Logotyp på utskrifter

Entre

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägareSaab Automobile
KontaktpersonKari Granstrand
E-postkari.granstrand@saab.com
Telefonnummer0520-86682
Beviljat ESF-stöd17 378 964 kr
Total projektbudget17 378 964 kr
Projektperiod2010-09-01 till 2013-05-31
RegionVästsverige
In English

Sammanfattning

Genomförade av utbildningar i entreprenörskap för att höja komp-nivåerna på alla nivåer. Proj formar nya nätverk mellan privat och offentligt. Entre skapar förutsättningar för omstöpning av relationerna från uppdragsgivare-leverantör till samverkanspartner. Individen stärks genom komp utv.

Bakgrund

Lissabonstrategin har satt som mål att fram till 2010 göra Europa till världens mest konkurrenskraftiga, dynamiska och kunksapsbaserade ekonomi. I kommissionens slutrapport Education for Entrepreuneruship konstateras att det är viktigt med ett ömsesidigt lärande kring entreprenörskap över nationsgränserna på alla nivåer. Generellt finns en ökad medvetenhet om att entreprenörskap är en attityd och en livsstil. Självmotivation, kreativitet, initiativkraft och förmåga att hantera riskter kan uppmuntras genom entreperenörskapets handlingar.

Europa måste stärka sin förmåga kring entreprenörskap och entreprenöriellt tänkande. Det är av största vikt att höja medvetenhetn om att kreativitet och entreprenöriellt tänkande är centralt för den personliga utvecklingen, liksom för den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen. Det är därför viktigt att skapa internationella utbildningar och nätverk.

Stora delar av världen befinner sig i en historiskt djup lågkonjunktur ,och i Sverige bedöms BNP falla med hela fem procent under 2009. Krisen är koncentrerad till några exportberoende branscher inom tillverkningsindustrin medan t ex kommunal konsumtion fortsätter växa. Stort bidrag till kollapsen i ekonomin kommer från fordonsindustrin. Under första halvåret 2009 har produktionen fallit ca 60% och exporten har minskat ca 50% i fordonsindustrin. Vi talar om en bransch som 2008 var Sveriges viktigaste näringsgren och svarade för 13 procent av landets varuexport och dominerade vad gäller investeringar, forskning, utveckling och teknikspridning.

Skälet till den extrema och tvära nedgången i fordonsindustrin är att de finansiella problemen i krisförloppet drabbar just den branschen på ett speciellt sätt. För det första är det en kapitalkrävande industri på grund av de mycket stora initiala fasta investeringskostnaderna för att ta fram nya modeller, vilket förutsätter fungerande kapitalmarknader. För det andra är denna industri starkt beroende av export av sina slutprodukter och import av insatsvaror, och finanskrisen har försvårat bådadera. Slutligen är fordonsindustrins kunder beroende av kredit för att kunna köpa t ex bilar eller lastbilar.

Den ekonomiska krisens negativa påverkan på fordonsindustrin har lett till förändringar inom industrin, bl a gällande ägarstrukturer. Bland annat har Saab Automobile:s ägare General Motors beslutat att sälja eller lägga ner flera av sina varumärken. I Saabs fall handlar det om en försäljning och det är en process som pågått under det senaste året. Som en del i denna process försattes Saab i rekonstruktion och företaget omorganiserades till en självständig struktur där funktioner som tidigare sköttes av General Motors nu måste byggas upp inom Saab.
För de personer som idag arbetar inom företaget är det, för att kunna behålla sin anställning, nödvändigt att utöka sin kompetens inom dessa nya områden.

Rigida stukturer och ett byråkratiskt tänkande är faktorer som kännetecknat Automotiveindustins stora konsortier. I de nya strukturer som växer fram i spåren av de senaste månadernas krisartade omställningar inom fordonsindustrin utvecklas helt nya arbetssätt och modeller. Den marknad vi går emot präglas av en omvärld som är instabil och i ständig förändring och som kommer att bygga på nya kompetenser, förmågor och produkter.
Inom dessa modeller är individens/gruppens kreativitet och entreprenöriellt tänkande genom alla led från produktutveckling genom produktion till marknad och eftermarknad vitala för hela industrisektorn.

Entreprenörskap är således en identifierad framgångsfaktor för bl a fordonsindustrin och bland dess leverantörer. Entreprenöriellt tänkande/enreprenörskap kommer i framtiden att vara en nyckelföutsättning för fortsatt utveckling och förnyelse av både företagen och individerna. Detta gäller även utvecklingen inom offentlig sektor.

Omställningen påverkar inte bara företagen och dess anställda i sig utan även företagens relationer till andra aktörer såsom leverantörer och akademiska inrättningar. En omställning från en strikt hierarkisk organisation till en smidig organisation byggd på entreprenöriellt tänkande i alla led är något som påverkar såväl privata som offentliga aktörer i vårt samhälle. Inom ramarna för projektet byggs således ett projekt konsortium bestående av parter såsom Lear Corportation, Ana Trollhättan och Trollhättans stad och leverantörer såsom akademiska institut exempelvis Handelshögskolan Göteborg, Linköpings universitet, Högskolan Väst , Lärcentrum Trollhättan samt LIUC. Samtliga i projektet ingående parter har den gemensamma nämnaren att man identifierat behov av omställning till ett entreprenöriellt tänkande och därmed kompetenshöjande åtgärder inom området. Näringslivet som mottagare och den akademiska världen som utvecklare och givare.

Företagens överlevnad beror på hur väl det lyckas utföra två grundläggande uppgifter:
-Att effektivt leverera de produkter (varor och tjänster) som finns i den nuvarande produktkatalogen.
-Att förnya sig för att kunna ta fram och introducera nya produkter som ett gensvar på allt snabbare marknadsförändringar.

Det projekt som vi här kommer att beskriva och som ansökan omfattar fokuserar på uppgift nummer två, självförnyelse.
Då självförnyelse är en utpräglad entreprenörsaktivitet behöver företagens anställda kompetenshöjande åtgärder inom just detta område.

Ur individens perspektiv är det mycket viktigt att bygga sin entreprenörsskaps kompetens för att säkerställa fortsatt anställning hos arbetsgivaren och sin attraktivitet på arbetsmarknaden. Denna kompetens är en generell och efterfrågad kompetens.

Syfte

Tidigare har ett företags eller organisations framgång kunnat vara baserat på förmågan att effektivt leverera det befintliga utbudet av varor och tjänster.

Syftet med det här projektet är att ge samtliga medarbetare en entreprenöriell kompetens, nyckeln är att uppnå en fungerande förening av enreprenörskap för framtidens och ett effektivt producerande idag. Man måste hitta nya samarbetsformer inom organisationen och med sina leverantörer för att tillsammans finna nya sätt att utveckla nya produkter.

Ytterligare ett syfte med projektet är att utveckla helt nya gemensamma samarbetsformer mellan företag och organisationer. Detta gäller områden som entreprenörskap, affärsmannaskap, Enterprise Lean och omvärldsorientering. Det förväntade resultatet av en sådan process är en övergång från beställare /kund relation till samverkanspartners. På samma sätt förväntas de anställda på alla nivåer dvs från ledningen till operatörer i produktionen, övergå från ett förhållande som traditionellt anställda till anställda med ett entreprenöriellt förhållningssätt. Detta ökar både företagens som de anställdas kompetens och därmed flexibilitet inför förändringar.

Syftet med projektet är inte bara att lära ut entreprenörskap i traditionell mening som egenföretagare, utan snarare att lära ut och applicera entreprenörskap i ett bredare perspektiv som medarbetare och anställd. Det handlar om att lära nya arbetssätt, nya tankesätt och utveckla ideer i sin nuvarande /framtida verksamhet .
Ur ett individuellt perspektiv innebär projektet att deltagarna får en kompetens inom området enreprenörskap som idag efterfrågas inom stora delar av arbetsmarknaden . Detta gör att varje person dels ökar sina möjligheter att bibehålla befintligt arbete men också öka sin attraktivitet på arbetsmarknaden.

Sammanfattningsvis har projektet fem olika syften:
1) Bidra till att mildra effekterna av strukturella omställningar bland samtliga ingående aktörer.
2) Ge samtliga deltagare en entreprenöriell kompetens
3) Ge medarbetare nödvändig kompetens för att kunna utveckla helt nya samarbetsformer
4) Etablera nya samarbetsformer, nätverk och samarbeten
5) Ge deltagarna ökat värde på arbetsmarknaden.

Målsättning

Målet med projektet är att ge individen möjlighet att anpassa sig till den nya strukturen, att kunna bidra och känna sig delaktig i företagets nya affärsstrategi och därmed ett mer stimulerande arbetsinnehåll.

- 400 ledare skall ha genomgått kompetenshöjande aktiviteter i att leda en entreprenörsorganisation.

- 50 personer skall ha genomgått en entreprenörsskola.

- 50 personer skall ha genomgått en avancerad utbildning i affärsmannaskap.

- 900 personer skall ha genomgått en grundläggande utbildning i affärsmannaskap.

- 1000 personer skall ha genomgått utbildning i "enterprise lean".

- 50 personer skall ha genomgått utbildning i omvärldsbevakning.

- 1200 personer skall ha genomgått utbildning i entreprenörskap för en produktionsorganisation.

- Ett nytt bestående nätverk skall ha etablerats.

- Ett nytt bestående samarbete med utländsk akademisk institution.

- Ett nätverk för jämställdhet bildas med i projektet ingående företag

- 5 personer utbildas i rektyreringsverktyget FAIR.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Enligt statestik från Esf s processtöd för tillgänglihet så har ca 80.000 personer i landet hörselnedsättning, av dessa är 81,6 % i arbete, 56.000 personer har dyslexi av dem är 64% i arbete, 156.000 personer har astma,allergi av dessa är 71,2 yrkesverksamma, 46.000 har mag och tarmsjukdommar 66,5 % av dessa är i arbete. Förutom dessa funktionsnedsättningar finns ett antal andra där procentandelen yrkesverksamma är lägre. Det finns ingen anledning att tro att bilden ser annorlund ut för företagen delaktiga i projektet. Det innebär att projektet måste ta hänsyn till personer med dolda handikapp i så gott som alla aktiviteter och utbildningar som ges i projektet För att lyckas med detta kommer föjande åtgärder att vidtas:
1)Fysisk tillgänglighet. Personer som har funktionsnedsättningar i något avseende måste beredas plats så det kan ta del av kompetensutvecklingen som ges i projektet. Handisam tillhandahåller vägledning som kommer att användas som underlag för kontroll av tillgänlighet i olika avseenden.
3)Informativ/kommunikativ tillgänglighet.Vid framtagandet av kommunikationsplaner och informationsmaterial skall funktionshindrades behov särskilt beaktas.
4)Tillgänglig verksamhet - projektgruppen skall ha tillgänglighet som stående ärende vid projektgenomgångarna. Detta för successivt kunna göra rättelser om problem uppstår
5) Checklistan från Handisam skall användas vid upphanling av tjänster.
6) Utbildning för projektledningen via processtödet Esf.
7) Inom ramarna för projektet kommer möjligheten till ett närmare samarbete med avdelningen för ergonomi vid produktutveckling att undersökas.

Jämställdhetsintegrering

För att säkerställa ett jämställdhetsperspektiv i alla utbildningar som ges i projektet ser vi vissa generella åtgärder som skall gälla för alla utbildningsaktiviteter i projektet. De är följande:
1.Att använda ett språk i den kommunikation som sker vad gäller projektet som vänder sig både till män och kvinnor.
2. För att göra det möjligt för både kvinnor och män att delta i de aktiviteter som erbjuds i projektet kommer aktiviteterna förläggas på tider på dagen som gör det möjligt med en god balans mellan arbete och privatliv.

3. I upphandling av aktiviteter/utbildningar kommer krav på genuskunskap att ställas på utbildarna liksom en jämn könsfördelning bland de som utbildar.

En särskild insats kommer också att göras vad gäller aktiviteten "Entreprenörskola" . Där avser vi att skapa en grupp som kommer att svara för rekryteringen till denna aktivitet. Avsikten är att säkerställa att alla dimensioner av olikhet inkl kön beaktas när man nominerar personer till aktiviteten. Denna gruppen kommer att genomgå en rekryteringsutbildning för att lära sig FAIR metoden.

Inom ramarna för projektet ingår parter från privat och offentlig sektor, och där finns både små och stora företag. Genom sina olika strukturer har samtliga ingående projektparter olika kunskaper och erfarenheter av jämställdhet och jämställdhetsarbete. Som exempel kan nämnas könsfördelningen på Saab som är 20% kvinnor 80% män och könsfördelningen på Trollhättans stad med 80% kvinnor och 20% män. Detta skapar förutsättningar för konsolidering utav ett formaliserat nätverk för kunskaps och erfarenhetsutbyte vad gäller jämställdhetsfrågor.

Transnationellt samarbete

Det italienska företagar/entreprenörsuniversitet LIUC i Castellanza utanför Milano har blivit känt i stora delar av världen som ett unikt exempel på hur näringslivet kan påverka sin framtida kompetensförsörjning och samtidigt stimulera till innovationer, entreprenöriellt tänkande och nätverkstänkande. Universitetet bildades 1991 av Provinsen Varese:s industriförbund Univra med 1500 medlemsföretag. Idag är det Italiens yngsta privata universitet. Som privat aktör får man inga stadsanslag men samtliga utbildningar är erkända av staten. Universitetet har tre fakultet ekonomi, juridik och ingenjörsutbildning, samtliga utbildningar är tvärdiciplinära. Idag har universitetet samarbeten med högskolan i Jönköping, Göteborgs universitet samt universitetet i Linköping.

Inom ramarna för vårt projekt ryms ett samarbete mellan LIUC och övriga deltagare i projektet. Tanken är att dra nytta av den breda erfarenhet som finns på LIUC inom entreprenöriellt tänkande och kompetenssutveckling , för att på så sätt kunna applicera lyckade modeller och metoder. Detta sker genom: A. Uppstartsmöten och föreläsningar på LIUC för deltagare i boxen " entreprenörsskolan". B. Mottagande av "examensjobbare" / studenter i de medverkande företagen. C. Akademisk analys av processen av en utomstående aktör specialiserad på entreprenörskap. D.bildandet av ett helt nytt nätverk med speciellt focus på utvecklandet av entreprenöriellt tänkande.

Vinsten för projektet finns i det faktum att man för in helt nya tankesätt, modeller och applikationer (Think outside the box). För LIUC erbjuds möjligheten att deltaga i en unik process där flera företag tillsammmans stöps om mot etreprenörsstyrda modeller inom ledning produktion och eftermarknad. LIUC får även genom projektet tillgång till ett unikt nätverk inom området där Universitetes elever får genomföra arbeten i ett verkligt scenario.

Samarbetspartners

  • Nyföretagarcentrum Väst
  • Produktionstekniskt Centrum
  • Styrelseutveckling i Fyrbodal

Deltagande aktörer

  • ANA Trollhättan
  • Kommunstyrelsens förvaltning
  • Lear Corporation
  • Powertrain Sweden
  • Saab Automobile

Kommun

  • Trollhättan