Logotyp på utskrifter

Förstudie LISA-Nästa steg

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareStiftelsen Kvinnofolkhögskolan
KontaktpersonGunnel Litfeldt
E-postgunnel.litfeldt@folkbildning.net
Telefonnummer031-7803500
Beviljat ESF-stöd444 000 kr
Total projektbudget444 000 kr
Projektperiod2014-01-06 till 2014-07-04
RegionVästsverige
In English

Sammanfattning

Målet om ekonomisk självständighet livet ut ligger långt borta för stora grupper i samhället. Särskilt allvarlig är situationen för långtidsarbetslösa med psykiska och fysiska funktionshinder samt personer med utrikes bakgrund. I svåra tider drabbas alltid den hårdast som redan har sämre förutsättningar. År 2010 var drygt 70 procent av de utförsäkrade kvinnor enligt Ulrika Eklund, expert i sjukskrivning och jämställdhet på SKL (2011). Politiska insatser som görs för att öka den ekonomiska självständigheten bland kvinnor som står långt från arbetsmarknaden är följaktligen en viktig folkhälsofråga. Kvinnofolkhögskolans uppdrag är att bidra till en samhällsförändring utifrån ett rättvise- och mångfaldsperspektiv, därför vill vi nu undersöka möjligheten att utveckla våra förrehabiliteringsaktiviteter (LISA) så att de kan utökas till fler. Detta för att stärka demokratin och för att aktivt arbeta mot diskriminering och utanförskap.

Bakgrund

Målet om ekonomisk självständighet livet ut ligger långt borta för stora grupper i samhället. Särskilt allvarlig är situationen för långtidsarbetslösa med psykiska och fysiska funktionshinder samt personer med utrikes bakgrund. I Sverige saknar nästan hälften av de utrikes födda kvinnorna i arbetsför ålder sysselsättning (SCB 2011). I svåra tider drabbas alltid den hårdast som redan har sämre förutsättningar. Antalet inskrivna på Arbetsförmedlingen med någon form av funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga har ökat i snabbare takt än någonsin tidigare. Antalet totalt inskrivna arbetslösa som är utomeuropeiskt födda, funktionsnedsatta som medför nedsatt arbetsförmåga, äldre mellan 55-64 år samt de med högst förgymnasial utbildning bedöms öka till 260 000 personer vid slutet av år 2013. Nivån kommer då mer än att ha fördubblats på fem år (2008-2013) och vara bland de högsta i historien, jämförbart med krisåren i början av 1990-talet enligt statistik från Arbetsförmedlingen (2011). Fler än var tredje person med funktionsnedsättning arbetar deltid, jämfört med var fjärde av totalbefolkningen där kvinnor med funktionsnedsättning arbetar deltid i större utsträckning än män (SCB 2009). Vad det gäller långtidssjukskrivningar är relationen mellan kvinnor och män enligt statistik från Försäkringskassan 16 långtidssjukskrivna kvinnor på 10 långtidssjukskrivna män (2010). Samtidigt får män betydligt mer rehabiliteringsinsatser och bättre stöd från sin arbetsgivare. Män får också remiss till specialist betydligt tidigare än kvinnor (SKL 2011). Psykisk ohälsa har enligt färska siffror från Regeringskansliet (2013) blivit den överlägset vanligaste orsaken till sjukskrivningar, där kvinnor mitt i livet dominerar. Ökningen gäller både bland anställda och bland dem som är arbetslösa (Regeringskansliet 2013). År 2010 var drygt 70 procent av de utförsäkrade kvinnor enligt Ulrika Eklund, expert i sjukskrivning och jämställdhet på SKL (2011). Politiska insatser som görs för att öka den ekonomiska självständigheten bland kvinnor som står långt från arbetsmarknaden är följaktligen en viktig folkhälsofråga. Kvinnofolkhögskolans uppdrag är att bidra till en samhällsförändring utifrån ett rättvise- och mångfaldsperspektiv. För att uppfylla folkhögskolans uppdrag, när det gäller att stärka demokratin, krävs ett medvetet och aktivt arbete mot diskriminering och utanförskap. Att genomföra en förstudie för att sedan driva ett projekt med syfte att öka den ekonomiska självständigheten för grupper som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden, är därför helt i linje med skolans egna måldokument.

Målsättning

Det övergripande målet handlar om att främja kvinnors mänskliga rättigheter och möjligheter oavsett funktionsförmåga, etnicitet, social bakgrund mm. Förståelsen för att olika maktstrukturer (kön, social bakgrund, etnicitet, funktionsnedsättning m.fl. kategorier) samverkar (intersektionalitet) i denna utsatthet och påverkar utsatthetens villkor - är av största vikt när vi arbetar för främja jämställdhet och en jämlik folkhälsa. Denna förståelseram tas även upp i själva LISA-aktiviteterna.

Med förstudien vill vi undersöka hur Kvinnofolkhögskolan kan vidareutveckla sin nuvarande förrehabiliteringsaktivitet LISA - Lära i samverkan för arbetslivet - som vänder sig till personer som har som mål att så småningom komma in i arbetslivet. LISA-projektet var en del av ESF-projektet ”Samverkan för vägen till arbete i lärande miljö” som beskrivs nedan. LISA är en förrehabiliterande aktivitet med syfte att stärka personer inför vidare arbetslivsinriktad rehabilitering, studier eller andra steg till en egen försörjning. Vidareutvecklandet av LISA ser vi som ett led i att bidra till en ökad och mer jämlik och jämställd folkhälsa. Syftet är således att genom en förstudie på organisation- och individnivå utveckla än mer riktade och effektiva insatser mot personer som står utanför arbetsmarknaden där ett kommande genomförandeprojekt syftar till att få personer som är arbetslösa och/eller långtidssjukskrivna och med särskilt fokus på personer med psykisk och/eller fysisk funktionsnedsättning samt personer med utländsk bakgrund/ utrikes födda att närma sig den ordinarie arbetsmarknaden.
Aktiviteterna som har genomförts hittills har visat sig mycket framgångsrika när det gäller kvinnor som står långt ifrån arbetsmarknaden, se nedan. LISA-kursen har bedrivits sedan fem år tillbaka och hittills har 8 aktiviteter genomförts och den nionde pågår under hösten 2013. Till och med vårterminen 2013 har 150 personer antagits och 130 personer har slutfört. Ett mindre antal personer har deltagit i två aktiviteter pga. att 18 veckor har varit för kort tid för att komma vidare. vidare till en planering av arbetslivsinriktad rehabilitering (praktik, arbetsträning etc.) studier, andra försteg eller arbete. Av olika skäl har det inte varit möjligt att följa upp deltagarna så som vi helst hade önskat. Men utifrån de trepartssamtal som genomförts är uppfattningen att en majoritet har fått en planering som fört dem närmare arbetsmarknaden. Den nationella utvärderingen som gjordes 2011 (se nedan) visar att målet med 60 procent till arbetslivsinriktad rehabilitering uppnåddes och det finns inga indikationer på att Kvinnofolkhögskolans aktivitet skulle ligga i underkant, snarare tvärtom. I de tre senaste aktivitetsomgångarna som genomförts i projektform med AF – Samverkan Göteborg har 41 personer antagits varav 14 personer är inne i pågående aktivitet.

Under 2010-2011 genomfördes två utvärderingar av folkhögskolor som har bedrivit förrehabilitering. Den utvärderingsrapport (2011) som gjorts av professorerna Alf Bergroth och Jan Ekholm visar tydligt att förrehabilitering ger effekt både kvantitativt och kvalitativt. Det mål som satts upp, att 60 procent av deltagarna kan gå vidare till arbetslivsinriktad rehabilitering, har nåtts konstaterade utvärderarna. Den andra studien, en utvärdering i form av en C-uppsats utförd av två studenter på Linköpings universitet, pekar även den på att förrehabilitering på folkhögskola kan vara mycket lyckosamt. En viktig del att undersöka vidare, vilket den senare studien tar upp och som tidigare LISA-deltagare uttryckt, gäller kontakterna med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. De har inte alltid visat sig vara positiva. Det är svårt att få till träffar, dålig återkoppling och strul med ersättning. Rekryteringen till aktiviteten lyfts också upp som en svaghet med sista-minuten rekrytering och dålig information. Hur detta kan motverkas vill vi därför undersöka vidare, se mer under PROJEKTMÅL.

Den nationella utvärderingen från 2011, självvärderingar med myndigheterna, deltagares egen uppfattning samt Kvinnofolkhögskolans bild är att förrehabilitering behövs och har stärkt deltagarna att närma sig arbetslivet. Folkhögskolans fysiska och sociala miljö är en viktig anledning till det resultatet. Vår ambition och önskan är därför att fortsätta driva förrehabilitering i folkhögskolemiljö och utveckla förrehabiliteringens pedagogik och metodik så att den kan etableras och implementeras – särskilt utifrån ett jämställdhets- och tillgänglighetsperspektiv.

När Kvinnofolkhögskolan startade sin verksamhet under tidigt 80-tal var den första målgruppen arbetslösa kvinnor. Avsikten med aktiviteterna, som främst utgjordes av de s.k. ”byggkurserna”, var under denna period att rusta kvinnor med nya redskap i livet genom att träna självständighet och teknik. Aktiviteterna genomfördes i samverkan med Arbetsförmedlingen. Under 80-talet var en stor del av kvinnorörelsen i Sverige inriktad på kvinnors förankring på arbetsmarknaden och med detta det dagliga livet med barnomsorg, preventivmedel, aborträttigheter, lika lön, motverka sexuella trakasserier på arbetsplatserna, med mera. Sedan början på 80-talet har Kvinnofolkhögskolan arbetat med målgruppen för denna förstudie på olika sätt - dels i olika kurser på skolan, dels som samverkanspart i andra projekt riktade till nämnda målgrupp, däribland ”Samverkan för vägen till arbete i lärande miljö” med Hellidens folkhögskola som projektägare. Därutöver har Kvinnofolkhögskolan medverkat i liknande aktiviteter i Bergsjön t.ex. ESF-projektet ”Framtid i Fokus”. Detta sammantaget gör att Kvinnofolkhögskolan har en gedigen erfarenhet av att arbeta med kvinnor som står långt ifrån arbetsmarknaden. Nu vill vi ta ytterligare steg i riktning mot ett mer inkluderande samhälle och undersöka hur vi kan vidareutveckla vår förrehabiliteringsverksamhet LISA – Lära i Samverkan för Arbetslivet, både vad det gäller innehåll och målgrupp. Och vi vill göra det utifrån de behov som målgruppen för ansökan, dvs. kvinnorna själva, fört fram i utvärderingen av aktiviteten och under samtal i fokusgrupper tillsammans med representanter från försäkringskassan och arbetsförmedlingen.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Under förstudien kommer vi utifrån tidigare erfarenheter av att arbeta med att tillgängliggöra olika rum/platser ur ett intersektionellt perspektiv ta fram rutiner för hur vi kan säkra tillgängligheten ytterligare inför ett genomförandeprojekt med avseende på tillgängliga lokaler, tillgänglig verksamhet, kommunikativ tillgänglighet samt informativ tillgänglighet. Därför är det också viktigt att även kartlägga projektgruppens behov av kompetenshöjande insatser gällande nya forskningsrön om förrehabilitering riktad till nämnda målgrupp. Härutöver är Handisam:s material en ständig källa till förbättring och inspiration, liksom även funkanu.se:s hemsida och material samt våra nära kontakter med Forum SKILL och vårt ständiga bollplank, Göteborgs Rättighetscenter. Se mer under JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING.

Transnationellt samarbete

I förstudien kommer vi att kartlägga erfarenheter och möjligheter att samverka transnationellt. Vi vill utbyta information och erfarenheter för att eventuellt kunna överföra eller anpassa lyckade modeller med våra grannländer, detta med liknande aktörer och målgrupp – se vidare under PROJEKTMÅL.

Kommun

  • Göteborg