Logotyp på utskrifter

Barns rättigheter- vuxnas skyldigheter

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägareBarn och Ungdomsenheten
KontaktpersonGunilla Engberg
E-postgunilla.engberg@lundby.goteborg.se
Telefonnummer0707-854755
Beviljat ESF-stöd4 455 451 kr
Total projektbudget4 455 451 kr
Projektperiod2010-05-01 till 2012-04-30
RegionVästsverige
In English

Sammanfattning

Barn riskerar ofta att diskrimineras på grund av ålder, då professionella vuxna inte har tillräckliga kunskaper om barns rättigheter. I projektet utbildas anställda inom skola, socialtjänst, åklagare och polis, för bättre samverkan och kunskap kring barns rättigheter och barnkonventionen.

Bakgrund

Barn och ungdomar är en grupp som ofta diskrimineras på grund av ålder. Deras åsikter och behov riskerar att hamna i skymundan av vuxnas behov. Barn och ungas vardag är i stor utsträckning beroende av det bemötande de får och de beslut som fattas i stadsdelens verksamheter. Skolan, fritiden och olika typer av stöd till barn och familjer är viktiga för barn och unga. Där behövs att proffessionella vuxna som möter barn har goda kunskaper om barns rättigheter så de kan bevaka barnens intressen så att de inte utsätts för diskriminering på grund av ålder.

Tidigare genomförd förstudie har fokuserat på barn och unga i behov av skydd och stöd. Eftersom partnerskapet i genomförandet breddats, finns nu även fokus på barn inom skolverksamhet.
Av tradition styrs barns och ungdomars rättigheter av ett vuxet perspektiv. Men både barnkonventionen och svensk lagstiftning innebär att ett barnperspektiv ska beaktas i alla frågor som rör barns och ungdomars situation. Barnperspektivet innebär också att barn och ungdomar ska få komma till tals, och att deras åsikter ska bli hörda.
Genom att anlägga ett barnperspektiv kan beslut med bättre kvalitet fattas, vi kan bättre förebygga problem och befintliga resurser används effektivare.

Förstudien har visat att problem att möta barns behov till stor del beror på bristande samverkan. Barn tenderar att "falla mellan stolarna" och får inte det stöd som de har rätt till. Genom samverkan mellan inblandade parter kan barnens behov bättre tillgodoses. Förstudien visade tydligt behov av att implementera barnkonventionen i verksamheter som möter barn och behov av att kompetensutveckla proffessionella inom skola, socialtjänst och polis kring barns rättigheter för att motverka diskriminering mot barn på grund av ålder.

I projektet ligger fokus på Barnkonventionens artiklar. De kan sägas sammanfatta barns rättigheter och vuxnas skyldigheter. I projeketet kompetensutvecklas vuxna kring barns rättigheter, så att de lättare kan ingripa och påverka skeendet om barn riskerar att diskrimineras på grund av ålder.

GENOMFÖRANDE
Utifrån den genomförda förstudien har vi kunnat konstatera ett utbildningsbehov i barnkonventionen. Anställda i våra verksamheter har också uttryckt önskemål om kunskap i metoder och modeller om hur man arbetar med barnet i fokus i respektive verksamhet.
Sedan förprojekteringen har ytterligare aktörer knutits till projektet i form av BUP och Familjerätten. I förstudien togs kontakter med en projketidé inom Daphneprogrammet, på liknande tema. Detta samarbete resulterade i att den projektidén anslöt sig till vårt genomförandeprojekt istället för att gå in med en Daphenansökan. Detta innebär att ytterligare två stadsdelar- Gunnared och Tynnered ingår i genomförandet. Projektet har därefter formats utifrån gemensamma tankar kring att utveckla former för samverkan, och att öka vår kunskap om barns rättigheter så att barns intresse och behov kommer i centrum.
Eftersom genomförandet bygger på de olika behovsbilder som identifierats i förstudien och under förarbetet med "Daphneidén", har vi en bred gemensam bas, i det att vi vill fokusera på att öka vår kompetens i samverkan och vår kompetens kring barns rättigheter. När det gäller själva tillämpningen, kommer vi göra lokala anpassningar, så att samverkanskunskapen och barnrättskunskaperna sätts i rätt sammanhang. Detta innebär att vi genomför gemensamma storkonferenser, men har lokala metodgrupper och lokala utbildningsinsatser - som sedan möts över gränserna för ett ökat gemensamt lärande.

UPPLÄGG:
Gemensamma storkonferenser
Vid de gemensamma storkonferenserna kommer samtliga anställda i deltagande parters verksamheter att bjudas in. Utöver en gemensam uppstartskonferens med utbildning i barnkonventionen och en avslutande utvärderings- och spridningskonferens kommer 3 st storkonferenser att hållas. Konferenserna kommer att förläggas som heldagar, där förmiddagarna består av tematiska föreläsningar/utbildning, och eftermiddagarna ägnas åt diskussioner i tvärgrupper. Dagarna skapar kontaktytor mellan deltagande partners, och säkerställer att erfarenhetsutbyte sker. För vidare information om storkonferenser- se aktivitetsplanen. Inbördes ordning på de tematiska storkonferenserna kan komma att justeras.

Metodgrupper
2 metodgrupper bildas. Dessa består av 8-12 personer från respektive stadsdel som fungerar som implementeringsbärare. Grupperna ses tre gånger/termin varav två möten är interna, och ett möte sker i metod-tvärgrupper för att utbyta erfarenheter. Syftet med metodgrupperna är att:
1. Fördjupa kunskaperna om barnkonventionen
2. Klargöra arbetsplatsernas/metodgruppernas konkreta arbetssätt och arbetsmetoder
3. Fördjupa kunskaper om för arbetsplatserna relevanta metoder och arbetssätt.
4. Relatera arbetsplaternas/metodgruppernas konkreta arbetssätt och metoder till barnkonventionen.
Metodgrupperna leds av erfarna metodhandledare, som handlas upp inom projektet.

Grupperna tar del av lokala utbildningsinsatser - utifrån den deltagande verksamhetens problembild och behov - och här möjliggörs fördjupade diskussioner kring de teman som behandlats på storkonferenserna. Samtidigt ska metodgrupperna vara ett forum där lokala frågeställningar kan lyftas. Personerna som sitter i metodgrupperna består företrädesvis av arbetsledande personer från olika verksamheter, och har till uppgift att föra ut nyvunnen kunskap och relevanta diskussionsämnen till sina respektive verksamheter.
Målet med arbetet i metodgrupperna är att det konkreta arbetet ska bygga på barnkonventionen och på ett barnperspektiv. Arbetet i grupperna dokumenteras för att möjliggöra utvärdering,
Samtliga metodgrupper kommer att bestå av personer från olika verksamheter. Gruppernas fokus kommer dock att se olika ut och utbildning i olika metoder/arbetssätt kommer att krävas. Gemensamt för samtliga grupper är behovet av samverkan för att klara av att leva upp till barnkonventionens artiklar. Fokus för respektive metodgrupp redovisas nedan:

Tynnered
I metodgruppen ingår Individ och familjeomsorg, skola och Psykologenheten Väster (inom ramen för elevhälsoarbetet). Personal tar del av utbildningsinsatser som erbjuds kring barnkonventionen och kring barnperspektivet. Verksamheterna prövar och utvecklar metoder för samverkan och hur man bemöter barnen. Tre skolor i Tynnered har knutits till projektet. I Storbritannien har UNICEF startat Rights Respecting School Award (RRSA) för att hjälpa skolor att integrera barnkonventionen i arbetet. Det har visat sig ge goda resultat och 800 skolor i Storbritannien har genomgått detta. Inom denna grupp vill vi pröva RRSA på aktuella skolor - barnkonventionssäkra skolan. UNICEF Sverige har kontaktats under projektutvecklingsfasen och är intresserade av ett samarbete. Metoden kopplar samman teori och praktik för att barnkonventionssäkra verksamheten och är ett konkret och beprövat sätt att göra barn deltaktiga, få ansvar och bli stärkta vilket motverkar diskriminering av barn på grund av ålder.

Lundby & Gunnared
Stadsdelarna Lundby och Gunnared har valt att samarbeta i en metodgrupp, med fokus på arbetet med bemötandet av utsatta barn. I metodgruppen ingår representanter från flera verksamheter, som behöver samverka kring barn och unga i behov av skydd och stöd. Representanter från Barn och ungdomsenheten i Lundby, Familjehemsenheten, Resursenheten barn och unga, samt Barn- och familjeenheten i Gunnared tillsammans med polisen, Barnhuset, Utväg, Bojens barnstödsverksamhet, familjerätten, Bup och BBIC-samordningen i Göteborg arbetar gemensamt för att på så sätt bäst tillgodose barn och ungas behov så att de inte hamnar mellan stolarna.
Det är av högsta vikt att de professionella som möter dessa barn har goda kunskaper om barns rättigheter och kan bevaka barnens intresse så att de inte utsätts för diskriminering på grund av ålder. Metoder och modeller i exempelvis barnsamtal ska gemensamt utbytas och utvecklas.

Syfte

Det övergripande syftet med projektet "Barns rättigheter- vuxnas skyldigheter" är att införa ett barnperspektiv i alla frågor som rör barn och unga inom deltagande verksamheter. Detta görs genom att implementera barnkonventionen och genom att införa metoder och arbetssätt där barns röster tas tillvara. Samverkan är en förutsättning för att barnperspekivet ska få full genomslagskraft.

I förstudien har representanter för socialtjänsten, polisen, Barnhuset, BBIC-samordnaren i Göteborgs stad, Utvägs barn-kvinnosamordnare, Bojens stödverksamhet vid våld i nära relationer, familjerätten och BUP deltagit. Dessa aktörer arbetar alla för att hjälpa och stödja utsatta barn. Eftersom förstudien visade ett behov av gemensam kompetensutveckling kring barnrättsfrågor, och vikten av fördjupad samverkan för att motverka diskriminering på grund av ålder, syftar genomförandet till att öka kunskapen, prova metoder och arbetssätt för att utveckla ett barnperspektiv och för att barnkonventionssäkra deltagande verksamheter.

I genomförandeprojektet får professionella som arbetar med barn - utsatta barn eller barn som riskerar att fara illa, samt barn i skolmiljö - kompetensutveckling kring barns rättigheter. De får konkreta verktyg och metoder för att säkerställa att barns behov tas till vara, så att de inte diskrimineras pga ålder. Genom att samtidigt kompetensutveckla alla chefer i de deltagande stadsdelarna, syftar projektet även till att skapa en strategisk påverkan hos deltagande aktörer, så att personalens nyvunna kunskaper ska kunna tillgodogöras på bästa sätt inom organisationerna.

Målsättning

Projektet syftar till att öka yrkesverksammas kunskaper kring barns rättigheter och deras förmåga att samverka för att uppfylla barnkonventionens intentioner. Genom projektet erbjuds yrkesgrupperna utbildning om barnkonventionen, och får praktisk metodhandledning och verktyg för att kunna omsätta kunskaperna i sina respektive verksamheter. För att säkerställa en strategisk påverkan kommer även alla chefer i deltagande stadsdelar att erbjudas en halvdagsutbildning om barnkonventionen.

De mätbara projektmål vi sätter upp för genomförandet är:

1) Deltagarnas kunskaper kring barnkonventionen och samverkanspartners uppdrag skall kontinuerligt öka.

Måluppfyllnad mäts genom en självskattningsstudie. Deltagande aktörer (ej chefsgruppen, då deras utbildning består av 1/2 dagsutbildning) får i början, mitten och i slutet av projeketet fylla i en självskattningsstudie kring barnkonventionen och kring andra samverkande aktörers uppdrag, för att få en uppfattning om deras kunskapsnivå kring barnkonventionen, samt hur insatta de är i samverkansaktörernas uppdrag. Studien utarbetas av styrgruppen, i samverkan med projeketledare och metodhandledare.

2) 340 personer deltar i kompetensutveckling kring barnkonventionen, lokala utbildningsinsatser och metodutveckling för att säkerställa att barn inte diskrimineras på grund av ålder. Mäts genom antal deltagare på storkonferenser och lokala utbildningsinsatser.

3) 16-24 personer (8-12 från respektive grupp) deltar i metodgruppsarbete, (totalt 11 metodgruppsmöten under projektperioden) för att fördjupa och implementera kunskapen i det lokala arbetet. Mäts genom antal deltagare i metodgrupper, och antal genomförda tillfällen.

4) 150 personer i chefsposition i Göteborg får grundläggande utbildning i barnkonventionen och barnrättsperspektiv, för att säkerställa att projeketets resultat blir strategiskt förankrat. Till dessa utbildningar kommer även fackliga representanter att bjudas in. Mäts genom antal deltagare på "chefsutbildningarna".

5) 340 personer deltar i kompetensutveckling kring genusperspektiv och jämställdhet med fokus på personalfrågor och metoder som utgår ifrån ett jämställdhetsperspektiv. Mäts genom antal deltagande aktörer i storkonferensen med motsvarande tema samt antal deltagande aktörer i metodgrupper.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

För att säkerställa att alla potentiella projektdeltagare kan deltaga i projektet på lika villkor, kommer vi enligt en utarbetad rutin inför varje möte och aktivitet, fråga deltagande aktörer om någon har särskilda behov, för att kunna anpassa utbildningen efter deltagarnas förutsättnignar. Projektet ska i sin helhet vara tillgängligt även för deltagare med funktionsnedsättning. Detta ur alla fyra aspekter såsom:

- fysisk tillgänglighet- lokalerna måste vara utformade så att det är möjligt för alla att ta sig fram och verka i dessa. Det gäller att vi i god tid undersöker vilka behov som finns och att vi hittar lokaler som motsvara behoven. Behoven kan komma att ändras under projektets gång och därför måste vi ha rutiner för att skaffa kunskap om deltagarnas behov. Genom att utarbeta en rutin för detta - att fråga deltagarna i god tid inför varje aktivitet- kan vi säkerställa att alla våra deltagare kan delta.

-tillgänglig verksamhet- så att vi utifrån medvetenhet och kunskap förhåller oss till varandra så att medarbetare inte känner sig diskriminerade. Här är det till exempel viktigt att använda oss av vedertagna ord, såsom rullstolsburen och inte rullstolsbunden, person med funktionsnedsättning och inte handikappad. Genom att diskutera dessa frågor tidigt i projektet, säkerställer vi att styr- och metodgrupper är insatta i frågorna, och handlar efter det vi kommit överens om.

-kommunikativ tillgänglighet- Alla ska kunna höra och ta del i våra diskussioner. Genom våra rutiner att fråga alla deltagare i god tid inför varje tillfälle, har vi möjlighet att anlita teckentolk, boka lokal med teleslinga och god akustisk miljö samt kunna erbjuda andra hjälpmedel om behov finnes.

- informativ tillgänglighet- informationen måste vara utformad på ett sådant sätt att alla kan tillgodogöra sig den. Det kan innebära att informationsmaterial behöver erbjudas på flera olika media ex likväl auditivt som visuellt. Genom att tidigt inventera vilka behov som finns, skapas en beredskap att lösa detta i god tid.

Kontakt har tagits med Processtöd för tillgänglighet. Vid styrgruppsmötet i september kommer processtödet bjudas in för att hålla en basutbildning i tillgänglighet. Det är viktigt att projektledning och styrgruppen redan från början synliggör tillgänglighetsfrågorna och att kompetensen höjs. Vid tillfället ges möjlighet till praktiska diskussioner och reflektion över såväl den egna organisationen som projektet utifrån ett tillgänglighetsperspektiv.

Vi kommer att utgå ifrån Handisams "checklista för tillgängliga konferenser" vid planering av projektets storkonferenser. Vidare kommer vi att utgå ifrån Handisams riktlinjer för tillgänglighet, samt checklistan för tillgänglighet vid genomförandeprojekt. Denna lista kommer att vara vägledande och lägga grunden för vårt arbete med tillgänglighet. Genom att utgå från checklistorna kan utvärderingar göras för att undersöka huruvida vi lever upp till ovan fyra aspekter.

Jämställdhetsintegrering

Projektledningen kommer att diskutera och medvetandegöra både förekomsten av den könsmässiga obalansen i personalgrupperna men också det faktum att fler pojkar än flickor blir uppmärksammade inom socialtjänsten. Ett jämställdhetsperspektiv ska integreras i projektet som helhet. Exempelvis ska jämställdhetsperspektivet beaktas vid köp av tjänster, och utvärdering av projekt- och projektresultat ska ta hänsyn till perspektivet.

En storkonferens och ett metodgruppsmöte ska explicit fokusera på jämställdhet och genusfrågor. Vid konferensen genomförs en föreläsning på temat jämställdhet, kopplat till det barnrättsliga perspektivet. Efter föreläsningen sker diskussion och reflektion i tvärgrupper.
Ett metodgruppsmöte fokuserar på jämställdhet vad gäller personalfrågor och bemötandet av barn.

Det finns en insikt om att anmälningar till socialtjänsten oftare rör pojkar än flickor. Under projektperioden ska vi utforska och analysera denna problematik. Är det exempelvis relevant att lägga ett större fokus på pojkar- såsom nu sker? Vidare ska kompetensutveckling ske i metoder och arbetssätt som konkret utgår ifrån ett jämställdhetsperspektiv. Exempel på en sådan metod är könsneutrala barnsamtal.

Vi ser det som att tre av jämställdhetspolitikens fyra mål (prop. 2005/06:155) kommer att innefattas i vårt projekt.

-Jämn fördelning av makt och inflytande
Barn och unga ska ges rimlig möjlighet till makt och inflytande oavsett kön. Genom projektet synliggör vi vilka rättigheter barn har - och vilka skyldigheter vuxna har för att tillgodose barns rättigheter, samt problematiserar vilken service våra verksamheter erbjuder pojkar och flickor utifrån ett genusperspektiv.

-Ekonomisk jämställdhet
Resurserna riktas idag mer till pojkar än till flickor. Detta måste undersökas och problematiseras, vilket kommer att ske inom projketet.

-Mäns våld mot kvinnor
Barn och unga upplever våld i nära relationer, och även barnen är brottsoffer om deras mamma utsätts för våld i hemmet. Inom våra verksamheter har vi en skyldighet att erbjuda skydd och stöd till dessa barn, och genom att vi inom projektet uppmärksammar dessa frågor, har vi en klar koppling även till detta mål.

Transnationellt samarbete

Inom projektet planeras en mindre transnationell del, med erfarenhetsutbyte och och överföring av hur man i UK arbetat med BBIC-modellen och RRSA (Right Respecting Schools Award).

Eftersom UK är en europeisk förebild när det gäller BBIC-metoden och har ett mycket stort antal skolor som arbetar enligt RRSA-metoden, ser vi att vårt projekt har störst nytta av att bedriva transnationell verksamhet kopplat till UK. Under förberedelsena till vårt genomförandeprojekt har därför kontakter etablerats, så att vi - om vårt projekt godkänns - kan utveckla detta erfarenhetsutbyte, dels genom information och kunskapsutbyten, men även genom att ett mindre antal nyckelpersoner i vårt projekt besöker våra samarbetspartners i UK, för att ta del av deras erfarenheter på plats. Då de redan implementerat mycket av det vi vill genomföra inom vårt projekt, finns en stor vinst i att ta del av deras framgångsfaktorer, och på så sätt försöka lära av deras erfarenheter i hur man faktiskt får till en förändring, inte minst vad gäller myndighetssamverkan för barnets bästa.

BBIC
Under hösten 2009 har en delegation från Göteborgs stad och Polisen i Västra Götaland besökt Manchester för att ta del av deras samverkan vad gäller brottsförebyggande arbete. I UK tillämpas redan BBIC- metoden, och vi är bland annat intresserade av hur socialtjänsten lyckats med implementeringen och vilka framgångsfaktorer som de identifierat- särskilt gällande samverkan med polis. Eftersom det redan finns en upparbetad kontakt mellan Göteborgs stad, stadskansliet, och Manchester, ser vi gärna att vi utvecklar denna kontaktyta. Manchester som stad har flera likheter med Göteborg, och har en mångårig erfarenhet av hur man arbetar praktiskt när det gäller samverkan kommun- polis. Det kan även bli aktuellt med ett utbyte med andra städer i UK.

RRSA
Samarbete med Craighead Primary school och Carleton Primary school. 800 skolor i UK har genomgått UNICEFs "Right Respecting Schools Award" (RRSA)- som syftar till att implementera barnkonventionen i skolan bland annat genom att medvetandegöra skolbarn om barnkonventionen och hur de kan använda rättigheterna i den för att både begära och själva visa mer respekt.

Samarbetet med aktörer i UK kommer att innebära ett utbyte av erfarenheter. Metoder och modeller som vi är intresserade av inom projektet har redan implementerats hos dessa samverkanspartners, vilket innebär att vi kan lära av deras erfarenheter. Samtidigt får vi möjlighet att föra ut vår kunskap och våra erfarenheter och samarbetet kommer att skapa diskussion kring barnrättsfrågor.

Deltagande aktörer

  • Barn och Ungdomsenheten
  • Fritid Tynnered/Sdf Tynnered/Göteborgs stad
  • Göteborgs Stad Gunnared
  • Polismyndigheten i Västra Göta

Kommun

  • Göteborg