Logotyp på utskrifter

Entreprenörskap - Kapacitetsbyggande för företagande och hållbart ledarskap

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägareDanscentrum Väst
KontaktpersonLundberg Ann
E-postann.lundberg@danscentrum.se
Telefonnummer031-140128
Beviljat ESF-stöd4 293 600 kr
Total projektbudget4 293 600 kr
Projektperiod2011-02-01 till 2013-01-31
RegionVästsverige
In English

Sammanfattning

Att vara entreprenör är att ta initiativ till och organisera nyskapande verksamhet. Det handlar om kreativitet och experiment, något som passar in på de som verkar inom den professionella kulturens område. Benämningen entreprenör är dock inte helt självklar.
Projektet bedrivs av Danscentrum Väst och har som övergripande mål att ”stimulera till entreprenörskap och företagande inom västra regionen.”
Projektmål/syfte:
Utveckla insatser för att förbättra attityder och kunskaper kring entreprenörskap samt skapa förutsättningar för ökad tillväxt och sysselsättning inom dansområdet i västra regionen.
En rad aktivteter kommer att leda till följande resultat/mätbara projektmål:
• Innovativa och branschspecifika entreprenörer inom målgruppen är skapade
• Hållbart ledarskap är etablerat inom målgruppen
• Förutsättningar för stärkt arrangörsstruktur inom dansområdet i västra regionen är etablerat
• Internationellt nätverk är etablerat och en plattform för praxisutbyte är skapad

Bakgrund

Omvärldsanalys:
Vår omvärldsanalys baseras på i huvudsak två källor, dels på organisationens egna observationer över de senaste tjugo åren, specifikt vad som anbelangar dansområdet, inklusive våra nätverk runt om i landet, och dels VGR's ”Tillväxtprogram för Västra Götaland 2008-2013”, antaget av Regionfullmäktige 2008-02-19."

Dansområdets observationer:
De dansinstitutioner som finns i västra regionen är Regionteater Västs dansensemble samt GöteborgsOperans balett. I landet finns ytterligare tre dansinstitutioner: Norrdans i Härnösand, Kungliga Operan i Stockholm samt Skånes dansteater i Malmö. I västra regionen arbetar tre stycken danskonsulenter samt en dansutvecklare som har till uppdrag att arbeta med dansens olika utvecklingsfrågor. I Västra Götalandsregionen finns också ett Danskontor som är ett resurscentra för dansområdet. Dessa aktörer, samt våra medlemmar är vårt nätverk och det är i samtal och diskussion med dessa som vi har upplevt behoven inom dansområdet som finns formulerade i denna ansökan.

Vissa dansare är i dag anställda genom Dansalliansen. Dansalliansen är en arbetsmarknads- och kulturpolitisk reform och har som huvuduppgift att vara arbetsgivare för frilansande dansare. I verksamheten ingår även att stödja det fria dansområdet genom kompetensutveckling, seminarier, öppna samtal och samarbeten med andra aktörer inom dansområdet. Dansalliansen bedrivs i bolagsform och finansieras med statligt anslag via Statens kulturråd. Att vara anställd av Dansalliansen ger en mer trygg tillvaro, eftersom dansaren blir anställd av Dansalliansen mellan sina olika frilansuppdrag. För att bli anställd av Dansalliansen krävs flera års erfarenhet som dansare, vilket innebär att nyutbildade dansare inte har möjlighet att få den tryggheten.

Frilansarnas möjligheter till försörjning
Det finns idag inget som pekar mot nämnvärt ökade offentliga stöd till kulturen - man måste hitta nya vägar att skapa försörjning. Vi vill att denna försörjning skall vara baserad på arbete inom dansområdet. Därför måste man dels ta reda på om de pengar som satsas på dans idag verkligen används på bästa sätt, dels fundera över vad aktören inom dansbranschen kan göra för att bättre förhålla sig till verkligheten. Det gör det här projektet genom en rad insatser inom företagsamhet, entreprenörskap och ledarskap.

A-kassan
Vi lever i en tid när allt färre behövs i traditionella yrken. Då är det på många sätt positivt med grupper som hittar en sysselsättning som dels ger dem själva en meningsfull tillvaro, dels kommer medborgarna till nytta i form av den livskvalitet som dans kan ge. Sett ur ett sådant perspektiv kan man betrakta AMS och A-kassans stöd till dansare och koreografer som en positiv företeelse. Samtidigt är det på längre sikt givetvis önskvärt att fler dansare och koreografer klarar att försörja sig själva. Återigen, det här projektet ökar möjligheterna till egen försörjning inom dansområdet.

Västra Götalandsregions observationer:
Den andra delen utgår ifrån de observationer som VGR har sammanfattat i ”Tillväxtprogram för Västra Götaland 2008-2013”, antaget av Regionfullmäktige 2008-02-19. De beskriver fyra huvudslutsatser när det gäller förutsättningarna för näringslivets långsiktiga möjligheter att utvecklas i Västra Götaland. Det är en bred beskrivning av samhällsutvecklingen i linje med visionen om det goda livet där tillväxt inte bara handlar om kvantitet utan också om kvalitet - om hållbar tillväxt. Omvärldsanalysen utgår från att Västra Götaland är en liten region på en global marknad.

1. Alla invånares förmåga och kreativitet måste tas tillvara, fler nya attraheras
Ett samhälle där alla invånares inneboende förmåga och kreativitet tas till vara och som attraherar nya invånare utgör basen för en stark utveckling av regionen och dess företag i framtiden. Utanförskap och diskriminering måste minska, delaktigheten stärkas och tillgången till arbetskraft öka successivt under det kommande decenniet. En jämnare könsfördelning i utbildning och arbete är viktigt för jämställdhet och för ökad lönsamhet. Entreprenörskap, kreativa och delaktiga invånare blir allt mer avgörande i framtiden.

2. Storföretagens framgångar pekar på viktiga utvecklingsfrågor

3. Unika möjligheter att stärka invånare och företags framtid och svensk tillväxt
I Västra Götaland finns landets bästa men sämst utnyttjade möjligheter att vidga de lokala marknaderna för utbildning, arbete och fritid för många invånare. Detta ger betydligt stärkta utvecklingsförutsättningar för lokalt, regionalt och internationellt verksamma företag och organisationer.

4. Starkt ledarskap ger extra utvecklingskraft i framtiden
Framtiden handlar också om ledarskap. Samverkan mellan olika aktörer i utvecklingsarbetet bör öka. Alla organisationers verksamhet bör kännetecknas av nyskapande och förnyelse.

Av dessa fyra faktorer lyfter vi fram tre som relevanta för vår omvärldsanalys, nämligen:
• Alla invånares förmåga och kreativitet måste tas tillvara, fler nya attraheras
• Unika möjligheter stärka invånare och företags framtid och svensk tillväxt
• Starkt ledarskap ger extra utvecklingskraft i framtiden

Problemanalys:
Många som utbildar sig inom dansområdet blir i dag hänvisade till ett liv som frilansare, på grund av att det finns så få dansinstitutioner och därmed få tillsvidareanställningar. Arbetstillfällena för frilansdansare är få och har därför svårt att försörja sig på sitt yrke och är beroende av sidoinkomster och A-kassa. Många frilansare inom dansområdet turnerar periodvis, en del har tillfälliga engagemang genom arbete för olika koreografer eller genom olika tillfälliga danskonstellationer. Fasta frilansgrupper finns inte på samma sätt inom dansområdet som inom teaterområdet, utan det är oftast en koreograf som knyter till sig dansare för olika produktioner.

Nästan 90 % av fackförbundet Teaterförbundets medlemmar är frilansare, men endast ca 10 % av dem har företag eller företagsliknande verksamhet. För dansområdet är siffran ännu lägre, endast några få procent har företag eller företagsliknande verksamhet.

Inom dansområdet är kunskapsbristen om företagande är stor, vilket bidrar till att få bedriver företagsliknade verksamhet. Ett stort antal aktörer ser inte kopplingen för hur ”jag som konstnär” kan skapa ett företag och vad det innebär i praktiken. Att vara entreprenör är att ta initiativ till och organisera en nyskapande verksamhet. Det handlar om kreativitet, initiativkraft, experiment och mångfald, vilket är en beteckning som passar in på alla de som verkar inom den professionella kulturens område. När det gäller entreprenörskap har många inom kulturområdet har ett negativt förhållningssätt när det gäller näringsliv och entreprenörskap, och man har svårt att se hur konsten får plats i allt som har med företagande att göra. Många har svårt att formulera sig och sätta ord på den verksamhet man själv har, vilket skapar problem i kontakten med exempelvis arrangörer och uppdragsgivare.

Dansområdet är traditionellt ett kvinnligt område och det en mycket större andel kvinnor som utbildas till koreografer och dansare varje år, än män. Detta gör att det är svårt att få en jämn könsfördelning. Trots att det är övervägande kvinnor i branschen syns inte de kvinnliga utövarna lika tydligt i det offentliga rummet. För att skapa bättre förutsättningar för kvinnliga dansutövare vill DcV sätta fokus på kvinnligt företagande, ledarskap och entreprenörskap. Det finns ett behov att utveckla våra medlemmars möjlighet till arbete genom att öka medvetenheten och kunskapen kring entreprenörskap, företagande och ledarskap, samt utveckling av dansmarknaden. 

Syfte

Att vara entreprenör är att ta initiativ till och organisera en nyskapande verksamhet. Det handlar om kreativitet, initiativkraft, experiment och mångfald, vilket är en beteckning som passar in på alla de som verkar inom den professionella kulturens område. Benämningen entreprenör är dock inte helt självklar. Ett stort antal aktörer har inte förståelse för hur ”jag som konstnär” kan skapa ett företag och vad det innebär i praktiken. Kunskapen om entreprenörskap och företagsamhet är generellt låg.
Många inom kulturområdet har ett negativt förhållningssätt när det gäller näringsliv och entreprenörskap, och man har svårt att se hur konsten får plats i allt som har med företagande att göra. Många har svårt att formulera sig och sätta ord på den verksamhet man själv har, vilket skapar problem i kontakten med exempelvis arrangörer och uppdragsgivare.

Danscentrum Väst (DcV), är en medlemsorganisation för dansare, koreografer och pedagoger. Vi har arbetat i snart 20 år med att verka för bättre förutsättningar för dansare och koreografer i VGR. DcV arbetar bland annat med rådgivning, förmedling av arbete/uppdrag, kompetensutveckling, marknadsföring, kollektivavtal, verksamhetsutveckling etc. Under åren har vi samarbetat med bland andra Coompanion, Kultur & Näringsliv, Göteborg & Co, Projekt Trappan, Culture Clinic, för olika delar av vår verksamhet.
Något som DcV har kunnat utläsa under åren är frånvaron av kunskaper om hur man skapar sig en plattform för att kunna verka som konstnär i form av entreprenör och företagare, samt brister kring ledarskap. Detta är områden som inte i någon större utsträckning finns representerade inom de konstnärliga utbildningarna för scenkonst.

Många som utbildar sig inom dansområdet blir i dag hänvisade till ett liv som frilansare, på grund av att det finns så få dansinstitutioner och därmed få tillsvidareanställningar. De dansinstitutioner som finns i västra regionen är endast Regionteater Västs dansensemble samt GöteborgsOperans balett. Många väljer också frilanslivet för att kunna verka som konstnär på sina egna villkor.
Nästan 90 % av fackförbundet Teaterförbundets medlemmar är frilansare, men endast ca 10 % av dem har företag eller företagsliknande verksamhet. För dansområdet är siffran ännu lägre, endast några få procent har företag eller företagsliknande verksamhet.

Dansområdet är traditionellt ett kvinnligt område och det en mycket större andel kvinnor som utbildas till koreografer och dansare varje år, än män. Detta gör att det är svårt att få en jämn könsfördelning. Trots att det är övervägande kvinnor i branschen syns inte de kvinnliga utövarna bland de företagsliknade verksamheterna. För att skapa bättre förutsättningar för kvinnliga dansutövare vill DcV sätta fokus på kvinnligt företagande, ledarskap och entreprenörskap. Det finns ett behov att utveckla våra medlemmars möjlighet till arbete genom att öka medvetenheten och kunskapen kring entreprenörskap, förtagande och ledarskap.

Projektet är huvudsakligen inriktat på en av diskrimineringsgrunderna, nämligen kön. Nedan följer en SWOT-analys som beskriver situationen inom dansområdet:

Styrkor:
• Eget val att bli frilansare för att kunna verka som konstnär på egna villkor

Svagheter:
• Många är hänvisade till frilanslivet, pga. att väldigt få fasta tjänster finns.
• Låg synlighet bland kvinnliga utövare inom dansområdet.
• Få entreprenörer.

Hot:
• Till stor del bidragsbaserad verksamhet
• Låg kunskap om entreprenörskap
• Svagt ledarskap

Möjligheter:
• Kompetensutveckling inom ledarskap
• Kompetensutveckling inom entreprenörskap
• Utveckling av arbetsmarknad


Projektets övergripande mål:
Stimulera till entreprenörskap och företagande inom västra regionen.

Projektmål/syfte:
Utveckla insatser för att förbättra attityder och kunskaper kring entreprenörskap samt skapa förutsättningar för ökad tillväxt och sysselsättning inom dansområdet i västra regionen.

Fem komponenter är nycklar i våra aktiviteter, entreprenörskap, företagsamhet, nätverk, internationallt praxisutbyte och hållbart ledarskap. Av dessa väljer vi nedan att utveckla det hållbara ledarskapet då det är en relativt ny term.


Hållbart ledarskap

Västra Götalandsregionen betonar behovet av kompetens i arbetet för en hållbar utveckling i visionen Det goda livet (2005). Där är kompetens och kunskapsutveckling ett av fem fokusområden inom vilka huvuddelen av Västra Götaregionens arbete för hållbar utveckling inriktas.

De nio förutsättningarna för hållbart ledarskap:
1. Kunskap
Hållbart ledarskap baseras på kunskap om och därmed insikt i de utmaningar strävan mot det hållbara samhället utgör. Det har ett helhetsperspektiv och förstår samband mellan de olika dimensionerna av hållbar utveckling.
2. Mening
Hållbart ledarskap möjliggörs av gemensamma värderingar, visioner och en känsla av mening. Det väcker engagemang och får människor att vilja arbeta tillsammans för en hållbar utveckling.
3. Målsättning
Hållbart ledarskap möjliggörs av en tydlig gemensam målsättning mot vilken hela organisationen strävar. Detta skapar en känsla av sammanhang som motiverar och underlättar för alla medarbetare i hållbarhetsarbetet, vars komplexitet annars riskerar att verka avskräckande.
4. Delaktighet
Ett hållbart ledarskap är inte begränsat till organisationens ledare utan spritt bland och beroende av alla medarbetare. Det är inte rimligt att ledaren ensam ska ha alla de egenskaper och kompetenser som behövs i en organisations hållbarhetsarbete. Därför är det viktigt att ledaren verkar för att andra personer i organisationen får kompetens och utrymme för att göra det hon inte själv är bra på eller har tid för.
5. Engagemang
Hållbart ledarskap bygger på engagemang hos ledaren och medarbetarna, det vill säga en genuin vilja att verka för hållbarhet. Ledarens uppgift är att inspirera engagemang hos medarbetarna. Feedback till medarbetare är en viktig del av denna princip eftersom bekräftelse uppmuntrar engagemang.
6. Långsiktighet
Ett långsiktigt hållbart ledarskap är inte beroende av en viss ledare utan är inbyggt i organisationen och varar därför över tid. Även om en specifik ledare kan initiera en förändringsprocess så är processen inte hållbar om inte övriga medarbetare antar en hållbar struktur. I en sådan organisation beaktas processer och beslut i ett långsiktigt perspektiv vilket bidrar till en långsiktigt hållbar utveckling.
7. Mångfald
Ett hållbart ledarskap främjar och lär av mångfald i organisationen och i samhället. Organisationer är likt ekosystem komplexa, dynamiska och levande system (Fririof Capra citerad i Fink och Hargreaves, 2008:138). När detta tillvaratas skapas förutsättningar för hållbarhet och organisationen kan lättare hantera yttre komplexitet.
8. Resurshantering
Ett hållbart ledarskap tömmer inte ut mänskliga och materiella resurser. Det tar vara på människors kompetens och driver på deras engagemang, samt uppmuntrar sparsamhet av naturresurser.
9. Hållbar kommunikation


Målsättning

Resultat/mätbara projektmål:
• Innovativa och branschspecifika entreprenörer inom målgruppen är skapade

Indikatorer:
Antal nya verksamheter/företag

Verifikat:
Registreringsbevis

Effektmål:
En starkare dansbransch i västra Sverige, och därmed i Sverige som helhet och internationellt
Ökad ekonomisk tillväxt i branschen

• Hållbart ledarskap är etablerat inom målgruppen

Indikatorer:
Antal nya "hållbara" ledare

Verifikat:
Antal nya verksamheter/företag
Antal nyanställningar i nya verksamheter/företag

Effektmål:
Stabila företagsledare
Fler anställningar

• Förutsättningar för stärkt arrangörsstruktur inom dansområdet i västra regionen är etablerat

Indikatorer:
Antal arrangörsmöten
Antal deltagare i arrangörsnätverket

Verifikat:
Deltagarlistor

Effektmål:
Fler samarbeten
Större kostnadseffektivitet

• Internationellt nätverk är etablerat och en plattform för praxisutbyte är skapad
Indikatorer:
Internationellt nätverk finns

Verifikat:
Deltagarlistor

Effektmål:
Fler internationella samarbeten
Stabilare dansorganisationer
Större uppmärksamhet till dansområdet
Ekonomisk tillväxt

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Tillgänglighet är kopplad till rättigheten att alla kvinnor och män oavsett funktionshinder skall kunna ta del av vad samhället har att erbjuda: information, kunskap, utbildning, arbete etc. Detta är viktigt för DcV’s verksamhet i stort och därmed i det här projektet.
Vi iakttar de behov som under projektets gång kommer att vara väsentliga.
I västra regionen finns idag ett danskompani, SPINN, vars huvudman Masthuggets Scenproduktioner är juridiska medlemmar hos oss och kommer, liksom våra övriga medlemmar, att inbjudas att delta i projektets aktiviteter.

Danskompaniet SPINN startade 1 mars 2010 som det första professionella integrerade danskompaniet i Sverige, ett verkligt pionjärarbete. Koreograf Veera Suvalo Grimberg är konstnärlig ledare för detta kompani, som innefattar personer med och utan olika typer av funktionsnedsättningar. Även Suvalo Grimberg är medlem hos DcV.

Då våra lokaler har en flertal trappor upp till själva byggnaden har vi påtalat för vår fastighetsägare att vi har ett behov av en ramp för att tillgängliggöra våra lokaler. Tyvärr har vi inte fått gehör från fastighetsägaren angående. Inom ramen för detta projekt investerar vi i att åtgärda denna situation.

Fysisk tillgänglighet:

Arbetsplatsen är utformad att det är möjligt för alla att ta sig fram på ett enkelt sätt och fungera i arbetssituationen.

Tillgänglig verksamhet:

handlar om hur vi förhåller oss till varandra. Vi arbetar genomgående med förståelse, medvetenhet och kunskap på vår arbetsplats, för att ingen ska känna sig diskriminerad. Likheten med jämställdhetsintegrering är stor. DcV ser tillgänglighetsaspekten som en viktig och naturlig del i all vår verksamhetsplanering.

Jämställdhetsintegrering

Jämställdhetsperspektiv införlivas i projektet på alla nivåer och i alla steg gällande planering, beslutsfattande och utförande samt vid uppföljning och utvärdering av projektverksamheten. För DcV är jämställdhet en självklarhet som genomsyrar all vår verksamhet. Inom dansområdet är större delen av utövarna kvinnor, varför det är svårt att få en jämn könsfördelning.

Dansområdet är traditionellt ett kvinnligt område och det är många fler kvinnor som utbildas till koreografer och dansare varje år, än det är män. Detta gör att det är svårt att få en jämn könsfördelning. Trots att det är övervägande kvinnor så syns inte de kvinnliga utövarna lika tydligt i det offentliga rummet. För att skapa bättre förutsättningar för kvinnliga dansutövare vill DcV sätta fokus på kvinnligt ledarskap och entreprenörskap, för att skapa trygga och hållbara ledare. DcV ser därför ett behov av att ytterligare utveckla våra medlemmars möjlighet till arbete genom att öka medvetenheten kring entreprenörskap och ledarskap. 

Många väljer frilanslivet för att kunna verka som konstnär på sina egna villkor. Nästan 90 % av Teaterförbundets medlemmar är frilansare men endast ca 10 % av har företag eller företagsliknande verksamhet och det gäller då inom alla kategorier som finns listade som medlemmar hos Teaterförbundet. För dansområdet är siffran ännu lägre, endast några procent har företag eller företagsliknande verksamhet.

Projktet är huvudsakligen inriktat på diskrimineringsgrunden kön. Nedan följer en SWOT-analys som beskriver situationen inom dansområdet.

Styrkor:
• Eget val att bli frilansare för att kunna verka som konstnär på egna villkor

Svagheter:
• Många är hänvisade till frilanslivet, pga. att väldigt få fasta tjänster finns.
• Låg synlighet bland kvinnliga utövare inom dansområdet.
• Få entreprenörer.

Hot:
• Till stor del bidragsbaserad verksamhet
• Låg kunskap om entreprenörskap
• Svagt ledarskap

Möjligheter:
• Kompetensutveckling inom ledarskap
• Kompetensutveckling inom entreprenörskap

Transnationellt samarbete

En del av det här projektet är ett samarbete med organisationer i andra EU-länder, närmare bestämt Belgien, Estland, Litauen och Danmark. Samarbetet går ut på att bygga ett internationellt nätverk och en plattform för praxisutbyte för likande organisationer som vår egen. Samarbetet ger mervärde i form av kunskap och erfarenhetsutbyte som alla fem organisationer är i stort behov av och som idag saknas helt.
Vissa nätverk finns som är koreografbaserade exempelvis DAB - Dance across boarders, som arbetar med koreografers arbete och möjligheter över gränserna.

De planerade aktiviteterna innefattar studiebesök, internationella nätverksmöten, residens och ambassadörskap. Studiebesöken betyder konkret att DcV åker till respektive internationell organisation under tre dagar. Detta ger möjlighet till kunskap och erfarenhetsutbyte kring praxis, men även metod och modeller. De internationella nätverksmötena samlar de fem internationella organisationerna, men också de svenska samarbetsparterna.

För att ytterligare förstärka nätverket genomför projektet internationella residens.
Ambassadörskap är en annan del som utvecklas. Ambassadörskapet går ut på att DcV står för viss del av resekostnad för en aktör inom dansfältet då denna skall på annat uppdrag. Dansgenren är mycket mobil i sin konstnärlighet – genom ambassadörskapet knyter vi även annan kompetens till oss. Det är bland annat namn på kontaktpersoner, scener, organisationer, auditions etc. I förlängningen båda bidrar detta till skapandet av det internationella nätverket och praxisutbytet, samt ökar målgruppen att i framtiden kunna nyttja sina kompetenser och kunskaper samt sitt entreprenörskap och ledarskap.

De internationella projektdelarna finansieras dels av ESF-rådets insats, men också i form av egeninsatser från de deltagande parterna.

Deltagande länder är:
Belgien
Estland
Litauen
Danmark

Deltagande aktörer

  • Coompanion Göteborgsregionen
  • Danscentrum Norr
  • Danscentrum Syd
  • Danscentrum Väst
  • Maria Svensson
  • Regionkansliet
  • Regionutvecklingssekretariatet
  • Riksorganisationen Danscentrum

Kommun

  • Ale
  • Alingsås
  • Bengtsfors
  • Bollebygd
  • Borås
  • Dals-Ed
  • Essunga
  • Falkenberg
  • Falköping
  • Färgelanda
  • Grästorp
  • Gullspång
  • Göteborg
  • Götene
  • Halmstad
  • Herrljunga
  • Hjo
  • Hylte
  • Härryda
  • Karlsborg
  • Kungsbacka
  • Kungälv
  • Laholm
  • Lerum
  • Lidköping
  • Lilla-Edet
  • Lysekil
  • Mariestad
  • Marks
  • Mellerud
  • Munkedal
  • Mölndal
  • Orust
  • Partille
  • Skara
  • Skövde
  • Sotenäs
  • Stenungsund
  • Strömstad
  • Svenljunga
  • Tanum
  • Tibro
  • Tidaholm
  • Tjörn
  • Tranemo
  • Trollhättan
  • Töreboda
  • Uddevalla
  • Ulricehamn
  • Vara
  • Varberg
  • Vårgårda
  • Vänersborg
  • Åmål
  • Öckerö