Logotyp på utskrifter

Arbete för det goda livet

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareBillströmska folkhögskolan
KontaktpersonRandi Myhre
E-postrandi@billstromska.fhsk.se
Telefonnummer0304-676570
Beviljat ESF-stöd6 735 209 kr
Total projektbudget16 485 794 kr
Projektperiod2010-05-01 till 2013-04-30
RegionVästsverige
In English

Sammanfattning

Många med psykisk funktionsnedättning skulle kunna få en bättre social situation och livskvalitet om de fick arbeta. Deltagarna erbjuds stödprogram. Kompetenserna matchas mot arbetsgivares arbetsuppgifter. Stödåtgärder för arbetsledare ger uthållighet. Attityder för anställning skall också påverkas.

Bakgrund

Denna ansökan dras tillbaka om projektet beviljas i föregående ansökningsomgång.

I Västra Götaland bor idag ca 1,6 miljoner personer. Drygt 250 000 av dessa är personer med olika typer och grader av funktionsnedsättningar. Inom Västra Götalandsregionen delas dessa personer in i fem grupper - personer som har svårt att se, svårt att höra, svårt att röra sig, svårt att tåla vissa ämnen och svårt att bearbeta och tolka information. I den sistnämnda gruppen återfinns bland andra grupper personer med psykiska funktionsnedsättningar. Uppskattningsvis rör det sig om ca 9 000 personer i denna grupp.

Flera levnadsvillkorsundersökningar visar att gruppen har betydligt sämre levnadsvillkor än befolkningen i övrigt. Det gäller områden som arbete, ekonomisk och social trygghet, fritid/rekreation/idrott, kultur, sociala relationer, utbildning mm. En mycket stor studie om Funktionshinder och välfärd visade på en oroande och kraftig ökning inom gruppen med långvariga psykiska besvär som enligt data från undersökningen varken har förvärvsarbete, studerar, är arbetssökande eller uppbär pension. I Lägesrapport 2008 - Insatser och stöd för personer med funktionsnedsättning konstaterar man att på gruppnivå har personer med psykisk funktionsnedsättning i lägst grad arbete och också sämst ekonomisk situation. Rapporten visar att endast 1 av 3 i denna grupp har inkomst av lön, att lönens storlek är lägst för personer i den här gruppen, och att få uppbär arbetslöshetsersättning eftersom de ofta aldrig kommit in på arbetsmarknaden. Rapporten visar också att det är fem gånger vanligare att personer med psykisk funktionsnedsättning har ekonomiskt bistånd jämfört med befolkningen i stort.

I Folkhälsoinstitutets studie Hälsa på lika villkor? Hälsa och livsvillkor bland personer med funktionsnedsättning framkommer att det är tio gånger vanligare att ha dålig hälsa bland personer med funktionsnedsättning än i övriga befolkningen. Några exakta siffror för gruppen personer med psykiska funktionsnedsättningar redovisas inte, men bland respondenterna finns också personer med psykiska funktionsnedsättningar. I rapporten konstateras att ohälsan är större än vad den skulle behöva vara. Kartläggningen visar att personer med funktionsnedsättning oftare har kort utbildning, sämre ekonomisk situation än andra och att betydligt färre yrkesarbetar. Utifrån de grunderna finns också förklaringar till stora delar av ohälsan. Brist på inflytande, ekonomisk otrygghet, diskriminering och brist på tillgänglighet, det vill säga funktionshindrade processer eller faktorer är det som sätter ner folkhälsan. Detta gäller i hög grad för personer med psykiska funktionsnedsättningar. En ny FN-konvention om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning undertecknades av den svenska regeringen 30 mars 2007. Konventionen är nu under översättning och ratificering. Artikel 27 handlar om arbete och sysselsättning där konventionsstaterna erkänner rätten till arbete för personer med funktionsnedsättning på samma villkor som andra. I handikapprörelsens alternativrapport om FN-konventionen framgår att endast 46 procent av gruppen personer med psykiska funktionsnedsättningar har förvärvsarbete, medan 25 procent är förtidspensionärer.

Vad innebär det då att ha en psykisk funktionsnedsättning? Det är svårt att sammanfatta några speciella drag då variationerna är stora, men personerna kan ha svårt att: förstå och tolka helheten i olika företeelser, tolka sina sinnesupplevelser, så kallade perceptionssvårigheter, ta initiativ och ha svårigheter med tidsuppfattningen, fokusera och hålla kvar uppmärksamheten, tolka sociala och känslomässiga sammanhang, exempelvis att få livets detaljer att hänga ihop, skapa meningsfulla sammanhang, att tolka ansiktsuttryck.

Projekt har tidigare visat att det är möjligt att underlätta arbete för personer med psykiska funktionsnedsättningar om dessa får viss hjälp och stöd. Dessa personer kan behöva en tydlig och konkret information, individuella rutiner, att skapa mening i det dagliga livet och göra dagen mer förutsägbar.

Många av de berörda får ingen möjlighet att bryta isolering och utanförskap, eftersom de tillhör den grupp som har svårast att ta sig in på arbetsmarknaden. Det är därför utomordentligt angeläget att särskilda insatser ges för att personer med psykiska funktionsnedsättningar ska få tillgång till arbete och sysselsättning.

Under den senaste högkonjunkturen minskade arbetslösheten kraftigt, men man såg ändå ingen förändring av sysselsättningen hos denna grupp. Man kan också konstatera att antalet personer i s.k. skyddade arbeten av olika slag har minskat i omfattning, inte minst inom den offentliga sektorn och däribland inom landstingssektorn. I dagens läge med stigande arbetslöshet är det ännu mer angeläget att bistå denna målgrupp som har det allra svårast att komma in in på arbetsmarknaden.

Den psykiatriska behandlingen kan med dagens metoder nå långt, men för att åstadkomma mer hållbara resultat måste personerna som omfattas av vården få en meningsfull sysselsättning som kan bidra till en förbättrad social situation, en förbättrad självkänsla och sammantaget en förbättrad livskvalitet, för att undvika att patienterna kommer tillbaka i sämre skick än tidigare.

Svårigheterna för personer med psykisk funktionsnedsättning att komma in på arbetsmarknaden och därmed få ett fullgott socialt liv kan också få som följd att läkare inte vill välja att specialisera sig inom psykiatri om man där upplever att behandlingen inte kan leda till en s.k. normalitet eller att man upplever patienterna botade.

Det finns en politisk vilja att satsa på psykiatrin och den kommunala omsorgen. I Västra Götaland har inventeringar genomförts både inom Västra Götalandsregionen och i kommunerna. Man har bättre kunskap om målgruppens behov och man initierar nu gemensamma kompetenshöjningssatsningar för baspersonal inom kommun och landsting.

Kompetensutveckling är viktig eftersom de attityder som finns i samhället innebär en stigmatisering av personer med någon form av psykisk sjukdom. Att arbeta med att förändra attityder kring gruppen är en förutsättning för förändringar. Detta kan ske genom kompetensutveckling och genom att man på våra arbetsplatser utvecklar en större vana att ta hand om och arbetsleda personer som kan tyckas annorlunda.

Vårt projekt bygger på den evidensbaserade grundtanken om återhämtning, d.v.s att personer med psykisk funktionsnedsättning kan återhämta sig till ett liv i samhället. Ett hinder för återhämtning är de negativa attityder som är förknippade med psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning och som i stor utsträckning bygger på okunskap och rädsla. Tidigare studier har visat att det mest framgångsrika sättet att långsiktigt förändra attityder till psykisk sjukdom är genom kontakt. Genom att få kontakt med personer med psykisk funktionsnedsättning blir arbetsgivare mer benägna att anställa, och kontakt på arbetsplatsen kan också ses bidra till att bekämpa målgruppens stigma både på arbetsmarknaden och i samhället i övrigt. Arbete med bistånd och anpassat stöd medger individuellt stöd till både deltagare och arbetsgivare och en rimlig anpassning av arbetsplatsen. Det är evidensbaserade metoder som behöver användas i större utsträckning.

Samtliga kontakter under förstudiearbetet med specialistpsykiatri, kommun, Arbetsförmedling, Försäkringskassa, lokala samordningsförbund och brukarorganisationer bekräftar behovet av stödjande insatser som rustar personer med psykisk funktionsnedsättning och ger dem möjlighet att närma sig arbetsmarknaden.

Syfte

Det planerade projektet är ett treårigt genomförandeprojekt som syftar till att öka delaktigheten i arbetslivet för personer i arbetsför ålder med psykisk funktionsnedsättning och psykisk ohälsa som är långtidssjukskrivna eller saknar arbete.

Projektet ska erbjuda anpassat stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning som vill återgå/delta i arbetslivet och bedöms ha förutsättningar för det, men som i dagsläget hålls utanför arbetsmarknaden. Personer som har haft kontakt med psykiatrin ska ges företräde till projektet, framför allt ungdomar.

Själva naven i projektverksamheten kommer att utgöras av tre av Västra Götalandsregionens folkhögskolor: Billströmska folkhögskolan på Tjörn, Fristads folkhögskola utanför Borås samt Dalslands folkhögskolas filial i Trollhättan. Sammanlagt 36 deltagarplatser kommer att erbjudas per år. Det motsvarar 12 deltagarplatser per folkhögskola med en genomsnittlig projekttid beräknad på ett år per deltagare. Under projekttiden beräknar vi att ett 60-80-tal deltagare ska ha kommit i arbete och praktik eller yrkesförberedande utbildning, och att ett 20-30-tal personer ska ha fortsatt anställning efter projektets slut.

På folkhögskolorna kommer nya potentiella deltagare först att tas emot för studiebesök och samtal med projektets personal för att se om Arbete för Det Goda Livet är ett forum som kan passa för den enskilde.

I den planerade projektverksamheten ska den enskilde stå i fokus. De enskilda deltagarnas intressen, önskemål, drömmar, förmåga och behov kommer att kartläggas och realistiska personliga handlingsplaner och mål upprättas med individuell handledning.

Verksamhetens innehåll syftar till att bygga upp och förstärka deltagarnas motivation, handlingskraft och självförtroende genom att erbjuda deltagarna stöd till personlig utveckling i en trygg och inspirerande miljö och ge förutsättningar och kunskaper för återgång/ingång i arbete.

Verksamhetens innehåll kommer att anpassas utifrån de enskilda individerna och de förutsättningar och gruppsammansättningar som är aktuella. Samtidigt som den enskilde deltagaren står i fokus arbetar man med att skapa tillit och gemenskap i gruppen.

Aktiviteterna i Arbete för Det Goda Livet kommer att se olika ut på de enskilda folkhögskolorna beroende på deras inriktning och resurser. Gemensamt för alla medverkande folkhögskolor är att den pedagogik som används utgår från upplevelsebaserat lärande och att fokus läggs vid att göra saker istället för att läsa om dem. Man kommer till exempel att jobba med grupp- och värderingsövningar, samtal och reflektion, stresshantering och mental träning, motion och friskvård i kombination med praktiskt arbete. Deltagarna kommer att erbjudas praktiskt arbete inom flera områden där de ges möjlighet att träna och utveckla förmågan att samspela och verka i arbetslag och projektgrupper. Det praktiska arbetet kommer att variera på folkhögskolorna, allt från grön rehabverksamhet med växthus och köksträdgård till praktisk estetisk verksamhet och data. För de deltagare som så önskar finns också möjlighet att ta del av valda delar av skolornas övriga utbildningsutbud efter behov och intresse.

Arbetsförberedande aktiviteter för deltagarna omfattar bland annat arbetsmarknadsorientering, yrkes- och studievägledning, intervjuträning och studiebesök. Deltagarna kommer också att erbjudas individuellt coachstöd för att komma ut i praktik och arbete på en arbetsplats. Förutom arbetsförberedande aktiviteter kommer coachen att bistå med att söka en lämplig arbetsplats och utröna vilka krav arbetsuppgifterna ställer och vilken typ av stöd och anpassning som kan behövas på arbetsplatsen. Coachen ska ge både deltagaren och arbetsgivaren stöd på arbetsplatsen för att öka deltagarens möjligheter att få och behålla ett arbete. Tidigare studier visar att det stöd som personer med psykisk funktionsnedsättning oftast behöver innebär att ha en handledare på jobbet, flexibla arbetstider, få ta rast oftare, att få extra handledning och att få mer tid att lära sig arbetsuppgifter. Projektet utvecklar också ett coachningsprogram och nätverk för att kunna ge arbetsgivaren/handledaren ett långsiktigt hållbart stöd.

Ett syfte är också att genomförandeprojektet ska bidra till attitydförändring bland arbetsgivare så att möjligheten för personer med psykisk funktionsnedsättning att delta i arbetslivet i framtiden ökar. Genom att arbetsgivare får kontakt med personer med psykisk funktionsnedsättning ökar möjligheterna till en positiv attitydföränding och anställning för målgruppen. Seminarier för arbetsgivare planeras också.

I projektet medverkar Västra Götalandsregionens tre arbetsmarknadssamordnare i Fyrbodal, Sjuhärad och Göteborgsregionen. 2009-2012 arbetar de med Västra Götalandsregionens satsning på att anställa ca 100 personer med funktionshinder. En del av anställningarna kan bli aktuella för våra projektdeltagare med psykisk funktionsnedsättning. Arbetsmarknadssamordnarna bistår projektet med att hitta lämpliga arbetsplatser åt projektdeltagarna inom Västra Götalandsregionen, informationsspridning, marknadsföring och strategiskt påverkansarbete både inom Västra Götalandsregionen och externt.

Målsättning

Syftet med projektet är:
-att ta emot personer som har förutsättningar att kunna utföra ett arbete men som hålls utanför arbetsmarknaden
-att utveckla utbildningar och stödsystem som gör det möjligt för målgruppen att vara rustad för att delta i arbetslivet
-att utveckla metoder och nätverk som underlättar matchningen mot lämpliga arbeten
-att utveckla metoder och stödsystem för arbetsledning/handledning som leder till ett mer uthålligt system
-att förändra attityder till arbete för personer med psykisk funktionsnedsättning så att det i en framtid är naturligt att också anställa personer med sådant funktionshinder

Mätbara projektmål relaterade till projektets syfte:
-Ett 60-80-tal personer ska ha kommit i arbete och praktik eller yrkesförberedande utbildning under projekttiden
-Ett 20-30-tal personer ska ha fortsatt anställning efter projektets slut
-Deltagarnas upplevelse av förbättrad arbetsförmåga och livskvalitet, inklusive psykisk hälsa, ska utvärderas
-Deltagande arbetsgivare/handledare ska ingå i ett nätverk som erhåller särskilt utformat stöd/coachning
-Förändringar i attityder till anställning hos de arbetsgivare som ingår i projektet ska avläsas

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Hela projektet handlar om bemötande och tillgänglighet för personer med psykiska funktionshinder. Skulle någon av tilltänkta personer ha ytterligare funktionshinder får det beaktas i särskild ordning. Det ska inte utgöra något hinder för att delta i projektet. Projektet samarbetar med Västra Götalandsregionens avdelning för funktionshinder och delaktighet, och samtliga medverkande folkskolor har tillgång till tillgänglighetsanpassade lokaler vid behov.

Jämställdhetsintegrering

Vid antagningen av deltagare till genomförandeprojektet Arbete för Det Goda Livet är målet att fördelningen mellan könen håller sig inom spannet 40-60 % så att det blir en likhet i möjligheterna att närma sig arbetsmarknaden för både kvinnor och män.

Individen ska stå i centrum i Arbete för Det Goda Livet och stödet anpassas efter deltagarens intressen, livssituation, behov och resurser. Projektet ska verka för att erbjuda kvinnor och män lika möjligheter till personlig utveckling och stöd i att närma sig arbetslivet. Innehållet i Arbete för Det Goda livet ska bygga på flexibilitet och öppenhet för att utforma och utveckla verksamheten efter mäns och kvinnors särskilda behov utifrån de förutsättningar och gruppsammansättningar som är aktuella. I grupp- och värderingsövningar ska deltagarna ges möjlighet till samtal och reflektion och socialt samspel som ger utrymme för både män och kvinnors kunskaper, erfarenheter och livsvillkor att komma fram. Projektet ger möjligheter till utveckling och utvärdering av verksamheten, och alla deltagare ska ha möjlighet att påverka utvecklingen av verksamheten och beslutsprocesserna. Individuella samtal varje vecka ger den enskilde möjlighet till reflektion över både den egna individuella processen och gruppverksamheten.

Fördelningen och användningen av resurserna ska vara så jämn som möjligt för både kvinnor och män när det gäller tid, uppmärksamhet, information och utrymme, och projektet ska uppmuntra deltagarna att överskrida traditionella könsrollsmönster vid val av aktiviteter.

Västra Götalandsregionens Centrum för Verksamhetsutveckling ger möjlighet till handledning i jämställdhetsintegrering och samtal kring bemötande för projektets personal i syfte att öka medvetenheten kring normer, värderingar, beteenden och psykisk ohälsa.

I projektutvärderingarna ska ingå en analys av hur insatserna har fungerat för kvinnor respektive män.

Transnationellt samarbete

Projektet innehåller transnationellt utbyte med det framgångsrika danska projektet Op på hesten igen i Århus. Det danska projektet är ett samarbete mellan psykiatrin i Region Midtjylland, utbildningsavdelningen vid Århus Universitetssjukhus, Jobcenter Århus och brukarorganisationen LAP. Projektet finansieras av Socialministeriet. Projektledare för Op på hesten igen är Svend Preisler, Risskovs universitetssjukhus, även deltidsanställd vid Jobcenter Aarhus.

Vi ser fram emot att dela med oss av våra erfarenheter med den danska utbildnings- och rehabiliteringssatsningen och ser fram emot berikande informationsutbyte och metodutvecklingssamtal med medverkande partners i det danska projektet. Vi planerar en resa till Århus under projekttiden och medverkande i det danska projektet välkomnas också till Sverige.

Medfinansiärer

• Arbetsförmedlingen Stenungsund
• Arbetsförmedlingen Borås
• Arbetsförmedlingen Trollhättan
• Tjörns kommun
• Borås Stad
• Trollhättans Stad
• Försäkringskassan LFC Göteborg-Hisingen
• Försäkringskassan LFC Trollhättan
• Försäkringskassan LFC Borås
• Västra Götalandsregionen, Regionkansliet

Samarbetspartners

• Arbetsförmedlingen Stenungsund
• Arbetsförmedlingen Borås
• Arbetsförmedlingen Trollhättan
• Tjörns kommun
• Borås Stad
• Trollhättans Stad
• Försäkringskassan LFC Göteborg-Hisingen
• Försäkringskassan LFC Trollhättan
• Försäkringskassan LFC Borås
• Västra Götalandsregionen, Regionkansliet
• Handikappforskning i Väst

Kommun

  • Ale
  • Alingsås
  • Bengtsfors
  • Bollebygd
  • Borås
  • Dals-Ed
  • Essunga
  • Grästorp
  • Göteborg
  • Herrljunga
  • Kungälv
  • Lilla-Edet
  • Marks
  • Orust
  • Stenungsund
  • Svenljunga
  • Tjörn
  • Tranemo
  • Trollhättan
  • Uddevalla
  • Vänersborg