Logotyp på utskrifter

Det mångspråkiga biblioteket - utveckling av interkulturella mötesplatser

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägareFörvaltningen för kulturutveckling/Regionbibliotek Västra
KontaktpersonLisbeth Stenberg
E-postLisbeth.Stenberg@vgregion.se
Telefonnummer076-115 87 79
Beviljat ESF-stöd2 068 552 kr
Total projektbudget2 068 552 kr
Projektperiod2009-09-01 till 2011-03-31
RegionVästsverige
In English

Sammanfattning

Projektet ska åstadkomma en förbättrad mångspråkig biblioteks- och kulturverksamhet. Bibliotekens arbetsmetoder ska utvecklas i takt med nya tekniska möjligheter. Prövade metoder utvärderas och goda exempel sprids i samverkan med involverade idéburna organisationer och centrala institutioner.

Bakgrund

Idag har 16,6% av invånarna i Västra Götaland utländsk bakgrund. Analyser och undersökningar under förprojekteringen har visat att biblioteken inte är tillräckligt rustade för att ge god service till denna växande grupp. Det finns behov av en kompetenshöjning för bibliotekspersonal för att utveckla en bättre mångspråkig biblioteksverksamhet. Invandringen till Sverige har förändrats genom åren och bibliotekens tjänster och arbete med medieförsörjning inom området litteratur på andra språk än svenska har genomgått flera faser och måste ständigt anpassas efter nya behov och nya språkgrupper. Nu när arbetskraftsinvandringen ökar och alla världens oroshärdar fortsatt tvingar människor på flykt kommer troligtvis antalet att öka. Dagens situation med hotande stor arbetslöshet, särskilt för grupper som är nya på arbetsmarknaden, innebär en extra påfrestning i områden som redan präglas av utanförskap. Då Västsverige genom fordonsindustrins kris är särskilt utsatt är det viktigt med offentliga institutioner där individer på egen hand kan söka kunskap och samtidigt möta andra över språk- och kulturgränser.

Ett unikt nätverk behöver utvecklas
Biblioteken erbjuder tjänster som underlättar integration och individers eget kunskapssökande på de flesta av de språk som numera talas och läses i landet. I en situation där många hänvisas till vidareutbildning för att skaffa den kompetens som en kärvare arbetsmarknad kräver, kan biblioteken vara ett oerhört stöd, speciellt för den som behöver bättre språkkunskaper. Den tekniska utvecklingen innebär helt revolutionerande nya möjligheter att tillgängliggöra ett globalt utbud av information, kunskap och upplevelser. Utmaningen för biblioteken är att erbjuda alla introduktion och handledning i den digitala världen. Goda erfarenheter finns lokalt och de metoderna behöver utvecklas och spridas till alla regionens bibliotek.

Folkbiblioteken utgör ett nationellt nätverk. De har en strategisk position i varje kommun där de är en resurs inte bara direkt för den enskilde medborgaren utan även för förmedlare, som lärare och kommunal personal samt för företag och föreningsliv. Många bibliotek är del av kulturhus och andra utvecklar en allt större allmänkulturell verksamhet. Kombinationen medborgarkontor/bibliotek är också vanlig och alla bibliotek fungerar vad gäller informationsdelen även som medborgarkontor. Insatser från Regionbiblioteket i Västra Götaland utjämnar i vissa avseenden skillnader mellan stora och mindre kommuner. Målet är att ge en likvärdig service inom alla områden men kvalitén och omfattningen på vad biblioteken kan prestera varierar.

Biblioteken populära trots brister
Trots uppenbara brister i servicen till personer med utländskt ursprung visar SOM-institutets kartläggningar att personer som inte har svenskt medborgarskap är flitigare biblioteksbesökare än svenska medborgare. Under 2000-2005 besökte 73% i den förra gruppen biblioteken någon gång per år mot 64% i den senare gruppen. Undersökningen visar även att andra generationens invandrare besöker biblioteken oftare än de som har svenskfödda föräldrar. Detta stöds av de två enkätundersökningar som gjorts under förprojekteringen. Där bedömer både bibliotekschefer, i en enkät till samtliga chefer i regionen, och anställda vid de fem deltagande biblioteken i en annan enkät, att inslaget av personer med annat modersmål än svenska är stort bland deras besökare. Cheferna gör bedömningen att den verksamhet biblioteken erbjuder har en medelgod standard, medarbetarna vid de fem biblioteken anser däremot att man inte nådde upp till en medelgod standard (57%).

En inventering gjord inom Regionbiblioteket 2005 visar att av det totala medieanslaget i regionens kommunbibliotek köps det endast för 3,4% på annat språk än svenska. En annan kartläggning gjord inom Regionbiblioteket 2008 visar att många bibliotek använder 1 % av sina medieanslag eller mindre till inköp av media på andra språk. De enstaka inlån/fjärrlån man gör för kunders räkning från andra bibliotek domineras i det närmaste totalt av litteratur på svenska. Vad gäller media som underlättar vägen in i det svenska samhället, såsom lexikon och kurser i svenska språket, finns inga undersökningar.

Utvärderingen (2007) av studiebibliotekarieprojektet, VIDARE / ViL, Vuxna i Lärande som pågått sedan 2003 inom folkbibliotekssystemet i Göteborg visar att behovet bland vuxenstuderande på Gruv och SFI-nivå är stort vad gäller såväl läroböcker, lexikon, språkkurser som handledning och datortillgång.

Från passivitet till ny kompetens och högre status
Regionbiblioteket vill genom strategisk påverkan engagera biblioteken i regionen för att de ska ta ett ökat eget ansvar för inköp av media på andra språk, samt för att marknadsföra möjligheten av inlån av enstaka titlar på andra språk än svenska. Regionbibliotek/länsbibliotek har sedan 1970-talet svarat för en kompletterande medieförsörjning med depositioner. Det har bidragit till en passiv inställning i många kommuner. Litteratur på andra språk ses på många bibliotek inte som en ordinarie verksamhet utan något extra, som någon annan ansvarar för och ska betala.

Enkäten till de anställda vid de fem bibliotek som medverkat i förprojekteringen visade att det område man främst önskade fortbildning kring var IKT/digitala media ( 64%). Områden som traditionella media, kultur- respektive socialdimension samlade alla ca 55% som ansåg behovet stort. Inom området Yrkesroll/bemötande ansåg däremot en majoritet att man hade erforderliga kunskaper (53%). Svarsfrekvensen vid fyra av biblioteken låg mellan 62-78% och vid ett bibliotek på 32%.

Vid flera av de intervjuer med bibliotekschefer, som gjorts under förprojekteringen, framkom att man anser att man bör lyfta fram och höja statusen på de mindre bibliotek som arbetar i områden med en stor del brukare med andra språk än svenska som modersmål. En kompetensutveckling ger ett större mått av synlighet och bekräftelse inom biblioteksnätverken och är ett sätt att stärka verksamheten.

Generationsväxling och behov av brukarmedverkan och samverkan
Den invandrarverksamhet som byggdes upp inom biblioteken under 1970- och 80-talen drevs fram av eldsjälar som skapade stora kontaktnät. Nu är de på väg att pensioneras. De som utbildats från 1990-talet och framöver har inte fått kunskap om området eller om uppsökande biblioteksarbete. I kompetensutvecklingen kommer det att finns ett starkt inslag både av att hitta metoder för brukarmedverkan (ett av- och med-perspektiv) och tillsammans med idéburna organisationer. Allt för att åstadkomma en bred samverkan kring det viktiga samhällsuppdraget att motverka segregation och utanförskap. Vikten av samverkan stöds av vår analys av tidigare genomförda projekt. Lena Lundgren har gjort en utvärdering Språk som rikedom. En möjlighet för Fisksätra, en utmaning för Nacka kommun (Regionbibliotek Stockholm 2008) av projekt i ett av landets mest aktiva mångspråkiga bibliotek. Där utpekas t.ex. gemensam fortbildning för bibliotekspersonal och samverkansparter som en nyckel till att få en bra verksamhet.

I 2007 års SOM-undersökning, Skilda världar, analyseras statistiken från biblioteksområdet. Även om biblioteken åtnjuter ett stort förtroende hos en bred allmänhet visar en tendens att: den svenska befolkningen till stor del fortsätter att leva i skilda världar, och att biblioteksbesöken minskat mest bland lågutbildade. Om biblioteken ska lyckas med sitt: svåra (omöjliga?) uppdrag att nå alla, behövs nya metoder för att nå icke-användarna. Projektet Det mångspråkiga biblioteket ligger helt i linje med de utmaningar biblioteken står inför under den närmaste framtiden.

Syfte

Syftet med projektet Det mångspråkiga biblioteket är en strategisk påverkan för att åstadkomma en förbättrad mångspråkig biblioteks- och kulturverksamhet. Genom en kompetensvidgning ska bibliotekens arbetsmetoder och utbud utvecklas i takt med ett mångspråkigt samhälle med nya tekniska möjligheter och en mediebransch i snabb förändring. Detta ska ske i samverkan med brukare och idéburna organisationer samt med stöd av centrala institutioner som borgar för hög kvalitet i verksamheten. De metoder som utvecklas ska utvärderas och goda exempel ska spridas i samverkan med involverade organisationer.

Expertkurs för Det mångspråkiga biblioteket
Under den expertkurs som riktar sig till 20 biblioteksanställda ska begreppet Det mångspråkiga biblioteket fyllas med ett konkret innehåll. Särskilt uppmärksammas IKT med kursinslag som: Informationsklyftan. Framgångsrika genomförda enkla kurser t.ex. Våga klicka! Internationella bibliotekets katalog, FINFO-länkar, självinstruerande språkkurser, myndighetsinformation, på lätt svenska, tjänster via webb och hemsidor, nedladdning av böcker, filmer, radio m.m. Pressdisplay. EU-information. Källkritik och nyhetsförmedling.

Metoder för arbetet, särskilt brukarmedverkan och mått för att mäta verksamheters kvalitet i förhållande till uppsatta mål, utarbetas under kursen av deltagarna med stöd av pedagogisk expertis samt en processutvärdering. Eventuellt kan detta användas för certifiering. Resultaten av de egna arbeten deltagarna i kursen redovisar och utvärderingen kan sedan utgöra underlag och för kompetensutveckling på andra håll i landet. Projektet Det mångspråkiga biblioteket har välkomnats särskilt av Internationella biblioteket som anser att behovet av en kompetensutveckling är stort i hela landet.

Samverkan för Interkulturella mötesplatser
Genom att involvera samarbetsparter utanför biblioteksvärlden på central nivå vill vi säkra en utveckling där biblioteken kan bli alltmer interkulturella mötesplatser. Som interkulturella mötesplatser i varje kommun och stadsdel kan biblioteken vitalisera genom att öppna för ett växelspel mellan kultur och politik och demokratifrågor. Vid ett besök vid Mångkulturellt centrum (MKC) under förprojekteringen imponerade det arbete två kulturpedagoger där kunde visa upp och teoretisk motivera. Den forskning som bedrevs vid centret var utgångspunkt för utställningar som skapades i samverkan med boende, områdets identitet formades av många som kunde delta i en dialog kring sin närmiljö.

Biblioteksforskaren Joacim Hansson har lyft fram den engelska termen Community librarianship. Han anser att de svenska biblioteken måste hitta vägar att bredda sin verksamhet. Att det finns en närhet mellan ett aktivt lokalt biblioteksarbete och musei- och arkivområdet framgår av Lena Lundgrens tidigare nämnda rapport. För att stärka identiteten i Fisksätra finns nu planer på att inrätta ett museum som skulle bygga på digitala berättelser skapade av områdets barn och vuxna. Ett lokalt arkiv har redan börjat samlas.

Innovativ kulturpedagogik
En innovativ utbildning kommer att prövas inom projektet och det är en utbildning i kulturpedagogik. För den anlitas Lotten Zetterström. Utgångspunkten i hennes arbete har varit FNs barnkonvention och insikten att människors värderingar ställs inför stora påfrestningar då vi lever i en pågående integrationsprocess som gäller oss alla, även svenskar. Målet är att åstadkomma kultur och kunskapsöverföring mellan generationer och kulturer (Familylearning). När Zetterström nu kan anlitas för att utforma en pilotkurs för biblioteksanställda innebär det att innovativa lösningar från en kontext, museipedagogik, kan utvecklas och få en bredare spriding då bibliotekspersonal direkt engageras. I metodutvecklingsarbetet deltar även Världskulturmuseet och MKC. Utvärderingen av kulturpedagogikkursen kommer särskilt att belysa spridningsbarheten hos den modell som tas fram. Där finns två inriktningar för vilka de prövade metoderna kan ha stor betydelse:

1) Idéer till små utställningar kan komma fram under utbildningen. Genom samverkan mellan de centrala institutionerna och praktiker kan detta leda till nya projekt t.ex. utställningar som man kan söka medel för att ta fram. Konceptet bör vara en stomme som man med brukarmedverkan kan bygga vidare på lokalt. Ett sådant lyckat exempel finns i Den magiska mattan men många fler behövs.

2) Kulturpedagogik kan bli en nisch i biblioteks- och kulturvärlden där eldsjälar, gärna personer med annat modersmål än svenska, kan utbildas och anställas. Detta kan ske genom t.ex. ett projekt inom ESF-programområde 2. Genom att en utbildning prövats under kompetensutvecklingen inom Programområde 1 känner de biblioteksanställda till metoden och har varit med och utvecklat den. Det innebär att de som nyanställs inom ev. kommande projekt kan få det nödvändiga stöd som behövs för ett nydanande arbete inom biblioteken.

Kultur i Väst är en ny organisation för vad som tidigare varit av tre regionala enheter: Regionbibliotek Västra Götaland, Musik i Väst och Konst- och kulturutveckling. I en gemensam förvaltning är intentionen att Kultur i Väst ska bli en kraftfull aktör som sätter kulturen på agendan. Genom utbildning av kulturpedagoger inom projektet Det mångspråkiga biblioteket stärks en breddning av bibliotekens verksamhet samt en profil av verksamhet riktad till personer med utländsk bakgrund.

Demokratisk påverkan
Ett grundläggande syfte med projektet är att vidga medborgarnas möjligheter till demokratisk påverkan. I kompetensutvecklingen uppfylls detta på olika sätt.
1) Mer kompetenta biblioteksexperter utbildas och kan öka kvalitén på de tjänster som ofta används av personer med utländsk bakgrund.
2) Kompetensutvecklingen Genus & interkulturalism för chefer kan leda till ett systemförändrande jämställdhetsarbete
3) En innovativ utbildning av kulturpedagoger breddar bibliotekens pedagogiska register och öppnar för en användning av fler uttrycksmedel för att skapa interkulturell dialog med deltagande av många röster.
4) Temadagar för kunskap, kontakt och inspiration kring Interkulturella mötesplatser arrangeras avslutningsvis på fyra platser i regionen. Vid dessa nås en majoritet av biblioteksanställda samt deras strategiskt valda lokala samarbetsparter. Genom samverkan med idéburna organisationer med en internationell och humanitär profil kan mångspråkighet i Sverige kopplas samman med internationell verksamhet.


Målsättning

Mål 1 Öka kommunbibliotekens engagemang genom strategisk påverkan
Mått Bibliotekens medieanslag till andra språk än svenska och anpassad litteratur för att komma in i det svenska samhället bör vara paritet med andelen invånare med annat modersmål än svenska i kommunen. En samverkan mellan flera kommuner kan med fördel ske men det viktiga är ett eget engagemang kring inköpen. Brukarna bör lokalt tas till vara som en resurs vid medieurvalet. Ett ökat antal inköp ska ske efter inköpsförslag från låntagarna. Antalet enstaka fjärrlån av litteratur på andra språk än svenska och engelska ska öka från biblioteken i Borås och Göteborg. Från 6 % till 12 %.
Alla dessa kvantitativa mått är lätta att undersöka och det sker före och efter projektperioden vid de deltagande biblioteken.

Mål 2 Öka kommunbibliotekens samarbete med idéburna organisationer inom området
Mått Statistik över genomförda arrangemang tillsammans med idéburna organisationer förs. Aktörer lokalt som inte finns med som samverkansparter kan knytas till projektet genom t.ex. ömsesidigt informationsutbyte. De kan även inbjudas att delta i lokala dialogmöten som sker i anslutning till inspirationsdagarna.

Mål 3 Sprida goda exempel samt resultat och metoder från projektet
Spridning på EU nivå
Rapportering av minst fem validerade projekt till EUKN (Europeisk urbant kunskapsnätverk). Sverige deltar sedan januari 2008 via Mångkulturellt Centrum. Syftet är att dela praktiskt tillämpbar, relevant kunskap. Rapporteringen utgör en egen uppgift som utförs under handledning under expertutbildningen.
Information till deltagarna i Grundtvig Lifelong learning programmet, Learning Partnerships Creative Approaches to Intercultural Competence då de samlas i Göteborg. Detta sker genom ett möte med deltagarna i expertutbildningen.

Nationell spridning
Deltagande i Bok & Bibliotek 2010 på Internationella Torget tillsammans med samverkansparterna, förslag från Röda Korset
Deltagande i Mötesplats konferensen i Borås hösten 2010. Vid konferensen samlas praktiker och forskare inom biblioteksområdet från hela landet.
Publicering av utvärderingen i Regionbibliotekets skriftserie Framsteget
Publicering på hemsidan hos samtliga samarbetsparter
Artiklar i branschtidskrifter som Biblioteksbladet, BiS, DIK samt samarbetsparternas tidskrifter
Fortsatta möten på nätet genom den Ning, som skapades vid avslutningen av förprojekteringen och som sedan genom inbjudningar spritts till intresserade över hela landet

Spridning regionalt och lokalt
Vid nätverksträffar och utbildningar inom Regionbiblioteket, via de övriga samarbetsparternas organisationer, via deltagande bibliotek till övrig kommunal förvaltning

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

De lokaler som kompetensutvecklingen hålls i kommer att vara fysiskt tillgängliga.

Under kompetensutvecklingen ingår moment där behovet av tillgänglig verksamhet belyses. I expertutbildning ingår ett besök vid TPB (Talboks- och punktskriftsbiblioteket). Eventuellt kan det leda till fortsatt samarbete mellan projektet Det mångspråkiga biblioteket och TPB, t.ex. genom den metodutvecklande uppgift deltagarna utför inom kursen. Det behövs talböcker på många olika språk när personer som invandrat för länge sedan nu blir gamla och vill läsa/lyssna till sitt modersmål. Även LL-stiftelsens lättlästa utgivning uppmärksammas under expertutbildning.

Projektets information görs tillgänglig på ett lättläst och tydligt sätt. Genom enheten Centrum för tillgänglig information, CTI, som finns inom Regionbiblioteket kan informationsmaterial läsas in och göras tillgängligt.

I 28 av de deltagande kommunerna finns tillgänglighetsplaner där biblioteken ingår.
Under 2009 kommer regionbiblioteket att öka insatserna för att de resterande biblioteken ska ta fram tillgänglighetsplaner. Tillsammans med ABF erbjuds kulturinstitutionerna i Västra Götaland ett utbildningspaket, 4x4. Syftet är att visa hur man kan förbättra sitt bemötande vad gäller människor med funktionshinder. Utbildningen är unik i landet och har hög kvalité och intressant innehåll.

I 22 kommunbibliotek finns fullständiga läs- och skrivstationer för personer med funktionsnedsättningar eller läs- och skrivsvårigheter. Detta är resultat av ett tidigare EU-projekt, Open Media inom Mål 3. Vid ytterligare 9 bibliotek finns delvis anpassade läs- och skrivstationer.
TPB vill nu göra Västra Götalandsregionen till försöksområde när det gäller människor med läshinder. Biblioteken har hittills inriktat sitt arbete mest mot de synskadade men även dyslektiker skulle kunna ha nytta av de tjänster som erbjuds.

Många med annat modersmål än svenska som studerar på avancerad nivå eller håller på att lära sig det svenska språket efterfrågar inläst text som stöd. Regler kring upphovsrätten gör att TPBs tjänster inte är tillgängliga för dem men de kommunala läs- och skrivstationerna skulle kunna utvecklas med tanke på denna grupp.

Jämställdhetsintegrering

För att öka kunskapen om ett systemförändrande jämställdhetsarbete erhåller 25 chefer och/eller nyckelpersoner en kompetensutveckling genom kursen Genus & interkulturalism. Kursen arrangeras av Stiftelsen Kvinnofolkhögskolan och har med goda vitsord använts både inom Göteborgs kommun och i annan offentlig förvaltning. Föreläsningar av forskare förenas där med diskussioner och problemformuleringar i anknytning till egna erfarenheter. Deltagande i kursen är en förutsättning för att biblioteket ska få platser i övriga delar i kompetensutvecklingen.

I: Jämställdhetsarbete. En utmaning för kommuner och landsting (SKL 2008) betonas att: ledningens vilja till förändring har en avgörande betydelse för hur förändringsarbetet fungerar, inte minst när det gäller jämställdhetsfrågor. Vi har valt att börja ett strategiskt arbete för att åstadkomma ett systemförändrande jämställdhetsarbete inom biblioteksorganisationerna genom att utbilda cheferna. Syftet är att skapa motivation för en fortsatt utbildning i jämställdhet, genusfrågor och förändringsarbete. Regionbiblioteket skulle kunna erbjuda sådana kurser om biblioteken i regionen efterfrågade dem.

Chefsutbildningen kombineras med återkommande inslag under den övriga kompetensutvecklingen. Den inriktas främst mot att öka kunskapen om de skillnader om föreställningar om kön som finns i olika kulturer. Syftet är att inslagen ska leda till en jämställd medborgarservice. Under expertutbildningen av biblioteksanställda medverkar t.ex. lärare och bibliotekarie från Folkhögskolan i Bergsjön med erfarenheter av kvinnors läsvanor i olika språkgrupper. Vid kursen i Kulturpedagogik är family-learning den teoretiska utgångspunkten. Ett av målen är att via barnen engagera föräldrar i aktiviteter där man tillsammans lär, skapar och utvecklas. Särskilt betonas vikten av att engagera fäder att medverka.

Tre av de aktiviteter som planeras riktar sig till bibliotekspersonal, totalt 20 personer i Expertutbildningen, 20 personer i Kulturpedagogikkursen och 25 chefer i Genus & interkulturalism, tillsammans 65 personer. Målsättningen är att 30 % av de deltagande i utbildningarna ska vara män.

Transnationellt samarbete

Stadsdelsförvaltningarna i Nordost i Göteborg ingår i Grundtvig Lifelong learning programmet, Learning Partnerships med projetet Creative Approaches to Intercultural Competence som startat med en första mobility i november 2008. Kortedala bibliotek är projektdeltagare. Övriga deltagare är från Irland, Spanien, Turkiet, Belgien, Tjeckien, Litauen och Norge. Vid den sammankomst som ska hållas i Göteborg kring Bok & bibliotek 2009 blir en presentation av Det mångspråkiga biblioteket en huvudpunkt som bör kunna leda till vidare utveckling och lärande på EU-nivå. För de deltagande i expertkursen som planeras få träffa gästerna från de andra länderna kommer detta att ge stor stimulans och på ett konkret sätt visa potentialen i samverkan inom EUs ram.

Samarbetspartners

  • Etnografiska museet
  • Författarcentrum Väst
  • Högskolan i Borås
  • Mångkulturellt Centrum
  • Rädda barnen, Göteborg
  • Röda Korset, Region Väst
  • Stiftelsen Kvinnofolkhögskolan

Deltagande aktörer

  • Angereds bibliotek
  • Bergsjöns bibliotek
  • Biskopsgårdens bibliotek
  • Borås stadsbibliotek
  • Guldhedens bibliotek
  • Göteborgs stadsbibliotek
  • Herrljunga folkbibliotek
  • Hjällbo bibliotek
  • Huvudbibliotek
  • Huvudbibliotek
  • Kortedala bibliotek
  • Kulturhuset Fregatten
  • KUlturhuset Kåken
  • Kyrkbyns bibliotek
  • Lidköpings stadsbibliotek
  • Majornas bibliotek
  • Mariestads stadsbibliotek
  • Marks bibliotek
  • Mölndals stadsbibliotek
  • Orust kommunbibliotek
  • Partille bibliotek
  • Sotenäs kommunbibliotek
  • Stadsbiblioteket
  • Stadsbiblioteket
  • Stifts- och landsbiblioteket i
  • Trollhättans stadsbibliotek
  • Tuve bibliotek
  • Töreboda kommunbibliotek
  • Vårgårda bibliotek
  • Vänersborgs bibliotek
  • Västra Frölunda bibliotek

Kommun

  • Ale
  • Alingsås
  • Bengtsfors
  • Bollebygd
  • Borås
  • Dals-Ed
  • Essunga
  • Falkenberg
  • Falköping
  • Färgelanda
  • Grästorp
  • Gullspång
  • Göteborg
  • Götene
  • Halmstad
  • Herrljunga
  • Hjo
  • Hylte
  • Härryda
  • Karlsborg
  • Kungsbacka
  • Kungälv
  • Laholm
  • Lerum
  • Lidköping
  • Lilla-Edet
  • Lysekil
  • Mariestad
  • Marks
  • Mellerud
  • Munkedal
  • Mölndal
  • Orust
  • Partille
  • Skara
  • Skövde
  • Sotenäs
  • Stenungsund
  • Strömstad
  • Svenljunga
  • Tanum
  • Tibro
  • Tidaholm
  • Tjörn
  • Tranemo
  • Trollhättan
  • Töreboda
  • Uddevalla
  • Ulricehamn
  • Vara
  • Varberg
  • Vårgårda
  • Vänersborg
  • Åmål
  • Öckerö