Logotyp på utskrifter

Företagsamt lärande i Halland

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägareRegionkansliet
KontaktpersonUlf Mattsson
E-postulf.mattsson@regionhalland.se
Telefonnummer035-179872
Beviljat ESF-stöd7 165 251 kr
Total projektbudget7 165 251 kr
Projektperiod2008-05-15 till 2010-05-31
RegionVästsverige
In English

Sammanfattning

Företagsamt lärande i Halland

Bakgrund
Utbildningssystemet har idag en central och given roll när det gäller att utveckla barn och ungdomars entreprenöriella kompetens.

Problem och behov
För att kunna utveckla barn och ungdomars entreprenöriella kompetens, behöver utbildningssystemet utveckla sin pedagogik och anpassa sina arbetsformer efter arbetsmarknadens krav.

Det ordinarie kompetensutvecklingssystemet saknar idag möjligheter att tillgodose lärarnas behov på området Entreprenörskap och Företagsamhet.

För att åstadkomma kompetensutveckling som leder till bestående förändring av utbildningssystemets rådande praktik, krävs en brett förankrad kompetensutveckling och ett välutvecklat implementeringsstöd.

Målgrupp
Projektets målgrupp är lärare och övriga lärare, skolledare, skolpolitiker och yrkesvägledare inom det halländska utbildningssystemets, för-, grund- och gymnasieskolor.

Syfte
Projektet syftar till att kompetensutveckla lärare och övriga lärare, skolledare, skolpolitiker och yrkesvägledare i det halländska utbildningssystemet, så att de kan möta de krav som omvärlden, både myndigheter och arbetslivet, ställer på att utveckla barn och ungdomars entreprenöriella kompetens.

Samt etablera en struktur som kan stödja det kontinuerliga arbetet med att stimulera entreprenörskap bland barn, ungdomar och blivande vuxna i Halland, och därmed långsiktigt bidra till att stärka såväl tillväxten som nyföretagarfrekvensen i Halland.

Bakgrund

Bakgrund
Sedan slutet av 1960-talet har det funnits drivande krafter som verkat för att introducera entreprenörskap och företagsamhet i undervisningen. OECD och EU, som riktgivande för den europeiska utbildningsagendan, har producerat en rad policydokument till stöd för detta, där bland andra Lissabonstrategin lyfter fram entreprenöriell kompetens som en av framtidens åtta grundkompetenser.

Utbildning är i ökande grad relaterad till den ekonomiska politiken och då i synnerhet till behoven på den rådande arbetsmarknaden. Även om konceptet för entreprenörskap och företagsamhet i undervisningen utvecklats inom den ekonomiska sektorn, så har detta trängt igenom i många europeiska länders utbildningssystem.
Livslångt lärande har varit vägledande för sammanlänkningen av utbildning och arbetsliv samt att lärande inte längre ses som enbart kopplad till skolundervisning. Skolans närmande mot det omgivande samhället är en karaktäristisk utveckling av denna princip. Det är också en process som styrs av verkande krafter och aktörer på olika samhällsnivåer, samtidigt som främjandet av entreprenörskap och företagsamhet i undervisningen är förknippat med argument för ekonomisk och samhällelig utveckling.

I läroplanerna för den svenska grund- och gymnasieskolan som togs fram i början av 1990-talet, finns argument som stödjer en utveckling av entreprenöriell kompetens och företagsamhet, det samma gäller förskolans läroplan ifrån 1998. Det är tydligt skrivet att eleverna ska stimuleras att ta initiativ, ansvar och utveckla sin förmåga att arbeta självständigt och lösa problem.
På nationell nivå har en rad initiativ tagits sedan slutet av 1990-talet. Nutek har genomfört en rad entreprenörskapssatsningar riktade mot utbildningsväsendet alla nivåer. Den planerade gymnasiereformen Gy-07 avsåg att introducera entreprenörskapsbegreppet som både perspektiv och ämne. Den nuvarande regeringens uttalade stöd för skolan har en viktig roll när det gäller att främja barn och ungdomars entreprenörskap, skapar en bred politisk förankring kring att införa entreprenörskap och företagsamhet i skolan.
Sedan 2005 deltar Region Halland i Nuteks nationella pilotprogram ”Entreprenörskap som motor i den regionala utvecklingen”, tillsammans med fem andra regioner i Sverige.
Under projekttiden har Region Halland tillsammans med de halländska kommunerna tagit fram en gemensam regional strategi, som kommer att ligga till grund för det fortsatta arbetet att främja barn och ungdomars entreprenörskap i Halland.
Den regionala strategin (se bilaga 1) bygger på ett underifrånperspektiv, där förankring och dialog kring vad entreprenörskap i skolan kan innebära för elever, lärare och för samhället i stort. Och där vikten av att skapa samsyn kring entreprenörskapsbegreppet är centralt, inte bara inom skolan utan även i den omvärld som man ska samverka med. Den slutliga strategin kan sammanfattas i fyra punkter:
• Skapa samsyn kring begreppen entreprenörskap och entreprenöriell kompetens, och deras roll i skolan
• Kompetensutveckla lärare, skolledare/skolpolitiker och yrkesvägledare i att utveckla elevernas entreprenöriella kompetens och företagsamhet
• Etablera regionala och lokala resurspersoner som kan stödja implementeringen an ny pedagogik och anpassade arbetsformer
• Etablera fysiska och virtuella mötesplatser där skola och omvärld kan mötas och utbyta, utveckla ny och sprida kunskap om entreprenörskap i skolan

Kopplat till den regionala strategin, har de halländska kommunerna tagit fram kommunala handlingsplaner, som relaterar till och konkretiserar den regionala strategin. Handlingsplanerna förankras på olika sätt i kommunerna, på förvaltningsnivå och/eller nämndsnivå.

Halland är idag ett av de län i Sverige som arbetat minst med att införa entreprenörskap i skolan. Endast 4 % av de halländska grundskolorna använder begreppen företagsamhet och/eller entreprenörskap som beteckning på någon pedagogisk aktivitet, att jämföra med ett riksgenomsnitt på 29 %. Även om knappt 80 % av länets gymnasieskolor idag genomför någon aktivitet för att främja företagsamhet och/eller entreprenörskap, så är kunskapen om begreppen generellt sett mycket låg i utbildningssystemet. De satsningar som ändå genomförs, består som regel av tidsbegränsade aktiviteter riktade mot vissa elevgrupper.

!Utbildningssystemet har idag en central och given roll när det gäller att utveckla barn och ungdomars entreprenöriella kompetens.
Problem och behov
Såväl nationell som internationell entreprenörskapsforskning accentuerar behovet av en utvecklad pedagogik och att skolans arbetsformer måste anpassas efter arbetsmarknadens krav.
Levie (Karlén 2007) menar att entreprenörskap inte kan läras ut, men att man däremot kan lära sig entreprenörskap, och det redan i unga år. För det krävs att en pedagogik som markant skiljer sig från traditionella undervisningsmetoder. Med erfarenhetsbaserat lärande så kan man införa entreprenörskap på såväl grundskole-, som gymnasie- och högskolenivå.

Samma resonemang finner man i den svenska forskningen: "Ett lärande som befrämjar entreprenörskap kännetecknas av ett erfarenhetsbaserat lärande, där undervisningen präglas av problemlösande genom skapande och experimenterande verksamheter, men även sökande efter möjligheter, samt ett lärande i samspel med andra. En sådan skola ställer krav på helt andra undervisningsformer än idag, och naturligtvis andra krav på lärarnas utbildning och fortbildning". (Johannisson och Madsén, 1997)

Johannisson och Madsén menar vidare att Entreprenörskap bör initieras redan i grund- och gymnasieskolan, och då inte som en tillfällig verksamhet utan som en del av den ordinarie verksamheten.

I Entreprenörskap & skolan (2007) redovisar Berglund & Holmgren att det sker en rörelse inom skolan ifrån att arbeta med enstaka aktiviteter och, ifrån den övriga undervisningen, avskilda entreprenöriella inslag, mot att integrera entreprenörskap som en del i undervisningen. Det senare ställer krav på nya organiseringsformer för att komma ifrån traditionella strukturer såsom exempelvis schema och ämnesuppdelning och förmågan att knyta an entreprenörskap till såväl den pedagogiska idén som de utvecklingsprocesser som pågår i skolans värld.

! För att kunna utveckla barn och ungdomars entreprenöriella kompetens, behöver utbildningssystemet utveckla sin pedagogik och anpassa sina arbetsformer efter arbetsmarknadens krav.
I dagens lärarutbildningar saknas obligatoriska moment som behandlar entreprenörskap och företagsamt lärande. Det finns dessutom traditioner som är svåra att förena med nuvarande omvärldsförändringar. Det huvudsakliga innehållet i utbildningen är ämnesstudier och överföring av inläst och inlärd kunskap.
Lärarlyftet som är en pågående kompetensutvecklingssatsning på nationell nivå, innehåller i dagsläget inga möjligheter att möta denna efterfrågan, vare sig innehållsmässigt eller i omfattning, utan erbjuder endast enskilda lärare fortbildning inom olika ämnesområden.

De satsningar som idag görs för att utveckla lärares kompetens på entreprenörskapsområdet, sker som regel på initiativ av aktörer som befinner sig utanför utbildningssystemet. Innehållsmässigt handlar det då om utbildning i att leda och handleda aktiviteter som; Snilleblixtar, Finn Upp, Ung Företagsamhet etc.
Ett undantag är den utbildning i Företagsamt lärande som Lärarutbildningen vid Umeå Universitet erbjuder. Målet för utbildning är att ge övergripande kunskaper om Företagsamt lärande och ledarskap, samt skapa positiva attityder till samverkan både inom skolan och med arbetslivet/närsamhälle/näringsliv på orten... se vidare i ansökan!

Syfte

Projektet syftar till att kompetensutveckla yrkesverksamma lärare, skolledare, skolpolitiker och studie- & yrkesvägledare i de halländska för-, grund- och gymnasieskolorna, så att de kan möta de krav som omvärlden, både myndigheter och arbetslivet ställer, och skapa förutsättningar för barn och ungdomar att utveckla entreprenöriell kompetens och företagsamhet.

Projektet syftar även till att etablera en struktur som kan stödja det kontinuerliga arbetet med att stimulera entreprenörskap bland barn och ungdomar i Halland, även efter projekttidens slut. Denna struktur kan därmed långsiktigt bidra till att stärka såväl tillväxten som nyföretagarfrekvensen i Halland.

Målsättning

För en schematisk beskrivning av projektets genomförandeprocess, se bilaga 2 Detaljerad projektbeskrivning.
Kompetensutveckling och stödjande struktur
Kvantitativa målsättningar

Processtöd
Projektet har övergripande processansvar, uppmuntrar och stöttar förändringsprocesserna i de enskilda kommunerna på såväl strategisk som operativ nivå, och har en organisation som innefattar följande funktioner:

Styrgrupp
Projektets styrgrupp har till uppgift att fortlöpande ta strategiska beslut, att följa upp och kontrollera projektets utveckling, att rapportera till de organisationer styrgruppsmedlemmarna representerar och att kontrollera och stödja processledningen.

Projektledning
Projektet leds av två projektledare med ett operativt ansvar, dvs. att kunna besluta, driva, samordna, företräda, kommunicera, inspirera och stödja processen. Projektledningen deltar vid styrgruppsmötena.

Ekonomi
Till projektet kopplas en projektekonom med stor erfarenhet av redovisning av EU-finansierade projekt, med ansvar för budget, avstämning och rekvisitionshantering. Projektekonomen deltar vid styrgruppen.

Kursadministration
Till projektet kopplas även en kursadministratör med stor erfarenhet av att administrera kompetensutveckling och utbildningsverksamhet.

Mål: Att minst var tredje månad genomföra ett styrgruppsmöte.

Coachning
Coacher
I takt med att förändringsprocesserna kommer igång och fördjupas, sker en successiv överföring av det konkreta stödarbetet, från projektledarna, till coacher med förankring i kommunerna. Medan projektet fortsätter att stödja den regionala processen tar coacherna tillvara på de enskilda skolornas engagemang. Detta banar väg för en mångfald, där det företagsamma lärandet anpassas till varje enskild skolas unika förutsättningar.

Handledare
Lärare som gått grundutbildningen kan vara handledare på sina respektive skolor. Dessa stödjer skolans interna utvecklingsarbete och har en nära kontakt med de kommunala coacherna. Handledarna och de lokala coacherna kan ingå i mindre nätverk baserade på skolområden, rektorsområden, stadier eller hela kommunen, dessa ligger dock utanför projektets omfattning.

Mål: Att alla kommuner i Halland har tillgång till en lokal coach som kan stödja det fortlöpande utvecklingsarbetet med att införa Företagsamt lärande i skolan.
Mål: Att etablera ett utvecklingsteam bestående av projektledarna och de lokala coacherna.

Introduktion
Projektet erbjuder alla skolor i Halland information om det företagsamma lärandet genom en introduktionsutbildning.

Mål: Att minst 3000 lärare i Halland skall ha genomgått introduktionsutbildningen i Företagsamt lärande.

Grund
Projektet genomför i samverkan med Lärarutbildningen vid Umeå universitet, grundutbildningar i Företagsamt lärande motsvarande 3 högskolepoäng (hp).

Mål: Att minst 270 lärare skall ha genomgått grundutbildningar i Företagsamt lärande (se bilaga 3).
Skolledare/skolpolitiker och studie- och yrkesvägledare erhåller en grundutbildning motsvarande en heldagsutbildning.
Mål: Att minst 180 skolledare/skolpolitiker och studie- och yrkesvägledare skall ha genomgått grundutbildningar i Företagsamt lärande (se bilaga 4).

Fördjupning
Projektet genomför fördjupningsutbildningar i Företagsamt lärande, i samverkan med Lärarutbildningen vid Umeå universitet motsvarande 4-15 hp och 16-30 hp.

Mål: Att minst 60 lärare skall ha genomgått Fördjupning 1 motsvarande 4-15 hp. (se bilaga 5).
Mål: Att minst 30 lärare skall ha genomgått Fördjupning 2 motsvarande 16-30 hp. (se bilaga 6).

Mötesplatser
För att genera erfarenhetsutbyte, kunskapsutveckling och samverkan skapar projektet förutsättningar för olika möten: mellan lärare och mellan skola och arbetsliv. För lärare arrangeras fysiska träffar i form av regionala workshops. Vid de regionala arenaträffar som kommer att arrangeras, bjuds även arbetslivet in.
Projektet knyts till Företagsamt Hallands hemsida. Där kan olika aktörer dela med sig av sina erfarenheter. Hemsidan kommer även att rymma information såsom nyhetsbrev, forskningsmaterial och aktivitetskalender, samt länkar till andra aktörer.

Projektet kommer regelbundet även att delta i Region Hallands redan etablerade och för projektet strategiska nätverk, för att redovisa utveckling och resultat.

Projektet kommer att driva vidareutvecklingen av det samarbete som etablerats med Region Västra Götalandsregionen och Region Skåne, i syfte att åstadkomma en clusterbildning på området entreprenörskap och företagsamhet i skolan, med fokus på gemensam kompetensutveckling, kunskapsutveckling och kunskapsspridning etc.

Mål: Att genomföra sex regionala workshops med minst 50 deltagare per tillfälle.
Mål: Att genomföra två arenaträffar med minst 100 deltagare per tillfälle.
Mål: Att etablera ett regionalt nätverk för företagsamma lärare, skolledare och studie- och yrkesvägledare.
Mål: Att delta i Region Hallands befintliga nätverk, kopplade till utbildnings- och näringslivssamverkan, för att kommunicera projektets utveckling och resultat.
Mål: Att utveckla ett cluster kring entreprenörskap och företagsamhet i skolan, tillsammans med Region Västra Götaland och Region Skåne.

Forskningsbaserad uppföljning
Projektet kommer ha en stark anknytning till vetenskaplig forskning och avser att bland annat belysa vilka arbetsorganisatoriska förändringar den genomförda kompetensutvecklingsinsatsen bidrar till.

Mål: Att publicera två vetenskapliga artiklar och en forskningsrapport.

Slutseminarium, uppföljning och utvärdering
Projektresultat och slutrapport presenteras för projektets målgrupper i ett slutseminarium.

Mål: Att hålla ett slutseminarium för projektets målgrupper.

Internationell spridningskonferens
Projektets resultat och erfarenheter summeras på en avslutande internationell spridningskonferens. Projektet sätts även in i in i både ett nationellt och internationellt sammanhang. Konferensen riktas till projektdeltagare, samverkanspartners och både nationella som internationella mottagare av projektresultatet.

Mål: Att genomföra en internationell spridningskonferens för att presentera projektets resultat.

Verktygsbok
Projektet kommer att leda till många olika framgångar och erfarenheter. Dessa samlas och sammanställs i en tips- och inspirationsbok med konkreta verktyg som kan tillämpas direkt i den egna verksamheten. Boken underlättar också spridning av projektets idéer, både inom som utom regionen, både i skolor och i omvärlden.
Mål: Att sammanställa och producera en verktygsbok.
Kvalitativa målsättningar

Projektet har följande kvalitativa målsättningar:
Mål: Att bidra till arbetsorganisatorisk och verksamhetsmässig utveckling inom den halländska skolan.
Mål: Att öka kunskapen om och förståelsen för kompetensutvecklingsprocesser i skolan.
Mål: Att förändra normer, attityder och föreställningar kring entreprenörskap och företagsamhet i skolan, bland såväl lärare, skolledare, skolpolitiker och studie- och yrkesvägledare, som barn och ungdomar.
Mål: Att skapa goda förutsättningar för lärande som underlättar övergången mellan skola och arbetsliv
Mål: Att öka samspelet mellan skolan och dess omvärld.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Projektet kommer att verka i såväl fysiska som virtuella miljöer.

De fysiska miljöerna kommer i första hand att utgöras av skolans egna, som redan skall beakta tillgängligheten för personer med funktionshinder. I de fall projektet använder sig av andra lokaler kommer hänsyn att tas så att tillgängligheten för funktionshindrade är för handen.

Den virtuella miljön utgörs av en hemsida som uppfyller nivå 1 och 2 av WAI (Web Accessibility Initiative). Sidan tillåter även att besökare att justera kontraster, typsnitt och teckenstorlek

Jämställdhetsintegrering

Det idag vanligaste sättet för ungdomar att komma i kontakt med begreppet entreprenörskap, är via utbildningskoncept Ung Företagsamhet, som sedan starten 1980 har tränat över 140 000 ungdomar att drivit egna företag. Noterbart är den jämna könsfördelningen bland de deltagande eleverna (51 procent killar, 49 procent tjejer). Samma jämna fördelning gäller UF-företagens verkställande direktörer. UF-konceptet visar att entreprenörskap i skolan attraherar tjejer och killar i lika stor utsträckning.

I Nuteks pilotlänsprojekt Entreprenörskap som motor för den regionala utvecklingen, deltar bland andra Stockholmsregionen, som under projektets gång speciellt titta på jämställdhetsperspektivet i samband entreprenörskapsarbete i skolan. I skriften Jämställdhet och Entreprenörskap i skolan, pekar man på att det inte finns några enkla lösningar. Att arbeta entreprenöriellt är ett förhållningssätt, på samma sätt som att arbeta med jämställdhetsfrågor med ett genusperspektiv också är ett förhållningssätt. Det är en ständigt pågående process, där det gäller att gå ifrån insikt till handling. Följande specifika åtgärder kommer att vidtas, med avseende på jämställdhetsproblematiken:
• Jämställdhetsfrågan kommer att ingå som en integrerad del i samtliga de utbildningar som projektet genomför
• Frågan kommer att stå i fokus på en av de Workshops som projektet planerar
• De lokala coacherna kommer att ha ett uttalat ansvar för att lyfta och bevaka jämställdhetsfrågan, tillsammans med de lokala handledarna

Transnationellt samarbete

Projektet avser att etablera kontakt med möjliga internationella samverkanspartners, på områdena kompetensutveckling av lärare och/eller entreprenörskap i skolan. Syftet är dels att kunna sprida de erfarenheter Företagsamt lärande i Halland gör, men även ett mera generellt kunskaps- och erfarenhetsutbyte och föreberedelser för gemensamma framtida projekt.

Projektets avslutande spridningskonferens kommer att rikta sig till en internationell målgrupp, för att förtydliga intresset och avsikten att utveckla regionens internationella kontaktyta.

Deltagande aktörer

  • Arbetsmarknadsenheten
  • Barn- och utbildningsförvaltningen
  • Förskola & Grundskola
  • Lärcentrum
  • Ubildningsförvaltningen

Kommun

  • Ale
  • Alingsås
  • Bengtsfors
  • Bollebygd
  • Borås
  • Dals-Ed
  • Essunga
  • Falkenberg
  • Falköping
  • Färgelanda
  • Grästorp
  • Gullspång
  • Göteborg
  • Götene
  • Halmstad
  • Herrljunga
  • Hjo
  • Hylte
  • Härryda
  • Karlsborg
  • Kungsbacka
  • Kungälv
  • Laholm
  • Lerum
  • Lidköping
  • Lilla-Edet
  • Lysekil
  • Mariestad
  • Marks
  • Mellerud
  • Munkedal
  • Mölndal
  • Orust
  • Partille
  • Skara
  • Skövde
  • Sotenäs
  • Stenungsund
  • Strömstad
  • Svenljunga
  • Tanum
  • Tibro
  • Tidaholm
  • Tjörn
  • Tranemo
  • Trollhättan
  • Töreboda
  • Uddevalla
  • Ulricehamn
  • Vara
  • Varberg
  • Vårgårda
  • Vänersborg
  • Åmål
  • Öckerö