Logotyp på utskrifter

European Network of Mentors for Youth - Implementation

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareABF Sydvästra Götaland
KontaktpersonJeanette Andersson
E-postjeanette.andersson@abf.se
Telefonnummer0303-16530
Beviljat ESF-stöd9 791 175 kr
Total projektbudget23 639 402 kr
Projektperiod2009-08-03 till 2012-09-30
RegionVästsverige
In English

Sammanfattning

Vi vill starta ett mentorsnätverk i Europa för ungdomar. Mentorer, ungdomar och praktikplatser skall kunna sökas i en databas. Ungdomarna får först utbildning och sedan möjlighet till praktik. Praktiken och samtal med en mentor kommer underlätta för dem att komma ut på arbetsmarknaden.

Bakgrund

I vår förundersökning 2008-3050604 European Network of Mentors for Youth, skickade vi bl a ut enkäter till handläggare på Arbetsförmedlingen/Försäkringskassan, mentorer/företagare och ungdomar mellan 16-24 år. Enkäterna är utskickade till ca 1000 ungdomar, till mer än 600 möjliga mentorer/företagare och till 300 anställda hos Af/Fk.

Vi har fått svar från drygt 100 ungdomar och svaren ser ut som följer:

Alla vill ha ett arbete och spridningen mellan de olika områdena är stor. Mer än hälften kan tänka sig att arbeta utomlands och mer än 75% tror att en mentor kan hjälpa dem att få arbete. När det gäller vad de förväntar sig av en mentor, svarar många att de vill ha stöd och hjälp för att komma in i arbetslivet, hjälp med att skriva en ansökan, hjälp med hur man uppför sig på arbetsplatsen och många liknande synpunkter. Flera ungdomar nämner också att de hoppas att en mentor kan hjälpa dem att få ett arbete som de verkligen passar för, och att en mentor skall ha tid att prata och lyssna. Viktigt är också att en mentor skall dela med sig av sina erfarenheter.

De viktigaste egenskaperna för en mentor är vara aktiv, anpassningsbar, ansvarsfull, drivande, effektiv, entusiastisk, flexibel, handlingskraftig, hjälpsam, lojal, målmedveten, positiv, vänlig, och ärlig. Mer än 75% av ungdomarna anser också att det finns behov av mentorer inom alla yrken och skälen är i stort sett samma som de som nämnts ovan.

Flera av ungdomarna har haft arbeten, men det är främst praktik och sommarjobb.

När det gäller frågan hur en mentor hade kunnat hjälpa dem att på det senaste jobbet, alternativt komma in på ett nytt jobb, svarar ungdomarna:

- Aktivt trycka på och se till att jag söker lämpligt jobb.
- Dra nytta av deras kontaktnät
- Ge råd och tips och berätta vem man skall ta kontakt med.
- Någon att prata med, bollplank

Hälften av ungdomarna tror att en praktik utomlands kan underlätta inträdet på arbetsmarknaden och många av dem talar ytterligare ett språk förutom svenska. Mer än 75% av de som svarat tror att formell utbildning är viktig för att komma in på arbetsmarknaden, speciellt språk och ekonomi. Andra aktiviteter som rankas högt är arbetsträning, praktik utomlands, stresshantering, studiebesök och att träffa företagare.

När det gäller frågan om skillnad mellan hur män och kvinnor hanteras på Arbetsmarknaden svarar pojkarna att alla behöver samma stöd, en synpunkt är att tjejer kanske måste stå på sig mer. Flickorna tycker i stort sett likadant, men där finns ändå synpunkterna att män har lättare att få jobb, och att det kanske är lättare att komma in på en mansdominerad arbetsplats med hjälp av en mentor.

På frågan om kvinnor och män verkligen har olika behov, blir svaren att det är ett inlärt beteende, att det beror på fördomar, och att behoven är olika. En person tror också att män är mer målmedvetna. Ett svar här säger också att när kvinnor ifrågasätter blir de obekväma, det blir inte männen. En kommentar är att fel utseende hos kvinnor gör att de inte tas på allvar.

Ca 70% kan tänka sig att delta i ett projekt som skapar ett nätverk av mentorer inom EU och tycker att det är en bra idé.

När det gäller arbetsgivare/mentorer är svarsprocenten lägre, vi har fått in strax över 30 svar. Av de som svarat tror 86% att en mentor kan hjälpa ungdomar att komma in på arbetsmarknaden, och mer än 65% kan tänka sig att ställa upp som mentor.

Arbetsgivare/mentorer tror att det kommer att bli lediga jobb beroende på stora pensionsavgångar och då inom många olika branscher.

Även denna grupp tror att det man kan hjälpa till med är att skapa kontakter, aktivera sitt eget nätverk, förklara vad som förväntas på en arbetsplats, hjälpa någon att undvika fällorna i arbetslivet. En viktig uppgift för mentorer är också att främja jämställdheten genom att introducera ungdomarna i otraditionella arbetsuppgifter. Andra viktiga uppgifter som mentorerna nämner är stöd och uppmuntran, att våga vara ifrågasättande och att lära ungdomar att tänka i nya banor.

Arbetsgivarna/mentorerna tror också att det finns behov av mentorer inom alla yrkesområden. Skälen till detta är att det är viktigt när man är ung att ha någon att bolla idéer med, att unga behöver stöd och återkoppling. En person trycker på att mentorskapet skall ge en ytterligare dimension till arbetslivet. Gruppen säger också att idag när i princip alla jobb förmedlas genom kontakter, så är det viktigt att ha tillgång till ett kontaktnät.

Mer än 50% av de som svarat i denna grupp säger att det inte finns några skillnader mellan kvinnor och män, när det gäller utbildning, karriär och hjälp. Ändå säger en av dem att det är viktigt att ha en policy på arbetsplatsen som säger att det inte är några skillnader men i det personliga mötet, slår de egna värderingarna till. Ungefär 50% har intresse av att delta i ett projekt om mentorskap för ungdomar. De vill gärna delta i en Europeiskt nätverk både för att skapa kontakter och själva lära sig något, men också för att arbeta för mänsklig välfärd och för att uppnå bästa potential, och för att Europa idag är en enda stor arbetsplats.

I gruppen tror också 86% att ungdomar lättare kan få ett arbete om de har haft praktik utomlands.

Från af/fk fick vi in 30 svar och av dessa tror 26 att det finns behov av mentorer för unga människor. Denna grupp tror att de lediga jobben i framtiden finns inom vården och telefonförsäljning.

På frågan vad de förväntar sig av en mentor, svarar de handledning, goda kontakter och ett stort nätverk, att mentorn skall vara drivande, hjälpa till med råd om hur man söker arbete, hur man uppför under en anställningsintervju, hur man uppträder en arbetsplats. Det är också viktigt att en mentor är en god lyssnare och kan ge tips och råd.

Av de som svarat tycker 80% att det finns behov av mentorer inom alla yrken. Anledningen är att det inte finns några yrken där man inte behöver stöd, råd och hjälp och många behöver ett bollplank. Nätverk är något som är viktigt för alla. En synpunkt är att det är viktigt med en vuxen utanför familjen som lyssnar och ger råd. Majoriteten av denna grupp anser att det inte finns några skillnader mellan det som erbjuds kvinnor och män. Ändå svarar en person att män vill ha konkreta tips och kvinnor stöd och hjälp.

Mer än hälften av de som svarat har intresse av att delta i ett projekt som skapar ett nätverk av mentorer i Europa och ca 75% tror att arbete utomlands kan underlätta för ungdomarna att få ett arbete.

På frågan varför det är svårt för ungdomar att få arbete svarar af/fk att många ungdomar behöver introduceras eftersom det är ett annat socialt mönster på en arbetsplats jämfört med skolan, ungdomarna saknar erfarenhet, och har bristande kontakter och referenser. Af/fk tror också att arbetsgivarna prioriterar erfarenhet och inte ser fördelar med unga som har nya infallsvinklar. Någon tror att det finns en rädsla hos arbetsgivare att ungdomar lättare skulle sluta eftersom de inte har klart med sin yrkesinriktning.

Merparten av de som svarat från af/fk tror att utbildning skulle undanröja en del hinder och där toppas listan av arbetsträning, lyssna på företagare, studiebesök på företag.

Enligt denna grupp behöver också ungdomar social träning för att komma in på arbetsmarknaden och de definierar social träning som oskrivna regler på en arbetsplats, ta i hand och hälsa, inte sitta och halvsova på möten, klädsel, exempelvis keps på inomhus, passa tider, förmåga att interagera tillsammans med andra.

Vi vill skapa en databas för att tillgodose målgruppernas behov. Där kan ungdomar söka praktikplatser och mentorer, och mentor kan erbjuda sina tjänster. Arbetsgivare skall också kunna erbjuda praktikplatser. Genom att ge ungdomarna både mentorer och möjlighet till arbetspraktik, kan vi bidra till att de får ett arbete. Vi skall också stärka ungdomarnas självförtroende genom utbildning och andra aktiviteter.

Mer information under genomförande.

Syfte

Syftet med projektet är att få unga människor mellan 16-24 år i arbete eller reguljär utbildning som senare leder till arbete. Detta vill vi göra genom att på ett strukturerat sätt ge ungdomar de verktyg och stöd som de behöver i sin väg mot arbete. De verktyg som vi använder oss av är
- Utbildning och aktiviteter ger ett ökat självförtroende.
- En databas med ett Europeiskt nätverk av mentorer och praktikplatser.

Utbildning, mentorskap och praktik är något som 75% av ungdomarna frågar efter. Vi vill därför tillhandahålla detta genom att först göra en grundlig kartläggning av vilka utbildningsinsatser som krävs. Därefter genomför vi utbildningen och samtidigt får de möjligheter att presentera sig i databasen så att mentorer och arbetsgivare kan se dem och bli intresserade. I projektet ingår att aktivt söka praktikplatser och arbete under handledning.

Vi kommer att ge både mentorer och praktikplatserna instruktioner för att försäkra oss om att kvaliteten är hög.

Flera av ungdomarna säger i den enkät som vi skickat ut att de vill ha en vuxen som kan lyssna på dem och ge goda råd. Eventuellt blivande mentorer säger att många ungdomar behöver lära sig de sociala koder som finns på arbetsmarknaden.

De arbetsgivare/mentorer som svarat på enkäten ser att de också får möjligheter att utveckla sig själva, exempelvis knyta nya kontakter i andra länder.

Vi har etablerat kontakter i Tyskland, Rumänien och Polen och våra samarbetspartner i dessa länder kommer att söka efter mentorer där, liksom vi söker efter mentorer i Sverige.

Genom att ge ungdomarna utbildning, praktikplats och en vuxen som ger goda råd, ökar vi deras möjligheter att komma in på arbetsmarknaden.

Projektet kommer att ha en egen hemsida och där finns det möjligheter för alla i projektet att utbyta erfarenheter och ge tips och råd i olika frågor. Avsikten här är att både de som arbetar i projektet och alla målgrupperna skall ha en plattform där man fritt kan diskutera olika problem och lösningar. Här kan deltagare få tips om sökvägar till nya jobb som varit framgångsrikt för andra, både i Sverige och andra länder. Det är också möjligt att knyta kontakter i andra delar av Sverige och andra länder. Det vi här avser med målgrupper är
- ungdomarna
- mentorerna
- praktikföretag
- offentliga instanser som medverkar i projektet
- personal i de olika projekten


Vi vill skapa kontakter mellan ungdomar och personer på arbetsmarknaden. Genom dessa kontakter tror vi att ungdomarna får en större tillit både till sig själva och till andra vuxna. Om man skall lyckas bra i en anställningsintervju, måste man lita både på sig själv och ha förtroende för den person man träffar. Detta skapar man genom täta kontakter med en person som är positivt inställd.

Målsättning

Målet med projektet är att 60% av ungdomarna efter projekttiden kommer att få en anställning, antingen på sin praktikplats eller på något annat ställe. Alternativt kommer de att läsa vidare inom den reguljära utbildningen. Mätningen startar när de genomfört de 6 månaderna och fortsätter sedan i ytterligare 6 månader. Av erfarenhet från andra projekt med arbetslösa, vet vi att det händer mycket under projekttiden men att det ibland dröjer en tid innan effekterna av insatserna blir tydliga.

Ytterligare ett mål med projektet är att konstruera en hemsida med tillhörande databas för projektet. På hemsidan kan alla som är knutna till projektet informera om nyheter, framgångar och ge tips. Databasen är central i projektet, där kan man söka mentorer, praktikplatser och praktikanter.

Efter projekttidens slut har följande hänt

- 100% av deltagarna har en fullständig portfolio med Europass CV och Språk, intyg och validering av informell kompetens.
- 100% av deltagarna är inlagda i databasen med sin CV och det är då möjligt för mentorer och för företag som kan erbjuda en praktikplats att hitta ungdomarna.
- 100% av deltagarna har besökt en arbetsplats inom ett yrke där de vill arbeta, alternativt har de fått möjlighet att praktisera inom yrket.
- De ungdomar som deltagit har en bättre möjlighet att komma in på arbetsmarknaden. Efter utbildningens/projekets slut skall 60% av deltagarna fortsätta ut i arbete eller reguljär utbildning
- Databasen skall efter första halvåret (6 månader) spridits till minst 1000 företag, organisationer och andra intressenter
- När projekttiden är slut finns 150 mentorer i databasen. 50 kommer att registreras under de första sex månaderna.
- Efter första halvåret finns 30 företag i databasen och i slutet av projekttiden innehåller databasen 100 företag.
- Efter projekttidens slut är 90% av deltagande ungdomar och företag nöjda.
- Vi skall stärka kontakten mellan arbetsmarknaden/näringslivet och ungdomarna. Detta sker genom att minst 30 företag presenterar sig för deltagarna, varje deltagare genomför minst ett studiebesök.
- Vi vill uppnå en jämn fördelning av unga kvinnor/män som deltar i projektet. Den andel unga kvinnor/män som kommer ut i praktik, och senare i arbete eller reguljär utbildning skall procentuellt motsvara könsfördelningen i grupperna.

Vi kommer att ta in ungdomar i grupper och ge dem utbildning och hjälpa dem att se sina egna starka respektive svaga sidor. Vi kommer också att para ihop ungdomarna med mentorer, antingen i Sverige eller i något EU-land. Vi kommer att ha två grupper med deltagare, en i Sydvästra Götaland och en i Värmland.

Ungdomarna kommer att få utbildning i 4 månader. Utbildningen kommer att baseras på de enkätsvar som både ungdomar och arbetsgivare har lämnat.

Under utbildningstiden skall de hitta en praktikplats i Sverige eller i något av våra samarbetsländer och arbeta där i 2 månader. Vi kommer tillsammans med ungdomarna att söka efter en mentor som passar.

Vi skall också kvalitetssäkra de praktikplatser och mentorer som vi erbjuder deltagarna eller de som de söker själva. Detta gör vi genom manualer till båda parter (praktikhandledare och mentorer).

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

I de lokaler som kommer att användas för projektet finns arbetsplatser med ergonomisk arbetsutrustning som höj- och sänkbara skrivbord och kontorsstolar. Där finns också handikapptoalett och duschrum, likaså konferensrum med modern teknisk utrustning och hörselslinga. Alla lokaler som vi vistas i är tillgängliga för personer med funktionshinder.

All information i projektet finns att få i stor text för ex. synskadade eller personer med läs och skrivsvårigheter. Vid förfrågan finns även informationen att få på annat språk än svenska.

Både ABF Sydvästra Götaland och Kristinehamns Folkhögskola har lång erfarenhet av att arbeta med funktionshindrade och invandrade.

Jämställdhetsintegrering

Många arbetslösa och sjukskrivna vittnar om att livet som beroende av en myndighet för att överleva, är kränkande. Den som gång på gång tvingas att söka arbeten, utan chans att vara framgångsrik, tappar självförtroendet. Ändå är reglerna på arbetsmarknaden sådana att man måste söka alla lediga arbeten. Ständiga avvisanden känns alltid nedslående.

Enligt arbetsförmedlingens meddelande av 2009-04-07 som gäller arbetsmarknadsutsikterna för 2009 och 2010 är nergången större än väntat. Beroende på att traditionellt mansdominerade arbetsplatser har drabbats hårt är nergången större för män än för kvinnor. Ändå har män lättare att komma tillbaka till en ny tillsvidareanställning. Anledningen till detta kan vara att kvinnor lättare accepterar ett arbete för vilket de är överkvalificerade, medan män vågar avvakta. Arbetsmarknadsstatistik visar också att kvinnor i större utsträckning är deltidsarbetslösa och stämplar upp till heltid, något som numera är tidsbegränsat och där kvinnorna får välja mellan att gå ut i hel arbetslöshet eller att stanna kvar i deltid med den begräsning det innebär. Om kvinnorna väljer att gå ut i hel arbetslöshet måste de också räkna med den längre karens som det innebär i A-kassan.

Myndigheterna anser inte att de gör skillnad på män och kvinnor, varken i behandling eller i hjälpinsatser. Bland ungdomarna är svaren lite mer varierande, några svar antyder att det behövs mer hjälp för att få arbete i en otraditionell bransch. En av tänkbara mentorerna ser en uppgift i att assistera ungdomar till otraditionella val.

Någon säger också att kvinnor behöver mer hjälp för att lära sig spelreglerna eftersom samhället är format av män för män.

Eftersom så få av de som svarat anser att det finns skillnader i behandling av män och kvinnor, bedömer vi att omedvetna fördomar är viktigt att diskutera. Detta kommer att ingå i den utbildning som genomförs.

I arbetet med ungdomsgrupperna, kommer vi att sträva efter att ha en jämn könsfördelning i grupperna. Vi kommer också att med hjälp av statistik kunna visa hur slentrianmässigt många väljer yrke.
I rapportering till deltagande aktörer kommer vi också att särskilt rapportera jämställdhetserfarenheterna.

Både ABF Sydvästra Götaland och Kristinehamns Folkhögskola har en lång tradition som folkbildare och i detta ingår att arbeta för att skapa ett mer solidariskt samhälle och vi ser som oss som föredömen i det strategiska mångfaldsarbetet. Detta kommer vi att förmedla till alla deltagande parter i projektet både verbalt och skriftligt. All skriflig information kommer att granskas ur jämställdhetsperspektiv.

ABF Sydvästra Götaland har personal som i samarbete med UNIFEM utbildats i FN: s Kvinnokonvention vilket kopplar de 16 artiklarna i den till dagsaktuella jämställdhetsfrågor. På ABF Sydvästra Götaland finns sakkunniga i jämställdhet som kommer att ha ansvar för att genomföra jämställdhetsanalysen. Projektledaren garanterar att planen för jämställdhet kan genomföras och att kompetens inom jämställdhet finns på samliga operativa nivåer inom partnerskapets samverkande organisationer. En jämställdhetsplan ska upprättas för att motverka såväl vertikal som horisontell diskriminering.

Den metod vi avser att använda är valda delar av Jämstödsmetoden Trappan för vår behovs- och problemanalys utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Trappan ger:
- En översiktlig bild över alla steg i processen för att jämställdhetsintegrera.
- En översiktlig bild av vad som bör göras i organisationen och i vilken ordning.
- En översikt över vilka metoder Jämstöd kan erbjuda de olika stegen i arbetet.
- En gemensam bild av nuläget i organisationen och en idé om hur arbetet kan gå vidare.

Eftersom en av våra partners är The International Women Foundation i Polen kommer naturligtvis mycket fokus att ligga på jämställdhetsfrågorna. Deras huvudarbete är att verka för en rättvis könsfördelning på arbetsmarknaden.

Vi kommer att synliggöra könsuppdelnignen genom att analysera och beskriva kvinnors och mäns villkor i samhället, exempelvis vilka som utför det obetalda arbetet i familjen. Det innebär att vi kan införa ett jämställdhetsperspektiv i projektets alla delar.


Transnationellt samarbete

Vi har kontakter i Tyskland, Polen och Rumänien. Vi tror att eftersom vi har en gemensam hemsida och databas och arbetar med ungdomar och ungdomsarbetslöshet så kan alla parter tillföra egna nya erfarenheter. Där spelar också hemsidans kommunikationskanal en stor roll, där det är möjligt att lägga in erfarenheter eller fråga hur andra har löst ett visst problem, tipsa om nya idéer och lära sig av andras misstag och på så sätt slippa att göra egna. Genom att alla partner kontinuerligt kommunicerar aktiviteter och resultat på hemsidan, kommer hemsidan att bli en erfarenhetsbank för hur man bl a arbetar med mentorskap. Detta erfarenhetsutbyte bidrar till en europeisk samsyn.

Synergieffekterna när man arbetar med andra är stora, man lär också i mötet mellan människorna och vi kommer att ha regelbundna möten med samtliga aktörer en gång varje år. Vi kommer då att ha workshop och minimässor där arbetsförmedlingar, försäkringskassor, andra offentliga instanser och allmänheten bjuds in.

I övrigt kommer vi att kommunicera via nätet.

Medfinansiärer

  • ABF Västra Götaland
  • Arbetsförmedlingen i Alingsås
  • Arbetsförmedlingen Kristinehamn
  • Arbetsförmedlingen Lerum/Partille
  • Lerum Vuxenutbildning
  • Näringslivsenheten
  • Näringslivssamv i Kristinehamn
  • Område söder öster
  • Partille kommun Barn och ungdomsförvaltn.
  • Vuxenutbildn. Kungälvs kommun

Samarbetspartners

  • Arbetsförmedlingen Kristinehamn
  • Arbetsförmedlingen Lerum/Partille
  • Arbetsförmedlingen Mölndal
  • Kristinehamns Folkhögskola, KPS
  • Näringslivsenheten
  • Område söder öster
  • Orka Mera Personal AB
  • Partille kommun Barn och ungdomsförvaltn.

Kommun

  • Ale
  • Filipstad
  • Kristinehamn
  • Kungälv
  • Lerum
  • Mölndal
  • Orust
  • Partille
  • Stenungsund
  • Storfors
  • Tjörn
  • Öckerö