Logotyp på utskrifter

Framtidsspår

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareGöteborgs Räddningsmission
KontaktpersonBengt Andreasson
E-postb.andreasson@raddningsmissionen.se
Telefonnummer0739-014198
Beviljat ESF-stöd7 077 458 kr
Total projektbudget17 357 458 kr
Projektperiod2008-05-01 till 2010-12-31
RegionVästsverige
In English

Sammanfattning

Framtidsspår är ett ungdoms- och arbetslivsprojekt med fokus på unga 16-24 år i Gunnared i nordöstra Göteborg. Syftet - den övergripande målsättningen - med Framtidsspår är att förebygga att unga människor hamnar i utanförskap och främja ungas väg till etablering på arbetsmarknaden.
Grundtanken i Framtidsspår är att orsaken till att ungdomar hamnar utanför arbetsmarknad eller skola inte enbart står att söka hos den ung människan själv. I arbetet med unga ser vi att brister på samverkan mellan olika instanser och aktörer kan försvåra vägen för unga mot ett ansvarstagande vuxenliv med utbildning och arbete. Dessa luckor i samarbetet kan beskrivas som mellanrum, som gör att ung halkar, tappar fart eller upplever det som att han/hon inte själv har hand om kontrollen över sitt eget liv. Genom bristen på samverkan försämras förutsättningarna för att förbättra ungas livsvillkor. Det är alltid individen själv som har nyckeln till att lösa sin situation. För att klara det behövs relevant hjälp vid rätt tidpunkt.
Denna grundhållning leder oss in i ett nytt sätt att tänka samverkan mellan och inom organisationer, och ett nytt samspel mellan oss som organisationer och unga människor. Denna metodutveckling är unik och har inte genomförts tidigare i den form som vi nu avser. Den avser att nå en högre kvalitet i den verksamhet som de olika samverkanspartners utför och ett effektivare utnyttjande av samhällets stödinsatser. Den avser vidare att utvecklas i en form som är enkelt överförbar till andra områden och aktörer.
I Framtidsspår kommer vi att arbeta med ett helhetsperspektiv. För att unga som idag står utanför arbetsmarknaden skall ha förutsättningar att komma närmare arbetslivet, finns det ofta en rad närliggande och för individen överskuggande frågor som behöver lösas först. Många har en bristfällig skolgång, som bottnar i social problematik och en splittrad eller brusten självbild. Om vi vill att fler unga skall komma in i arbetslivet måste vi arbeta med olika steg och tidigt finna individen där han/hon är. Projektet kommer kontinuerligt att arbeta med olika former för lärande: skolträning i alternativa skolformer för dem som inte lyckats i den ordinarie skolan, både i form av enstaka kurser och i form av en längre kurs i folkhögskoleregi; värderingsfrågor kommer att lyftas i tjej- och killgrupper, utepedagogik kommer att användas som en metod för lärande; vidare kommer Göteborgs stads ledarskapsutbildning för unga att involvera ett antal unga. Arbetsträning/praktik kommer att ske i ett flerstegsprogram i de ingående organisationernas verksamhet eller externt. Studiebesök på arbetsplatser, besök av arbetsgivare och olika former av mentorskap är andra exempel på jobbförberedande aktiviteter.
En metodplattform och manual kommer att utvecklas för hur samverkan skall ske för att förbättra förutsättningar för ungas väg till vuxen- och arbetsliv. Kompetensutveckling kommer att genomföras med inriktning på tillämpning av metoder för självskattning och informellt lärande. Implementering av metoder, erfarenheter och verktyg skall ske i de ingående organisationerna och spridas till det omgivande samhället som ett resultat av projektet.

Bakgrund

Vad är problemet?
Trots att många kan så mycket och vill så väl - varför hamnar då unga människor i utanförskap? Eller gör de verkligen det? Pekar inte alla kurvor uppåt, när det gäller unga och arbetsmarknad?
Tyvär är bilden mer komplicerad än så. För trots att jobben blir fler och fler och att även allt fler unga får jobb, vilket innebär att den samlade bilden visar en positiv utveckling bland unga, finns en grupp som tycks må allt sämre ("Ung idag", Ungdomsstyrelsen 2007). Utifrån våra erfarenheter tror vi att ökningen delvis har strukturella orsaker, där unga faller mellan beslut och regelverk. Det är utgångspunkten för det nätverk som har etablerats och står bakom denna ansökan.

Nätverk för ett nytt sätt att samverka
I det arbete med unga som projektägare och samverkande parter bedriver, har vi identifierat ett behov av ökad samverkan. Brister på samverkan mellan olika instanser och aktörer kan försvåra vägen för unga mot ett ansvarstagande vuxenliv med utbildning och arbete. Dessa luckor i samarbetet kan beskrivas som mellanrum, som gör att unga halkar, tappar fart eller upplever det som att de själva inte har kontrollen över sitt eget liv - en av de unga i målgruppen har själv uttryckt detta fenomen som att någon annan håller i "fjärrkontrollen". När systemen inte samverkar blir de obegripliga för individen, som då lätt uppfattar det som att felet ligger hos honom/henne. Trots ambitionen bidrar då inte systemen till att frigöra den inneboende kraften hos unga att själv ta över kontollen över sitt liv och sin situation, vilket är en förutsättning bl a för att komma in på arbetsmarknaden. Det finns en mängd instanser i samhället som vill medverka till lösningar och har verksamheter, erfarenheter och metoder för detta. Men genom bristen på samverkan försämras förutsättningarna för att förbättra ungas livsvillkor.

Därför har följande organisationer i nordöstra Göteborg bestämt oss för att fördjupa samverkan och tillsammans med de unga utveckla en gemensam metodplattform för samverkan: Göteborgs räddningsmission, Rosa Huset/Lövgärdets missionskyrka, Bostads AB Posedion, Stena Fastigheter, Föreningen Eklövet, Fryshuset, Studieförbundet Bilda, Ljungskile folkhögskola, SDF Gunnared, KFUM-KFUK. Genom SDF Gunnared kommer flera olika kommunala förvaltningar/verksamheter att ingå i samverkan. Den modell vi gemensamt vill skapa syftar till att underlättaövergången till ett ansvarstagande vuxenliv för unga. En viktig utgångsounkt i arbetet med att skapa denna modell är att vi som samverkande organisationer, såväl som det omgivande samhället, måste förändra vårt förhållningsätt och vårt sätt att arbeta om en varaktig förändring av ungas situation skall vara möjlig.

Situationen för unga i Gunnared
Under tiden som nätverket har etablerats har vi arbetat med att analysera situationen för unga människor som växer upp i Gunnared. Vi ser starka barn som redan under skoltiden slås ut. Vi ser en stor grupp unga som växer upp med dålig självkänsla och svag självbild, ungdomar som i stor utsträckning känner bristande tillhörighet i sammhället och sviktande förtroende för dess institutioner. När den inre känslan av utanförskap förstärks av det omgivande samhällets bild av nordost som "problemområde" söker många ungdomar sin tillhörighet och sin stolthet på andra vägar. Detta öppnar för en gängmentalitet, där de kriminella nätverken har lättare att rekrytera supporters eller medlemmar. Det gör ungdomar i dessa områden mer utsatta för mssbruk och kriminalitet - både som offer och förövare. Allt detta sammantaget gör att risken finns att växa upp i Nordöstra Göteborg i sig själv blir stigmatiserande. Ungdomar som växer upp utan egen tydlig problematik riskerar att hamna i utanförskap bara av det skälet att de växer upp i området.

Att samhället naturligtvis finns närvarande i form av skolan, bostadsföretag, föreningsliv, socialtjänst, sjukvård mm räcker inte till: man har svårt att göra sig synlig och tillänglig för ungdomar som växer upp. Systemet blir krångligt och svåröverskådligt - vart går jag med mitt liv och min situation? Vem bryr sig? Om en ung människa inte vet att hjälpinstanser finns - är det då rimligt att säga att stödet finns för henne/honom? När unga inte blir sedda i sin problematik uppstår därför vad som skulle kunna kallas den ömsesidiga osynligheten. Å ena sidan lever individen isolerad i sin problematik, å andra isdan finns samhällets stödjande resurser, men lyckas inte synliggöra sig för henne/honom. Det finns unga som inte ser de stödjande resurser som finns - det finns stödjande resurser som kan ha svårt att se de unga med behov. En stor grupp unga som växer upp i Nordöstra göteborg riskerar att hamna långt från arbetsmarknaden. Man saknar både kontaktvägar och förebilder i arbetslivet. Det finns många unga som inte har någon i sitt nära umgånge som har ett ordinarie arbete. När dessutom samhällets instaner inte samspelar försvåras möjligheten att bryta detta utanförskap och åstakomma varaktiga förändringar.

Den negativa bild som finns av hur det är att växa upp i Gunnared, säger naturligtvis inte allt, kanske inte ens det viktigaste om barn och unga som växer upp i området. Det finns mycket livskraft och kreativitet, skaparlust och glädje. Det finns en kompetens av språk, handel, och internationellt utbyte. Därför vill Framtidsspår ta avstamp i det starka och friska som finns i området. Vi tror att genom att stärka det främjande arbetet och de stärkande strukturerna i området, kan vi skapa bättre förutsättningar för unga i området både att få "fjärrkontrollen" till sitt eget liv och lättare komma in på arbetsmarknaden. Genom att hitta nya vägar att samverka kring unga kan vi bidra till att göra vägen mot utbildning och arbetsmarknad enklare och tydligare.

Syfte

Syftet - den övergripande målsättningen - med Framtidsspår är att förebygga att unga människor i nordöstra Göteborg hamnar i utanförskap och främja ungas väg till etablering på arbetsmarknaden.
Syftet är vidare att utveckla och fördjupa ett samverkansarbete mellan olika aktörer som möter unga i Gunnared. Genom att detta nätverk ser kritiskt på sitt eget förhållningssätt till unga, och är inriktat på nya sätt att samarbeta, kan vi skapa en stödjande struktur kring unga som gör det är lättare att gå från vilsen tonåring till ansvarstagande vuxen utan att hamna i utanförskap. Detta samverkansarbete skall implementeras som en del i organisationernas framtida ordinarie arbetssätt.

Ett tredje syfte är att sprida kunskap och påverka strukturerna i det omgivande samhället, lokalt, regionalt och nationellt, genom att sprida de metoder och arbetssätt som utvecklas i Framtidsspår. Syftet är att underlätta tillträdet till arbetsmarknaden för många fler unga och för aktörer runt unga att få tillgång till fungerande metoder som främjar detta arbete.

Målsättning

Mätbara projektmål delas nedan upp i projektets tre målgrupper.

1. Målgruppen Unga
Övergripande målsättning: Bidra till att underlätta ungas etablering i arbetslivet samt förebygga att unga hamnar i utanförskap.
Detta skall ske bl a genom att
* 150 ungdomar/år deltar i aktiviteter inom projektet. Av dessa kommer
- 20 ungdomar/år deltar i utbildning genom projektets försorg
- 10 ungdomar/år deltar i arbetsträning
- Två tjejgrupper/år med minst sex deltagare/grupp startar.
- Två killgrupper/år med minst sex deltagare/grupp startar.
- 40 ungdomar/år deltar i musikaktiviteter
- 20 ungdomar/år deltar i dansverksamheter

Effekten av detta blir:
* Socialbidrag för gruppen unga 16-24 år i SDN Gunnared minskar med 10% under projekttiden
* Förbättrat upplevt hälsotillstånd hos minst 25% av projektdeltagarna
* Förbättrad upplevd boendesituation hos minst 25% av projektdeltagarna
* Kriminalitet - antal brottsdömda 16-24-åringar i SDN Gunnared minskar med 10% under projekttiden
* 10 ungdomar/år går vidare till arbetsträning eller praktikliknande insats
* 10 ungdomar/år går vidare till arbete eller studier

2. Målgruppen Samverkansparter
Övergripande målsättning: Etablera en modell för samverkan som tillvaratar resurser på ett bättre sätt, som förebygger att unga hamnar i utanförskap och som underlättar ungas etablering på arbetsmarknaden
Detta skall ske genom
* kartläggning av befintliga strukturer, både hindrande och stödjande
* skapandet av en gemensam metodplattform
* produktion av en manual för denna metodplattform
* tillämpning av metoderna Rickters scale och OCN - Open College Network
* Implementering av lärande i de ingående organisationernas ordinarie verksamhet
* Modeller för boendeformer för ungdomar utreds och börjar användas (bl a utifrån erfarenheter av den s k Foyer-modellen, tillämpad inom Equal-projektet Outstanding)

Effekten av det nya arbetssättet blir:
* bättre utnyttjande/tillgång av varandras resurser
* tidigare kunna upptäcka och motverka ungas väg in i kriminella eller andra destruktiva mönster
*kostnad för skadegörelse i Bostads AB Poseidon och Stena fastigheter minskar med 15% under projekttiden
* ökat förtroende mellan samverkanspartners


3. Målgruppen Mottagare av projektresultat
Övergripande målsättning: påverka strukturer i det omgivande samhället som försvårar ungas väg till etablering i arbetsliv och samhälle, genom spridning av den modell som arbetats fram i nordöstra Göteborg.
Detta skall ske bl a genom genomförandet av två större seminarier eller konferenser under projekttiden, samt med
spridande av modellen genom information & marknadsföring, manual för metodplattform, andra publikationer, "Ung scen", "Lövgärdets dag" och andra metoder för synliggörande.
Effekten av spridningsinsatser blir
* modell för ett nytt sätt att samverka sprids till andra områden
* modellen tas emot och börjar användas i andra områden

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Frågan om tillgänglighet för personer med funktionshinder vill vi beskriva på två sätt: Det första är att vi som samverkande organisationer i våra ordinarie verksamheter ser anpassningen för människor med funktionshinder som en viktig del när vi planerar våra lokaler och all information. Detta gäller också för verksamheter i projektets genomförandeplan.
Det andra gäller former av handikapp som kan kopplas till skola och lärandeprocesser. I den analys vi gjort om bakgrunden till projektet konstaterar vi att många unga tidigt slås ut ur skolan. Vår erfarenhet säger att det många gånger handlar om dolda funktionshinder, såsom läs- och skrivsvårigheter, begåvningsbegränsningar och andra former av diagnoser som påverkar förmågan att tillgodogöra sig undervisning som inte är anpassad. När vi skall genomföra skolträning, baskurs på folkhögskola och utbildningar inom projektet skall dessa efter behov göras tillgängliga för personer med dessa former av funktionshinder.

Jämställdhetsintegrering

I jämställdhetsanalysen konstaterar vi dels att behovet av att arbeta med kunskap och attityder kring jämställdhet är stort, dels att ojämlikhet i sig är en hindrande struktur. För att projektet skall lyckas i sin strävan att underlätta ungas väg till arbetsmarknaden måste därför frågan om jämställdhet finnas med som en grund i hela projektet, detta gäller också för att de samverkande organisationerna skall klara av den förändring av synsätt och metoder som vi eftersträvar.

Ett tydligt genusperspektiv skall därför genomsyra de gruppverksamheter som bedrivs i projektet, både vad gäller gruppers sammansättning och värderingssamtal som förs i grupperna. För att stärka personal/ledare kommer utbildningar i frågor kring jämställdhet att ordnas.

De samverkande organisationerna behöver kritiskt granska sin egen verksamhet utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Detta är ett led i kartläggningen av de hindrande respektive stärkande strukturer som finns runt unga.

Genom att frågan om jämställdhet är en av de aspekter som kommer att beaktas i processutvärderingen kommer vi att få tidiga indikationer på huruvida detta sker i önskad utsträckning, och möjlighet att annars göra tidiga justeringar.

Transnationellt samarbete

-

Medfinansiärer

  • Allmänna arvsfonden
  • BostadsAB Poseidon, distrikt Kortedala
  • ENKU
  • Fryshuset Stockholm
  • Integrations- och jämställdhetsenheten, Länsst. i VG-län
  • KFUK-KFUM i Göteborg
  • Region Stockholm
  • SDF Lärjedalen Funktionshinder
  • Studieförbundet Bilda Väst

Samarbetspartners

  • BostadsAB Poseidon, distrikt Kortedala
  • Föreningen Ekövet
  • KFUK-KFUM i Göteborg
  • Lövgärdet Business KB, 969676-8648
  • Lövgärdets Missionskyrka/Rosa Huset
  • SDF Lärjedalen Funktionshinder
  • Studieförbundet Bilda Väst

Kommun

  • Ale
  • Alingsås
  • Bengtsfors
  • Bollebygd
  • Borås
  • Dals-Ed
  • Essunga
  • Falkenberg
  • Falköping
  • Färgelanda
  • Grästorp
  • Gullspång
  • Göteborg
  • Götene
  • Halmstad
  • Herrljunga
  • Hjo
  • Hylte
  • Härryda
  • Karlsborg
  • Kungsbacka
  • Kungälv
  • Laholm
  • Lerum
  • Lidköping
  • Lilla-Edet
  • Lysekil
  • Mariestad
  • Marks
  • Mellerud
  • Munkedal
  • Mölndal
  • Orust
  • Partille
  • Skara
  • Skövde
  • Sotenäs
  • Stenungsund
  • Strömstad
  • Svenljunga
  • Tanum
  • Tibro
  • Tidaholm
  • Tjörn
  • Tranemo
  • Trollhättan
  • Töreboda
  • Uddevalla
  • Ulricehamn
  • Vara
  • Varberg
  • Vårgårda
  • Vänersborg
  • Åmål
  • Öckerö