Logotyp på utskrifter

Framstegen

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareAktivitetshuset Krokslätt
KontaktpersonCamilla Emmoth
E-postcamilla.emmoth@molndal.se
Telefonnummer031-315 23 70
Beviljat ESF-stöd1 425 000 kr
Total projektbudget3 575 778 kr
Projektperiod2009-07-01 till 2011-06-30
RegionVästsverige
In English

Sammanfattning

Framstegen kommer att arbeta med det glapp som finns mellan människor med psykisk funktionsnedsättning och arbetsmarknaden. Samverkan mellan olika aktörer och återhämtning för individen är en förutsättning för att så många som möjligt ska få tillgänglighet till arbetsmarknaden.

Bakgrund

Idag finns det ett glapp mellan arbetsmarknaden och människor med psykisk funktionsnedsättning som måste överbryggas. Slutsatser från förprojekteringen är att samverkan med lokala, regionala och internationella aktörer, samt återhämtning för den enskilde är en förutsättning för att så många som möjligt ska nå den öppna arbetsmarknaden. Detta ligger i linje med Lissabonfördraget om att nå målet av full sysselsättning.

Människor med psykisk funktionsnedsättning har idag svårt att erhålla ett lönearbete på den öppna arbetsmarknaden. För att kunna närma sig arbetslivet krävs att dessa får en möjlighet att bryta sin isolering, höja sin fysiska förmåga genom att etablera rutiner för fysisk aktivitet utifrån sina förutsättningar, tillgodogöra sig ökad kunskap om kost och motion samt ges möjlighet att få kontroll (empowerment) och struktur över sin vardag.

En erfarenhet från förprojekteringen är att vi har tagit del av ESF: s urvalskriterier och relaterat dem till de behov som människor med psykiska funktionsnedsättningar har. Vår analys är att det blir påtagligt att anpassade projekt som är riktade mot målgruppens problematik är nödvändiga för att möta kraven från samhället på ökad sysselsättning.

Redan i förprojekteringen har vi fått gott gehör från samarbetspartners exempelvis Friskvårdsklubben i Via Nova, Riksförbundet social och mental hälsa (RSMH), Försäkringskassan, Idraetshuset, Friskis&Svettis, Balansen och Arbetsförmedlingen. Några av dessa samarbetspartners har uttryckt att de idag saknar resurser, tid och redskap att nå målgruppen på ett tillfredställande sätt. I samverkan med flera aktörer inom olika samhällssektorer kommer Framstegen att aktivt påverka samhället för att minska stigmatiseringen och utanförskapsproblematiken för människor med psykisk funktionsnedsättning. En stor del av projektledarens och projektarbetarens arbete under förprojekteringen har bestått av att skaffa och bibehålla kontakter, vilket är viktigt för ett gott resultat i genomförandeprojektet och effekterna av det.

Verksamheter som redan arbetar med liknande projekt för målgruppen, är exempelvis Idraetshuset i Köpenhamn, och Via Nova i Göteborg, vilka kommer att bli viktiga samarbetspartners för Framstegen i genomförandeprojektet. Idraetshusets effekter att deltagare närmat sig arbetsmarknaden genom friskvårdskurser, vill Framstegen anpassa till lokala behov.

Under förprojekteringen har vi sett att samverkan inom Mölndals stad är bristfälligt kring arbetsrehabiliterande insatser för människor med psykisk funktionsnedsättning. År 2007 genomfördes en behovsinventering i Mölndals. Målgruppen var personer med psykisk funktionsnedsättning. Inventeringen visade att av de personer som var aktuella för insatser i Mölndals stad fanns hälften inom Vård och omsorg (VOO) och hälften inom Arbets- och familjestödsförvaltningen (AFF). Inventeringen visade på stora brister av att få behovet av sysselsättning tillgodosett. Detta visade sig på samtliga, enligt inventeringen, angivna fyra sysselsättningsnivåer: träffpunkt, strukturerad sysselsättning, arbetsträning och yrkesinriktad rehabilitering. I genomförandeprojektet kommer en aktiv samverkan ske mellan AFF och VOO för att främja sysselsättning, arbetsrehabilitering och arbete för målgruppen.

Att ha en psykisk funktionsnedsättning är fortfarande skambelagt. Samhället ser fortfarande på dessa människor snarare som en belastning än som en resurs, och media ger ofta beskrivningar av psykiskt störda som våldsbenägna. Dessa negativa bilder bidrar till en ökad stigmatisering, och en förvrängd bild av människor med psykisk funktionsnedsättning.

Nationell psykiatrisamordning skriver i SOU 2006:100 "Ambition och ansvar" att "det krävs en kraftfull satsning på olika typer av arbetsmarknadsåtgärder till personer med psykiskt funktionshinder, för att på allvar återinföra arbetslinjen som princip för gruppen."

Att ha ett funktionshinder inom ett eller flera livsområden, behöver inte betyda att man är begränsad inom alla livsområden, till exempel arbete. Funktionshindrets grad är något som kan variera över tid och man måste inte tillhöra målgruppen för alltid. Forskning visar att över hälften av personer som en gång haft schizofrenidiagnos, över tid blivit helt återhämtade. Forskning om återhämtning finns att läsa i t ex Alain Topors "Vad hjälper? Återhämtningsvägar från svåra psykiska problem" Stockholm: Natur och Kultur Topor, A. (2004b).

Man behöver inte behöver vara symptomfri för att befinna sig i en återhämtningsprocess. Det handlar om att skaffa sig makt och kontroll över sitt eget liv, att man utformar det liv som man önskar sig. Att individen själv, med rätt stöd, tillvinner sig en större möjlighet att finna vägar ut i arbete, vilket leder till positiva samhällsekonomiska effekter. Exempel på det är självförsörjning och minskade sjukvårdskostnader.

För genomförandeprojektet är återhämningsbegreppet viktigt i strävan att uppnå målen för projektdeltagarna, att komma närmare arbetsmarknaden. Även för projektets samarbetspartner RSMH är återhämtningsbegreppet centralt.

En del av återhämtningsprocessen är att tillsammans med andra kunna vara med och påverka en verksamhets innehåll. Under förprojekteringstiden har vi använt oss av brukarinflytande som en tydlig arbetsmetod. Under kartläggningen har vi använt oss av en referensgrupp, som tillsammans med projektledare och projektarbetare diskuterat ESF: s urvalskriterier, samt aktuell samhällssituation. Dessa diskussioner har lett till att ansökan anpassats efter målgruppens behov och samhällets krav. I genomförandeprojektet kommer denna referensgrupp fortsätta sitt arbete och påverka projektets innehåll och inriktning.

En kvalitativ extern utvärdering ska följa hela genomförandeprojektet. Efter varje kurs återkopplas resultatet till projektorganisationen och projektdeltagarna.

Projektet ska genomsyras av ett hälsofrämjande arbete, som bygger på samverkan, återhämtning och ökad tillgänglighet. Kvinnor såväl som män med psykisk funktionsnedsättning ska ges möjligheter att arbeta utifrån sina egna förutsättningar och att genom empowerment, arbetsanpassning och samverkan närma sig arbetsmarknaden. Detta kommer att ske genom en 16-veckorskurs med olika delar, såsom studiecirklar, föreläsningar, gruppaktiviteter och individuella aktiviteter. Aktiviteterna kommer att bestå av fysisk motion, kostrådgivning, RSMH: s studiecirkel Din egen makt, lära sig skriva CV, föra aktivitetsdagbok etc. Dessutom kommer jobbcoacher att följa varje projektdeltagare under kursens gång.

Jobbcoacherna ska utifrån samtal med projektdeltagarna anpassa arbetsplatserna efter individuella behov. Projektdeltagarna ska uppnå ökad adaptivitet genom kunskap om den egna arbetsförmågan, och beredskap att möta krav från arbetsgivare. Ökad kunskap om den egna förmågan erhålls genom de hälsofrämjande aktiviteter som kursen erbjuder.

Samordningsförbundet och arbetsmarknadshandläggare både inom kommunen och på Arbetsförmedlingen, finns som en naturlig länk efter varje kurs slut, för de projektdeltagare som står till arbetsmarknadens förfogande. Samordningsförbundet kommer att gå in med ett informationstillfälle per kurs till projektdeltagarna.

Under förprojekteringen har Arbetsförmedlingen bekräftat att Samhalls anpassade arbeten för funktionshindrade är en möjlig väg till arbete för somliga projektdeltagare efter kursavslut. Under kurserna kommer projektarbetarna att på ett tidigt stadium ta kontakt med Arbetsförmedlingen tillsammans med projektdeltagarna. Under förprojekteringen har vi tillsammans med Arbetsförmedlingen kommit fram till att detta är viktigt eftersom Arbetsförmedlingen vill vara delaktig i projektdeltagarnas process för att kunna matcha rätt sorts anställning till rätt person framöver. Dessa anställningsformer kommer att vara anställningar inom Samhall samt utvecklingsanställning, trygghetsanställning och lönebidragsanställning.

Syfte

Syftet med projektet är att personer med psykiska funktionsnedsättningar ska närma sig arbetslivet och lämna bidragsberoendet helt eller delvis.

Att ge projektdeltagarna en inre styrka, ökad självkänsla, samt ökad motivation att möta samhällets krav, för att de ska ges möjlighet att närma sig arbetsmarknaden.

Att hitta fler vägar till nya praktikplatser och lönearbete såväl inom kommunens egen organisation, som inom privat och frivillig sektor.

Syftet är att projektet i samverkan ska minska stigmatisering och minska utanförskapet för målgruppen. Projektet ska påverka attityder och ge en mer nyanserad bild av vilka förutsättningar personer med psykiska funktionsnedsättningar har att nå arbetsmarknaden. Detta gäller såväl den privata sektorn, som den kommunala.

Att projektdeltagarens egna upplevelse av utanförskap ska minska eller försvinna helt.

Att genom erfarenhetsutbyte och samverkan, lära sig om hur personer med psykisk funktionsnedsättning på ett bättre sätt än idag, kan få tillgång till arbetsmarknaden.

Målsättning

Hälften av projektdeltagarna ska uppnå, enligt egen upplevelse och faktiskt, en styrka att kunna möta samhällets krav, och stå till arbetsmarknadens förfogande.

En fjärdedel av projektdeltagarna ska erhålla en praktikplats eller lönearbete efter den avslutade projektkursen.

Utifrån arbetsmarknadens krav och projektdeltagarnas egna upplevelser, mäta hur projektdeltagaren närmat sig arbetsmarknaden.

Att skapa fler arbeten för människor med psykiska funktionsnedsättningar inom kommunen.

Att skapa fler arbeten för människor med psykiska funktionsnedsättningar hos externa arbetsgivare och inom föreningsliv.

Att skapa ett större kontaktnät med externa arbetsgivare som ska ge arbete, praktikplatser och arbetsträning.

Att skapa ett hållbart transnationellt samarbete för ett lärande om vilka metoder som är lyckade för att få fler människor med psykisk funktionsnedsättning i arbete.

Tre fjärdedelar av projektdeltagarna ska efter kursens slut ha uppnått en högre känsla av inre styrka, ökad självkänsla, samt ökad motivation, vilket ökar deras möjlighet att få arbete.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

De lokaler som ska användas under större delen av projektkurserna, är Aktivitetshuset Krokslätts befintliga lokaler. Dessa lokaler har två plan, med hiss till andra våning. Ingång för rullstolsburna är idag separerad från huvudentrén. Diskussion pågår om att anpassa huvudentrén för att öka tillgänligheten för rörelsehindrade. Hissen till andra våningen ligger dock i direkt anslutning till den handikappanpassade ingången. Handikappanpassad toalett finns på första våning.

Inför varje kursstart ska projektarbetarna inventera projektgruppens behov, genom att tillfråga varje projektdeltagare om individuella behov. Det är särskilt viktigt att projektarbetarna uppmärksammar att projektdeltagarna med psykiska funktionsnedsättningar även kan ha en fysisk funktionsnedsättning, exempelvis hörselskada. Det som saknas idag i Aktivitetshuset Krokslätts lokaler är färgsättningar i korridoren för att underlätta för synskadade att hitta rätt. Golven är inte heller färgsätta till förmån för synskadade.

Beträffande kommunikativ tillgänglighet saknas idag teleslinga i Aktivitetshusets lokaler. Vid behov finns andra sammanträdesrum att boka i staden, som har hörselslinga. Dessa lokaler är även tillgängliga för rörelsehindrade. Vid större föreläsningar kommer lokal hyras som har hörselslinga.

Informativ tillgänglighet ska uppmärksammas genom att se till att informationsmaterial kan distribueras genom flera medier, exempelvis genom e-post, skriftliga informationsblad och muntligen. Flexibilitet i kommunikationen är viktig för att möta behoven hos personer med kognitiva funktionshinder. Vård- och omsorgsförvaltningens informationsansvarige har god kunskap om tillgänglighetsfrågor, och kommer att vara behjälplig för projektet vid behov.

Förståelse, medvetenhet och kunskap om psykiska funktionshinder har befintlig personal, från vilken projektarbetaren kommer rekryteras, och de är även kriterier som måste uppfyllas hos blivande projektledare. Med övriga kursledare skall projektledaren har en aktiv dialog kring psykiska funktionshinder, och hur kursernas olika delmoment ska anpassas för dessa personer.

Lokalföreningen Riksförbundet för social och mental hälsa i Mölndal, kommer att vara en viktig samverkanspartner för projektet. RSMH har en stor kunskap om tillgänglighetsfrågor för gruppen psykiskt funktionsnedsatta, och föreningens kunskap kommer vara av stort värde för projektgrupp, referensgrupp och styrgrupp. I kurserna ingår RSMH:s studiecirkel "Din egen makt", vilken tar upp ovanstående teman, liksom bemötande. Detta gör att även kursdeltagarna får tillfälle att reflektera över sitt eget bemötande gentemot varandra och andra.

Jämställdhetsintegrering

Vid varje kursutvärdering skall jämställdhetsfrågor uppmärksammas hos projektdeltagarna. I den övergripande utvärderingen skall ett synligt jämställdhetsperspektiv finnas med kontinuerligt genom hela projekttiden. Statistik ska föras vid varje kurs, hur många män, resp kvinnor som genomgår varje kurs. Utvärderingen ska visa fördelningen mellan könen när det gäller resultatet av vilket arbete eller sysselsättning som projektdeltagarna erhållit vid kursernas slut. Det är också viktigt att göra en kvalitativ analys av jämställdhetsintegrering, vilket den externa utvärderingen ska hjälpa till med, exempelvis den enskildes upplevelse av att ha kommit till tals under kurstillfällena, samt fördelning mellan kvinnor och män av att ha fått ordet i gruppdiskussionerna. Här kommer projektledaren och projektarbetaren få en viktig roll i att uppmärksamma det kvalitativa jämställdhetsarbetet hos såväl projektdeltagare som kursledare.

Projektdeltagarnas reflektioner när det gäller jämställdhetsintegrering, kommer att tas upp i kurserna genom de enskilda samtalen, samt i gruppdiskussioner.

Det är viktigt att kursen uppmärksammar och ger tillfälle att synligggöra för projektdeltagarna att deras utanförskap styrs av inte bara den funktionsnedsättning de bär, utan även av utomliggande samhällsfaktorer, såsom okunskap som bidrar till att funktionsnedsättningen blir ett funktionshinder i mötet med omgivningen, eller av orättvisor i form av olika villkor för könen.

Det är viktigt att beakta jämställdhetsperspektiv vid rekrytering av projektledare och projektarbetare, sammansättning av referensgrupp och styrgrupp. Medvetenheten finns om vikten av att båda könen är representerade. Samtidigt är det viktigt, särskilt i referensgruppen, att deltagarna är intresserade av hälso- och friskvårdsfrågor.

Transnationellt samarbete

Det transnationella arbetet kommer främst inrikta sig på samverkan för att finna lösningar på problemet att få människor med psykiska funktionsnedsättningar ut på den öppna arbetsmarknaden. En viktig del i detta arbete är att göra projektdeltagarna engagerade och delaktig i denna utvecklingsprocess, med hjälp av exempelvis empowermentbegreppet.

Tanken är också att utveckla och pröva Idraetshusets metod och idéer för att skapa något nytt i Mölndal för att vi ska bli effektivare och erhålla ett bättre resultat, att öka sysselsättningen och minska bidragsberoende för gruppen psykiskt funktionsnedsatta.

Projektledare, informationsbärarna samt 4 projektdeltagare har genomfört en studieresa tillsammans 2008-12-11 till Idraetshuset, Köpenhamn, som ett startskott på samarbete. Det kommer att ske ett utbyte av erfarenheter mellan Framstegen och Idraetshuset i Köpenhamn. Det finns även med planerade gemensamma aktiviteter mellan Framstegen och Idraetshuset i budgeten. I framtiden finns också planer på ett fördjupat utbyten mellan projekten, till exempel utbyte av nyckelpersoner, personal och deltagare samt planer på gemensamma utbildningar, analyser och kartläggning av våra metoder.

Idraetshuset i Köpenhamn är en verksamhet som vänder sig till vuxna med psykisk ohälsa bosatta i Köpenhamns kommun. Verksamheten som startade 2004 som ett projekt finansierat av Sundhedsstyrelsen, Danmarks motsvarighet till Socialstyrelsen, och EU-medel, och numera är en stadig verksamhet i kommunen, bygger på folkhälsa och livsstilförändring i form av en kursverksamhet som har som mål att deltagare ska få möjlighet att närma sig arbetsmarknaden. Verksamheten bygger mycket på återhämtningsbegreppet, där Danmark som land ligger före Sverige i diskussionen.

Framstegen kan ta mycket intryck och lärdom av Idraetshuset, både för projektdeltagare och projektorganisation, i deras framgångsrika kursverksamhet och deras tankar om hur projektdeltagare kan vara med och påverka utformningen av verksamheten. Vid studiebesöket hos Idraetshuset 2008-11-12, berättade föreståndaren Jan Svensson att 60% av deltagarna där efter avslutade kurser har gått vidare i arbete, studier, eller som instruktörer på Idraetshusets idrottskurser.

Överföring, och anpassning till lokala förhållanden i Mölndal, av Idraetshusets modell är en viktig förutsättning för Framstegen att nå ett lyckat resultat.

Ett viktigt arbete efter projektiden är att projekt Framstegen tillsammans med Idraetshuset, redovisar gemensamma erfarenheter till samverkanspartners och till allmänheten.

Medfinansiärer

  • Aktivitetshuset Krokslätt
  • Arbets- & familjestödsförvaltn
  • Vård- och omsorgsförvaltningen

Samarbetspartners

  • IF Friskis & Svettis
  • Via Nova, ett socialt arbetskooperativ aekonomisk förening

Kommun

  • Göteborg
  • Mölndal