Logotyp på utskrifter

Delaktighet och inflytande som arbetsmetod

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägareNäringslivsenheten
KontaktpersonJonas Agdur
E-postjonas.agdur@molndal.se
Telefonnummer031-3151637
Beviljat ESF-stöd1 815 450 kr
Total projektbudget1 815 450 kr
Projektperiod2008-08-01 till 2010-01-31
RegionVästsverige
In English

Sammanfattning

Projektet skall, genom att skapa möjligheter till gemensamt erfarenhetsutbyte, stöd till reflektion samt handledning, öka personalens kompetens att arbeta med ungdomars delaktighet och inflytande. Detta skall i sin tur leda till att besökande ungdomar ökar sin demokratiska kompetens, upplever större möjligheter att påverka sina liv och sin livssituation och därigenom stärks som individer och samhällsmedborgare.

Bakgrund

Personal i öppen fritidsverksamhet för ungdom har väldigt skiftande och ofta relativt låg ut-bildningsnivå. I vår kompetenskartläggning, se nedan och bilaga, kan vi till exempel se att 18 % av personalen inte har genomgått gymnasiet och att endast 13 % har examen från universitet eller högskola. Man har därför ofta svårt att tillgodogöra sig mer traditionella fort- och utbildningsinsatser i form av föreläsningar och akademisk litteratur. Detta gäller såväl i sig som avseende förmågan att koppla eventuella nya kunskaper till de konkreta situationer och problem som man möter i sin yrkesvardag.
Den generellt låga utbildningsnivån i kombination med att den öppna fritidsverksamhetens uppdrag allt mer är på väg att förskjutas från ”förströelse” och fixande av aktiviteter till ett mer socialt stödjande perspektiv gör att det finns ett stort behov av att stärka och professionalisera berörd personal.
Eftersom den öppna fritidsverksamheten också, till skillnad från t ex skola och socialtjänst, i hög utsträckning saknar forskningsstöd i metodarbete och uppföljning, och dessutom ofta har relativt löst formulerade uppdrag är risken överhängande att bedriven kompetensutveckling tar sin utgångspunkt i lösa antaganden om vad personalen skulle kunna tänkas behöva istället för i de brister som verksamheten uppvisar i relation till tredje man och de insatser som krävs för att rätta till detta.
Vårt förarbete och våra förstudier har därför bestått av tre steg:
· Att formulera ett personal- och verksamhetsuppdrag som på ett tydligt sätt beskriver vilka värden verksamheten skall innebära för tredje man och hur dessa skall vägas mot insats. (”Rätt vara, till rätt kund, till rätt pris”. Detta uppdrag är det samma i alla medverkande kommuner och för all personal. Se bilagor.)
· Att skapa en uppföljningsmodell som förmår mäta i vilken utsträckning verksamheten når uppsatta mål och som samtidigt ger underlag för en strukturerad analys av verksamhetens brister och de åtgärder, bland annat i form av kompetensutveckling, som krävs för att ut-veckla verksamheten. (Se även bilagor.)
· Att genomföra en bred kompetenskartläggning för att fördjupa kunskapen om personalens kunskaps- och färdighetsnivå, deras upplevda kompetens i specifika arbetssituationer, de-ras upplevda behov av kunskaps- och färdighetsutveckling samt deras syn på olika former för kompetensutveckling. (Se bilaga.)

Vår utgångspunkt i ovanstående arbete har bland annat varit en definition av kompetens som:
”Individens förmåga att använda sina samlade kunskaper och färdigheter för att nå uppsatta mål.”

Detta innebär att kompetensutveckling för den enskilde kan ha sin utgångspunkt i
· bristande sakkunskaper.
· bristande färdigheter.
· bristande förståelse för uppsatta mål.
· bristande förmåga att hantera givna kunskaper och färdigheter för att nå uppsatta mål.

Utifrån detta arbete har vi kunnat dra följande slutsatser beträffande såväl verksamhetens problem som de åtgärder avseende kompetensutvecklingens form och innehåll som krävs för att åtgärda dessa.

1. De mål som formulerats för verksamheten (se bilaga) tar sin utgångspunkt i ungdomars sociala behov och verksamhetens förmåga att bidra till att dessa tillgodoses. Till dessa behov hör bland annat upplevelsen av att kunna påverka sitt liv och sin omgivning – att uppleva delaktighet och inflytande. Förutom att det är centralt ur ett demokratiperspektiv, har vår uppföljning (via enkäter och nyckeltal) visat att uppfyllandet av detta behov också, i relation till andra behov såsom att uppleva gemenskap och rättvisa, är en central faktor för och indikator på verksamhetens samlade kvalitet. De verksamheter som präglas av delaktighet och inflytande är de som lyckas bäst även avseende övriga behov och som samtidigt uppvisar bäst resultat avseende resursutnyttjande och ekonomisk effektivitet.
Tyvärr visar samma mätning att för en klar majoritet av verksamhetsställena är just behovet av delaktighet och inflytande det man har svårast att tillfredsställa. De ungdomar som besöker verksamheten upplever bara i begränsad omfattning att de kan ”påverka sina villkor och sin omgivning nu och inför framtiden”. Verksamhetens resultat pekar alltså entydigt på att detta är ett centralt fält för kompetensutveckling.

2. Att så är fallet bekräftas ytterligare av kompetenskartläggningen. Denna visar att av samtliga arbetssituationer som personalen får ta ställning till så är det bland annat de som ställer krav på ungdomars delaktighet och inflytande som man upplever sig ha svårast att hantera. Att planera en aktivitet tillsammans med (och inte åt) ungdomar upplevs som svårt och ytterst få verksamhetsställen kan erbjuda strukturerade och långsiktiga former för medverkan i drift, formellt inflytande och demokratisk skolning.

3. Analys och diskussioner kring kompetenskartläggningen har samtidigt visat att personalen själva upplever att olika former av handledning i den egna personalgruppen i kombination med erfarenhetsutbyte (”benchmarking”) och tematiska diskussioner är det som ger bäst för-utsättningar för ökad kompetens och därmed verksamhetsutveckling. Detta kan sägas bekräfta ovan förda resonemang avseende svårigheten att i en mycket blandad och ofta lågutbildad personalgrupp omsätta mer ”akademiska” kunskaper i konkreta verksamhetsresultat och att det därför krävs en mer direkt och verksamhetsanknuten kompetensutveckling om denna skall ge avsett resultat.

Effekten av projektet förväntas därför i ett första steg vara att personalen är, och upplever sig vara, bättre rustat att arbeta med ungdomars delaktighet och inflytande och att detta i ett andra steg också leder till att de ungdomar som besöker verksamheterna upplever större möjlighet att påverka sina liv och sin omgivning. I slutändan förväntas detta också, enligt vad som sagts ovan, leda till en totalt sett högre kvalitet i verksamheten.

Syfte

Syftet med projektet är att ge såväl den samlade personalen som de enskilda personalgrupperna möjlighet till kvalitativt, kontinuerligt stöd i diskussionen kring och arbetet med ungdomars delaktighet och inflytande.
Detta stöd/denna kompetensutveckling skall ske:
· inom ramen för gemensamma utbildningstillfällen, så kallade utvecklingsforum. På dessa skall all personal utifrån genomförda resultatanalyser, nya forskningsrön etc., ges möjlig-het och stöd att tillsammans och i varierande konstellationer diskutera och utbyta erfarenheter kring arbetet med ungdomars delaktighet och inflytande.
(KEKS har under de senaste två åren genomfört åtta till tio utvecklingsforum per år med varierande innehåll/tema. Formen som sådan har varit mycket uppskattad, bland annat eftersom många av de relativt små personalgrupperna tidigare upplevt sig som isolerade och i avsaknad av kollegial stimulans. Den har också gett utmärkta förutsättningar för så kallad benchmarking vid analysen av verksamhetsresultat och för spridningen av positiva exempel och erfarenheter.)
För denna del av projektet söks inga medel.
· genom så kallat reflektionsstöd. Våra hittillsvarande erfarenheter har visat att personalens förmåga att från utvecklingsforum ”ta med sig” såväl analytiska metoder och förhållnings-sätt som de kunskaper dessa ger tillbaka till den vardagliga verksamheten kraftigt förbättras om de får stöd i att reflektera kring och se på den verksamhet de driver med nya, utan-förstående, ögon. ”Hemmablindheten” och ingrodda roller och rutiner har annars riskerat att omintetgöra omsättandet av nya kunskaper och insikter i konkret verksamhet. Mot denna bakgrund har vi inom KEKS utbildat femton anställda (som till vardags arbetar i olika verksamheter) i olika tekniker för att stimulera reflektion och kritisk analys. Tanken är i detta fall inte att erbjuda en mer långvarig handledning eller mentorsstöd utan att bidra till att ”öppna ögonen” på personalen inför tidigare dolda vardagsmönster och att sätta dem på rätt spår inför framtiden. (Reflektionsstödjarna skall utifrån detta självklart användas i andra verksamheter än den de till vardags arbetar i.)
Syftet med projektet är att förstärka reflektionsstödjarnas möjlighet att avsätta tid för dessa uppdrag samt att ge dem möjlighet till egen kontinuerlig och kvalificerad handledning.
· genom handledning. De flesta verksamheter behöver även ett mer långvarigt och kontinuerligt stöd i att utarbeta lokalt anpassade modeller och rutiner för arbetet med ungdomars delaktighet och inflytande. Eftersom ungdomars upplevelse av delaktighet och inflytande i hög grad, och helt naturligt, hänger samman med just formerna för delaktighet och inflytande uteblir positiva resultat om en centralt utformad modell pressas på verksamheterna uppifrån. Formerna för delaktighet och inflytande måste därför, utifrån vissa generella krav och principer, utformas lokalt och i direkt samspel med de ungdomar som berörs. Detta ställer höga krav på personalens förmåga att väga faktorer som motivation, representativitet och beslutskraft mot varandra och att omsätta detta i praktiskt fungerande modeller. Kraven på att både ha och kunna kombinera teoretiska kunskaper om demokratiska organisationsformer med förmågan att kunna möta och entusiasmera ofta utåtagerande ungdomar gör att få fritidsledare/personalgrupper klarar denna uppgift utan ett mer direkt och vardagsnära stöd. Samtidigt finns idag inga externa och tillräckligt kvalificerade handledare med egen direkt erfarenhet av problematiken i fråga.
Syftet med projektet är därför att ”frigöra” två mycket erfarna och kring dessa frågor framgångsrika medarbetare som dessutom har god handledningskapacitet och högt förtro-ende bland personalen. Dessa skall fungera som handledare i relation till de personalgrupper som, utifrån analysen av verksamhetens resultat, har störst behov av att utveckla arbetet med delaktighet och inflytande. De bör utifrån verksamheternas omfång och verksam-hetstider kunna handleda två till tre personalgrupper var, med en handledningstid varierande mellan en och fyra månader.
Detta arbete ger dem också goda möjligheter att inhämta och sprida positiva erfarenheter och modeller inom ramen för såväl utvecklingsforum som i löpande möten med olika personalgrupper och på så sätt ytterligare skapa mervärde i projektet.

Målsättning

Projektets mål är att:
· Personalens kompetens avseende arbetet med ungdomars delaktighet skall öka.
Detta kommer att mätas genom en enkät vid projektets början och en motsvarande vid dess slut där personalen får svara på frågor kring förekomsten av strukturerade former för delaktighet och inflytande, sin upplevelse av att kunna hantera olika arbetssituationer kopplade till delaktighet och inflytande och sin upplevelse av genomförd kompetensutveckling. Enkäten kommer att utformas på ett sådant sätt att det går att utläsa genomsnitt och således också att mäta förändringar.
· Besökarnas upplevelse av att kunna påverka verksamheten skall öka.
Detta kommer att mätas med hjälp av samma enkät och nyckeltal som tillämpas inom KEKS sedan 2005. Förändringen skall visa sig i såväl förbättrade enkätsnitt som i högre kvantitativa värden avseende ungdomars praktiska medverkan i drift och de medel som på detta sätt genereras.
· Den samlade kvaliteten i verksamheten skall öka med 5 % per år.
Detta kommer att mätas enligt samma modell som ovan men avseende den samlade verksamheten. De nyckeltal som används utgörs av en sammanvägning av kvantitativa värden avseende besöksfrekvens, ekonomi etc och besökarnas i enkäten uttryckta upplevelse av olika värden såsom trygghet, trivsel och möjligheter till påverkan och ansvarstagande.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Samtliga aktiviteter har full tillgänglighet för personal med såväl fysiska som andra funk-tionshinder. Speciellt kan nämnas att eftersom huvuddelen av aktiviteterna, handledning och reflektionsstöd, sker i de olika verksamheternas egna lokaler och tar sin utgångspunkt i deras specifika problem och upplevelser så får personal med till exempel med läs och skrivsvårighe-ter eller annan liknande problematik betydligt bättre förutsättningar att delta än vad som varit fallet vid mer traditionell kompetensutveckling.

Jämställdhetsintegrering

Eftersom verksamheternas resultat kontinuerligt analyseras med avseende på kön och denna analys sedan ligger till grund för åtgärder och inriktning avseende kompetensutveckling och handledning finns jämställdhetsperspektivet hela tiden integrerat i projektet. Det tidigare nämnda parallella forskningsprojektet kommer också att medföra att dessa frågor fortlöpande aktualiseras via tillförandet av nya kunskaper och perspektiv.

Transnationellt samarbete

KEKS kommer parallellt med detta projekt att försöka etablera ett internationellt nätverk med fem till sju städer i Europa. Tanken med detta är att skapa mer kontinuerliga relationer och stabilare förutsättningar för att arbeta med främst internationella ungdomsutbyten och europeisk volontärtjänst(KEKS är godkänd som mottagande och sändande part). Vi kommer i samband med detta att inom kort utforma en EU-ansökan avseende att få anordna ett internationellt seminarium för personal inom detta nätverk som arbetar med ungdomars delaktighet och inflytande. Detta seminarium är samtidigt tänkt att fungera som ett kontaktseminarium inför framtida ungdomsutbyten på detta tema. Detta arbete har dock ingen formell koppling till vårt i denna ansökan sökta projekt.

Deltagande aktörer

  • Barn och Ungdom
  • Fritid Askim/Sdf Askim/Göteborgs stad
  • Fritid Frölunda/Sdf Frölunda/Göteborgs stad
  • Fritid Styrsö/Sdf Södra skärsgården/Göteborgs stad
  • Fritid Tynnered/Sdf Tynnered/Göteborgs stad
  • Kultur och Fritid/Sdf Älvsborg/Göteborgs stad
  • Tjörns kommun/Kultur och fritidsförvaltningen
  • Trollhättans stad/Kultur och Fritidsförvaltningen
  • Ungdomskooperativet Fjället, ekonomisk förening
  • Vuxenutbildn. Kungälvs kommun
  • Öckerö kommun/Kultur och Fritidsförvaltningen

Kommun

  • Ale
  • Alingsås
  • Bengtsfors
  • Bollebygd
  • Borås
  • Dals-Ed
  • Essunga
  • Falkenberg
  • Falköping
  • Färgelanda
  • Grästorp
  • Gullspång
  • Göteborg
  • Götene
  • Halmstad
  • Herrljunga
  • Hjo
  • Hylte
  • Härryda
  • Karlsborg
  • Kungsbacka
  • Kungälv
  • Laholm
  • Lerum
  • Lidköping
  • Lilla-Edet
  • Lysekil
  • Mariestad
  • Marks
  • Mellerud
  • Munkedal
  • Mölndal
  • Orust
  • Partille
  • Skara
  • Skövde
  • Sotenäs
  • Stenungsund
  • Strömstad
  • Svenljunga
  • Tanum
  • Tibro
  • Tidaholm
  • Tjörn
  • Tranemo
  • Trollhättan
  • Töreboda
  • Uddevalla
  • Ulricehamn
  • Vara
  • Varberg
  • Vårgårda
  • Vänersborg
  • Åmål
  • Öckerö