Logotyp på utskrifter

Affärsutveckling för framtiden

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägareCityföreningen Ulricehamn
KontaktpersonLars Wallberg
E-postlars.wallberg@cityforeningen.se
Telefonnummer0721611501
Beviljat ESF-stöd4 464 322 kr
Total projektbudget4 464 322 kr
Projektperiod2011-04-15 till 2013-07-15
RegionVästsverige
In English

Sammanfattning

Projektet syftar till att utveckla näringslivet genom stödjande strukturer, en gemensam vision för framtiden och genom att stärka befintliga företag och personal genom kompetensutveckling. Projektet främjar även kvinnligt företagande.

Bakgrund

Detta projekt baseras på resultaten från ett unikt medborgardrivet projekt som bedrivits i Ulricehamn under 2010 och där vi nu vill växla upp resultaten för att skapa långsiktig tillväxt i en landsbygdsregion. Förstudien fick namnet ”25000 kunder 2020” och samlade näringslivet i Ulricehamn för att utveckla den lokala handeln, stärka befintliga företag och skapa möjligheter till företagsutveckling. Projektnamnet har en koppling till kommunens befolkningsmål på 25000 invånare 2020 och initierades av Ulricehamns Tidning, Ulricehamns Sparbank och reklambyrån IPM Ulricehamn våren 2010. Uppslutningen blev stor och över 111 företag gick in och sponsrade en trendetnografisk studie där fem etnografer tog sig an Ulricehamnarna för att se vad de har för behov och önskemål för att handla lokalt med målsättningen att öka handeln med 5 %. Med fördjupade insikter kring Ulricehamnarnas behov hoppas projektdeltagarna kunna utveckla stadskärnan och sina respektive verksamheten. Aldrig tidigare har man i Sverige kopplat ihop etnografer med näringslivsutveckling och centrumutveckling på detta sätt vilket gett projektet stor uppmärksamhet i media och bland de som arbetar med företagsutveckling.
Nu vill vi utveckla detta projekt ytterligare och skapa en strategisk affärsplan och handlingsplan för centrum där kommunen, företagen och invånarna samverkar. Att arbeta med centrumutveckling för att utveckla befintliga företag, stärka enskilda individers anställningsbarhet och skapa förutsättningar för nyetablering av företag är inget nytt men vårt angreppssätt är unikt, innovativt och utvecklar det strategiska tillvägagångssättet.
Tillväxt skapas på lokal nivå, av människor i företag och Ulricehamn är ett område med en stark företagartradition. Samtidigt är vi ett landsbygdsområde med generellt låg utbildningsnivå, få kvinnliga företagare, ingen större tradition av nära samarbete med akademi och forskning och få företag inom FoU. Detta innebär att vi är mer sårbara i kriser såsom tydligt visade sig under krisen i bilindustrin. Med många arbetstillfällen inom tillverkningsindustrin märktes krisen både i antalet varsel, konkurser och följaktligen i detaljhandeln. I Ulricehamn har vi en stadskärna som består av många olika företag såsom butiker, frisörer, restauranger, kaféer, fastighetsägare, kontor mm.
Ulricehamns stadskärna har en stark historisk förankring, en pittoresk stadsarkitektur med ett torg och många små butiker och företag. Med en allt rörligare befolkning, demografiska utmaningar, konkurrens från städer som Borås och Jönköping, outlet handel i Gällstad (20 km söder om Ulricehamn) och en växande näthandel ökar konkurrensen om kunderna och under de senaste åren har flera butiker fått lägga ner. Tomma lokaler och ett minskat utbud av varor ökar inte attraktiviteten och ett gemensamt angreppssätt för att vända utvecklingen är nödvändigt. Centrumutveckling är ett begrepp som inrymmer många aspekter såsom den fysiska förändringsprocessen men även den demografiska, sociala, kulturella, ekonomiska och miljömässiga förändringen. I detta projekt tar vi oss an alla dessa aspekter och utvecklar vårt näringsliv.
Småföretagare arbetar ofta själva i sina företag, har få anställda och måste sätta fokus på sin egen företagsutveckling. Eftersom tid är en bristvara i dagens intensiva samhälle har enskilda företag svårt att vara drivande i gemensamma insatser och därför behövs stöd till samordning och gemensam utveckling. Enligt flertalet studier som tittat på lyckade satsningar för att stärka näringslivsutveckling och centrumutveckling poängteras vikten av en engagerad projektledning och ett holistiskt perspektiv. Samverkan skapar förutsättningar för ekonomisk utveckling och det behövs en styrande kraft som samlar och kanaliserar drivkrafter som formar centrumutvecklingen för att uppnå ökad tillväxt.
Genom att använda oss av resultaten från förstudien kan företagen anpassa sina verksamheter och vi ser en möjlighet att främja utvecklingen av ett profilområde där vi tillvaratar det som är utmärkande för Ulricehamn och förstärker detta (kulturarv, närproducerade produkter, kombination av upplevelseinriktad verksamhet och mer traditionell handel mm). Genom samverkan skall kunskap och erfarenhetsutbyte stimuleras mellan småföretag för utveckling av nya produkter och tjänster (kan kompensera avståndet till akademin). Detta stärker befintliga företag och skapar möjligheter för bildandet av nya företag.
Det räcker inte enbart med ökad köptrohet bland lokalbefolkningen för att utveckla våra verksamheter. Vi vill locka kunder från närområdet och även satsa på de utländska turisterna. För att lyckas med detta vill vi ta fram en långsiktig hållbar gemensam affärsplan. Vi har även identifierat olika kompetensutvecklingsbehov hos deltagande företag och genom att arbeta med dessa vill vi utveckla befintliga företag, skapa bättre kunskap om rådande normsystem vilket kan påverka kvinnors företagarmöjligheter och arbeta med attitydförändringar. Småföretagartraditionen i Ulricehamn är stark men mer kunskap om hur man startar eget eller hur det går till att ta över ett befintligt bolag kan utvecklas ytterligare. Vi står, liksom många andra städer, inför ett generationsskifte vilket kan komma att påverka sysselsättningen drastiskt.
I projektet har olika deltagare olika roller och vi vill nu involvera kommunen ytterligare. Kommunens uppgift är att skapa goda förutsättningar för företagande och riva hinder. Man kan tänka sig initiativ som t.ex. mer flexibla tider på förskolorna för att underlätta för kvinnliga entreprenörer, skapa komvux utbildningar som efterfrågas av näringslivet, se över den fysiska infrastrukturen, skapa attraktiva boenden för att locka fler invånare (indirekt utveckling av handeln) eller att arbeta än mer med koncept som sommarentreprenörer och Ung Företagsamhet på gymnasiet.
Inledningsvis i projektet kommer vi att se över resultaten från förstudien (som presenteras under hösten 2010) och koppla dessa till projektets målsättning och den gemensamma utvecklingsstrategi som projektledningen tagit fram.

Syfte

Syftet med projektet är att stärka de deltagande företagens tillväxtmöjligheter genom förbättrat samarbete mellan kommun, näringsliv och akademi. Med stöd av kompetensinsatser, större kunskap om den marknad vi befinner oss i, framtagandet av en gemensam långsiktig affärsplan mm. kan vi skapa ett klimat som stödjer såväl de enskilda företagarna som stadens utveckling som helhet.

Syftet är även att stärka kvinnliga företagare och deras situation så att fler kvinnor stimuleras till företagande.

Projektet syftar också till att öka intresset för att bli egenföretagare och att arbeta med attityder kring företagande.

Målsättning

Målsättningen kan sammanfattas till att vi vill utveckla vår stadskärna, öka sysselsättningen, öka omsättningen genom ökat kundantal och stärka de enskilda företagen. Genom att utveckla ett strategiskt samarbete mellan kommun, näringsliv och akademi samt samarbete med centrumföreningar i andra länder utbyts erfarenheter och idéer och testas nya innovativa tillvägagångssätt.

Målsättningen kan även kvantifieras på följande sätt:

Målsättningen är att öka omsättningen i deltagande butiker med 7% under två år.

Målsättningen är att öka antalet besökare med 7 % under två år.

Målsättningen är att det skapas minst 5 nya företag i respektive kommun som verkar i centrumområdet och att 3 av dessa drivs av kvinnor.

Målsättningen är att det inom projektet skapas en starta eget kurs speciellt riktade för kvinnor för minst 15 deltagare och att dessa deltagare for långsiktigt stöd i form av att man kopplar dem till de etablerade kvinnliga nätverk som finns i regionen.

Målsättningen är att genom gemensamma kompetensinsatser i form av utbildningar för 50 personer inom områden som rör servicebemötande, språk, miljö och genus göra företagen bättre rustade inför framtiden och öka enskilda individers anställningsbarhet.

Målsättningen är att alla deltagande företag, genom framtagande av gemensam affärsplan och gemensamma kompetensutbildningar upplever att målet och vägen till målet är tydligt och de som enskilda företag kan stämma av sin utveckling i relation till projektets utveckling.

Målsättningen är att tydliggöra för alla medverkande i projekt hur mansdominerade normer och strukturer inom näringslivsutveckling kan påverka kvinnors vilja och möjligheter att vara företagare och ge råd och verktyg för att arbeta bort föråldrade och hindrande attityder för att stärka alla företagare.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Vi vill inte gå miste om några kunder och detta innebär att vi vill underlätta för alla att hitta till, komma in, röra sig och handla i våra stadskärnor. Ansvaret för tillgängligheten har vi tillsammans både kommunen och företagen. I Jönköping har man tagit fram en checklista för tillgänglighet för företagen och denna lista, som består av 32 punkter, kommer vi att använda oss av i projektet. Under våra föreningsträffar, som äger rum 6 gånger per år, kommer vi att ta upp varför tillgänglighetsaspekterna är viktiga, hur de påverkar den enskilda personens upplevelse av stadskärnan men även vilka ekonomiska vinster det kan innebära att arbeta för tillgänglighet. Det är även viktigt att föra en dialog med kommunen och fastighetsägarna om vilka fysiska förbättringar vi skulle vilja se. Ex. en glasdörr blir lättare att lokalisera om man gör en golvbeläggning i avvikande färg som ledstråk vid öppningen eller målad färg på gångstråk gör att man lättare ser var kullersten respektive platta stenar finns utlagda.

Vi vill att stadskärnan skall vara den självklara mötesplatsen för alla och även för barnfamiljer och funktionshindrade. Därför vill vi att projektledaren i samarbete med fastighetsägare och kommun utarbetar en plan om hur vi kan göra gator och entréer mer tillgängliga samt titta på kommunikationer och infrastruktur (tex. finns det tillräckligt många parkeringsplatser och på rätt ställen för att underlätta för funktionshindrade). Även om fokus läggs på fysiska åtgärder (i planen) kommer vi inom våra föreningsträffar att arbeta för att öka kunskapen bland de anställda i företagen om funktionshinder (även dolda funktionshinder).

En ytterligare aspekt på tillgängligheten handlar om läs och skrivsvårigheter. 25 % av befolkningen har vissa läs och skrivsvårigheter och det är viktigt att känna till detta och arbeta utefter dessa premisser när det gäller informationsspridning och marknadsföring kring projektet (i materialutvecklingen av hemsidor, broschyrer, rapporter etc.)

Projektledaren kommer att delta i ESFs utbildningsdag om tillgänglighet och sprida denna information till projektgrupp och styrgrupp samt ha ett ansvar att förmedla kunskap på träffar. Minst två företagsträffar skall handla om tillgänglighet och en arbetsgrupp med representanter från företagen, kommunen och fastighetsägarna skall arbeta med frågorna (10 träffar under två år). Arbetsgruppen skall göra en inventering av nuvarande situation i projektets inledningsfas och utveckla en handlingsplan för hur vi kan arbeta för förbättrad tillgänglighet. Arbetet skall utvärderas och framstegen dokumenteras efter ett år och om något behöver revideras eller förändras i planen skall detta ske. I slutet av projektet skall framsteg och resultat presenteras för deltagare i projektet, för ESF och för andra intressenter som kan ha nytta av att se hur vi har valt att arbeta. Projektledaren skall ta fram ett underlag för vilka dessa intressenter skulle kunna vara när projektet inleds men vi tänker oss tex. föreningen Svenska Stadskärnor och Handisam mm.

Jämställdhetsintegrering

För att kunna arbeta med jämställdhetsintegrering strukturellt i planering, beslutsfattande, utförande, utvärdering och spridning av projektet krävs en grundläggande förståelse för vad begreppet innebär. I arbetet med ansökan har vi eftersträvat en jämställd projektorganisation och i inledningen av projektet kommer projektgruppen att ställa samman en beskrivning av kvinnor och mäns villkor som företagare utifrån evidensbaserad forskning och utifrån den situation som råder i vår region. Denna beskrivning kommer att presenteras på våra nätverksträffar och i dialogforum vill vi diskutera hur rådande situation påverkar våra utvecklingsmöjligheter utifrån den enskilda företagarens perspektiv men även utifrån vår gemensamma strategi.

Studier av Forsberg (Rulltrappregioner och social infrastruktur 1997) visar att jämställdheten påverkas av var man bor och att det finns könsmässiga skillnader mellan olika regioner. Sjuhärad tillhör en region med traditionella könskontrakt vilket innebär att arbetsfördelningen mellan män och kvinnor är mera tydlig både i hem och arbetsliv. Män dominerar i politik och arbetsliv och kvinnorna tar huvudansvaret för familjen. Med andra ord har vi lyckats få fram många duktiga manliga företagare men de strukturer som gäller här missgynnar kvinnor och påverkar kvinnors företagarmöjligheter negativt.

Andelen kvinnliga chefer sjönk med två procentenheter i det privata näringslivet i Sverige (till 25 %) mellan 2008 och 2009 enligt en studie av Wombri som presenterades i juli 2010. Tillbakagången var framförallt kraftig inom detaljhandeln. Detaljhandeln har länge varit den bransch där andelen unga anställda är betydligt högre än i andra branscher. Av de som arbetar inom privat detaljhandel är 53 % av de anställda yngre än 30 år och branschen har ett tydligt ålders- och könsmönster. Ca 70 % av de anställda är kvinnor (SCB/AKU). Om vi vill utveckla vår stad är det viktigt att ha en bild av hur många av de anställda i Ulricehamn som är unga och kvinnor samt vad som krävs för att de skall stanna kvar här. Kvinnor flyttar i större utsträckning än män då de finner en partner och vi har redan en snedvriden demografi med fler män och kvinnor i arbetsför ålder i Ulricehamn. Dessutom har vi fler äldre än yngre. Genom att kommunerna hjälper till och tar fram än mer detaljerade statistiska underlag för utvecklingen i kommunen kan företag och kommun tillsammans arbeta mer strategiskt för att möte framtidens utmaningar och satsa på att stärka kvinnors möjligheter i större utsträckning. Detta handlar inte enbart om företagsförsörjningen utan givetvis även om kundunderlaget och hur detta kan anpassas.

Rådande kulturer och strukturer (ej lika starka nätverk, större svårighet att få kapital, större hemansvar mm.) påverkar kvinnors möjligheter i Ulricehamn att utveckla sina befintliga företag ytterligare och trots att stödjande system har utvecklats (tex. nätverk för kvinnligt företagande) så fungerar inte dessa om det inte finns eldsjälar som driver på och ekonomiskt stöd att arbeta med företagsutveckling och jämställdhetsintegrering. Med stöd av ESF kan vi under två år driva ett projekt som kan visa upp så positiva resultat att näringslivet tillsammans tar på sig rollen att driva det vidare på egen hand.

Som nämnts i den tidigare beskrivna SWOT analysen så finns det stora skillnader i kunskap om jämställdhetsintegrering och olika utgångspunkter för hur man vill bemöta frågan mellan olika deltagare. Vi kommer att integrera jämställdhetsarbetet i alla aktiviteter som ett horisontellt perspektiv och påverka alla delprojekt att hela tiden tänka på hur kvinnor och mäns situation kan påverkas genom de val vi gör. Som exempel kan nämnas att om vi arrangerar seminarier eller utbildningar så skall både grupp sammanställningen samt arbetsguppen vara jämställd och programmet inkludera teman som belyses i ett jämställdhetsperspektiv. Möjligheterna för kvinnliga företagare att få tag i riskkapital är svårare, kvinnor har ofta en annan drivkraft än män att driva företag och för att man skall våga satsa på att utveckla sitt företag ytterligare kan man behöva få hjälp att arbeta bort hinder (tex. dagistider som inte passar företagaren och det är här samarbete med det offentliga blir viktigt).

Att tänka jämställd är att tänka ekonomiskt och vinstinriktat. Detta vill vi förmedla till företagen och visa genom praktiska exempel (tex. bjuda in företag som arbetat med jämställdhet och höjt vinstmarginalerna till företagsträffar). Dessutom utgör kvinnor en intressant kundgrupp som kan vara bra att känna till mer om. Desto mer vi vet om de möjliga kundgrupper som finns i vårt närområde eller som kan tänkas besöka oss desto bättre produkt eller tjänsteutbud kan vi ta fram.

Projektets resultat vill vi förmedla via olika nätverk som vi redan ingår i samt genom att rikta in oss på nyckelpersoner som kan ha nytta av resultaten. Här tänker vi tex. på näringslivsdepartementet som kan påverka lagstiftningen. Ett bra föräldraförsäkringssystem för gravida företagare är ett exempel på vad som kan avgöra om någon vill starta ett företag eller vill utveckla sitt företag vidare. Sverige ligger i framkanten vad gäller jämställdhetsintegrering och många länder vill stimulera fler kvinnor att bli egenföretagare. Vi kommer därför att presentera våra resultat och projektet som helhet på engelska istället för på svenska . På så sätt kan vi nå ut med projektet i våra utländska nätverk.

Transnationellt samarbete

Många andra länder i Europa har arbetat länge med utvecklingen av sina stadskärnor. Vi har inför denna ansökan tagit del av många intressanta exempel på hur man skapar sysselsättning och stärker befintliga företag genom stadskärneutveckling och destinationsutveckling. Vi kommer i detta projekt skapa ett transnationellt nätverk med deltagande städer i Norge, Österrike, Storbritannien och Nederländerna. Tanken är att nätverket skall arbeta både virtuellt och genom fysiska möten som syftar till att utbyta best practice.

Som exempel är vi intresserade av en Österrikisk modell på turismutveckling. De arbetar mycket med destinationsutveckling och har skapat ett officiellt system för att bli en turismkommun. Tillvägagångssättet för att bli en turismkommun går till så att man skickar ut en enkät till alla företag i kommunen. Om mer än 50% av besvarade enkäter är positiva fattas ett beslut av kommunfullmäktige. Vid ett positivt beslut är det obligatoriskt att tillsätta en lokal turiststyrelse som skall verka i det allmännas tjänst. I styrelsen ingår företrädare från näringslivet och kommunrepresentanter med mandat. Dessutom skapas en större församling (sk plenarförsamling) som träffas en gång per år och inkluderar alla företagare. Deras roll är att diskutera turismutvecklingen och att kontrollera styrelsen och tillsätta nya medlemmar om man anser att detta behövs. Företagen betalar in en avgift till föreningen (olika beroende på den verksamhet som bedrivs) och därtill tas en avgift ut från turister. I Sverige har Nätverket Svensk Turism tagit fram ett liknande förslag som bygger på stöd från kommun som växlas upp med lika mycket stöd från näringsliv och staten samt en sk. bed-tax. Dessa typer av arbetssätt och samverkan är intressant för oss att lära mer om.

Projektledningen kommer att delta i det transnationella nätverket och sprida kunskaperna och erfarenheterna via seminarier och nyhetsbrev lokalt. För att det transnationella nätverket skall ha någon påverkan på vår verksamhet är det ytterst viktigt att de transnationella kontakterna dokumenteras, utvärderas och att man tittar på olika möjligheter att integrerar bra idéer i vår verksamhet. Det är även viktigt att vi ser över vår egen verksamhet och bestämmer oss för vilka sidor vi vill föra fram och visa inom samarbetet. Vi har alla liknande utmaningar men tar oss an dem på olika sätt. Här finns säkert mycket att lära av varandra.

Vi kommer att både att resa till några av de deltagande länderna samt arrangera en träff i Ulricehamn.

Deltagande aktörer

  • Apoteket kronan
  • BJÖRNHÄLSAN I ULRICEHAMN
  • Bogesunds Bil aB
  • BOGESUNDS DATA & ELEKTRONIK AK
  • Bokia Ulricehamn
  • Boktryckeri AB LH-tryck
  • BOSÄTTNINGSMAGASINET I ULRICEH
  • Botek System AB
  • Café Torgstallet
  • Cigarrmagasinet
  • Dialect Ulricehamn
  • DIN DELI ULRICEHAMN AB
  • Dressman Ulricehamn
  • EMMA Å ANDREAS RESTAURANG OCH
  • FASTIGHETSBYRÅN WESTMAN AB
  • FLÜGGER FÄRG
  • Gunnars Konditori
  • GUNTERS BRÖDSTUGA AKTIEBOLAG
  • GÅRD 28 AXONA AKTIEBOLAG
  • HOTELL BOGESUND
  • Hår Ateljen
  • HÖKERUM BYGG
  • INNEGÅRDEN
  • IPM Brand och Kommunikation AB
  • JACOBSONS SKOR
  • JOHAN OLOFSSON OPTIK AB
  • Klockmaster AB
  • Leklust
  • Life Hälsobutik
  • LINDAS TRÄNINGSCENTER
  • LRF KONSULT AKTIEBOLAG
  • Länsförsälringar Ulricehamn
  • MAMSELLE BLOMMOR
  • MARYS DAMFRISERING
  • MAX I ULRICEHAMN AB
  • Miljöpartiet / Alternativboden
  • Modegaraget AB
  • MODERNA SMYCKEN I ULRICEHAMN A
  • MÖTESPLATSEN CENTRUM FÖR MÄNSK
  • Nova H&J
  • NÄRINGSLIV ULRICEHAMN AB
  • Opticus AB
  • Parelle Cosmetics
  • Per Axel AB
  • Piano Rydberg
  • PRÅNGENS CAMPING AKTIEBOLAG
  • RADIOCENTRALEN I ULRICEHAMN AB
  • RASKS SÅG & MOTOR AKTIEBOLAG
  • RESDAX SKI AKTIEBOLAG
  • Resia Ulricehamn
  • RULLES ELCENTER AKTIEBOLAG
  • SALON VAN CLEEF AKTIEBOLAG
  • SALONG DANIJELA
  • Salong Gränden
  • SALONG ROSE
  • SEB Ulricehamn
  • STADSPORTEN FUTURE 2
  • STEINSTÖ TRÄDGÅRD AB
  • Stenfastigheter / Ulricehamn
  • STUBO
  • SVENLJUNGA & TRANEMO TIDNING A
  • Symaskinsbutiken
  • Synsam
  • Systembolaget Ulricehamn
  • Södra Blomsterhandeln
  • Team Sportia Ulricehamn
  • ULRICEHAMNS AFFÄRSHUS FÖRSÄLJN
  • ULRICEHAMNS GLASM
  • Ulricehamns kommun, Vård och omsorgsförvaltningen
  • ULRICEHAMNS SPARBANK
  • ULRICEHAMNS STORMARKNAD AB
  • Ulricehamns Tidning
  • VIST IT AKTIEBOLAG

Kommun

  • Ulricehamn