hänsyn till.

Vi kommer att titta närmare på rapporter från EU ”Council of Europe ”Gender mainstreaming. Conceptual framework, methodology and presentation of good practices” Jämställdhetspolitikens fyra mål ”Prop 2005/06:155, utifrån SOU 2005:66”.

På utbildningssidan kan man ta del av Delegationen för jämställdhet i skolan som i sitt delbetänkande SOU 2009:64 skriver ”Flickor och pojkar i skolan – hur jämställt är det”, jämställdhet i skolan handlar om att varje elev ska kunna utvecklas efter sina förutsättningar och intressen utan att begränsas av stereotypa eller traditionella föreställningar om kön och genus.

Delegationen menar att jämställdhet är ett kunskapsområde. Brist på kunskap och medvetenhet leder tyvärr ofta till en oförmåga bland skolledare, lärare och annan personal i skolan att upptäcka genusstrukturerna, även om det givetvis också finns många skolledare och lärare som är kunniga och medvetna i genusfrågor. Skolans personal kan omedvetet genom de förväntningar som riktas mot flickor respektive pojkar vara medskyldiga till att reproducera könsstereotypa värderingar. Delegationens allmänna intryck är att jämställdheten i skolan snarare kännetecknas av på stället marsch än av påtagliga framsteg. Det är också en sned könsfördelningen i skolans personalgrupper mellan de olika utbildningsnivåerna (förskola/grundskola/gymnasium).

Aktuell forskning av Marianne Lundberg/GU visar att gruppen av Drop outs inte är en homogen grupp utan finns i alla samhällsklasser och båda könen. Många av eleverna som lämnar skolan känner sig missförstådda av lärarna och skolpersonal. Problematiken är mer utbredd i gymnasiet men börjar redan i grundskolan och får följder i arbetslivet som kan bidra till utanförskap av att inte varken ha utbildning, arbete eller annan sysselsättning.

Färska nyheter från SKL visar att 9 % av unga i åldrarna 18-25 får ekonomiskt bistånd. Majoriteten av de som får socialbidrag i denna gruppen uppger arbetslöshet som orsak http://www.skl.se/press/nyheter_2/arbetsloshet-ofta-bakom-socialbidrag-till-unga. Projektet ska motverka dessa negativa trender i samhället. Projektets effekter ska leda till att övergången mellan skola och arbetsliv för unga vuxna underlättas genom att viktiga aktörer i frågan samverkar och lär av varandra.

Kompetensinsatser kring jämställdhetsperspektivet kommer att vara processinriktade workshop för projektdeltagare. Vid behov kommer ESF process stöd att användas.

Transnationellt samarbete

Vi kommer att samarbeta med Not School i England. Det pågår redan en samarbete mellan en skola i Lindome/Mölndal och Not School sedan några år tillbaks som har lett till goda resultat för respektive verksamhet kring Drop outs. Nu har vi fått möjligheten att lyfta in dessa erfarenheter på regional nivå och utveckla något nytt tillsammans med alla GRs kommuner och England som var väldigt tidiga med att hitta framgångsrika metoder med stöd av IKT för elever med stor frånvaro skolan.

Förutsättningarna för samarbetet kommer att utvecklas under mobiliseringsfasen. Men redan under mobiliseringfasen kommer Jean Johnson Chef/initiativtagare Not school att medverka.

Vi tror på att göra workshop tillsammans och att låta flera ur projektdeltagare få skugga verksamheten i England och vice verce.

Det finns stor vana hos GR att arbeta med EU finansierade transnationella projekt vilket gör att det finns goda förutsättningar att lyckas. Däremot är det viktigt att tillsammans sitta ner med våra partners under mobiliseringsfasen för att tillsammans se hur ett samarbete ska se ut.

Partners finns, en konferens kommer att ske tillsammans men vad som händer efter mobiliseringsfasen kommer att finnas tydligt beskrivit i rapporten för mobiliseringsfasen.

Kommun

  • Ale
  • Alingsås
  • Göteborg
  • Härryda
  • Kungsbacka
  • Kungälv
  • Lerum
  • Lilla-Edet
  • Mölndal
  • Partille
  • Stenungsund
  • Tjörn
  • Öckerö