Logotyp på utskrifter

Arbete för Det Goda Livet

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasFörprojektering
ProjektägarePrimärvården Fyrbodal
KontaktpersonUlla Ekström
E-postulla.ekstrom@vgregion.se
Telefonnummer0304-67 65 71
Beviljat ESF-stöd300 000 kr
Total projektbudget504 700 kr
Projektperiod2008-10-01 till 2009-03-31
RegionVästsverige
In English

Sammanfattning

Många skulle kunna få en bättre social situation och livskvalitet om de fick arbeta. För inventerade personer skapas stödprogram. Kompetenser-na matchas mot arbetsgivares arbetsuppgifter. Stödåtgärder för arbets-ledare ger uthållighet. Attityder för anställning skall också påverkas.

Bakgrund

I Västra Götaland bor idag ca 1,6 miljoner personer. Drygt 250 000 av dessa är personer med olika typer och grader av funktionsnedsättningar. Inom Västra Götalandsregionen delas dessa personer in i fem grupper; personer som har svårt att se, svårt att höra, svårt att röra sig, svårt att tåla vissa ämnen och svårt att bearbeta och tolka information. I den sistnämnda gruppen återfinns bland andra grupper personer med psykiska funktionsnedsättningar. Uppskattningsvis rör det sig om ca 9 000 personer i denna grupp.

Flera levnadsvillkorsundersökningar visar att gruppen har betydligt sämre levnadsvillkor än befolkningen i övrigt. Det gäller områden som arbete, ekonomisk och social trygghet, fritid/rekreation/idrott, kultur, sociala relationer, utbildning m m. En mycket stor studie om Funktionshinder och välfärd visade på en oroande och kraftig ökning inom gruppen med långvariga psykiska besvär som enligt data från undersökningen varken har förvärvsarbete, studerar, är arbetssökande eller uppbär pension. Kontakter med Arbetsförmedlingen i Västra Götaland i mars 2008 visar att situationen sedan början på 2000-talet dessvärre inte har förbättrats. I en nyutkommen studie från Folkhälsoinstitutet Hälsa på lika villkor? Hälsa och livsvillkor bland personer med funktionsnedsätt-ning framkommer att det är tio gånger vanligare att ha dålig hälsa bland personer med funktionsnedsättning än i övriga befolkningen. Några exakta siffror för gruppen personer med psykiska funktionsnedsättningar redovisas inte, men bland respondenterna finns också personer med psykiska funktionsnedsättningar. I rapporten konstateras att ohälsan är större än vad den skulle behöva vara. Kartläggningen visar att personer med funktionsnedsättning oftare har en kort utbildning och sämre ekonomisk situation än andra. Det är också betydligt färre som yrkesarbetar. Utifrån de grunderna finns också förklaringar till stora delar av ohälsan. Brist på inflytande, ekonomisk otrygghet, diskriminering och brist på tillgänglighet, det vill säga funktionshindrade processer eller faktorer är det som sätter ner folkhälsan. Detta gäller i hög grad för personer med psykiska funktionsnedsättningar. En ny FN-konvention om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning undertecknades av den svenska regeringen 30 mars 2007. Konventionen är nu under översättning och ratificering. Artikel 27 handlar om arbete och sysselsättning där konventionsstaterna erkänner rätten till arbete för personer med funktionsnedsättning på samma villkor som andra. I handikapprörelsens alternativrapport om FN-konventionen framgår att endast 46 procent av gruppen personer med psykiska funktionsnedsättningar har förvärvsarbete, medan 25 procent är förtidspensionärer.
Vad innebär det då att ha en psykisk funktionsnedsättning? Det är svårt att sammanfatta några speciella drag då variationerna är stora, men personerna kan ha svårt att:
förstå och tolka helheten i olika företeelser
tolka sina sinnesupplevelser, så kallade perceptionssvårigheter
ta initiativ och svårigheter med tidsuppfattningen
fokusera och hålla kvar uppmärksamheten
tolka sociala och känslomässiga sammanhang, exempelvis att få livets detaljer att hänga ihop, skapa
meningsfulla sammanhang, att tolka ansiktsuttryck
Projekt har tidigare visat att det är möjligt att underlätta arbete för personer med psykiska funktionsnedsättningar om dessa får viss hjälp och stöd. Dessa personer kan behöva en
tydlig och konkret information
individuella rutiner
att skapa mening i det dagliga livet och göra dagen mer förutsägbar

Det är alltså utomordentligt angeläget att särskilda insatser ges för att personer med psykiska funktionsnedsättningar ska få tillgång till arbete och sysselsättning.
Många av de berörda får ingen möjlighet att bryta isolering och utanförskap, eftersom de tillhör den grupp som har svårast att ta sig in på arbetsmarknaden. Under den senaste högkonjunkturen har arbetslösheten minskat kraftigt, ändå ser man ingen förändring av sysselsättningen hos denna grupp.
Man kan också konstatera att antalet personer i s.k. skyddade arbeten av olika slag har minskat i omfattning inte minst inom den offentliga sektorn och däribland inom landstingssektorn.
Samtidigt med konstaterandet om de funktionshindrades problem har också den svenska psykiatrin problem. Läkare saknas, långa väntetider skapar frustration. Den negativa bilden tillsammans med en betungande arbetssituation för personalen förvärrar situationen.

Den psykiatriska behandlingen kan med dagens metoder nå långt men för att åstad¬komma mer hållbara resultat måste personerna som omfattas av vården få en meningsfull sysselsättning som kan bidra till en förbättrad social situation, en förbättrad självkänsla och sammantaget en förbättrad livskvalitet. Istället kommer patienterna tillbaka ofta i sämre skick än tidigare.
Detta kan knappast locka engagerad vårdpersonal, som i sin utbildning skolats till att bota och lindra. En verksamhet som inte får se tillräckligt hög andel förbättringar eller tillfrisknanden kommer inte att kunna attrahera framtida arbetskraft i tillräckligt stor omfattning. Därmed blir en negativ situation bestående om inga åtgärder vidtas.

En politisk vilja att satsa på psykiatrin finns men det kommer ändå att dröja lång tid innan satsningarna får effekt för dem som arbetar inom den psykiatriska vården. Framförallt kommer det att ta tid innan effekterna når dem, som det ytterst handlar om, de som lider av en psykisk sjukdom.

Det finns också ett behov av att säkerställa att samma förhållningssätt gentemot personer med psykisk sjukdom/funktionsnedsättning ges samma signaler oavsett vårdgivare. T ex måste en medicinsk ordination av läkemedel, som tar bort sjukdomssymptomen, stödjas av anhöriga och vårdpersonal så att man fortsätter medicineringen och inte tror att man tillfrisknat. Den kommunala vården liksom vården inom primärvård eller specialistpsykiatri måste ge samma budskap och ha samma förhållningssätt. En ökad samverkan när det gäller kompetensutveckling är därför en viktig åtgärd för att bidra till en bättre situation.


De attityder som finns i samhället innebär en stigmatisering av personer med någon form av psykisk sjukdom. Att arbeta med att förändra attityder kring patientgruppen är en förutsättning för förändringar. Detta kan ske genom kompetensutveckling och genom att man på våra arbetsplatser utvecklar en större
vana att ta hand om och arbetsleda personer som kan tyckas annorlunda.


Västra Götalandsregionen kommer därför att inge ansökan om kompetensutveckling för anställda samtidigt med denna projektansökan.

Syfte

Syftet med projektet är:
att identifiera personer som har förutsättningar att kunna utföra ett arbete men som hålls utanför arbetsmarknaden
att skapa metoder och nätverk som underlättar matchningen mot lämpliga arbeten
att skapa de utbildningar och de stödsystem som gör det möjligt för målgruppen att vara rustad för att delta i arbetslivet
att skapa metoder och stödsystem för arbetsledning/handledning som leder till ett mer uthålligt system
att förändra attityder till arbete för personer med psykisk funktionsnedsättning så att det i en framtid är naturligt att
också anställa personer med sådant funktionshinder

Målsättning

Ett projekt av detta slag låter sig inte genomföras utan att man i detalj har gått igenom projektupplägg och aktiviteter. Ett projekt får inte skapa förväntningar utan att ha möjlighet att möta dessa med adekvata åtgärder.
Följande steg bedöms nödvändiga att förprojektera för att få ett bra resultat i genomförandet:
A. Projektets uppbyggnad och förankring
Här inbegrips frågor som hänger samman med projektets inplacering i organisation, samverkansförutsättningar med offentliga institutioner och intressentorganisationer, projektorganisation etc.
Under denna aktivitet skall också inventeras vilka andra projekt med liknande ansats som har stöd/söker stöd för att mobilisera de lokala initiativ och krafter som verkar i samma riktning. T ex finns en grupp i Göteborg med Lennart Magnusson och Stig-Åke Johansson och Daniel Lega som har liknande tankar men som inriktar sig på funktionshinder ur ett mer generellt perspektiv.
B. Identifiering av personer som skall utgöra målgrupp: Samverkan med specialistpsykiatrin krävs för att få fram personer som är lämpliga att utgöra målgrupp för projektet
C. Utformning av introduktion-/utbildningsprogram: Samverkan med de enheter som är engagerade i utformning av coachnings- och handledningsprogram etableras för att ta vara på den "know-how" som finns i organisationen
D. Säkerställande av finansiering av projektet lokala samordningsförbund:
De samordningsförbund som finns etablerade med Försäkringskassa, Arbetsförmedling, Kommunal verksamhet etc. förutsätts utgöra finansiell bas i verksamheten.
E. Inventering (initial) av tänkbara arbetsgivare för matchning:
Offentliga som privata arbetsgivare med lokal förankring skall bearbetas.
F. Förslag till bemanning av projektorganisation:
Redan under förprojektering bör man ha redovisat förslag till hur den kommande projektorganisationen skall bemannas. Annars föreligger risk för att det blir en onödig tidsutdräkt mellan förprojektering och genom-förande.
G. Val av folkhögskolor/noder:
Folkhögskolorna skall ses som nav i en projektverksamhet med denna målgrupp. Folkhögskolorna har såväl kunnande som erfarenhet av utbildning med utpräglad individanpassning och också erfarenhet av den stödjande roll som kan krävas. Det är lämpligt att folkhögskolor väljs med hänsyn till optimal geografisk spridning och förutsättningar för uppgiften.
H. Samla erfarenheter från tidigare projekt för att undvika uppenbara misstag:
Det projekt under benämningen "Dra ditt strå till stacken" riktat till funktions-hindrade är ett exempel på vad som gjorts. I lokala samverkansgrupper har man också viktiga erfarenheter som måste lyftas fram.
I. Utformning av ett coachnings-/handledningsprogram för arbetsledare/hand¬ledare:
Sedan punkt C ovan genomförts skall man i förprojekteringen ha bestämt hur ett coachnings-/handledningsprogram skall vara utformat så att projektbudgeten är tydlig på vilka kostnader som erfordras för denna del.
J. Bestämma hur ett genomförandeprojekt skall utvärderas för att få bästa möjliga erfarenheter.
För att kunna utvärdera skillnader i attityder till anställning av personer med psykiska funktionsnedsättningar krävs att man redan innan projektet startar har gjort en mätning av attityder. Val av metoder måste lösas under förprojekteringen.
Projektets resultat skall också kunna avläsas genom hur personerna har kunnat beredas anställning. Förprojekteringen måste därför ha klarlagt hur anställning skall definieras för att resultatet skall kunna mätas.
Förprojekteringen skall leda fram till en beskrivning av vilka insatser som krävs för att genomföra ett fullskaligt projekt med kostnadsberäkningar och detaljerade beskrivningar av ingående aktiviteter.
Det "skarpa" projektet har som målsättning att:
Skillnader i attityder till anställning hos de arbetsgivare som ingår i projektet skall kunna avläsas
Ett 50-80-tal personer skall ha kommit i arbete eller praktik under projekttiden
Ett 40-tal personer skall ha fortsatt anställning efter projektets slut
Deltagande arbetsgivare/handledare skall ingå i ett nätverk som erhåller särskilt utformat stöd/coachning

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Hela projektet handlar om bemötande och tillgänglighet för personer med psykiska funktionshinder. Skulle någon av tilltänkta personer dessutom ha ett annat funktionshinder får detta beaktas i särskild ordning. De skall inte vara uteslutna från möjligheten att delta.

Medfinansiärer

  • Primärvården Fyrbodal

Kommun

  • Ale
  • Alingsås
  • Bengtsfors
  • Bollebygd
  • Borås
  • Dals-Ed
  • Essunga
  • Falköping
  • Färgelanda
  • Grästorp
  • Gullspång
  • Göteborg
  • Herrljunga
  • Hjo
  • Härryda
  • Karlsborg
  • Kungsbacka
  • Kungälv
  • Lerum
  • Lidköping
  • Lilla-Edet
  • Lysekil
  • Mariestad
  • Marks
  • Mellerud
  • Munkedal
  • Mölndal
  • Orust
  • Partille
  • Skara
  • Skövde
  • Sotenäs
  • Stenungsund
  • Strömstad
  • Svenljunga
  • Tanum
  • Tibro
  • Tidaholm
  • Tjörn
  • Tranemo
  • Trollhättan
  • Töreboda
  • Uddevalla
  • Ulricehamn
  • Vara
  • Varberg
  • Vårgårda
  • Vänersborg
  • Åmål
  • Öckerö