Logotyp på utskrifter

DRIVA

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägareDrivhuset
KontaktpersonChristina Thordén
E-postchristina.thorden@drivhuset.se
Telefonnummer0707535253
Beviljat ESF-stöd4 354 969 kr
Total projektbudget4 354 969 kr
Projektperiod2011-03-01 till 2013-02-28
RegionVästsverige
In English

Sammanfattning

Projektet syftar till att skapa livskraftigare entreprenörer i Västra Götalandsregionen. Projektets målgrupp är unga tjänsteföretagare inom kvinnodominerade branscher, den grupp av entreprenörer som har lägst överlevnadsgrad idag. Drivhuset-stiftelserna i Västra Götaland vill göra företagen mer hållbara genom en tre stegsprocess där det första steget är kompetensutveckling av entreprenörerna själva, det andra steget är erfarenhetsöverföring genom mentorskap och det tredje är utbyte och samverkan entreprenörer emellan i nätverk. Genom deltagande i projektet skall entreprenörer att utveckla sina idéer och tillsammans med andra skapa nya tillfällen att växa som företag. Genom mentorskapet skapas ytterligare skapa kontaktytor för entreprenörer att kunna fortsätta utveckla sina företag, in i framtiden.

Bakgrund

Drivhuset har inför projektet DRIVA genomfört en noggrann kartläggning de tjänster och insatser som erbjuds inom ramen för dagens innovationssystem. Detta i kombination med vårt mångåriga arbete för ökat nyföretagande gör att vi på Drivhusen i Göteborg, Borås, Trollhättan och Skaraborg nu kunnat identifiera luckor och behov i det befintliga innovationssystemet. Vi har sett att det finns en mängd olika insatser, såväl regionala som lokala, när det gäller ökad nyföretagaretablering. När förtaget väl är startat ser vi ett glapp i strukturen. Innovationssystemets inkubatorer och riskkapitalister är en möjlig väg, men då de ofta kräver delägarskap, tenderar att utveckla produkten framför entreprenören samt fokuserar på företag med teknikhöjd eller tillväxtfokus, är det långt ifrån heltäckande. För tjänsteföretagare som vill utveckla sina entreprenöriella kvalitéer och skapa tillväxt finns idag få befintliga insatser.

Privata utbildningar och skolor som kan utbilda entreprenören med enskilda kurser i ledarskap, ekonomi eller säljteknik, men de saknar renodlat entreprenörsfokus. Ofta är dessa utbildningar mycket kostsamma och vänder sig i huvudsak till arbetsgivare som låter sina anställda fortbildas. För en entreprenör, en egenföretagare som försörjer sig själv, blir detta för dyrt. Entreprenörer som ofta är innovatör, företagsledare, utförare och administratör i samma person. Detta innebär att de är i ett större behov av en bredare kompetensutveckling där kunskapsbehovet växer i takt med företaget.

Dessutom är många är ensamföretagare och i behov av ett nätverk och någon att bolla idéer med.

Entreprenörer inom tjänstesektorn faller ofta utanför ramen för dagens aktörer inom innovationssystemet. Och då det finns fler kvinnor inom tjänstesektorn kan glappet i innovationssystemet ses som ett jämställdhetsproblem. Överlevnadsgraden är lägre för företag i tjänstenäringar, som drivs av unga kvinnliga entreprenörer, än för övriga grupper i samhället. Detta i kombination med det bristande stödet från innovationssystemen gör det än viktigare att skapa resultatinriktade insatser skräddarsydda för att öka överlevnadsgraden och maximera företagstillväxten inom målgruppen.

Traditionellt har kvinnors nätverk inte varit lika affärsinriktade som manliga motsvarigheter, och värdet av nätverk är också något som framkommit i utvärderingen av SPIRA-projektet (Projekt: NYPS-id 40372, finansierat av Europeiska regionala utvecklingsfonden och Västra Götalandsregionen diarienummer RUN612-0717-07). SPIRA var ett treårigt projekt som drevs av Drivhusen i Göteborg, Borås och Trollhättan. Syftet var att stärka entreprenörskap inom kvinnodominerande branscher genom en sexmånaders starta eget-utbildning för ett antal utvalda nystartade företagare. Målet var att, genom workshops, seminarier och individuell coaching, korta startsträckan och få företagen flygfärdiga på sex månader. 30 av 32 SPIRA-deltagare hade önskat stöd efter projektets slut, främst i form av mentorer och kontakter med näringslivet. Deltagarna betonade också vikten av det personliga stödet som någonting mycket positivt. En av de främsta lärdomarna av projektet var att kontaktytor och ingångar till näringslivet är något som efterfrågas av nyföretagare.

Det finns studier som visar att småföretagare utrycker ett behov av kompetenshöjande aktiviteter
när det gäller förmågan att skapa och upprätthålla relationer med nätverk, samt kunskap om informations- och kommunikationsteknologi. Dessa faktorer anses avgörande för att kunna öka lönsamheten.

I dagsläget tillgodoses inte dessa behov av innovationssystemet, enligt vår bedömning. Nästa steg blir att överbrygga glappet i innovationsstrukturen och skapa stimulerande miljöer för entreprenöriell fortbildning och tillväxt.

Syfte

Projektet syftar till att stötta och kompetenshöja entreprenörer och därigenom skapa hållbara, konkurrens- och livskraftiga företag som står väl rustade för omvärldsförändringar. Genom en trestegsprocess riktar vi oss mot tjänsteföretagare inom kvinnodominerande branscher, den grupp av företag som har sämst överlevnadschanser idag. Det första steget är en kompetensutvecklande process med entreprenörens kvalitéer och kunskaper i fokus. Det andra steget är kunskapsöverföring genom mentorskap och det tredje är samverkan och nätverkande entreprenörer emellan.

Projektet riktar särskilt in sig på att öka överlevnadsgraden och säkra tillväxten hos de företag som tenderar att falla utanför ramarna i dagens innovationssystem, framför allt inom tjänstesektorn samt kulturella och kreativa näringar.

Vi fokuserar på individen bakom affärsidén och ger entreprenören de verktyg hon eller han behöver för att fortsätta driva och utveckla sitt företag. Genom individfokus snarare än att utveckla affärsidén skapar vi en varaktig investering i entreprenören. Om entreprenören skulle lägga ned sitt bolag för att satsa på andra affärsidéer följer den investering som gjorts i entreprenörskapet med till nästa företag.

Genom att skapa starka nätverk och uppmuntra företagssamverkan vill vi öka sammanhållningen entreprenörer emellan.Genom mentorskap med etablerade och erfarna entreprenörer i näringslivet stärker vi kunskapsöverföring generationer emellan i regionen.

Projektet syftar även till att stärka Västra Götalandsregionen i stort och skapa regional tillväxt genom ökat regionalt samarbeten. Vi vill verka för ökad rörlighet inom regionen och skapa fler kontaktytor entreprenörer emellan. Projektet syftar i förlängningen till att främja näringslivet och bidra till ett bättre näringslivsklimat.

Målsättning

Tre omgångar entreprenörer ska genomgå ett tre månader långt kompetenshöjande program. Varje omgång ska innehålla minst 60 entreprenörer (15 per ort) och totalt ska 180 entreprenörer ha vidareutvecklats i sin roll som företagare. Inom ramen för projektet kommer vi löpande att hålla individuell coachning med projektdeltagarna. Varje person som deltar skall genomgå minst fyra sådana vägledningstillfällen med Drivhuset eller med Coompanion.

Individens utveckling i sin roll som entreprenör ska vara mät- och uppföljningsbar. Ett mål är att de som genomgått processen ska ha ökat sin lönsamhet ett år från de att de avslutat sitt deltagande i projektet. Vi vill också öka företagets överlevnadsgrad för målgruppen jämfört med det motsvarande nationella snittet. Indikatorer som mäts i de kontinuerliga utvärderingarna är upplevd ökad kompetens inom delmomentet och attityder till företagssamverkan.

Utöver detta ska ett antal marknadsföringsaktiviteter genomföras. Aktiviteterna syftar till att marknadsföra projektet för målgruppen, och generera ett brett underlag för urvalet till programmet. Dessa aktiviteter ska utföras minst tre gånger per termin och varje gång nå minst 50 personer. Under de två aktuella åren kommer därmed totalt 600 personer, varav 400 kvinnor, omfattas av projektet. Mångfaldstänk kommer att genomsyra projekt i dess olika faser. Under projektet kommer det att föras statistik på antalet kvinnor, män och utomeuropeiska studenter som deltar i alla våra aktiviteter. Målet är att nå minst 400 kvinnor och 200 män.





Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Alla entreprenörer skall kunna vara en del av projektet. Vi använder oss av lokaler anpassade för funktionshindrade. För seminarier och andra evenemang har vi en kravlista med möjlighet till hörslinga, ramper och andra hjälpmedel som underlättar och möjliggör allas deltagande.

Jämställdhetsintegrering

Projektets målgrupp är inom fakulteter och branscher som idag har en svag eller ingen koppling till de traditionella innovationssystemens grundverksamhet. Entreprenörer i målgruppen är verksamma inom tjänstsektorn, ofta inom kulturella och kreativa näringar och det finns fler kvinnor än män inom målgruppen.

Som tidigare nämnts är detta en grupp som är mer utsatt och har lägre överlevnadsgrad än företag som drivs av män och inom industrinäringar.

Det primära målet med projektet är att stärka entreprenörer inom kvinnodominerade branscher.

Jämställdhetsaspekten är en viktig del av projektet och vi skall nå minst lika många kvinnor som män. Idag startas det fler företag av män än kvinnor men vi vill nå och stötta lika många kvinnor som män då vi anser att genom heterogenitet skapas mångfald och bättre resultat. Studier har visat på att det inte finns några skillnader mellan mäns och kvinnors företagande utöver branschval. Även att vi kommer att fokusera på tjänstesektorn inom främst kreativa och konstnärliga näringar ser vi att en mångfald av branscher ger projektet djup.

Vi tror inte att man skapar bättre förutsättningar för kvinnor genom särbehandling. Att exkludera män från projektet för att få fler kvinnor att starta företag tror vi är fel väg att gå. Målet med vårt projekt är att få fler livskraftiga entreprenörer. För att säkerställa och öka livskraften hos deltagarna kräver det en mångfald hos deltagargruppen framför allt i nätverksdelen av projektet.

Efter kartläggning av målgruppen och har vi sett att de ofta har behov av tillväxtverktyg så som marknadsföring, nätverkstekniker och varumärkesbyggande. Under konstruktionen av kursplan inom det första steget har detta tagits i beaktande och fokuserat på verktyg till tillväxt. Detta knyter också an till riktlinjerna för mentorskap och nätverk vilket också ökar deltagarnas kompetens i sin affärsmässiga relation till andra.

Samarbetspartners

  • Coompanion Göteborgsregionen

Deltagande aktörer

  • Drivhuset Högskolan Väst
  • Drivhuset i Borås
  • Drivhuset i Göteborg
  • Drivhuset Skaraborg

Kommun

  • Ale
  • Alingsås
  • Bengtsfors
  • Bollebygd
  • Borås
  • Dals-Ed
  • Essunga
  • Falkenberg
  • Falköping
  • Färgelanda
  • Grästorp
  • Gullspång
  • Göteborg
  • Götene
  • Halmstad
  • Herrljunga
  • Hjo
  • Hylte
  • Härryda
  • Karlsborg
  • Kungsbacka
  • Kungälv
  • Laholm
  • Lerum
  • Lidköping
  • Lilla-Edet
  • Lysekil
  • Mariestad
  • Marks
  • Mellerud
  • Munkedal
  • Mölndal
  • Orust
  • Partille
  • Skara
  • Skövde
  • Sotenäs
  • Stenungsund
  • Strömstad
  • Svenljunga
  • Tanum
  • Tibro
  • Tidaholm
  • Tjörn
  • Tranemo
  • Trollhättan
  • Töreboda
  • Uddevalla
  • Ulricehamn
  • Vara
  • Varberg
  • Vårgårda
  • Vänersborg
  • Åmål
  • Öckerö