Logotyp på utskrifter

Competence, innovation and flexicurity in West Sweden

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägareSjuhärads Kommunalförbund
KontaktpersonJohanna Sjöström
E-postjohanna.sjostrom@sjuharad.se
Telefonnummer033 -430 10 14
Beviljat ESF-stöd18 315 433 kr
Total projektbudget18 315 433 kr
Projektperiod2009-09-01 till 2011-08-31
RegionVästsverige
In English

Sammanfattning

Projektet förbättrar kunskaper och möjligheter för företag och stärker insikten om flexicurity. Anställdas ställning stärks och kommuner minskar sina kostnader för personer i arbetslöshet. Det holistiska angreppssättet ökar överlevnadschansen bland företagen och stärker varslades anställningsbarhet.

Bakgrund

Den rådande finanskrisen har påverkat Västra Götalandsregionen i en större utsträckning än många andra områden i landet. Den här ansökan är ett gemensamt projekt mellan kommunalförbundet Sjuhärad och Region Halland för att gemensamt ta sig an det ökade antalet varsel på ett effektivt och pragmatiskt sätt. Vi ser ett stort behov av att förbättra arbetstagarnas anpassningsförmåga genom utbildning och kompetenshöjande åtgärder. Många företag upplever att de genom kompetensutvecklingsinsatser kan stärka företaget, omplacera personal till andra avdelningar som presterar bättre och förbereda sig inför den dag konjunkturen vänder.

Kommunerna brister idag i hanteringen av den rådande situationen på arbetsmarknaden med ökade varsel inom en rad områden. Med en kombination av aktiva arbetsmarknadsåtgärder och fokus på livslångt lärande kan kommunerna bidra till ökad produktivitet och förbättrad kvalitet på arbetsplatserna. Man skall inte se projektet som ett kortsiktigt stöd till de enskilda företagen, den underliggande tanken i projektet är att skapa företag som har potential att anpassa sig i ett långsiktigt perspektiv. Morgondagens organisation för arbetsmarknadsinsatser måste vara en flexibel organisation som kan hantera konjunktursvängningar och anpassa sin organisation efter efterfrågan. Vi ser fördelar med ett intensifierat samarbete kommunerna emellan och vill föra in ett starkare inslag av omvärldsanalys och prognoshantering. Den här ansökan fokuserar på de drabbade företagen och parallellt med detta arbetas ett underlag för en EFS-ansökan rörande anpassning av flexicurity-modeller för kommunal och regional användning. Genom bättre verktyg för arbetsmarknadsinsatser kan vi satsa på kompetensutveckling som inte enbart gynnar det enskilda företaget eller individen utan även har en strategisk påverkan för vår region.

Deltagande aktörer har arbetat fram en plan för hur de skall kunna hantera krisen framöver. Följande önskemål och behov kom fram i företagsanalysen:

1. Förbättrad kunskap för etablering på nya marknader behövs. Minskad orderingång och i flera fall stark anknytning till bilindustrin har fått flera företag att efterfråga en breddning av sin verksamhet samt i förlängningen arbeta fram produkter riktade mot nya branscher.

2. Hållbar produktionsutveckling och tillväxtmöjligheter inom miljöbranschen. Ett konkret exempel är företag verkande inom byggbranschen som efterfrågar kunskapsåtgärder för att möta en stigande efterfrågan med miljöperspektiv.

3. Anpassning till en internationell marknad. Kompetensutveckling kring EU:s regelverk, möjligheter att vara med i internationella upphandlingar, förbättrade kunskaper om interkulturell kommunikation och språk öppnar för nya marknader. Vi vill arrangera en seminarieserie för deltagande företag i projektet som vänder sig till ledningsgrupper i respektive företag.
4. Skapa think tanks där företag i regionen eller inom samma bransch kan samordna och synliggöra positiva resultat.

5. Innovation och teknikutveckling kan bara åstadkommas i ett positivt och stärkande klimat. Genom att satsa på det livslånga lärandet skapar företag och anställda möjligheter till utveckling på lång sikt. Detta har både en social funktion och en strategisk funktion.

6. Stärka egenföretagandet och framförallt kvinnligt företagande. Alla kommuner är ense om att detta är en mycket viktig fråga där även Sverige ligger långt efter andra Europeiska länder i fråga om nystartande av företag. Under konferensen där vi talar om flexicurity-modellen och framtidens organisation för arbetsmarknadsåtgärder kommer deltagare från Danmark, Nederländerna och Tyskland. Dessa tre länder har redan kommit långt i sitt arbete med att skapa en mera flexibel och ändå trygg arbetsmarknad.


Varför behövs stöd från socialfonden?
Alla deltagande privata aktörer är företag som drabbats hårt av krisen. De är väletablerade företag som har en betydande inverkan på vår regions och kommunernas ekonomi. Alla deltagande kommuner påverkas negativt av krisen och besparande åtgärder såsom anställningsstopp och ersättningsstopp på vakanta tjänster har genomförts. Vidare har även projekt och investeringar skjutits på framtiden. Kostnaderna för samhället och den enskilda individen vid en ökad arbetslöshet är ett stort problem. ESF stöd ger inte enbart en välbehövd injektion för de enskilda företagen utan har ett väsentligt värde för hela regionen.

Syfte

Syftet med denna ansökan är att skapa möjligheter för företag att behålla varslad personal genom kompetensutvecklingsinsatser. Dessa insatser skall ge företagen möjlighet att inrikta sig på nya områden och skapa utrymme för innovativ utveckling. Dessutom skapar utbildningsinsatserna möjlighet för anställda i form av en ökad trygghet genom förbättrad anställningsbarhet. Om de varslade trots allt blir tvungna att lämna företaget till följd av krisen skall den extra kunskap de tillskansat vara av värde för en potentiell framtida arbetsgivare och därigenom skapa mervärde för den enskilda individen.
Utöver syftet att stärka företagen och arbetstagarnas situation finns ytterligare en viktig poäng. Vi vill skapa en flexibel samarbetsorganisation som hanterar arbetsmarknadsinsatser på ett effektivt sätt där vi drar nytta och lär av varandra samtidigt som vi kan arbeta på ett mer effektivt sätt.
Dessutom vill vi i enlighet med ESFs strategi främja de internationella kontakterna, främst inom EU, för företag i vår region och samtidigt stärka nätverkandet företagen emellan.

Målsättning

54 företag är med i detta projekt och målsättningen vi har är att alla de personer som erhåller kompetensutvecklingsstöd skall behållas inom företagen. Det finns inget intresse hos företagen att avsätta arbetstid för de anställda för utbildningsinsatser som inte på sikt kommer företaget till godo. Vår ambition är att projektet skall stärka banden mellan arbetstagare och arbetsgivare där det livslånga lärandet kan få en starkare roll inom företagen.
Näringslivschefer i respektive kommun kommer att ha en central roll som koordinatorer inom respektive kommun. Genom projektet stärks nätverket mellan näringslivskontoren i våra kommuner vilket blir en synergieffekt. Vi får en gemensam översikt av kompetensutvecklingsbehov och kan koordinera och handla upp utbildningstjänster mera effektivt vilket leder till kostnadsbesparingar. Genom projektet stärks ekonomin i vår region, samt även arbetet för hållbar och innovativ utveckling.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Det är viktigt för oss som kommuner att bidra till att fler personer med funktionsnedsättning får arbete och att tillgängligheten i samhället ökar. Detta önskar vi uppfylla genom att sprida våra idéer och dela med oss av vår kunskap och erfarenhet till företagen som är med i detta projekt. Inom kommunerna finns kompetens framförallt inom stadsbyggnadskontoren. Vi vill ta hjälp av dem i respektive kommun så att de kan hjälpa företagen genom att göra en inventering och identifiera brister. Inventeringen ligger sedan som grund för åtgärder för att eliminera enkelt avhjälpta hinder.
Sverige ska enligt den nationella handlingsplanen för handikappolitiken vara tillgängligt år 2010. Kommunernas policydokument kring tillgänglighet och jämställdhet skall spridas till projektdeltagarna för att öka informationen och kunskapen kring dessa två områden. Kommunerna skall dessutom ta ett aktivt ansvar i att informera om hur man med enkla medel kan öka tillgängligheten.

Jämställdhetsintegrering

Flera studier visar att företag som arbetar aktivt med jämställdhetsfrågor också går bättre. Att ta tillvara hela arbetskraften, både kvinnor och män, på bästa sätt är naturligtvis ekonomiskt. De flesta företag har också både kvinnor och män bland kunder och samarbetspartners.
Sverige har många förvärvsarbetande kvinnor men än så länge råder en tydlig könssegregering på arbetsmarknaden och framförallt inom den sektor våra företag är verksamma i.

Jämställdhetsarbetet måste bedrivas aktivt ute på företagen men trots att man akn se svagheterna och möjligheterna så kan det vara svårt att veta hur man skall gå till väga som enskilt företag

Hur kan vi i detta projket stärka jämställdheten och stödja företagen och de anställda?

Vi vill skapa mötesplatser där unga tjejer kommer i kontakt med mansdominerade yrken genom att erbjudas praktikplatser på företagen.

Förebildsrunda. Kvinnor i tillverksindustrin som är ute på skolor och informerar. I detta projekt ingår 54 företag och 682 av de anställda på dessa företag är kvinnor. Dessa resurspersoner vill vi engagera.

Kompetensutvecklingsmöjligheter för kvinnor på företagen. Vilka företag satsar mest på sina kvinnor? Utlysa tävling företagen emellan.

Låta företagen informera varandra om aktiva insatser för jämställdhet tex. generösa avtal som gör att fler pappor är hemma med barnen.

Nyföretagande bland kvinnor måste stimuleras och fler kvinnor bör uppmuntras till att ta över bestående företag. Vi vill i samarbete med företagarna och facken låta kvinnliga företagare berätta om hur de upplever företagarrollen under våra nätverksträffar.

Dessutom saknar många företag en handlingsplan för hur man kan arbeta med jämställdhet och KTH har tagit fram en handlingsplan för företag i IT sektorn (som ju också är en mansdominerad sektor). Denna handlingsplan skall arbetsgruppen revidera och uppdatera efter de behov som vi ser i vår region och i vår sektor och presentera på en nätverksträff. Kopplingen tillväxt och jämställdhet skall belysas ytterligare!

Transnationellt samarbete

Kompetensutveckling sker på många sätt och på olika nivåer. I en global ekonomi ökar vikten av kunskap om internationellt samarbete och därför vill vi erbjuda företagsledare och ledningsgrupper möjligheten att ta del av en seminarieserie i fem delar inom följande tematiska områden: "Möjligheter inom EU, EU:s program och upphandlingsmöjligheter för svenska företag", "Export inom och utom Europa", "Erfarenhetsutbyten och kulturella skillnader i en internationell värld", "Tema Asien" och "Tema Amerika". Den del som behandlar om EU och EU:s program och upphandlingsmöjligheter vill vi arrangera i samarbete med West Sweden och i den ingår ett studiebesök till Bryssel för 20 personer. (som vi vill genomföra två gånger så att 40 personer kan få möjlighet att delta). Vi vill stimulera svenska företag till att se de upphandlingsmöjligheter som finns inom EU och stärka samarbetet mellan kommuner och företag genom samarbeten i olika EU program.
EU:s arbete kring flexicurity är något som vi med intresse följt och har ambitioner att utveckla. Olika Europeiska länder har olika skydd vad gäller anställningsformer men enligt jur.dr. Mia Rönnmar talar mycket för att arbetstagarens trygghet inte enbart handlar om fast anställning och anställningsskydd utan om tryggheten att vara anställningsbar. Just detta, hur man som arbetstagare har tillgång till kompetensutveckling, tror vi kan vara nyckel till framgång för företagen och här vill vi se hur andra länder går tillväga. Vi vill därför bjuda in Europaparlamentariker från arbetsmarknadsutskottet, ett antal företagare och fackliga representanter till en konferens för att få insikt i hur företag och offentlig sektor tillsammans kan skapa en attraktiv, välmående och konkurrenskraftig arbetsmarknad. Eftersom vi är många som vill ha mer kunskap inom detta område tror vi att det är bättre att bjuda hit talare och debattörer istället för att själva resa ut.

Samarbetspartners

  • Kommunledning
  • Marknad Varberg
  • NÄRINGSLIV ULRICEHAMN AB
  • Regionkansliet
  • Ulricehamns kommun, Vård och omsorgsförvaltningen

Deltagande aktörer

  • ABAS PROTECT AB
  • AKTIEBOLAGET LUDVIG SVENSSON
  • ALMEDAHLS AB
  • Autotube AB
  • BENDIRO PROFILE TECH AB
  • Bogelack AB
  • BUSSAR BORÅSFABRIKEN
  • Dalums Mekaniska AB
  • DOORIA KUNGSÄTER AKTIEBOLAG
  • ELMO LEATHER SWEDEN AB
  • Emballator Ulricehamns BleckAB
  • Eson Pac AB
  • EUROPEAN HOUSE OF BEDS SWEDEN
  • Faiber Plast AB
  • Finstansteknik i Ulricehamn AB
  • Haglund Industri AB
  • Hanells industrier
  • IRO AB
  • KABETEX KULLAGER & TRANSMISSIO
  • Kasthall Mattor & Golv AB
  • LIDECO I DALSTORP AKTIEBOLAG
  • MASTEC COMPONENTS AB
  • NEXANS IKO SWEDEN AB
  • Precomp Solution
  • Seger Europé AB
  • TRÅD & FORM I MARK AB
  • UBAB Ulricehamns Betong AB

Kommun

  • Borås
  • Falkenberg
  • Marks
  • Svenljunga
  • Tranemo
  • Ulricehamn
  • Varberg