Logotyp på utskrifter

En skola för alla

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägareGöteborgs kommun Utbildningsförvaltningen
KontaktpersonSarah Males
E-postsarah.males@educ.goteborg.se
Telefonnummer031-3670015
Beviljat ESF-stöd5 029 054 kr
Total projektbudget5 029 054 kr
Projektperiod2011-03-01 till 2013-02-28
RegionVästsverige
In English

Sammanfattning

Göteborgs Stad Utbildning har som mål att bedriva världens mest jämställda gymnasieskola. För att lyckas med det finns det behov av ett omfattande kompetenshöjande arbete bland sina 1934 anställda. Förutom att höja kompetensen med syfte att påverka attityder, är ett av målen även att påverka strukturen. I strukturen ingår lednings- och kvalitetssystem. Det finns behov av att utveckla dessa så att det går att få fram könsuppdelad statistik. Att det finns könsuppdelad fakta och underlag tillgängligt i systemen är en förutsättning för att personalen, med ny medvetenhet och kunskap, skall kunna göra trovärdiga analyser för jämställdhetsintegrering.

Bakgrund

A: Göteborgs Stad Utbildning, nedan kallat förvaltningen, har som utmaning är att blir Världens mest jämställda gymnasie- och vuxenutbildning. En utbildning där kön inte är avgörande för resultat, trivsel och trygghet. Målet är också att ha en marknadsandel på minst femtio procent inom gymnasieutbildning. Det kräver kunskap, engagemang och ett strukturerat och planerat arbetssätt. Förvaltningen ser ett behov av att göra en stor kunskapshöjande satsning bland medarbetarna i genus och jämställdhet. Varje anställd behöver rustas med kunskap för att kunna jobba för en hållbar verksamhet. Detta projekt är tänkt att ha fokus på den sociala dimensionen, däribland jämställdhet.
Sedan 2008 pågår den satsningen En skola för alla, vars syfte är att stödja verksamhetsutveckling i organisationens arbete med jämställdhetsintegrering. Satsningen har utgjorts av två delar:
- Ledarutveckling/Tema Genus, finansierad av Sveriges kommuner och landsting, vilken har ett strategiskt perspektiv.
- En mindre del har varit Arbetslagsutveckling/Tema Genus, vilken har ett pedagogiskt perspektiv, detta har omfattat cirka sex arbetslag. En förutsättning för att uppnå förändring är att ledningen efterfrågar resultat och har kunskap att jobba med frågan på ett systematiskt sätt. Ett behov och efterfrågan som skapats under pågående projekt är en kompetensutveckling av övrig personal och behov av att jobba med den interna delen av jämställdhetsarbetet. En ledare uttryckte det som så att: Nu när jag tar upp jämställdhet med mina medarbetare märker jag på hur de svarar att jag har fått ökad kunskap i genus och jämställdhet. En satsning på kompetenshöjning i genus och normkritiskt perspektiv för all personal är avgörande. Ett normkritiskt perspektiv innebär att förhålla sig kritiskt till de förväntningar och ideal som finns i samhället, men som kan få negativa konsekvenser för dem som inte lever upp till normen. I det ingår också att öka tillgängligheten för alla, i synnerhet för de elever och medarbetare som har en funktionsnedsättning. I förlängningen påverkar organisationens arbetskultur också dem verksamheten är till för, eleverna, som varje dag träffar medarbetare. När kunskapen är låg möts man ofta av attityden att vi behandlar alla lika. Projektet är tänkt att synliggöra i vilken utsträckning den attityden finns bland personalen. Dialog är det främsta verktyget för att fånga upp rådande attityd. Förvaltningens verksamhetsidé är inre motivation och lust att lära, samt helhetssyn. Jämställdhet behöver integreras tydligare i verksamhetsidén, bland annat genom att utveckla system och uppföljningsrutiner så att de är könsuppdelade. Så är det inte idag, det försvårar möjligheten att jobba utifrån fakta om flickor och pojkar. Om det bland personalen finns attityder, som hämmar kollegor och elever så begränsas också måluppfyllelsen. Förvaltningens utgångspunkt är att medarbetarnas värderingar och attityder sinsemellan påverkar arbetssätt och utförande av arbetsuppgifter och i förlängningen också kvaliteten i verksamheten och den service medborgarna/eleverna får. Det finns ett behov av en kartläggning av personalens kunskaper i genus och jämställdhet. Dessutom är det angeläget att kartlägga förhållningssättet till en gemensam förvaltningskultur, samt vilket genomslag verksamhetsidén har fått. Utifrån en sådan kartläggning kan sedan kompetenshöjande aktiviteter genomföras. Under ledarutbildningen har det också blivit tydligt att det saknas könsuppdelad statistik. Utan könsuppdelad statistik är det svårt att göra en kartläggning av nuläget på de enskilda skolorna. Det finns ett stort behov av att utveckla och förbättra systemen för att kunna arbeta med könsuppdelad statistik. Det är ett arbete som ska göras i samverkan med de aktörer som levererar systemen. Det finns också ett behov av att utveckla och pröva ett nytt system för att arbeta med kvalitet och kvalitetsuppföljning, som tydligt inkluderar kön. Projektet är tänkt att säkerställa och göra det möjligt att ta med jämställdhetsperspektivet i dessa förändringar som är nödvändiga.
En framgångsrik metod i ledarutbildningen har varit att genusspana. Det vill säga att iaktta sin vardag och omvärld utifrån genus och jämställdhetperspektivet. En ny möjlighet för förvaltningen som projektet är tänkt att utveckla är att stärka omvärldsbevakningen, med stort fokus på genus och jämställdhet. Detta skulle stärka elevfokus och kunskap om målgruppen för att bättre kunna möta deras behov.
Under 2009 påbörjades ett omfattande arbete i förvaltningen med fokus på kultur, strategi och organisation. I det arbetet blev det tydligt att förvaltningen måste jobba med att göra en kulturell förflyttning. Fokus ska ligga på: 1. Marknadsorientering och affärstänk 2. Helhetssyn och samarbete 3. Identifiering med helhet och skola 4. Jobba mer med processer 5. Tydlighet 6. Gemensam vision och arbetsglädje 7. Information och kommunikation 8. Verksamhetsidén. Allt detta kommer att påverka möjligheterna att bli Världens mest jämställda gymnasie- och vuxenutbildning. Ytterligare en faktor som stärker behovet av att jobba med en gemensam värdegrund är att medarbetarenkäten från 2009 visar att det finns behov av att arbeta med frågor som rör trakasserier och diskriminering. Arbetet med arbetsmiljön som ett viktigt led i att bidra till ett hållbart Göteborg, föregångare i jämställdhet och samhällsutvecklingen i stort. Är förvaltningen en jämställd organisation med genusmedvetenhet, finns stora förutsättningar för en jämställd utbildning.
Det finns krav på att Göteborgs Stad Utbildning skall bli bättre i sitt jämställdhetsarbete. Kraven ställs i stadens budget, förvaltningens budget, nationella styrdokument och strategier, läroplaner med flera.
I Göteborgs stads budget för 2011, vid socialdemokratisk-majoritet, är ett prioriterat mål, citat: Andelen jämställdhetssäkrade verksamheter inom nämnder och bolag ska öka, s. 11. Under Utbildning står det att, citat: Ett normkritiskt förhållningssätt, som innebär att personal sinsemellan och tillsammans med elever kontinuerligt reflekterar över sina värderingar och normer, ska genomsyra verksamheten. Från och med 2011 har förvaltningen till uppdrag att jobba med ett nytt verktyg som kallas Jämix, framtaget av Nyckeltalsinstitutet. Syftet är att genom spindelnät visualisera siffror som visar på könsfördelning bland ledare och personal, antalet uttagna föräldralediga dagar och så vidare. För att kunna jobba framgångsrikt med verktyget och kunna göra trovärdiga analyser, förutsätts att personalen som jobbar med det har en hög medvetenhet och kunskap inom genus och jämställdhet. För att få ytterligare kraft och hållbarhet i arbetet med jämställdhetsintegrering måste den kompetenshöjande insatsen breddas så att fler inom organisationen har kunskap. Dels finns det ett behov av att jobba med det interna förhållningssättet till frågan och till varandra bland annat för att minska antalet upplevda trakasserier, annars är det svårt att vara del av Göteborgs Stads vision om att vara föregångare inom jämställdhet.
Under pågående projekt har en kommuniaktionsplan tagits fram. I den ingår en metod för spridning och kunskapshöjande insats kallat möteståg. Möteståg innebär att alla målgrupper genom möten i sina respektive grupptillhörigheter nås av samma information och kunskap. I förvaltningen innebär det att rektorer har möten med lärare som i sin tur har möten med sina elever. För att rikta de kompetenshöjande insatserna rätt behövs en mobiliseringsfas. Förvaltningen består av sexton enheter. En av enheterna är Vägledningscentrum. Den enheten har en avgörande roll för att kunna påverka elevens studie- och yrkesval. Att bryta de traditionella könssegregerande studie och yrkesval bland ungdomar är ett av de prioriterade målen som nämnden för utbildning har satt. Under ledarutbildningen har grupperna, på de olika enheterna kommit olika långt och för att lyckas är det viktigt att utgå från där respektive enhet befinner sig.

Syfte

Syftet med projektet är att på ett hållbart och långsiktigt sätt, skapa och utveckla metoder och modeller som säkerställer att förvaltningen systematiskt förebygger och förhindrar diskriminering i arbetslivet både direkt och indirekt. Vi ser också att det på ett strategiskt plan även förebygger diskriminering på den framtida arbetsmarknaden eftersom våra elever rustas, utbildas och vägleds till medvetna kommande arbetstagare. För att jämställdhetsprojektet ska kunna bidra till större output än input, kan inte elever/studerande vara målgrupp för ett jämställdhetsarbete innan genusperspektivet är förankrat och accepterat hos den grupp av tjänstemän som har den reella makten att utforma elevernas/de studerandes förutsättningar på skolorna och i undervisningen, det vill säga förvaltningsledning, skolledning, lärare och övrig skolpersonal. Syftet med jämställdhetsprojektet är därför att öka kunskapen i genus- och jämställdhetsfrågor samt förändra attityder, värderingar och beteenden, hos de medarbetare som sätter ramarna för elevernas/de studerandes skolmiljö. Syftet är också att utveckla och anpassa de lednings- och kvalitetssystem för att kunna möte ett jämställdhetsintegrerat arbetssätt.
• Jämställdhet skapar en trivsam och utvecklande arbetsmiljö. Ett bra arbetsklimat är en förutsättning för att elever/studerande ska kunna känna sig trygga i skolan och få motivation till att uppnå tillfredsställande studieresultat.
• En jämställd skola är en attraktiv arbetsplats för lärare och skapar goda förutsättningar för att lärare ska kunna nå ut med sitt pedagogiska budskap.
• En jämställd miljö bidrar även till en mer jämlik miljö. Mobbing, homofobi och andra fördomar kan bekämpas med en öppnare och mer jämställd atmosfär.
• En jämställd miljö minskar behoven av att använda ett maktspråk som gestaltas via trakasserier på grund av kön eller sexuella trakasserier, både mellan elever/studerande och mot lärare/övrig skolpersonal.
• En skola som arbetar med jämställdhet är en modern skola, där studieresultat och genomströmning kan förbättras genom att man arbetar för att vara en skola för alla.
Göteborgs Stad Utbildning är en bra projektägare utifrån det stora upptagningsområdet av elever, som verksam i en storstad. Det redan påbörjade arbetet på ledningsnivå ger också bra förutsättningar att med breddad satsning kunna lyckas med att bli en föregångare i jämställdhet. Tack vare en utvecklad internationell avdelning finns också goda förutsättningar att kunna utgöra ett lärande exempel som kan spridas i Europa till motsvarande verksamheter. Förvaltningen har också erfarenhet av att driva projekt, med expertfunktioner på den internationella avdelningen. Projektet främjar lärande miljöer då det stimulerar individers lärande och förvaltningens utveckling genom att ta tillvara mötet mellan det formella lärandet, genom utbildning och det informella lärandet, erfarenheterna från organisationen, då utbildningen kommer att vara problembaserad där man arbetar utifrån deltagarnas egna verksamheter. Lärandet innebär utveckling då det ingår ett normkritiskt inslag som utgör grunden för en kritisk analys av omvärlden och organisationen.

Göteborgs Stad Utbildnings verksamhetsidé består av tre punkter:
- Inre motivation och lust att lära
- Delaktighet och medskapande
- Helhetssyn

I verksamhetsidén ingår också organisationens värdegrund, nämligen att ett bra bemötande leder till högre prestationer och att självkänslan är viktig. Om personalen i förvaltningen har ett bra bemötande och kan fylla sina elever med självkänsla kan eleverna prestera bättre än vad de trodde de kunde. Ett inslag i ”bra bemötande” är naturligtvis ett jämställt förhållningssätt också kollegor emellan och för att skapa självkänsla behöver eleven få veta att hon/han duger precis som hon/han är.

För att på ett stärkande sätt kunna möta varandra och elever som inte upplever sig uppfylla till exempel könsnormer behövs ett genomgripande jämställdhetsarbete med normkritiska inslag genomföras på förvaltningen. Genom att luckra upp de normer och ramverk som begränsar en helhetssyn och individer att forma sig själva utanför könsstereotyper skapas en bättre lärandemiljö. Jämställdhetsarbete öppnar för att stimulera till lärande med utgångpunkt i den enskildas intressen och behov hos individer.

Målsättning

Att arbeta med jämställdhet är ett långsiktigt och tidskrävande arbete. Det är en demokratifråga som kräver reflektion och ett dagligt underhåll. Det övergripande målet med ett jämställdhetsprojekt är att öka jämställdheten mellan flickor och pojkar, kvinnor och män i Göteborgs Stad Utbildning, samt att öka medvetenheten i genusfrågorna. För vuxenutbildningen är målet, att genom utformning av nya utbildningar, rekrytering och antagning, öka jämställdheten i arbetslivet. Dessa mål är inte möjliga att uppnå efter ett tidsbegränsat projekt, utan är snarare mål som måste hållas levande och integreras i den fortlöpande verksamheten. Det långsiktiga målet med ett jämställdhetsarbete är att Göteborgs Stad Utbildning ska vara en jämställdhetsintegrerad verksamhet, det vill säga att jämställdhet är en integrerad del av kärnverksamheten. Projektet är tänkt att påverka både strukturen och kulturen. Dels genom kompetenshöjande aktiviteter, såsom föreläsningar och workshops, dels genom systemförändrande insatser, såsom anpassning och utveckling av ledningssystem och rutiner för kvalitetsarbetet.
Tillvägagångssätt: Satsningen är tänkt att genomföras på följande vis: dels genom att anpassa organisationens styr- och ledningssystem till att också inkludera kön, att utveckla ett kvalitetssystem som tydligt belyser att flickor och pojkar, kvinnor och män får del av verksamheten på lika villkor och möjligheter, dels genom inspirationsföreläsningar och så kallade möteståg. Möteståg innebär att flera personalgrupper parallellt genomför ett temastyrt möte med en verktygslåda: exempelvis faktablad, frågekort, statistik, lista på litteratur och metoder, i syfte att sprida metoder, kunskap och information till många samtidigt. Som alternativ till inspirationsföreläsningar och interaktiv teater vill förvaltningen eventuellt också pröva ett nytt angreppssätt genom så kallade träningsläger - där deltagarna är på annan ort för kunskapsinhämtning. Exakta utformningen för ett sådant träningsläger är tänkt att utforma under mobiliseringsfasen. Aktiviteterna och metoderna är tänkta att utformas på så sätt att det påverkar till ökad kunskap, som leder till attitydsförändring, som leder till ändrad handling.

Delmål och förväntade effekter:
- Ökade kunskaper i genus- och jämställdhetsfrågor hos förvaltningsledning, skolledning, lärare, studie- och yrkesvägledare och övrig skolpersonal.
- En kompetens i jämställdhetsfrågor och en genusmedvetenhet som leder till aktiva insatser för jämställdheten i skolverksamheten.
- En genomarbetad kultur som ger samstämmighet, helhetssyn och en gemensam värdegrund som är väl känd hos alla som finns i och utanför verksamheten.
- Att fånga upp och entusiasmera engagerade elever/studerande genom att, de själva eller tillsammans med lärare, kan ansöka om medel för att på sina skolor kunna genomföra ett jämställdhetsprojekt.
- Att inga sexuella trakasserier eller trakasserier på grund av kön ska förekomma inom utbildningsförvaltningen, detta gäller mellan elever/studerande, mellan elever/studerande och anställd skolpersonal samt mellan anställda på utbildningsförvaltningen.
- Strategisk påverkan: de metoder och arbetssätt som används under projekttiden kommer att spridas såväl lokalt, som regionalt, nationellt och internationellt.

I förlängningen är det hög sannolikhet att en omfattande satsning av det här slaget skulle kunna ge effektivare arbetsrutiner, effekter på elevers resultat, minskade antal avhopp, ökad kvalitet, mindre ohälsa bland eleverna och personal. Detta ger både samhällsekonomiska konsekvenser och påverkan på tillväxten.

Mätbara mål:
minst 2000 utbildade medarbetare i genus och jämställdhet
minst 2000 genomförda kunskapstest i genus och jämställdhet, för att mäta kunskapsnivån efter genomförd utbildning
8 inspirationsföreläsningar, samtliga medarbetare skall ha deltagit på ett tillfälle, en interaktiv teatergrupp anlitas för att spegla dilemman och situationer som är möjliga att utspela sig på en skola. Alternativ till detta är så kallade träningsläger, som beror på kartläggningen av var respektive enhet befinner sig. Detta är tänkt att utarbetas mer under mobiliseringsfasen.
20 utbildnings- och workshoptillfällen
60 möteståg genomförda av rektorer för sina respektive arbetslag som består av lärare och elevhälsopersonal
450 ca möteståg genomförda av lärare. Alla elever skall nås av informationen och engageras i arbetet med jämställdhet, för att motverka trakasserier och skapa en bra arbetsmiljö för alla.
4 informationstillfällen per anställd. Förutom rena utbildningsdagar och mötestågen är syftet att satsningen skall uppmärksammas vid minst fyra andra tillfällen inom ordinarie möten och sammanhang. Exakt vilka dessa blir identifieras under mobiliseringsfasen
10 nätverk - behöver kartläggas. Avser både nationella, internationella och lokala nätverk. Förvaltningen arbetar idag med många olika nätverk och internationella samarbeten. Under mobiliseringsfasen är det tänkt att kartlägga minst tio nätverk där genus ingår som ett utbyte. I dagsläget vet förvaltningen lite om vilka andra aktörer som och i sådana fall hur de jobbar med ett aktivt jämställdhetsarbete
Framtaget material: en affisch, 4 olika bordstalare, det vill säga en stående broschyr med text på som placerac ut i exempelvis fikarum och fungerar som tankeväckare och sedan följs upp på efterföljande möten, en informationsbroschyr, post-it lappar till alla enheter, ett spel
8 använda metoder, syftet är att arbeta fram ett smörgåsbord av metoder och under projekttiden identifiera vilka metoder som är bäst lämpade för utbildningsverksamhet och kan integreras i organisationens styrsystem, samt vilka som behöver utvecklas för att kunna stödja
Projektdokumentation som beskriver hur arbetet har förankrats, innehåll i utbildningen, resultat och intervjuer med deltagarna
En kommunikationsplan, med tillhörande aktivitetsplan som anger vad som skall göras när och av vem, samt hur det följs upp
Medverkan på konferenser och mässor. Om arbetet är framgångsrikt med att hitta arbetssätt och system där jämställdhet integreras är det värde i att kunna sprida och informera om detta exempelvis på Kvalitetsmässan hösten 2011.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Vid planering av informationsträffar, konferenser, utbildningstillfällen och övriga aktiviteter i projektet, säkerställs att det inte finns hinder i tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning. Det vill säga att lokalerna är tillgängliga för rullstolsburna, att personer med hörsel- och synnedsättning får tillgång till hjälpmedel som behövs. Vid webbpublikationer används förvaltningens IT-stöd för att göra sidan anpassad för personer med synnedsättning. I förvaltningen råder förbud på rökning på arbets- och skoltid, vilket minskar risken för att allergiker utsätts för fara. Under mobiliseringsfasen kommer det att genomföras en inventering och översyn över hur verksamheten idag arbetar med tillgänglighetsperspektivet. Detta görs i samverkan med avdelningen för lokaler och säkerhet samt byggplanering. Kartläggingen görs bland annat med Växthusmetoden, framtagen av Diskrimineringsombudsmannen. Utifrån inventeringen tas rutiner fram för att ha med tillgänglighetsperspektivet under genomförande fasen.

Jämställdhetsintegrering

En swot från 2010 ligger till grunden för projektidén. Swoten visar på att det finns en svaghet med tidsbrist och konkurrens med övriga verksamhetsfrågor. Därav vikten av ett gediget projekt med fortsatt fokus på jämställdhet, men med ny målgrupp. Uthållighet i jämställdhetsfrågan är en framgångsfaktor. I swoten identifierades också en svaghet i de ordinarie systemen: såsom kommunikation och omvärldsbevakning, samt möjligheten att ta fram könsuppdelad statistik - detta gäller både statistik som visar på resultat, trygghet och trivsel/hälsa, eventuella upplevda trakasserier bland eleverna och statistik över exempelvis jämställdhetskompetens och trivsel/hälsa bland personal. Den visade också en svaghet i att en del enheter inte prioriterar jämställdhetsarbete och att det därför i projektansökan är fokus på kompetenshöjning för fler än bara ledningsgrupperna. Ett resultat är att det finns en osäkerhet kring förhållningssättet till jämställdhet, både hos medarbetare och elever. I vilken utsträckning nämns och arbetas det med jämställdhet ute på enheterna? Hur integrerat är kön i verksamhetsidén? Vilka har kompetens i frågan? Detta är tänkt att kartläggas under mobiliseringsfasen, genom enkät och medarbetarsamtal, samt kunskapstest i genus och jämställdhet. Flera ledare har genom utbildningen pekat på behovet av ökad kompetens i genus och jämställdhet bland medarbetare och behovet av utbildning. Det är även tänkt att de sexton enheterna skall genomföra en swot på hur långt arbetet med jämställdhetsintegrering har kommit. Detta ligger sedan till grund för att slutligt fastställa aktiviteterna för respektive enhet.

Transnationellt samarbete

Eftersom enheterna inom Göteborgs Stad Utbildning har många etablerade samarbeten i Europa och att det finns en central internationell avdelning som stöd, är det av värde att kunna samarbeta även kring spetsfrågan jämställdhet. Dock är det i dagsläget oklart huruvida förvaltningens samarbetspartners jobbar aktivt med jämställdhet och i sådana fall på vilket sätt. Under mobiliseringsfasen tänker förvaltningen ta reda på vilka av organisationens partners som jobbar aktivt med jämställdhet och likabehandling, för att därefter gå vidare med fördjupat samarbete och erfarenhetsutbyte. En möjlighet är också att kunna utgöra ett europeiskt "Best practice" och sprida våra metoder och uppbyggda kunskap.

Deltagande aktörer

  • Angeredsgymnasiet
  • Bräckegymnasiet
  • Ester Mosessons gymnasium
  • Frölundagymnasiet, Yrkesförb.c
  • Göteborgs kommun Utbildningsförvaltningen
  • Göteborgs Stad Utbildning Vägledning Prövningsenheten
  • Hvitfeldtska gymnasiet Affärs.
  • IHGR
  • Katrinelundsgymnasiet
  • KY-Akademien vid Studium
  • Lindholmens Tekniska gymnasium
  • MTG
  • Munkebäcksgymnasiet
  • Polhemsgymnasiet
  • Schillerska gymnasiet
  • Slottsberg

Kommun

  • Göteborg