Logotyp på utskrifter

Bumerang - åter till arbete

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareABF Syd Halland
KontaktpersonErik Jansson
E-posterik.jansson@bumeranghalland.se
Telefonnummer0727-115722
Beviljat ESF-stöd7 805 481 kr
Total projektbudget16 476 132 kr
Projektperiod2011-08-01 till 2014-12-31
RegionVästsverige
In English

Sammanfattning

Utanförskap präglar många människors liv, inte minst de med funktionshinder. Från regeringens och berörda myndigheters sida betonas värdet, både för individen och för samhället, att meningsfulla arbeten skapas för alla oavsett arbetsförmåga. Målsättningen hos projekt Bumerang är att genomföra en reell breddning av arbetsmarknaden för att skapa en nisch där funktionshindrade utan 100 % kostnadstäckning genom exempelvis rehab-ersättningar, ges möjlighet att arbeta i arbetsintegrerande sociala företag vars intäktssida delvis täcks av betalningar från kunder. Projektet omfattar totalt 120 deltagare som genomgår en trestegsmodell med inledande kartläggning av nuläge samt hur individen ser på socialt företagande utifrån sina egna styrkor. Därefter följer en teoretisk och praktisk del där deltagaren tillsammans med andra i projektet samt företag, successivt jobbar fram sin idé. Den tredje fasen innebär att denna idé förverkligas och erbjuds kunder. Projektägare är ABF SydHalland.

Bakgrund

Utanförskap präglar idag många människors liv. Inte minst gäller detta personer med funktionshinder. Från såväl regeringens som berörda myndigheters sida betonas att det är av stort värde både för individen och för samhället att meningsfulla arbeten skapas för alla som vill arbeta trots begränsad arbetsförmåga. Svårigheterna att etablera sig på arbetsmarknaden kan vara av olika karaktär. Funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga är en av dessa. Ett socialt företag med större betoning på rehabilitering är ett konkret och konstruktivt sätt på vilket detta kan ske.

I regeringsbeslut N2010/1894/ENT definieras ett arbetsintegrerande socialt företag som ett företag som bland annat driver näringsverksamhet, producerar och säljer varor och/eller tjänster, med övergripande ändamål att integrera människor som har stora svårigheter att få och/eller behålla ett arbete. Fokus ligger mer på rehabilitering och vidareslussning till annat arbete eller studier än på konventionella drivkrafter så som vinst.

Karaktäristiskt för de sociala företagen är att deras ursprung finns i ett behov som varken tillgodosetts av den offentliga eller den privata sektorn. Genom samarbete mellan den privata, offentliga och ideella sektorn finns möjligheter för personer som står långt från arbetsmarknaden att bli delaktiga i sin egen rehabilitering, utveckla den egna arbetsförmågan, bli delaktig i att driva företag och att delta i samhällslivet. För samhället är investeringen i ett socialt företag inte bara en investering i livskvalitet och hälsa för individen, utan kan också vara samhällsekonomiskt lönsamt.

Detta är grunden och ursprunget för projekt Bumerang – åter till arbete.

2007 infördes Jobb och Utvecklingsgarantin, fortsättningsvis förkortad JOBEN, som en ersättning för den tidigare Aktivitetsgarantin. De arbetssökande erbjuds att delta i aktiviteten Joben efter att deras A-kasse dagar tagit slut. Detta sker normalt efter 300 ersättningsdagar. De som accepterar, vilket i stort sett alla gör, erhåller då aktivitetsersättning som är samma belopp som den tidigare A-kasse ersättningen. Tanken bakom Joben, som är indelad i tre faser, är att under de två första faserna som tillsammans är 450 dagar, ska deltagarna bättra på sina CV och bli coachade för att finna ett arbete eller praktik. De kan även erhålla relevant arbetsmarknadsutbildning.

Fas 3 inträffar efter 450 dagar och den arbetslöse ska då erbjudas en meningsfull sysselsättning. Sysselsättningen kan ske både i det privata näringslivet som i det offentliga men får ej vara ordinarie arbetsuppgifter. Anordnarna erhåller 225 kronor om dagen till arbetsledning, skyddskläder med mera. Anvisningen till sysselsättningen kan vara på upp till 2 år, efter 2 år ska beslutet omprövas och en fortsatt anvisning kan ske, men hos en annan anordnare. En effekt av fas 3 kan vi se redan idag. Föreningar som idag har lönebidragsanställda ersätter dessa med deltagare från fas 3 då deras lönebidragsanställda går i pension eller slutar av andra orsaker. En person i fas 3 ger föreningen 225 kronor om dagen. Detta till skillnad från lönebidragsanställning som kostar föreningen i normalfallet 10 – 20 % av lönesumman.

I januari 2010 fanns det totalt i landet 67 000 personer inskrivna i Joben varav 767 i Halmstad. I januari 2011 fanns 89 000 inskrivna nationellt i Joben varav 993 i Halmstad, en ökning med över 200 personer trots att arbetsmarknaden förbättrades under 2010.

I åldrarna 18 – 29 år fanns det i januari 2010 totalt 89 personer inskrivna i Joben i Halmstad.
Januari 2011 hade dessa ökat till 197 personer med en liten övervikt av män. Statistiskt sätt är de flesta av dessa nu på väg mot fas 3 om inget radikalt händer på arbetsmarknaden.

När det gäller inskrivna i fas 3 uppgår dessa nationellt till ca 26 000 personer och i Halmstad till 330 personer varav 106 har någon form av funktionshinder. Av de totalt 993 inskrivna i samtliga faser av Joben i Halmstad januari 2011, hade över 200 någon form av dokumenterad funktions nedsättning.

Individer med funktionshinder i Joben har många gånger inte bara de 300 dagarna med A-kasseersättning samt de 450 dagarna i Joben bakom sig utanför den ordinarie arbetsmarknaden, utan de har även gått ut och in i olika åtgärder under flera år.

Såväl statistik som analyser från arbetsförmedlingen prognostiserar att gruppen funktionshindrade i fas 3 kommer att öka och därigenom även utanförskapet för denna grupp. Det är denna grupp funktionshindrade i Joben, primärt de som redan befinner sig i fas 3, som projekt Bumerang i första hand vänder sig till.

En av de tänkbara anledningarna till ökningen av inskrivna i fas 3 av Joben är att arbetsgivarna många gånger föredrar att anställa de nyarbetslösa och har en mer tveksam inställning till personer som varit arbetslösa en längre tid trots de ekonomiska stöd vid anställning som dessa för med sig. För dessa grupper förvärras situationen än mer av det faktum att även om arbetsmarknaden skulle förbättras radikalt, kommer det precis som i tidigare högkonjunkturer finnas en betydande restarbetslöshet kvar. Sannolikt kommer arbetslösheten bland de funktionshindrade, projektets målgrupp, att vara betydligt högre än deras andel av arbetskraften.

Själva grunden för ett företag är att en vara, tjänst eller upplevelse produceras som tillfredställer någon annans behov och denna någon är beredd att betala för tillfredställelsen. Så är även fallet för det arbetsintegrerande sociala företaget. Det är därför viktigt att kundbasen finns och att den är reell. För de företag deltagarna i projekt Bumerang kan tänkas starta är två viktiga kundsegment det privata näringslivet och privatpersoner. Samtidigt är kommunen och de kommunala bolagen en kanske än viktigare kundgrupp. Inför författandet av denna ansökan har vi därför haft möten med Carl Fredrik Graf samt Anders Rosén, ordförande respektive vice ordförande för Kommunstyrelsen i Halmstad. Båda dessa har ställt sig positiva till att i de så kallade planeringsdirektiven för 2012 skriva in att kommunens förvaltningar och dess bolag ska samverka med sociala företag. Arbetet med att skriva dessa direktiv pågår och direktiven beslutas vid kommunstyrelsens möte i mitten av mars 2011. Projektet har vidare diskuterat frågan om gränssnittet mellan socialt arbetsintegrerande företag och kommunens arbetsmarknadsarbete med ordföranden för utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, Dag Hultefors. Även vid dessa samtal betonade kommunen vikten av en bred samverkan för att hitta lösningar till stöd för individerna i den utsatta gruppen funktionshindrade i Joben.

Med denna samsyn och de öppningar den för med sig, planerar projektet för att tillsammans med deltagarna hitta möjligheter att pröva deltagarnas olika färdigheter inom områden där både privata och kommunala kunder finns. Allt med beaktande av att arbetsuppgifterna ska vara något utöver ordinarie verksamhet som ändå kan skapa ett mervärde om det utförs.

Det arbetsintegrerande sociala företaget är organisatoriskt fristående från offentlig verksamhet. Organisationsformen kan vara ekonomisk förening, ideell förening, kooperativ, stiftelse eller aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning. Idag finns det endast 2 sociala företag inregistrerade i Halland ett i Kungsbacka och ett i Varberg. I Halmstad finns inget.

Många av de tidigare projekt som riktat sig mot gruppen långtidsarbetslösa funktionshindrade, har haft olika former av rehabiliteringsersättningar etc som förutsättning för framgång. Något reell ökning av arbetskraftsutbudet har det inte varit fråga om.

Det är just detta som projektet avser att skapa. En ny modell, Bumerangmodellen, som ska bredda arbetsmarknaden för funktionshindrade genom reella arbetstillfällen i arbetsintegrerande sociala företag.

Syfte

Projektets syfte är att ur ett mer långvarigt perspektiv bilda sociala företag, som till skillnad från en traditionell arbetsmarknadsåtgärd, kan erbjuda deltagarna ett lönearbete som ska vara långsiktigt.

Projektet kommer att arbeta fram en ny modell för att integrera funktionshindrade långtidsarbetslösa på arbetsmarknaden – Bumerangmodellen. Genom att fokusera mot socialt företagande som inte har exempelvis rehabiliteringsersättningar som ekonomisk förutsättning, avser projektet visa på de möjligheter som finns.

Parallellt med att arbeta med deltagarna och deras utvecklingsprocesser, kommer därför projektet även att arbeta för att skapa en syn bland presumtiva kunder som medger att de arbetsintegrerande sociala företagens intäktssida till viss del täcks genom betalningar från kunderna.

Målsättning

Projektets målsättningar är att:

-Den övergripande målsättningen är att skapa en reell breddning av arbetsmarknaden för att skapa en nisch där funktionshindrade utan 100 % kostnadstäckning genom exempelvis rehabiliteringsersättningar som ekonomisk förutsättning, kan ges möjligheter att driva och arbeta i arbetsintegrerande sociala företag vars intäktssida till viss del täcks genom betalningar från kunderna.

-Bidra till integrering av personer ur den aktuella målgruppen på arbetsmarknaden genom verksamhet fokuserad på socialt företagande

-I nära samverkan med exempelvis det lokala näringslivet, föreningslivet samt kommunala förvaltningar hitta vägar att sammanlänka projektdeltagarnas kapacitet och framtida potential med reella behov och utvecklingsmöjligheter

För såväl löpande som vid avslutat projekt kunna mäta att vi är på rätt väg mot de övergripande målsättningarna har vi satt upp följande mer konkret tidssatta och mätbara mål:

Våra mätbara mål är:

-Att under projekttiden rekrytera en grupp om 40 deltagare 2011, en grupp om 40 deltagare 2012 samt en grupp med 40 deltagare 2013. Målet visar på i vilken utsträckning projektet lyckas kommunicera och rekrytera deltagare utifrån deras egna förutsättningar bland annat vad gäller språk. Genom att målet i sig är uppdelat på tre tidsperioder kan vi justera löpande om det skulle visa sig att vi initialt inte ligger i fas för full måluppfyllnad. Indikatorn är antal individer som anvisas till projektet.

-Att vi har en jämn könsfördelning mellan män och kvinnor bland deltagarna i projektet. Målet kan måhända te sig som en självklarhet. Rent statistiskt är dock situationen sådan att det finns fler män än kvinnor i gruppen funktionshindrade långtidsarbetslösa. Detta gör att vår målsättning med lika antal män och kvinnor i deltagargruppen i sig motverkar den trefaldiga diskriminering långtidsarbetslösa funktionshindrade kvinnor många gånger upplever.

-Att minst 90 % av deltagarna upplever att projektet väl eller mycket väl lyckats anpassa innehåll och form efter deras situation så som varandes långtidsarbetslösa funktionshindrade. Målet avser att dels ge projektet kvitto på att en av grundbultarna, funktionsnedsättning, behandlats och inkorporerats på ett deltagaranpassat sätt i verksamheten. Indikatorn fungerar på så sätt även som ett viktigt kvitto på att projektet utifrån deltagarnas situation lyckats.

-Att Bumerangmodellen uppmärksammas vid minst ett seminarie inom EU samt att Halmstads vänorter intresserar sig för modellen. Indikatorn i sig kan verka föga utmanande för projektet men vi ser det som ett kvitto på att det löpande transnationella arbete vi kommer att genomföra i projektet, nått fram till rätt mottagare samt att det på ett tydligt sätt pekat på modellens styrkor och potentialer.

-Att Bumerangmodellen stimulerar till att det i minst fyra av de sex undergrupperna startas arbetsintegrerande sociala företag. Målsättningen för projektet är att skapa en reell breddning av arbetsmarknaden för att skapa en nisch där funktionshindrade utan 100 % kostnadstäckning genom exempelvis rehabiliteringsersättningar som ekonomisk förutsättning, kan ges möjligheter att driva och arbeta i arbetsintegrerande sociala företag vars intäktssida till viss del täcks genom betalningar från kunderna. Detta mål mäter på ett tydligt sätt om vi lyckas och tjänas på så sätt även som indikator för projektets övergripande målsättning.

Antalet företag kan vara fler än två och organisationsformen kan vara kooperativ, ideell förening, stiftelse eller aktiebolag med särskild vinstudelningsbegränsning.


Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Projekt Bumerang vänder sig till personer med funktionshinder. Bra tillgänglighet är därför en grundförutsättning. Som utgångspunkt har projektet de ambitioner och mål som finns uppsatta i kommunens handlingsprogram samt genom Handisam, Myndigheten för handikappolitisk samordning. Samtliga projektmedarbetare åläggs att läsa in dessa program och utifrån dessa kommer såväl det grundläggande planeringsarbetet, som det löpande tillgänglighetsarbetet att genomföras. Den plan för arbetet som projektet utgår från delar in tillgänglighetsarbetet i fyra områden. Fysisk, verksamhetsmässig, kommunikativ samt informativ tillgänglighet.

Fysisk tillgänglighet
När det gäller projektets lokaler är dessa fullt anpassade för tillgänglighet. Lokalerna, med adress Enslövsvägen 36-38, används idag av ABF för utbildningsverksamhet som bland annat riktar sig till funktionshindrade. Även möbler och övrig utrustning så som exempelvis datorer, är anpassade ur ett tillgänglighetsperspektiv. Som en naturlig del av samverkan med arbetsförmedlingen kommer projektet att arbeta tätt ihop med arbetsförmedlingens specialister som har som sitt uppdrag att arbetsanpassa arbetsplatser och i övrigt arbeta med funktionshindrade.

Verksamhetsmässig tillgänglighet
Tillgänglighetsperspektivet kommer helt naturligt att följas upp i såväl styrgrupp som i projektgruppen. Inte minst är den input som deltagarna själva ger viktig för ett levande och konstruktivt anpassat projekt. Som en konkret del av den verksamhetsmässiga delen av tillgänglighetsarbetet ingår externa föreläsningar kring konkreta tillgänglighetsproblem och hur dessa kan motverkas. Då projektet syftar till att stimulera starten av sociala företag, kommer även tillgänglighetsaspekten utifrån företagets synvinkel att beröras grundligt.
Den verksamhetsmässiga tillgängligheten är även en aspekt i den uppföljning och utvärdering som kommer att ske i projektet. Vad gäller uppföljningen, kommer tillgänglighetsperspektivet att vara en stående punkt på mötesagendan inom projektgruppen. Tillgänglighetsarbetet ingår även som en grundsten i det arbete i projektet som ska utvärderas för ett mer strategiskt lärande, något som kommer att påverka val av extern utvärderare.

Kommunikativ tillgänglighet
Delar av arbetet i Bumerang rör att arbeta med socialt företagande. Viktigt för projektet är att försäkra oss om att samtliga deltagare kan ta del av och aktivt delta i all kommunikation under projektet. Det ligger i sakens natur att ett företag på något sätt måste kommunicera sina erbjudanden till presumtiva kunder. Förståelsen för och förmågan till kommunikation är därför viktig. För projektets del är det även viktigt att Webbsidan och grupper på sociala medier är skapade på ett så deltagarvänligt sätt som möjligt, inte minst då dessa är tänkta som arbetsverktyg i projektet.

Informativ tillgänglighet
När det gäller informativ tillgänglighet, det språk och form vi använder i projektet, kommer vi även här att beakta att det sker på en nivå som anpassas efter deltagarnas behov och färdigheter. Projektet kommer att försäkra sig om att all information inför och under projektet når ut till dem som det berör. Beroende på deltagarnas specifika förutsättningar, har projektet möjlighet att som komplement till projektmedarbetarnas egna kompetenser, ta in extern kompetens kring bland annat dyslexi och fysiska funktionshinder.

Jämställdhetsintegrering

Utifrån de jämställdhetspolitiska målen kommer projektet att verka för en jämn fördelning av deltagare med hänsyn till kön som står i proportion till den konkreta situationen i Halland. I samtliga delar i såväl planeringsarbetet, rekryteringsfasen som under genomförandeperioden kommer vi bland annat genom föreläsningar, studiebesök och diskussioner att belysa jämställdhet. En grundläggande strävan i projektet kommer att vara att verka för att bryta typiska könsbetingade yrkesmönster. Exempel på konkreta aktiviteter vi planerar att genomföra är att knyta kontakter med de ambassadörer för kvinnligt företagande regeringen utsett i Halland. Överhuvudtaget tror vi på kraften i det goda exemplet, inte minst för de grupper detta projekt kommer att arbeta med. Vi kommer därför att bjuda in till samverkan med existerande företagarnätverk samt bygga ett mentorsnätverk.

Jämställdhetsperspektivet ska belysas i alla former av strategisk och operativ påverkan, både under och efter projektet. Projektets arbete med jämställdhetsintegrering ska framgå av all skriftlig och muntlig information. Mottagare som denna information kommer att riktas till är bl.a. deltagare, politiker, beslutsfattare och handläggare inom samverkansparterna, arbetsgivare och andra personer inom företagsnätverk, massmedia, samverkansparter och övriga externa intressenter.

Projektpersonalen ska vidare arbeta målinriktat för att se till att kvinnor och män har samma möjligheter att tillgodose sig projektets insatser. I den händelse att så visar sig inte vara fallet, ska projektpersonalen omedelbart vidta åtgärder för att förbättra situationen.

Projektledaren ansvarar för jämställdhetsintegreringen i projektet. I samtliga arbetsbeskrivningar kommer frågan om jämställdhetsintegrering att tas med och vid löpande möten och avrapporteringar kommer jämställdhetsintegreringen att vara en stående punkt.

All löpande statistik och information kring deltagarna ska vara könsuppdelad, något som ger projektpersonalen möjlighet att direkt förbättra projektets jämställdhetsarbete. Utifrån projektpersonalens löpande möten, ska dessa lärdomar omsättas i praktiken så att jämställdhetsarbetet i projektet utvecklas och förbättras utifrån deltagarnas individuella utveckling.

I projektets avslutande analys och rapport kommer jämställdhetsintegrering att utgöra ett eget kapitel. Fokus kommer att vara på hur vår process påverkat deltagande individer och de de resultat och effekter deras arbete givit upphov till. Målet är att besvara frågorna vad har varit bra samt vad kunde ha gjorts bättre, samt på ett lättförståligt sätt redovisa detta exempelvis för andra som är intresserade av att bedriva liknande projekt.

Transnationellt samarbete

Projektet avser bygga en ny metod för att integrera långtidsarbetslösa funktionshindrade på arbetsmarknaden genom socialt företagande som inte i sin helhet är beroende av offentligt stöd i olika former. Av stort intresse för projektet är därför såväl nationella som internationella exempel på projekt som lyckats eller misslyckats med verksamhet inom vårt område. När det gäller internationella aspekter kommer vi att samverka med de vänorter som Halmstad har. Dessa är Oltzyn i Polen samt Asti i Italien.

Arbetsförmedlingen i Halmstad har tillsammans med Region Halland bedrivit ett par projekt med dem bla ett projekt för funktionshindrade ungdomar som erhöll en multimediautbildning parallellt med en utbildning i Halmstad. Sociala företag är en stor del av den offentliga verksamhet tex i Italien. Projektet skulle med all sannolikhet ha en hel del att lära av dessa företag i Italien och även Oltzyn skulle säkert vara intresserade av att se och pröva sociala företag i Oltzyn.

För att ytterligare stärka den transnationella kopplingen kommer projektet genom sin samverkansorganisation Klassmorfar i Halland, även att samverka med nätverket EMIL, European Map of Intergenerational Learning,

Natverket EMIL anvander sig av sina partners för att skapa ett larande natverk av organisationer i Europa med fokus pa larande. Kontaktperson på EMIL är Fil.dr. Ann-Kristin Boström

Samarbetspartners

  • Stiftelsen Högskolan i Jönköpi

Kommun

  • Halmstad