Logotyp på utskrifter

Aqueduct - Från Särverkan till Samverkan

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareArbetsmarknadsavdelningen
KontaktpersonGraciela Bilhöfer Maksinen
E-postgraciela.bilhofer-maksinen@vargarda.se
Telefonnummer0322-600516
Beviljat ESF-stöd450 000 kr
Total projektbudget450 000 kr
Projektperiod2014-03-01 till 2014-08-31
RegionVästsverige
In English

Sammanfattning

Förstudien Aqueduct – från Särverkan till Samverkan avser att rikta sig mot personer som befinner sig i gränslandet mellan daglig verksamhet och arbetsmarknad.

Det övergripande målet på sikt, som förstudien ska sträva emot och förbereda för, är att ge den aktuella målgruppen ökade möjligheter att närma sig arbetsmarknaden genom att framförallt identifiera och undanröja de strukturella hindren, utveckla samverkan och rusta målgruppen för arbete och integrering.

Detta kommer att ske genom att kartlägga målgruppen, befintlig samverkan och tillgängliga insatser och metoder för målgruppen i Vårgårda kommun i nuläget. Kartläggningen genomförs genom fokusgrupper med personer ur målgruppen och kompletterande djupintervjuer, metoddiskussioner och samverkansgrupper med representanter för olika aktörer som den aktuella målgruppen kommer i kontakt med. Kartläggningen blir grunden för att påbörja arbetet med att optimera samverkan och utveckla metoder.

Bakgrund

Förstudien riktar sig mot personer som befinner sig i gränslandet mellan daglig verksamhet och arbetsmarknad. Målgruppen är en mycket splittrad och heterogen grupp. Individerna återfinns i olika arbetsmarknadsprojekt eller praktik via arbetsförmedlingen, ibland även daglig verksamhet. En del saknar helt insatser och är utan sysselsättning. Vissa har gått i vanlig skola och vissa i särskola. Att finna en klar definition av den specifika målgruppen är svårt. Ändå är det en återkommande grupp. I arbetsmarknadsåtgärder sticker de ut för att metoderna som fungerar för andra inte är tillräckliga för dem, ofta för att de saknar den kognitiva förmåga som krävs. Man finner dem i DV där de sticker ut för att deras kapacitet är större än de kan få utlopp för och det är svårt att hitta sysselsättning som utvecklar dem. Vi saknar idag resurser, kunskap och struktur för att på ett tillfredsställande sätt identifiera individerna i gruppen. Den har dock några gemensamma drag. Personerna har någon form av kognitiv eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, ofta i kombination med psykisk problematik. De platsar inte i traditionell DV men de klarar inte heller kraven och det, för dem, alltför snabba tempot i traditionell arbetsträning. Efter skolan har individer från målgruppen ofta bara två vägar att välja på: AF eller DV. Dessa val är otillräckliga för en grupp som inte passar in i någon av dessa två verksamheter då deras behov ligger mitt emellan. Av personer med funktionsnedsättning som innebär nedsatt arbetsförmåga arbetar 44% jämfört med 75% i övrig befolkning. Män i denna grupp är i arbete i större utsträckning än kvinnor, 51% mot 39%. Vi bedömer att en avsevärd del av denna grupp som inte har arbete tillhör den specifika målgruppen.
Förstudien riktar sig första skedet mot boende i Vårgårda kommun, men beroende på gruppens storlek efter kartläggning kan samarbete med någon närliggande kommun komma att inledas.
Förstudien är i huvudsak riktad till unga som nyligen har gått ut skolan och är på väg ut i arbetslivet. Det är samtidigt viktigt att inte utesluta de äldre som ännu inte etablerat sig på arbetsmarknaden. Målgruppen omfattar därför personer mellan 18 och 64 år, med fokus på de mellan 18 och 30 år.
Flertalet individer i den aktuella målgruppen saknar tillräcklig kunskap om hur samhället fungerar. De saknar ofta kapacitet att ta reda på vart man ska vända sig när man behöver stöd, ta de nödvändiga kontakterna och stå på sig när det behövs. De olika insatserna som kan bli aktuella och de olika myndigheter som tillhandahåller dem är svåra att överblicka i kombination med att informationen ofta inte är tillräckligt tillgänglighetsanpassad. Ibland kan det även finnas en rädsla eller en osäkerhet inför olika aktörer. Insatserna kräver ofta att man gör ett aktivt val och för att göra det behöver man tillräcklig och förståelig information om vilka rättigheter och möjligheter man har och vad insatserna kan innebära i praktiken. Även för anhöriga, i de fall sådana finns, kan det vara svårt att hitta rätt bland olika insatser och veta vilken myndighet som hanterar vilken insats. Ofta finns det någon kring personen som kan stötta hen, en förälder, boendepersonal, socialsekreterare eller någon annan i det sociala eller professionella nätverket. Detta stöd är i de flesta fall inte tillräckligt för att personen skall kunna tillgodogöra sig de insatser som samhället erbjuder. Det finns ett glapp i ansvaret kring dessa personer och inte någon självklar funktion som tar ett samordningsansvar och kvalitativ samverkan saknas kring målgruppen. Det saknas verktyg för att identifiera målgruppen och möjligen saknas även målgruppsspecifik kompetens bland de professionella målgruppen möter. Detta innebär att många individer faller emellan olika myndigheter och inte får möjlighet till det stöd hen behöver för att se helheten och möjligheterna.
Flera i denna grupp har en kognitiv eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning i kombination med psykisk funktionsnedsättning. De hamnar lätt i ett moment 22 där de psykiska svårigheterna förstärks av arbetssituationen och där arbetshabiliterande åtgärder inte har någon verkan pga den psykiska ohälsan. En undersökning från Folkhälsoinstitutet visar att personer med funktionsnedsättning oftare är oroliga för att förlora arbetet det närmaste året än övriga. Man kan anta att samma resultat gäller för dem som har praktik. Man vet att man har en osäker roll på arbetsmarknaden och detta skapar oro som i värsta fall leder till eller förstärker psykisk problematik. Personer med kognitiv eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning har också på grund av sin funktionsnedsättning svårt att få rätt medicinering och övrigt stöd från psykiatrin.
Detta är en grupp som kräver lång tid och anpassat stöd för att utvecklas tillfredsställande och den tiden finns inte inom traditionella system för arbetsrehabilitering. Den aktuella målgruppen inordnas ofta i redan befintliga insatser, t.ex. kommunal arbetsträning eller insatser via AF, som inte är specifikt anpassade för målgruppen. Inom DV finns tiden eftersom besluten ofta löper över lång tid, vilket minskar pressen på deltagaren. DV är dock ingen långsiktig lösning för dessa personer med mer kapacitet och möjligheter än vad de kan få utlopp för inom traditionell daglig verksamhet. Diskvalificeringsprocessen de behöver genomgå innan de har bedömts sakna arbetsförmåga och kan bli aktuella för DV är lång och nedbrytande för individen. Man går in i DV med en sänkt självkänsla och den måste sedan byggas upp innan man kan börja arbeta med annat. Har man psykiska problem har ofta även de förvärrats under processen.
Detta är en målgrupp som anses svårarbetad och därför inte är attraktiv att arbeta med. Det är troligtvis en anledning till att de har svårt att få tillgång till arbetsmarknadsinsatser. Många drar sig för, ofta av ekonomiska skäl, att arbeta med en person där det krävs lång tid och mycket stöd för att uppnå synliga resultat.
I Vårgårda kommun saknas samverkan på ett tidigt stadium mellan olika aktörer som skola, arbetsförmedling, försäkringskassa, socialtjänst, arbetsträning, daglig verksamhet, habilitering och psykiatri. Det saknas tid, resurser och fungerande processer. Då samarbete saknas blir det täta skott mellan de olika sfärerna och det försvårar för personerna att röra sig mellan dem. Man blir fast i en sfär för att man inte har kunskap om de andra och även de professionella saknar verktyg för att göra övergångarna smidiga. Det är på grund av bristfälligt samarbete svårt att få insatser via AF och på så sätt närma sig arbetsmarknaden om man väl fått ett beslut om DV och därmed anses tillhöra ”LSSen”. DV blir därför lätt en slutstation när en person bedömts sakna arbetsförmåga. Detta skrämmer många som ser beslutet som permanent och som ett misslyckande. De senaste åren har det skett en årlig ökning av personer med DV. Det är svårt att ta sig tillbaka från DV till insatser från AF och FK. 2011 hade 42% av Sveriges kommuner personer som gick från DV till anställning. Vårgårda kommun tillhör de övriga 58%. Denna förstudie kan bli en del i svaret till varför det är så och hur det kan vändas.
Ofta är det strukturella hinder som negativa attityder, förutfattade meningar och okunskap som försvårar för personer med funktionsnedsättning att få en anställning (Arbetsmarknadsdepartementets Insatser på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga) 24% av denna grupp har mött negativa attityder hos arbetsgivare på grund av sin funktionsnedsättning.
Det finns med bakgrund av detta stora behov av att utveckla samordningen och kompetensen kring dessa personer, utveckla relevanta verktyg och metoder och stärka samverkan mellan de olika professionella parterna så att man kan identifiera, fånga upp och erbjuda adekvata insatser som stärker målgruppens möjligheter i samhället.
(Fakta hämtad från Hur är läget? Handisams uppföljning av funktionshinderpolitiken.)

Målsättning

Det övergripande målet är att ge människor som ligger i gränszonen mellan daglig verksamhet och arbete ökade möjligheter att närma sig arbetsmarknaden genom att framförallt identifiera och undanröja de strukturella hindren i Vårgårda kommun, genom att utveckla samverkan och genom att rusta målgruppen för arbete och integrering.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Inom detta område är kompetensen i arbetsgruppen hög. Inom arbetsmarknadsavdelningen som söker förstudien finns ingående kunskap kring personer med funktionsnedsättning då många i arbetsträningen har olika typer av funktionsnedsättning och även daglig verksamhet inom LSS ligger under AMA. Stora delar av personalen arbetar dagligen med tillgänglighetsanpassningar.

Stora delar av projektägarens lokaler har genomgått en omfattande ombyggnation där stor hänsyn tagits till tillgänglighet. Lokalerna är väl anpassade för personer med rörelsehinder, synnedsättning och kognitiva funktionsnedsättningar.

I planen för gruppverksamhet ska det finnas med information och diskussioner kring funktionsnedsättning. Handisams filmer är ett bra underlag för sådana diskussioner. Genom att förstå och acceptera sin funktionsnedsättning och vilka svårigheter den för med sig kan man bättre hantera det som är svårt och leva bra med sin funktionsnedsättning, kanske t.o.m. låta den bli en tillgång. Det är något man arbetar med inom specialpedagogik på vissa skolor, bl.a. Högalids folkhögskola i Smedby, där i temat ”Självinsikt – att förstå sin funktionsnedsättning”.

Förstudien och det framtida genomförandeprojektet riktar sig till personer med funktionsnedsättning. En förutsättning för att kunna arbeta med den aktuella målgruppen är att insatserna är individanpassade och att tillgängligheten är hög. Målet är att miljön och sammanhanget ska vara så anpassat att funktionsnedsättningen inte blir ett hinder. Om man rätt tar tillvara en funktionsnedsättning kan den istället bli en tillgång.

En av grunderna i förstudien och ett framtida genomförandeprojekt är just att ge målgruppen möjlighet att förstå samhället utifrån sina egna förutsättningar och göra sammanhanget tillgängligt.

Transnationellt samarbete

Transnationellt erfarenhetsutbyte kan tillföra förstudien nya och bredare perspektiv och ökad omvärldskunskap. Genom att utbyta erfarenheter med människor som lever i ett helt annat sammanhang kan man se sitt arbete med nya ögon. Kunskap om hur man arbetar i andra länder kan ge uppslag till tankar, metoder och arbetssätt som man inte skulle få med enbart Sverige som fält.

Vårgårda kommun har ett partnerskap med ett ESF-projekt i Tjeckien, Fit for Flex, och har även upparbetade kontakter med ESF-projekt i Tyskland som kommer att tas tillvara under förstudien. Möjligheterna till erfarenhetsutbyte med daglig verksamhet i Sarpsborg, Norge, där för förstudien intressanta arbetssätt och viss kontakt finns, ska undersökas.

En internationell omvärldsanalys kommer att göras och kontakt sökas med projekt och verksamheter inom EU, som kan vara intressanta för förstudien.

Kommun

  • Vårgårda