Logotyp på utskrifter

Funkia Västra Götaland

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareBorås
KontaktpersonAnn-Mari Rannanpää
E-postombudsman.hso-vg@telia.com
Telefonnummer0761 41 66 44
Beviljat ESF-stöd4 881 420 kr
Total projektbudget12 089 600 kr
Projektperiod2011-09-01 till 2014-06-30
RegionVästsverige
In English

Sammanfattning

Funkia strävar efter att utveckla en systemlösning för den svåra process som unga med funktionsnedsättning ställs inför vid övergång från skola till yrkesliv. Här är risken stor att man har behov av mognad och utveckling, och ett genomtänkt och väl underbyggt val av vad man vill satsa på för sin framtid. Till förfogande står olika stöd och institutionella insatser, men det fattas en sammanhållande part, som kan vägleda och understödja i livs- och yrkesplanering, men också har kompetens och resurser att understödja vägen framåt. Det innefattar kunskap om tillgängliga resurser, kontakter på arbetsmarknaden och kompetens att motivera och stimulera deltagaren att ta sig genom de utmaningar som kommer att dyka upp.
Projektet bygger på en insikt om betydelsen av
- det egna medvetna valet
- behovet av personlig mognad och frigörelse
- kunskapen om resurser som står till deltagarens förfogande
- medvetenhet om och hänsyn till de utmaningar som kommer att dyka upp.

Bakgrund

1. Bakgrund och utgångspunkter
HSOs utgångspunkt för projektet är behovet av förstärkt arbetsmarknadsanknytning för personer med olika typer av funktionsnedsättning. Vi tänker inrikta projektet i första hand mot yngre personer. Komplexiteten i att närmare kartlägga såväl som att analysera arbetsmarknadsanknytningen för personer med olika typer av funktionsnedsättning är, som påvisats i en nyligen presenterad rapport från Socialstyrelsen ”Alltjämt ojämlikt!”, mycket hög. HSO i Västra Götalandsregionen (VGR) har därför inte av egen kraft haft möjlighet att genomföra nya och fördjupade kartläggningsinsatser, utan vi har fått förlita oss på tidigare genomförda studier som gjorts inom VGR och den senaste Socialstyrelserapporten, samt de egna erfarenheter och insikter som finns inom HSO-rörelsen.
Enligt vår erfarenhet är det nödvändigt att ta ett helhetsperspektiv på livssituationen, alldeles särskilt för personer med funktionsnedsättningar. Som exempel på detta vill vi lyfta fram hur en aktiv och stimulerande fritidsverksamhet kan förstärka möjligheterna att öka klara av och vidmakthålla möjligheterna att lönearbeta.
I Socialstyrelsens rapport Alltjämt ojämlikt! från 2010 anges att andelen som har lönearbete bland den grupp med funktionsnedsättning som man undersökt ingående uppgår till 10 %, vilket ska jämföras med 80 % för totalbefolkningen. De grupper för vilka levnadsförhållandena har undersökts omfattar vuxna personer med funktionsnedsättning som
1. har insatser enligt socialtjänstlagen (2001:453) SOL
2. omfattas av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS

Total sett omfattas cirka 60 000 personer i hela landet, vilka fördelas fördelat på kön och ålder i tabell 1 i bilaga B). Ungefär 10 % eller cirka 6 000 personer är födda i ett annat land än Sverige. Det innebär att andelen utlandsfödda i undersökningsgruppen är lägre än andelen utlandsfödda i totalbefolkningen, vilken uppgår till cirka 15 %. Utredningen pekar på att utlandsfödda i undersökningsgruppen i många fall har sämre hälsa och att bristande språkkunskaper och kommunikationssvårigheter gör denna grupp än mer utsatt.
I utredningen redovisas hur personerna i undersökningsgruppen själva har bedömt sin eller sina funktionsnedsättningar. Vanliga kombinationer är bland annat (1) utvecklingsstörning och psykisk funktionsnedsättning och (2) utvecklingsstörning och talstörning. Figur 2 nedan visar på tydliga skillnader mellan de två undersökta huvudgrupperna.

Utredningen har analyserat levnadsförhållandena för målgruppen med avseende på centrala välfärdsaspekter som ekonomi, arbete, utbildning, boende, fritid och hälsa. De aspekter som är särskilt väsentliga i vårt sammanhang är tillgången till arbete och hur det är kopplat till utbildningsfrågorna. Vi ser även hur en aktiv fritid kan stärka våra målgruppers möjligheter att träda in på arbetsmarknaden.
Utredningen lyfter bland annat fram hur personer i åldersgruppen 20 – 29 år, med insatser enligt Socialtjänstlagen, lever under helt andra livsbetingelser jämfört med övriga grupper i samhället. För denna grupp har nära hälften av personerna enbart grundskoleutbildning. Vilket kan jämföras med cirka 10 % för hela befolkningen i detta åldersintervall. I denna grupp ingår bland annat många personer med psykisk ohälsa eller psykisk funktionsnedsättning.
Man menar i utredningen att ”det fortfarande är en öppen fråga om den svaga arbetsmarknadsanknytningen svarar mot frånvaron av arbetsförmåga hos gruppen, eller i vilken utsträckning den är ett uttryck för en segregerad arbetsmarknad”. Man diskuterar olika orsaker som man bedömer som centrala förklaringar till den låga arbetsmarknadsanknytningen. Det handlar givetvis om vilken typ och grad av funktionsnedsättning som de enskilda individerna har.
Men det handlar också om bristande tillgänglighet och att det förekommer diskriminering på arbetsmarknaden. Man behandlar även risken för att lagstiftningen och de regelverk som gäller för de aktuella målgrupperna kan göra det svårt för personer med funktionsnedsättning att komma ut på arbetsmarknaden och att det därmed kan uppstå vad man brukar kalla ”inlåsningseffekteter”.
Hur ser situationen ut i VGR?
Komplexiteten i att närmare kartlägga såväl som att analysera arbetsmarknadsanknytningen för personer med olika typer av funktionsnedsättning är som påvisats nu senast i SS-rapporten mycket hög. I rapporten ”Människor med funktionsnedsättningar i Västra Götaland – Vilka och hur många?” utgår man från grundtesen i den nationella handlingsplanen för handikappolitiken ”Från patient till medborgare” och den indelning i fem områden som Handikappkommittén valt, nämligen personer som har svårt att
• röra sig
• höra
• se
• bearbeta, tolka och förmedla information
• tåla vissa ämnen
• sensorisk hyperreaktivitet (överkänslighet/allergi)

Man konstaterar i rapporten (underlagen är hänförliga till text och statistik från 2006) att det saknas officiell statistik utifrån denna ”funktionella” indelning. Man använder sig emellertid av statistik som tagits fram av Hjälpmedelsinstitutet, som dock omfattar personer i åldrarna 16 – 84 år.

Vi har - med tanke på att arbetsmarknadsanknytningen är vår viktigaste utgångspunkt - använt oss av Socialstyrelserapportens statistik (som rör personer i arbetsför ålder 20 – 64 år) för att uppskatta hur många av de cirka 60 000 personer som ingår i Socialstyrelsens nationella undersökning som finns i Västra Götalandsregionen. Vi har antagit att samma procentuella andelar som Socialstyrelsen kommit fram till i sin utredning gäller även för Västra Götaland.


Tabell 1: Antal personer 20 - 64 år med insatser enligt SoL eller LSS år 2007 i Västra Götaland. Bearbetning av SS 2010-6-21.
SOL LSS
Kvinnor Män Kvinnor Män
20-29 år 120 157 775 1 035
30-49 år 719 687 1 234 1 535
50-64 år 1 159 1 119 861 999
Summa
1 998 1 964 2 869 3 569 10 399

Syfte

Syftet med projektet är att hjälpa människor med funktionshinder att ta steget från skola ut i arbetslivet. Detta innefattar flera delar i en långsiktig process, där den första och viktigaste är att stimulera individernas personliga drivkrafter, vilket görs genom att deltagaren får underlag att fatta medvetna val om sin egen framtid. Detta är en stor förändring mot den miljö som ungdomarna oftast upplevt, där alla beslut har fattats av föräldrar, myndigheter, vård och skola.
I denna del ingår också att säkra deltagarens fysiska och mentala mognad. Ofta har deltagarna levt i en värld som saknar viktiga stimuli för den personliga utvecklingen. Om så är fallet kommer också insatser i närheten av ett yrkesverksamt liv att misslyckas p.g.a. att deltagaren inte kan tillgodogöra sig dem.
Då beslutet är fattat vilken väg deltagaren ska gå, kommer alla ansträngningar att fokuseras på vägen mot målet. Detta innefattar att identifiera gapet mellan deltagarens kapacitet och de krav som kommer att ställas i det tänkta arbetet, och därefter att fylla dessa gap med tillgängliga hjälpmedel och kompetensutveckling. Projektet ska också ansvara för att de rättigheter till stöd som deltagaren åtnjuter, verkligen blir tagna i anspråk. Därigenom kommer potentiella arbetsgivares eller affärsförbindelsers möte med funktionshindret att minimeras, varmed deltagarens möjligheter förbättras.
Genom att deltagaren kommer in i en sammanhållen aktivitetsplan förbättras också förutsättningarna för en frigörelse från föräldrarnas avgörande inflytande, vilket i vissa situationer kan vara en belastning. Den långsiktiga relationen mellan en tilldelad coach och deltagaren ska förbli under hela processen fram till dess att deltagaren har hunnit etablera sig på sin nya arbetsplats.

Målsättning

Det övergripande målet för projektet är att alla ska ha stärkt sina möjligheter att komma ut på arbetsmarknaden och att 30 % = 30 personer ska komma ut på arbetsmarknaden under projekttiden, fördelat på 25 i någon form av lönearbete och 5 till entreprenörskap.
Projektet ska också generera en beskrivning och instruktionssammanställning till en sammanhållen systemlösning för hur ungdomar ska förbättra sin autonomi, mognad och sina förutsättningar för att komma in på arbetsmarknaden

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Hela utgångspunkten för projektet är att utveckla en övergripande systemlösning för ökad tillgänglighet för människor med funktionsnedsättning. Varje enskild åtgärd kommer att vara förberedd för denna situation. i den personliga kartläggningen som inleder varje individs deltagande kommer alla behov att dokumenteras och så långt möjligt åtgärdas. Detta kommer att understödjas av de program som erbjuds av Arbetsförmedlingen under projekt Flexibla anpassningsmoduler och Arbetslivsintegration.
En del av strategin för att underlätta deltagarens inträde på arbetsmarknaden är att vara pro-aktiv i utvecklingen avhjälpmedel. I livs och yrkesplaneringen måste man tydliggöra absoluta hinder men också noggrant utvärdera möjliga åtgärder för att överbrygga förekommande begränsningar. Genom att detta görs redan före mötet med potentiella arbetsgivare, så kommer många undringar och reservationer från arbetsgivare och många initiala problem att undvikas. Därmed förbättras förutsättningarna för en långsiktig anknytning till arbetslivet.
Ytterligare en viktig del av tillgängligheten är att arbetsplatsen med allt vad detta innefattar av fysisk miljö, kompetent ledning och förstående arbetskamrater är väl förberedd för deltagarens introduktion och fortsatta verksamhet.
Dessa pro-aktiva insatser ska under projektet och i efterhand granskas för att se vad som fungerat bra och vad som kunde ha gjorts bättre. Likaså ska använda tekniker sammanställas i en erfarenhetsbank, som ska bidra till enklare beslutsvägar i efterföljande fall.
Självklart kommer varje moment av projektets genomförande att motsvara alla krav på tillgänglighet för alla deltagare

Jämställdhetsintegrering

I den förberedande SWOT-analysen har bl.a. följande konstaterats.
1. Förutsättningarna för en jämställd projektorganisation är goda. Ordförande i styrgruppen är kvinna, och genusperspektivet kommer att väga tungt vid val av projektledare. (i andra delar av denna ansökan har ett namn nämnts i samband med projektledarskapet, vilket varit nödvändigt för att tekniskt fullfölja ansökan)Det finns män i drivande positioner av projektutvecklingen och i metodutvecklingen. Alla är vana att arbeta under jämställdhetspolicies, och kommer att förberedas noga inför uppgiften.
2. det finns statistik på målgruppens genussammansättning, vilken visar på ett visst överskott av kvinnor i målgruppen. Hänsyn kan tas till detta redan i rekryteringen av deltagare.
Det som ur jämställdhetssynpunkt kan uttryckas som antingen en svaghet eller ett hot är det faktum att deltagarna p.g.a. sitt svårare utgångsläge måste ha fullt fokus på den utvecklingsväg man verkligen vill gå. Det är då en stor utmaning för t.ex. en kvinna att samtidigt övervinna sin funktionsnedsättning och ge sig in i en okänd bransch eller ett otraditionellt yrkesområde. Dessa frågor måste noggrant hanteras i kartläggning och livs- o yrkesplanering.
Ett könsneutralt genomförande och arbetssätt i projektet är säkrat och avstämt före projektets början. Det som i första hand ska uppnås är en belysning av frågeställningen för deltagare i projektet. Dessa ska ha möjlighet att reflektera över och värdera hur ett jämställt förfarande kan påverka deras och andras livssituation. Under livs-och yrkesplaneringen ska det lämnas frikostiga möjligheter för både män och kvinnor att prova och praktisera inom olika branscher. Denna fråga ska dock vägas mot övriga hinder som ska övervinnas för att med sina respektive funktionsnedsättningar ta sig in på arbetsmarknaden. För den som vill gå en väg som bryter mot traditionella könsroller ska allt stöd finnas. Den som väljer en väg som också väljs av många andra av samma kön ska ha rätten att i första hand övvinna hindren av sin funktionsnedsättning.
Det finns erfarenhet av att kvinnor har lättare för att engagera sig och hålla ut i långsiktiga projekt. Resultat kommer att sammanställas över hur rekryteringen har fungerat och hur deltagare av olika kön har fullföljt. Likaså kommer varje delresultat att analyseras för kvinnor och män separat.
Resultaten kommer att publiceras med kommentarer av de slutsatser som dragits och vilka insatser som gjorts för att hantera uppkomna problem.

Transnationellt samarbete

Transnationellt samarbete
Transnationellt samarbete inom Europeiska socialfonden är en viktig del av verksamheten i projekt och temagrupper som bl a syftar till att förbättra projektresultat och ge spridning åt goda exempel både nationellt och på EU-nivå.
Under mobiliseringsfasen kommer projektet att kontakta andra organisationer för att kartlägga om det finns liknande verksamheter med intressanta modeller. Att jämföra sina erfarenheter och utbyta kunskaper med andra länders organisationer är ofta ett led i svenska organisationers kunskapsutveckling.

Medfinansiärer

  • Allmänna arvsfonden
  • Arbetsförmedlingen Borås
  • Arbetsförmedlingen Skövde
  • Försäkringskassan i Västra Götaland
  • Skaraborgs sjukhus

Samarbetspartners

  • Arbetsgivarringen i Skaraborg
  • Arbetsmarknadsenheten, Individ & Familjeomsorgen
  • Bräcke Diakoni
  • Sahlgrenska Universitetssjukh.
  • Skara
  • Skaraborgs Kommunalförbund
  • Västergötlands Handikapidrottsförbund

Kommun

  • Ale
  • Alingsås
  • Bengtsfors
  • Bollebygd
  • Borås
  • Dals-Ed
  • Essunga
  • Falkenberg
  • Falköping
  • Färgelanda
  • Grästorp
  • Gullspång
  • Göteborg
  • Götene
  • Halmstad
  • Herrljunga
  • Hjo
  • Hylte
  • Härryda
  • Karlsborg
  • Kungsbacka
  • Kungälv
  • Laholm
  • Lerum
  • Lidköping
  • Lilla-Edet
  • Lysekil
  • Mariestad
  • Marks
  • Mellerud
  • Munkedal
  • Mölndal
  • Orust
  • Partille
  • Skara
  • Skövde
  • Sotenäs
  • Stenungsund
  • Strömstad
  • Svenljunga
  • Tanum
  • Tibro
  • Tidaholm
  • Tjörn
  • Tranemo
  • Trollhättan
  • Töreboda
  • Uddevalla
  • Ulricehamn
  • Vara
  • Varberg
  • Vårgårda
  • Vänersborg
  • Åmål
  • Öckerö