Logotyp på utskrifter

Framtid i Fokus- ett tvillingprojekt i samarbete mellan Göteborg och Malmö

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareGöteborgs stad, SDF Bergsjön
KontaktpersonAnki Wallström
E-postann-christine.wallstrom@bergsjon.goteborg.se
Telefonnummer0707-614201
Beviljat ESF-stöd8 900 482 kr
Total projektbudget19 700 482 kr
Projektperiod2008-05-01 till 2010-06-30
RegionVästsverige
In English

Sammanfattning

Projektet ”Framtid i Fokus – ett tvillingprojekt i samarbete mellan Göteborg och Malmö” ägs och drivs av Arbetsforum, Bergsjön/Kortedala, Göteborgs Stad.

Syftet med projektet är att genom individuellt utformade stöd-, utbildnings- och arbetsplatsförlagda insatser, samt genom samverkansinsatser med den andra delen av tvillingprojektet i området Herrgården på stadsdelen Rosengård i Malmö, bidra till ökade möjligheter för långtidsarbetslösa försörjningsstödstagare som är boende i stadsdelarna Bergsjön och Kortedala i Göteborg, att etablera sig på arbetsmarknaden. Projektet syftar också till att stärka individens konkurrenskraft på samhällets olika arenor.

Målen för projektet är följande:
Andelen deltagare, som efter avslutat projekt, upplever att de fått ökat ett utökat nätverk, skall uppgå till minst 90 %.
Andelen deltagare, som efter avslutat projekt, upplever att de fått ökat självförtroende, skall uppgå till minst 90 %.

Projektet genomförs under perioden 2008-05-01 – 2010-06-30.

Bakgrund

TILLVÄXT NORDOST - ett samarbete mellan fyra stadsdelar i nordöstra Göteborg
Stadsdelarna Bergsjön, Gunnared, Kortedala och Lärjedalen bildar tillsammans nordöstra Göteborg. De fyra stadsdelarna har många gemensamma styrkor och utmaningar. En stor andel av befolkningen lever i olika former av utanförskap och området brottas med flera sociala problemställningar. Statistiken visar att andelen utrikes födda är stor och att antalet invånare i stadsdelarna, som erhåller försörjningsstöd ligger över medel i Göteborg. Trots kontinuerliga satsningar och förbättringar, står området fortfarande inför stora utmaningar.

I stadsdelarna finns en stark drivkraft till förändring och tilltro till metodutveckling och samverkan. Det finns redan idag ett välutvecklat samarbete mellan de fyra stadsdelarna, då förvaltningschefer, verksamhetschefer och enhetschefer träffas regelbundet för att utbyta erfarenheter.
Inom ramen för EU:s strukturformer vill Bergsjön, Gunnared, Lärjedalen och Kortedala ytterligare stärka samarbetet. Tillsammans vill vi i genomföra projekt som, i linje med den nationella urbana utvecklingslinjen och Göteborgs Stads lokala utvecklingsavtal, syftar till att möta de utmaningar vi ställs inför. Vi är övertygade om att projektens möjligheter att lyckas ökar om vi samverkar och drar nytta av varandras erfarenheter och kunskaper. Vi ser även att spridningen och genomslagskraften blir större om vi är fler som arbetar mot samma mål.

I vissa projekt kommer alla fyra stadsdelarna att medverka. Då någon av stadsdelarna ensamt medverkar i ett strukturfondsprojekt, kommer det att ske ett kontinuerligt erfarenhets- och kunskapsutbyte mellan projektdeltagaren och nyckelpersoner i de övriga stadsdelarna.
Till sist några fakta som belyser nordöstra Göteborgs speciella karaktär och förutsättningar.
Andel utrikes födda personer av befolkningen (2005)
Göteborg 20,5 %
Bergsjön 52,9 %
Gunnared 48 %
Kortedala 27,7 %
Lärjedalen 45 %

Genomsnittlig förvärvsinkomst per person & år (2005)
Göteborg 219 200 kr
Bergsjön 125 600 kr
Gunnared 159 900 kr
Kortedala 178 900 kr
Lärjedalen 162 000 kr

Procentandel av familjer som under år 2005 har erhållit försörjningsstöd
Göteborg 7,6 %
Bergsjön 35,6 %
Gunnared 23 %
Kortedala 10,4 %
Lärjedalen 28,8 %
BAKGRUNDSBESKRIVNING FÖR PROJEKTET

Ett nytt socialt landskap har vuxit fram i Sverige, ett landskap präglat av utestängning från arbetsmarknaden, bostadssegregation och bidragsberoende. Det handlar om stora grupper av människor för vilka den sociala rörligheten har upphört att fungera och om bostadsområden vars liv nästan helt präglas av socioekonomiska villkor som på ett markant sätt skiljer sig från samhället i övrigt. Det är områden där utanförskapet har blivit det sammanfogande kittet i en kollektiv identitet som grundar sig på en stark känsla av att inte tillhöra gemenskapen i övrigt. Områden som bidrar till sociala och ekonomiska spänningar som påverkar villkoren för såväl enskilda individer som städernas utveckling som helhet.

Utanförskapet är resultatet av en process där en massiv utslagning från arbetsmarknaden leder till och kombineras med andra faktorer för att sammantaget ge en situation som allt mer präglas av en brist på resurser och delaktighet i samhällslivets centrala arenor. Detta är en mycket olycklig utveckling, inte minst i ett rikt och välmående land som dessutom för närvarande upplever en lång högkonjunktur.

Ett djupt utanförskap, i vilket grupper av individer, ofta med en mycket hög andel invandrare,
står utanför en rad centrala samhällsarenor som arbetsmarknaden, föreningslivet, politiska organisationer och kulturlivet, och där det finns tydliga kulturskillnader mellan de som lever i utanförskap och majoritetsbefolkningen, finns i ett antal områden i Sverige. Områden/ stadsdelar som i hög grad präglas av detta djupa utanförskap är stadsdelarna Bergsjön och Kortedala i Göteborg samt området Herrgården i stadsdelen Rosengård i Malmö.

Bergsjön är en stadsdel som präglas av segregation och utanförskap och som skiljer sig markant från Göteborg som helhet. Mer än halva befolkningen är född i annat land än Sverige och drygt 90 procent av de barn och ungdomar som är bosatta i stadsdelen är berättigade till modersmålsundervisning. Ohälsotalet är högt och noteras bör att det utanför statistiken finns en stor oregistrerad grupp som inte kvalificerat sig till social-försäkringssystemet.

Förvärvsfrekvensen var 44,3 procent under 2005 mot 73,4 procent för hela Göteborg. Utbildningsnivån skiljer sig också åt, med en relativt stor andel med bara grundskoleutbildning och en låg andel med eftergymnasial utbildning. Medelinkomsten är 93600 kr lägre per år i Bergsjön (2005) jämfört med genomsnittet för staden. Stadsdelens relativa isolering gör att känslan av utanförskap också gäller för stadsdelen i sig. Bergsjön ligger i stadens utkant på en platå, avskild från grannstadsdelarna genom vägar och höjder.
Kortedala är en angränsande stadsdel till Bergsjön som består av fyra delområden som markant skiljer sig åt. Två av delområdena (Södra och Norra Kortedala) byggdes upp i början på 50-talet när bostadsbristen var omfattande i Göteborg och efterfrågan på moderna lägenheter var stor. Dessa delområden visar i flera avseende liknande strukturer som Bergsjön har. Områdena består huvudsakligen av flerfamiljshus med små lägenheter. Mer än en tredjedel av befolkningen är född i annat land än Sverige. Ohälsostalen i norra och södra Kortedala är rent av högre än i stadsdelen Bergsjön. Förvärvsintensiteten är högre men ligger markant under index för Göteborg. Arbetslösheten ligger kraftigt över index för Göteborg. Utbildningsnivån är låg och en stor andel har bara grundskoleutbildning och en förhållandevis låg andel med eftergymnasial utbildning. Medelinkomsten ligger på index 75. Låg inkomst för också med sig att många återkommer och söker försörjningsstöd då de inte blir varaktigt självförsörjande.

Arbetsforum i Kortedala/Bergsjön är en arena där olika myndigheter/organisationer och verksamheter samverkar i ett gemensamt utvecklingsarbete för en framtid präglad av mångfald och med fler invånare i arbete. Det övergripande syftet för Arbetsforum är att bidra till att fler Bergsjö- och Kortedalabor etablerar sig på arbetsmarknaden. Utgångspunkt för deltagande är den enskildes önskan om ett eget arbete och egen försörjning.

Folkhögskolecentrum i Bergsjön drivs i samverkan mellan Arbetarrörelsens folkhögskola, Göteborgs folkhögskola och Kvinnofolkhögskolan. De tre skolorna bedriver verksamhet under gemensamt tak sedan augusti 2006 med olika profiler utifrån folkbildningens gemensamma värdegrund, där alla människors lika värde står i centrum. Folkhögskoleverksamheten kännetecknas också av en bred kunskapssyn, där bildningsperspektivet betonas.

Herrgården utgör det bostadsområde i stadsdelen Rosengård i Malmö som har störst andel försörjningsstödstagare och arbetslösheten i området ligger på en nivå högt över riks-genomsnittet. Andelen förvärvsarbetande inom gruppen 20-64 är 15 procent och mer än 60 procent saknar gymnasial utbildning. Kontakten med det omgivande samhället är bristfällig, de sociala nätverken, som i hög grad präglas av att i princip samtliga, 98 procent, av invånarna på Herrgården har utländsk bakgrund, rymmer ofta enbart människor med likartad bakgrund och tillhörighet.
Projektet "Framtid i Fokus-ett tvillingprojekt i samverkan mellan Göteborg och Malmö "tar sin utgångspunkt i att det inte bara finns behov av en rad generella åtgärder för att öka sysselsättningen i landets utanförskapsområden, utan också riktade skräddarsydda insatser i samverkan, för att skapa möjligheter och undanröja hinder för utanförskapsområden i storstäder och för att bekämpa den extremt låga sysselsättningen som präglar de mest utsatta bostadsområdena.
Föreliggande projekt utgör ena delen i ett tvillingprojekt i vilka målgrupperna utgörs av långtidsarbetslösa försörjningsstödstagare boende i stadsdelarna Bergsjön och Kortedala...

Syfte

Att genom individuellt utformade stöd-, utbildnings- och arbetsplatsförlagda insatser, samt genom samverkansinsatser med den andra delen av tvillingprojektet i området Herrgården på stadsdelen Rosengård i Malmö, bidra till ökade möjligheter för långtidsarbetslösa försörjningsstödstagare som är boende i stadsdelarna Bergsjön och Kortedala i Göteborg, att etablera sig på arbetsmarknaden. Projektet syftar också till att stärka individens konkurrenskraft på samhällets olika arenor.

Målsättning

PROGRAMMÅL
Andelen deltagare, som efter avslutat projekt har fått jobb eller upplever att deras möjligheter att få jobb har ökat, skall uppgå till minst 70 %.
Andelen deltagare i arbete, 90 dagar efter avslutat projekt skall vara minst 10 procentenheter högre än det viktade genomsnittliga resultatet för Särskilt anställningsstöd och Förberedande utbildning, (eller annan reguljär åtgärd för motsvarande målgrupp) uppdelat för respektive år samt för hela programperioden.
PROJEKTMÅL
Andelen deltagare, som efter avslutat projekt, upplever att de fått ökat ett utökat nätverk, skall uppgå till minst 90 %.
Andelen deltagare, som efter avslutat projekt, upplever att de fått ökat självförtroende, skall uppgå till minst 90 %.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Projektet ska sträva efter att utforma och bedriva verksamheten så att den är tillgänglig för alla inom målgruppen. Det innebär att projektledningen så långt som möjligt ska följa projektägarens, och Göteborgs Stads riktlinjer för tillgänglighet, "Synvändan - Handikapplan för Göteborgs Stad" och använda dessa riktlinjer som ett stöd i sitt arbete för tillgänglighet. Genom ett sådant förhållningssätt visar projektet också den omtanke och respekt för allas lika värde som Göteborg Stads värdegrund förutsätter. Synvändan slår fast följande: "Handikapp är relativt. En person med en skada eller sjukdom som sätter ner hennes förmåga att klara sig själv, blir handikappad först när funktionsnedsättningen blir ett hinder för henne. Ofta är det den fysiska miljön som avgör om en person blir utestängd eller får svårigheter att delta i samhällslivet på grund av sitt funktionshinder. Målet är att undanröja eller minska den handikappande eller utestängande effekten. Detta handikapperspektiv ska genomsyra all kommunal verksamhet i Göteborg."

Projektets arbetsförhållanden ska anpassas till människors olika förutsättningar i fysiskt och psykosocialt avseende och deltagare med eventuella funktionshinder ska kunna delta i projektet och ta del av projektets insatser på samma villkor som andra personer. Den inledande kartläggningen som görs för varje deltagare vid projektstart kommer att lägga grunden för att insatserna ska kunna anpassas till individens behov. Kartläggningen blir därmed ett konkret verktyg för projektledningen i dess strävan att säkerställa tillgängligheten. Anpassning till individens förhållanden ska göras såväl inom utbildningsinsatser som vid praktik eller arbetsträning.
Alla medarbetare ska känna till projektets policy för tillgänglighet och arbeta efter den samt, under projektperioden, vid behov, delta i kompetensutvecklingsinsatser som rör tillgänglighet och funktionshinder.

Jämställdhetsintegrering

Den problem- och behovsanalys som genomförts kommer att innebära att olika förhållanden och villkor på arbetsmarknaden för projektets kvinnor och män ska synliggöras och diskuteras ur ett jämställdhets- och genusperspektiv i projektet. Här ingår den genusutbildning som ska genomföras inom insatsområde 1. Även konsekvenserna av hur förändringar kan tänkas utfalla för kvinnor respektive män i projektet ska beröras.

Förutsättningarna för ett lyckat arbete med jämställdhetsintegrering, enligt tidigare problem- och behovsanalys, är att projektet baseras på:

1. Policybeslut – ett klart och uttalat stöd från projektägaren att arbeta med jämlikhetsfrågor i projektet.

2. Resurser – ESF:s ekonomiska medel möjliggör resurser för att arbeta specifikt med jämställdhetsfrågor bland personal och deltagare.

3. Kunskap – genom projektets insatser ska kunskaper spridas till deltagarna bl a för att på olika sätt göra deltagarna medvetna om aspekter som jämställdhet, könsroller och stereotypa yrkesval. Här har vi säkerställt gedigen kompetens inom området genom Kvinnofolkhögskolans medverkan. Även personalen som ska arbeta i projektet ska genomgå en utbildning för att kunna hantera jämställdhetsdimensionen på ett bra sätt. För personalen är det viktigt att resonera kring det faktum att kommunen är en kvinnodominerad organisation och att det troligtvis framförallt är kvinnor som kommer att arbeta i projeket. Vi måste tidigt diskutera kring vad detta innebär för projektets verksamhet.

4. Metoder – nya metoder ska utarbetas som underlag för att arbeta med frågorna men verktyg och metoder ska också baseras på erfarenheter av tidigare projektverksamheter i organisationen. Här kan nämnas att redan i kartläggningen lyfts jämställdhetsdimensionen till ytan och vidare genom projektet, exempelvis i coachningsinsatser, ska vår egen personal vara uppmärksamma på att inte omedvetet uppmuntra till stereotypa yrkesval.

5. Skapa efterfrågan – genom att lyfta jämställdhetsfrågor kan projektet öka exempelvis de manliga deltagarnas efterfrågan på traditionellt kvinnliga yrken, och de kvinnliga projektdeltagarnas intresse för yrkeskategorier med hög representation av manliga anställda, samt i samverkan med verksamhetens praktikanordnare öka arbetsgivarnas efterfrågan på en större andel kvinnliga eller manliga kolleger beroende på yrkesområdet.

Sammanfattningsvis handlar det om att lyfta upp och medvetandegöra de stereotyper och undermedvetna antaganden som finns hos oss alla och som många gånger påverkar hur vi agerar och hur vi väljer. Detta är lika viktigt både för projektets deltagare och personal. Det är också viktigt för de anställda i projektet att få resonera över det faktum att merparten av dessa anställda är kvinnor. Så ser det nämligen generellt ut inom den kommunala sektorn. Självklart har detta effekter på vår verksamhet och därmed på våra brukare.

Transnationellt samarbete

Vår ambition är att lyfta blicken och eventuellt titta närmare på vilka framgångsrika metoder som finns runt omkring i Europa. Hur arbetar andra städer eller länder med den aktuella målgruppen för att stötta och hjälpa? Förhoppningsvis kommer möjlighet till erfarenhetsutbyte och metodutveckling att ges inom ramen för tvillingprojektet. Kontakter finns i Europa både från Göteborgs och från Malmös sida. Den transnationella ambitionen är därför mycket tydlig i projektet.

Medfinansiärer

  • Göteborgs stad, SDF Bergsjön
  • Verksamhetsområde funktionshinder, Individ & familj

Samarbetspartners

  • Arbetarrörelsens folkhögskola
  • Arbete & Utbildning
  • Folkhögskoleventrum i Bergsjön
  • Stiftelsen Kvinnofolkhögskolan

Kommun

  • Ale
  • Alingsås
  • Bengtsfors
  • Bollebygd
  • Borås
  • Dals-Ed
  • Essunga
  • Falkenberg
  • Falköping
  • Färgelanda
  • Grästorp
  • Gullspång
  • Göteborg
  • Götene
  • Halmstad
  • Herrljunga
  • Hjo
  • Hylte
  • Härryda
  • Karlsborg
  • Kungsbacka
  • Kungälv
  • Laholm
  • Lerum
  • Lidköping
  • Lilla-Edet
  • Lysekil
  • Mariestad
  • Marks
  • Mellerud
  • Munkedal
  • Mölndal
  • Orust
  • Partille
  • Skara
  • Skövde
  • Sotenäs
  • Stenungsund
  • Strömstad
  • Svenljunga
  • Tanum
  • Tibro
  • Tidaholm
  • Tjörn
  • Tranemo
  • Trollhättan
  • Töreboda
  • Uddevalla
  • Ulricehamn
  • Vara
  • Varberg
  • Vårgårda
  • Vänersborg
  • Åmål
  • Öckerö