Logotyp på utskrifter

Empowerment och delaktighet hos romer i Västsverige (genomförande)

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägareInstitutionen för Omvårdnad, h
KontaktpersonLeena Eklund
E-postleena.eklund@hv.se
Telefonnummer0520-223938
Beviljat ESF-stöd6 745 285 kr
Total projektbudget6 745 285 kr
Projektperiod2010-08-02 till 2012-07-31
RegionVästsverige
In English

Sammanfattning

Diskriminering och förtryck av romer har lett till isolering, utanförskap och maktlöshet. Detta påverkar utvecklingen av det romska samhället i stort, dess deltagande i samhällsarrangemang samt arbetsliv. Vidare har det en negativ påverkan på romers hälsa, välbefinnande och livskvalitet samt det sätt de hanterar olika livssituationer. För den planerade sociala förändringen, att leda det romska samhället från inlärd hjälplöshet till ökad egenmakt skall kompetensutveckling, arbetsintegrerat lärande och principerna för samhällsorganisering och egenmakt användas. Avsikten är att stärka möjligheterna för den romska befolkningen att ta bättre kontroll över sin egen hälsa och livssituation samt öka integrationen mellan romer och majoritetssamhället.

Bakgrund

Vår förprojektering omfattade 27 kvalitativa intervjuer bland romer (13 kvinnor, 14 män), en pågående enkätundersökning, 65 romer (33 kvinnor, 32 män) som tills nu har svarat samt en framtidsverkstad med 36 romska deltagare (1/3 del kvinnor och 2/3 delar män). Dessutom består vår kartläggning av ett stort antal diskussioner och gemensamma planeringsmöten (bland annat en Logical Framework LFA workshop) med olika tjänstemän (chefer och handläggare) och representanter från våra samverkanspartners. Dessa kartläggningar har genomförts mot bakgrund av tidigare forskning kring den romska befolkningens situation i Sverige och andra europeiska länder, som vi omfattande presenterade i vår ansökan av förprojekteringsfasen. I denna överblick är det en relativt entydig bild som framträder, även om det finns gradskillnader mellan olika länder och områden. Forskningen visar att romer är diskriminerade på en rad nivåer i samhället och att detta har tydliga konsekvenser: den romska befolkningen har sämre utbildningsnivå, högre arbetslöshet, sämre hälsa, mer missbruksproblem, sämre boendeförhållanden och mindre deltagande i demokratiska processer än majoritetsbefolkningen. Resultat från den kvalitativa intervjukartläggningen samt framtidsverkstad som genomförts inom ramen för förprojekteringen bekräftar denna bild, ger starka illustrationer av den, men berättar också om en stark vilja till förändring. Romer i Västsverige saknar delaktighet i lokalsamhället samt kontroll över sig och sin familjs livssituation och hälsa. Det kvalitativa materialet kan förstås utifrån begreppen strukturell diskriminering, marginalisering och rasifiering. Informanternas berättelser ger många exempel på hur dessa processer är verksamma och verkar.

Strukturell diskriminering kan skiljas från andra främlingsfientliga uttryck genom att den tar sig uttryck genom samhällsfunktioner och institutioner av olika slag som i sig ofta kan tyckas vara neutrala byråkratiska system eller samhällsinstitutioner, men som i sina funktioner verkar diskriminerande på etnisk och kulturell grundval. Den romska situationen måste ses och förstås i ett historiskt ljus eftersom det handlar om processer över tid som innebär problem och effekter av detta slag: ett likabehandlingsideal kan verka på ett diskriminerande sätt på den eller de som befinner sig i en underlägsen eller utsatt position. Intervjumaterialet ger vad gäller romer exempel på detta på främst utbildnings-, bostads-, sjukvårds- och arbetsmarknadsområdena och tar sig uttryck i konkreta problem: utbildningsmöjligheterna upplevs som små då exempelvis studiemedelsmöjligheterna inte möjliggör längre tids vuxenutbildning, boendemiljöerna är trånga, nedslitna och problemfyllda, kontakterna med sjukvården innehåller många gånger problem av språklig och kulturell art och arbetsgivare är ofta, påpekas det i intervjuerna, helt enkelt ovilliga att anställa romer.

En del, eller effekt, av denna strukturella diskriminering är den marginalisering romerna ger uttryck för i materialet. Man befinner sig helt enkelt utanför ett samhälle som ställer upp villkor som det inte är möjligt för romerna att uppfylla. Detta innebär ett slags kollektiv uteslutning och underordning som romerna upplever och som också har konkreta konsekvenser för förståelsen av deras egen situation, inte minst vad gäller hälsa och välbefinnande. Det ges också, i detta sammanhang, uttryck för former av uppgivenhet och hopplöshet. Den effekt marginalisering har är en typ av självuppfyllelse. Individen upplever att den inte har möjlighet att påverka sin situation.

Det är också i detta sammanhang materialet kan förstås utifrån begreppet rasifiering. Detta begrepp syftar på en process där marginaliserade och diskriminerade gruppers situation, mer eller mindre medvetet, ses som naturlig och ofrånkomlig. Det vill säga att etnisk och kulturell identitet förstås som fast, oföränderlig och knuten till vissa egenskaper, som vore de biologiskt nedärvda. Romernas syn på hur de betraktas av samhället i stort (och exempel på detta finns från myndighets- till individnivå) präglas av denna typ av förståelse. Deras individuella livssituation ses och förstås utifrån som kulturellt betingad.

Men det ska också poängteras att det kvalitativa materialet inte bara innehåller uppgivenhet. Det finns också en stark vilja till förändring. Men denna är inte villkorslös. Nyckeln till en bättre tillvaro finns, enligt informanterna, i utbildning och sysselsättning. Därom råder inget tvivel. De är de faktorer som pekas ut som de viktigaste för ökad livskvalitet och känsla av sammanhang. Men samtidigt kan inte kravet vara att den egna identiteten och kulturen ska förnekas eller undertryckas. Den är också av central vikt för denna livskvalitet och för detta sammanhang. På detta sätt visar reslutat från vår kartläggning hur den individuella situationen är oupplösligen förbunden med strukturella faktorer.

Det gemensamma Logical Framework Approach (LFA) planeringmötet vi genomfört visade att romernas avsaknad av delaktighet finns. Effekterna av detta är bl.a. följande: rasifiering (klassificering efter etnicitet), ökad segregation och marginalisering, utanförskap, isolering, diskriminering, trakasserier, ökad ohälsa, arbetslöshet, rädsla hos majoritetsbefolkningen, fördomar, ökad ojämlikhet och orättvisor, ojämställdhet, maktlöshet hos romer, avsaknad av förebilder, outnyttjad resurs, dåligt självförtroende, andra som styr en, förhindrat livslångt lärande. Orsaker till dessa problem hos majoritetsbefolkningen är bl.a. dålig kommunikation mellan romer, myndigheter och beslutsfattare, oförmåga hos majoritetssamhällets institutioner att hantera de problem som romer erfar, arbetsgivare är ovlliga att anställa romer (pga. fördomar, stigmatisering, rädsla, avsaknad av betyg och arbetserfarenhet hos romer samt annorlunda utseende och klädsel, osv.), brist hos arbetsmarknadens aktörer att tillvarata romers (ofta informella) kompetenser, okunskap hos politiker, beslutsfattare och myndigheter om romers situation. Fördomar hos myndigheter och majoritetsbefolkningen generellt gentemot romer och visa versa, orättvis resursfördelning i samhällssystemet, brist på samverkan mellan arbetsförmedling, kommunen och andra aktörer (försäkringskassan, utbildningssytem), strukturell rasism, stereotypiskt och stigmatiserande tänkande hos majoritetsbefolkningen, svårt för romer att komma in i utbildningssystemet pga strukturella hinder (t.ex. regler och bestämmelser från CSN som är byggt upp enligt det svenska skolsystemet inte alltid överensstämmer romernas behov. Romerna kommer från olika länder med annan kultur och annat samhällssystem).

Orsaker till brist på delaktighet hos romer är bl.a. dåligt självförtroende, avsaknad av förebilder, rädsla, låg utbildningsnivå och avsaknad av arbetserfarenhet, läs- och skrivsvårigheter, okunskap hos romer hur de kan påverka det politiska processen, och generellt inlärd hjälplöshet som resultat av långvarig diskriminering och utanförskap istället för att ta itu med problemen. Allt detta leder till fysisk och psykisk ohälsa samt ohälsosam livsstil och riskbeteende.

Syfte

Syftet är att kompetensutveckla 15 romer (lokala koordinatörer) för att de i sin tur skall kompetensutveckla myndigheter (handläggare, chefer, m.fl.) i deras omgivande samhälle samt skapa ökad delaktighet och egenmakt inom det romska samhället.

Begreppet empowerment syftar på att stärka någons styrka, makt och kraft. Genom empowerment kan personer eller grupper som befinner sig i en maktlös position skaffa sig styrka som kan ge dem kraft att komma ur maktlösheten och motarbeta de krafter som håller dem nere och därigenom få mer inflytande över sina egna liv. Empowerment ses både som ett mål och medel för detta syfte. Utgångspunkten är att stärka individerna och grupperna på ett sådant sätt att de får kraft att ändra de villkor som gör att de befinner sig i en svag och maktlös position. För romernas del handlar det således om att få igång processer och aktiviteter, drivna av romerna själva, som kan förstärka romernas självkontroll, vilket i praktiken handlar om att människor får större självförtroende, bättre självbild, större kunskaper och färdigheter, ökad delaktighet och samarbete.

Under den pågående förprojekteringen (PO2) har 11 arbetslösa romer (av de 35 som hade anmält sitt intresse) från storstadsområdet (Göteborg, Borås, Trollhättan, Lilla Edet) deltagit i en inledande kurs kring samhällsorganisering och hälsa, som pågår t.o.m. 23 april 2010 (10 veckor, 2 dagar per vecka). Baskursens innehåll: delaktighet och empowermentprocesser, samhällsorganisering, projektplanering, kommunikation, hälsoplanering, grupparbete, mm. De som genomför kursen med godkända resultat kommer att få möjlighet att bli sysselsatta med projektets kompetensutvecklingsinstaser riktade mot myndigheter, beslutsfattare samt det romska- och majoritetssamhället. Dessutom är syftet att de romska samordnare skall mobilisera ytterligare romer för konkreta hälsofrämjande samhällsinsatser i sin närmiljö och utvärdera dessa insatser gemensamt med projektforskarna och ledare.

Under baskursen och den arbetsintegrerade utvecklingsperioden planeras kompetensutvecklingsinsatser för handläggare, chefer, m.fl inom offentliga sektorn tillsammans med deltagande romer och projektgrupp. Innehållet kommer att utformas enligt mottagarnas behov. Detta kan handla t.ex. romernas historia, kultur och aktuella situation.

Avsikten är att dessa koordinatörer hjälper till att stärka möjligheterna för den romska befolkningen att ta bättre kontroll över sin egen hälsa och livssituation. Målet är också att stärka det romska närsamhället och öka deras inflytande gällande frågor som berör dem.

Målsättning

Romer i Västsverige skall känna sig delaktiga i lokalsamhället samt uppleva att de har kontroll över sig och sin familjs livssituation och hälsa.

Övergripande mål:
- Stärka integrationen och utbytet mellan romer och det övriga samhället och underlätta romernas tillgång till arbetslivet
- förstärka romers delaktighet och inflytande i samhällsarrangemang (t.ex. arbetsmarknad, beslutsfattning, utbildning, osv.)

Projektmål:
- öka romers inflytande och kontroll över livsstilsrelaterade och sociala påverkansfaktorer på hälsa och arbetsliv
- minska fördomar både hos majoritetsbefolkning och romer

Mätbara delmål:
- förbättra kommunikation och dialog mellan romer, myndigheter och beslutsfattare
- öka romers förståelse och kompetens i delaktighets- och förändringsprocesser i hälsoärenden och arbetslivet
- öka myndigheters och majoritetsbefolkningens kompetens om och förståelse för romers upplevelse av utsatthet, diskriminering och utanförskap inklusive självuppfattad hälsa, välbefinnande och livskvalitet
- Öka romers självförtroende och känsla av samhörighet med majoritetssamhället
- utveckla en arbetsmodell (riktad mot utsatta grupper) för samhällsorganisering på lokal nivå där lärande genom det praktiska arbetet är i fokus

Att lära är att förändra sitt sätt att tänka och handla. Lärande ses mer som en kvalitativ förändring av förståelse än som enbart kvantitativ tillväxt av kunskap. Därför är det svårt att mäta mål eller effekter som en kvantitativ förändring och ge exakta siffror eller procenttal. Däremot kan vi följa upp utvecklingen genom att analysera den kvalitativa förändring i upplevd utsatthet, egenmakt och hanterbarhet av svåra och stressiga livssituationer. Delaktighetsgraden kan man enbart observera under processens gång då det inte existerar statisktik som visar hur många romer som deltagar i samhällsarrangemang idag.


I syfte att uppnå och mäta målen kommer vi att:

1) Genomföra 45 kompetensutvecklingtillfällen (ca. 10 personer/tillfälle/ort, totalt ca. 1000 personer) för offentlig sektor (chefer, handläggare, politiker och beslutsfattare och andra anställda) och föra statistik över antal deltagare i dessa. Dessa planeras och genomförs av de romska koordinatörerna i form av 1-timmes presentationer (kaffeseminarier/lunchseminarier) på kommunala arbetsplatser.
2) Genomföra 3 halv-dags kompetensutvecklignstillfällen för myndigheter från olika förvaltningar och sektorer i det offentliga sektorn (ca. 50-100 deltagare från olika kommuner). Dessa tillfällen palneras och genomförs av de romska koordinatörerna i samarbete med projektgruppen.
3) Genomföra 20 kompetensutvecklingstillfällen för 15 lokala koordinatörer
4) Aktivt deltaga vid tre transnationella workshops för kunskapsutbyte
5) mäta utveckling av romernas självförtroende och egenmakt (med hjälp av kvalitativa intervjuer och kvantitativ enkät där graden av egenmakt och kontroll över eget liv skall höjas från 60 till 70, för förklaring se kapitel utvärdering)
6) föra statistik över hur många romer som deltar i de aktiviteter som organiseras av de romska koordinatörerna.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Funktionsnedsättningar kan delas in i fyra kategorier fysisk, kommunikativ, informativ och psykosocial. Funktionsnedsättning ses inte som ett hinder i sig, funktionshindret uppstår i samspelet mellan en person med funktionsnedsättning och den omgivande miljön därsom miljön inte är anpassad och tillgänglig för personen i fråga.

Förprojekteringen visar att många romer diskrimineras som följd av sina sociala och kommunikativa handikapp samt att arbetslösheten i gruppen är stor. Dessutom är arbetslösheten bland personer med funktionsnedsättning mycket högre än för befolkningen i stort. Projektet arbetar för lika villkor för alla. Vårt mål är att alla anställda och besökande ska trivas och känna sig välkomna oavsett eventuella funktionshinder, kön, ålder, sexuell läggning, etniskt ursprung, religion eller annan trosuppfattning. Vi arbetar kontinuerligt för att minska fysiska, psykiska och sociala hinder för personer med funktionsnedsättningar att ta del av projektet. Vi vill verka aktivt för ett vänligt och respekterande arbetsklimat som motverkar tillfälle till kränkande särbehandling.

Föreliggande projekt riktar sig mot både individer och grupper och deras egna definierade behov. Genom detta kommer förutsättningar skapas för personer med funktionsnedsättningar att del av projektet samt att få sina behov tillgodosedda. Vi kommer sträva efter att alla utbildningar/seminarier som genomförs skall vara fullt tillgängliga både fysiskt, kommunikativt, informativt och psykosocialt. Projektet kommer att köpa in bärbara datorer. Således kan seminarier/utbildningar förläggas i lämpade lokaler med bäst möjlig tillgänglighet för rörelsehindrade, teknisk utrustning för hörselnedsatta och rätta ljusförhållande för synskadade.

I projektet skapas förutsättningar för personer med funktionsnedsättning så att de skall ha möjlighet till arbete. Eventuella funktionsnedsättning får inte hindra deras anställning. Koordinatorers arbetsplatser skall utformas och anpassas så att de blir tillgängliga för personer med olika slag av funktionsnedsättningar. Detta kräver en anpassning av lokaler, utrustning och teknik utefter vars och ens behov. Negativa attityder och dåligt bemötande kan vara ett stort hinder för personer med funktionsnedsättningar, men detta kan förändras om arbetsgivare och anställda får ökade kunskaper om detta.

Jämställdhetsintegrering

Jämställdhetsintegrering är en central del av detta projekt som helhet. Frågan är en del av varje ambition i projektet och aspekter av det har genomgående förekommit i alla delar av förprojekteringsarbetet. Projektledare och projektmedarbetare har också en gedigen utbildning och bakgrund inom detta fält, inte minst då två av de medverkande forskarna är lektorer i kulturvetenskap som är ett ämne där genus- och jämställdhetsfrågor står i centrum och där nämnda lektorer också har mångårig erfarenhet av såväl undervisning som forskning om dessa frågor.

Under förprojekteringen har ett antal steg i denna riktning tagits: i den utbildningsverksamhet som genomförts deltar lika många kvinnor som män, de undersökningar som gjorts (såväl kvalitativa som kvantitativa) kan könsuppdelas, ett speciellt tematillfälle där romerna själva fått diskutera jämställdhet har genomförts och kommer att uppföljas vid fler tillfällen under den utbildning som fortfarande pågår. Jämställdhetsfrågor var också en viktig del under den Framtidsverkstad som under förprojekteringen genomförts i syfte att samla och tematisera de centrala intresseinriktningarna för framtida förändringsarbete bland deltagande romer.

Ovan beskrivna aktiviteter har också tydliggjort vikten av lyhördhet i fråga om såväl former för samt innehåll i jämställdhetsintegrering i ett projekt som detta. För att underlätta diskussionerna och arbetet kring jämställdhet har en del av arbetsformerna skett i enkönade grupper då detta uttryckligen varit ett önskemål framförallt hos de romska kvinnorna som menat att de upplevt större trygghet på så vis. Resultaten av diskussionerna har dock alltid redovisats och diskuterats i könsblandad grupp då detta är frågor som är angelägna för alla.

Allt detta är ju också delar av det som är projektets centrala ambition, att låta romerna själva komma till tals och styra över projektets riktning vilket även gäller jämställdhetsområdet. Det är viktigt, och en central styrka, att romerna själva får styra och kontrollera diskussionen av dessa frågor utifrån sin egen förståelse, situation och behov. Det är först då jämställdhetsambitioner kan realiseras. Ett möjligt hot kan också på detta sätt undvikas. Hotet att diskussionerna och ambitionerna utgår från normer och traditioner som inte är romernas egna och därför upplevs som majoritetssamhällets ensidiga krav. Det tjänar inte jämställdheten, vare sig i teori eller i praktik.

En SWOT-analys ger vid handen att styrkorna finns i projektgruppens kompetens, initierandet av jämställdhetsfrågor som en viktig del av projektets verksamhet samt ambitionen låta romernas egna erfarenheter och förståelse av sin situation vara utgångspunkten för diskussionen, vilket borgar för en sann integrering av frågorna. Möjliga svagheter är, som alltid i sådana här sammanhang, att detta är frågor som är av svår och komplex art och att det inte alltid är lätt att hantera det samtidigt som de praktiska delarna av ett projekt som detta. Hoten finns dels i denna risk för att frågan kan bli mindre synlig bland projektets vardagsbestyr, dels att ett normerande sätt att tala om jämställdhet som inte utgår från romernas egen uppfattning av sin situation används. Möjligheterna är att projektet som helhet syftar till att ge romerna möjlighet att definiera sina egna problem och se lösningar på dessa, så också på jämställdhetsområdet. Detta borgar för diskussioner och aktiviteter som är av reell och konkret betydelse. Projektet skapar möjligheten att se hur jämställdhetsfrågor finns i vardagen och hur de är en del av alla aktiviteter som försiggår i ett samhälle, så även det romska.

Transnationellt samarbete

Projektet kommer att samarbeta med Hellenic Ministry of Health and Social Solidarity, Directorate for Social Perception and Solidarity Department of Protection of Vulnerable grups (Director Yannis Tassopoulos, Dr Ninetta Lamprini och Dr Depena Andrioti som kontaktpersoner). Sedan 2005 har det Helleniska Ministeriat dirvit en projekt, Medical Social Centres for Roma in Greece, som fungerar både i permanenta romska bostadsområden och tillfälliga romska läger genom koordinerad stöd och empowerment av roma samhället för deras bättre integration i samhället (se bilaga 4). Denna projekt har finasierats av Europeiska Socialfonden och andra EU stöd. En gemensam seminar för kunskapsutbyte kommer att organisears där deltagande aktörer både från Grekland och Sverige medverkar.

Sedan 2006 har Högskolan Väst samarbetat med den Grekiska (Hellenic) ministeriet och planerat tillsammans en kompetetensutvecling om den Noriska välfärdsmodellen för 110 anställda i det Grekiska ministeriet. Kompetensutveklingsutbildning med titel Innovativa metoder för folkhälsoarbete (empowerment var an av de metoderna) genomfördes vid Högskolan Väst på hösten 2008 där 3 delegationer (totalt 110 personer) av minterietanställda fick en teoretisk introduktion på ämnet kvalitetsledning samt empowerment som verktyk för social förändring. Den teoretiska delen kompletterades med studiebesök där deltagarna kunde se hur den Nordiska välfärdsmodellen fungerar i prkatiken. Under denna projekt utryckte de grekiska partners sin vilja att forstätta samarbete och de ville escpeciellt utveckla former av empowerment som de skulle kunna anspassa i sina egna projekt i Grekland. Eftersom det visade sig att empowerment och arbete med Romer var en gemensam nämnare i båda länder har vårt nuvarande projekt och de pågående projekt i Grekland en sammanförande arbetsområde för både i Sverige och Grekland.

Vi kommer också samarbeta med Department of Preventive Medicine, Faculty of Public Health, University of Debrecen, Debrecen, Hungary (kontaktperson Professor Roza Adany, Dean of the Faculty of Public Health. website: www.nk.unideb.hu ) i form av ömsesidig kunskpsutbyte när det gäller lärdomar i våra projekt. Från Ungerns sida är vi especiellt intresserade av empowerment processer och hälsofrämjande perspektiv i följande projekt i Ungern:
Studying vulnerable Populations - Lessons from the Roma minority.
A comparative health survey of the inhabitants of Roma settlements in Hungary.
Rapid health impact appraisal of eviction versus a housing project in a colony-dwelling Roma community.
Does socioeconomic status fully mediate the effect of ethnicity on the health of Roma people in Hungary?
Environmental survey of segregated habitats of Roma in Hungary: a way to be empowering and reliable in minority research.

Vi har också kontakt med School of Health, Glasgow Caledonian University (kontaktperson Dr Karen Roosen) i avsikt för kunskapsutbute angående metodutveckling för samhällsorganisering, partnerskapsmaller och metoder för att engagera samhället för kollektiv folkhälsoarbete.

Under förprojektering har vi byggt upp kontakter till det finska roma samhället. Keith Palmroth har presenterat preliminära reslutat av vårt projekt i Jyväskylä. Kontaktperson i Finland är Petri Helmi, en romsk koordinator och projektledare för romsk ungdomsläger, som har samarbete med den finska Pingstkyrkan. Finnarna har utryckt sin intresse att börja en empowerment projekt bland finska romer i samarbete med oss.

Samarbetspartners

  • Agnesbergs folkhögskola
  • Arbetsförmedlingen Ale
  • Arbetsförmedlingen Trollhättan
  • Institutionen för Omvårdnad, h
  • KOMMUNSTYRELSEFÖRVALTNINGE
  • NHV
  • Samlad sysselsättning - Sociala blocket, Borås Stad

Deltagande aktörer

  • Agnesbergs folkhögskola
  • Arbetsförmedlingen Ale
  • Arbetsförmedlingen Borås
  • Arbetsförmedlingen Trollhättan
  • Delegationen för romska frågor
  • Försäkringskassan i Västra Götaland
  • Institutionen för Omvårdnad, h
  • KOMMUNSTYRELSEFÖRVALTNINGE
  • NHV
  • Polismyndigheten i Västra Göta
  • Regionutvecklingssekretariatet
  • Samlad sysselsättning - Sociala blocket, Borås Stad

Kommun

  • Borås
  • Göteborg
  • Lilla-Edet
  • Trollhättan
  • Vänersborg