Logotyp på utskrifter

3K - Kraft, Kreativitet, Kompetens

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägareDansbyrån
KontaktpersonLotta Ohring
E-postlotta.ohring@dansbyran.se
Telefonnummer031-129746
Beviljat ESF-stöd4 424 710 kr
Total projektbudget4 424 710 kr
Projektperiod2009-03-16 till 2010-10-15
RegionVästsverige
In English

Sammanfattning

För att utveckla Dansbyrån finns behov av att stärka kompetensen inom entreprenörskap på ett lokalt och ett internationellt plan. Detta gör vi genom att upprätta ett lokalt kreativt kluster samt etablera samverkan med internationella produktionsorganisationer för danskonst i andra länder.

Bakgrund

Dansbyrån är ett produktionskooperativ (producerar dansförställningar) som leds av tre frilansande koreografer och ligger i framkant nationellt vad gäller att kombinera danskonst och företagande. Dansbyrån verkar för att visa medlemmarnas egenproducerade konst och även för att främja danskonsten och dess villkor.

Entreprenör
Nuteks (Verket för Näringslivsutveckling) definition av entreprenörskap beskriver frilansande koreografers arbetssätt väl. I Nationellt Entreprenörsskapsprogram skriver de: "Entreprenörskap är en dynamisk och social process, där individer, enskilt eller i samarbete, identifierar möjligheter och gör något med dem för att utforma idéer till praktiska och målinriktade aktiviteter i sociala, kulturella eller ekonomiska sammanhang."

Koreografer skapar nya arbetstillfällen både åt sig själva och anställda (dansare, tekniker, scenografer, ljusdesigner, kostymörer, producenter, marknadsförare, m.m), nationellt som internationellt. Koreograferna skapar innovativa föreställningar som ger publiken kulturella upplevelser.

Marknad
Dans produceras via institution eller fria aktörer. Institutioner är kulturverksamheter med ett kulturpolitiskt uppdrag, så som stadsteatrar, regionteatrar och operahus. De har en garanterad årlig budget av offentliga medel för sin verksamhet. Utominstitutionell danskonst skapas av fria koreografer och grupper som ofta bedriver sin verksamhet på projektbasis där finansiering söks för varje enskilt projekt.

Denna skillnad blir i praktiken väsentlig för utövandet. Med oss i förprojekteringen hade vi resultaten av en marknadsundersökning gjord under Reach Out - ett projekt genomfört av Dansbyrån med stöd av Västra Götalandsregionen och Nutek 2006/2007. Marknadsundersökningen identifierade följande problematik för koreografer inom den professionella utominstitutionella danskonsten i Sverige:
a) Snedvriden konkurrens på marknaden för försäljning av dansföreställningar. Den utominstitutionella danskonsten konkurrerar med offentligt subventionerade dansföreställningar från institutioner som till exempel GöteborgsOperan och Regionteater Väst. Det gör det i praktiken omöjligt att ta ut ett pris på föreställningar som täcker kostnader, produktutveckling samt vinst.
b) Begränsade produktionsstöd. Koreografer kan få produktionsstöd för framtagande av föreställning från kulturnämnder på kommunal och nationell nivå. Endast ett fåtal av de sökande beviljas stöd och då vanligtvis endast en del av sökta beloppet. Därutöver krävs att föreställningen/projektet ska ha en balanserad budget, det vill säga gå med nollresultat.
c) Få scener. Det finns i hela Sverige inte mer än tio renodlade dansscener. Eftersom få teaterscener upplåter sin scen till dans är det svårt att få speltillfällen och därmed möjliga intäkter.
d) Stor konkurrens i upplevelseindustrin. Som alla andra konstutövare konkurrerar danskonstnärer på en hårt utsatt marknad bestående av all form av konst, upplevelse och nöje.

Arbetsmarknad
"Koreografen har en säregen arbetsroll och en ofta svår försörjningssituation." konstaterar Konstnärsnämnden i sin utredning Konstnärerna i Kulturpolitiken (2008).
En majoritet av koreograferna i Sverige är kvinnor. Det finns inga fasta tjänster att söka och det projektbaserade arbetssättet leder till en oregelbunden försörjning och därmed låg årsinkomst. Det stämmer väl överens med den problematik som redogörs för i Regional plan för Socialfonden i Väst Sverige 2007-2013, som visar på att Västsveriges arbetsmarknad är könsuppdelad och kvinnor oftare arbetar deltid. Trots problematiska ekonomiska villkor, en tuff marknad och begränsade försörjningsmöjligheter är koreografen en aktiv entreprenör, en projektledare och arbetsgivare. Koreografen utnyttjar sin kreativa kompetens inte bara i skapandet av koreografier men även för att hitta möjligheter att driva och utveckla sin verksamhet.

Attitydförbättring
Det är viktigt att förbättra attityden till entreprenörskap inom kultursektorn. Traditionellt finns det en viss reservation från kulturutövarhåll mot näringsliv och entreprenörskap. Likaså finns det negativa uppfattningar inom traditionella näringslivet om kulturarbetare och deras företagande. Flera olika satsningar görs nu för att få kultur och traditionellt näringsliv att mötas och förändra dessa attityder. Vårt projekt utgör också en sådan mötesplats.

Kultur som tillväxtfaktor
Parallellt med att kultursektorn inom EU visar på hög tillväxt i förhållande till andra branscher börjar företag och andra kommersiella aktörer intressera sig för kulturbranschens kreativa entreprenörskap och processer. Det är ett skifte i synsätt på kulturen och tydligare blir kulturens roll som tillväxtfaktor och attraktionskraft för regionerna. Kulturen ses som en resurs för innovation och nyföretagande.

Behov
Vi vill stärka och utveckla entrepenörskapet hos deltagarna. Det rör sig om små företagare och entreprenörer som har litet utrymme för vidareutveckling och satsningar på kompetenshöjningar inom ramen för den egna organisationen. För Dansbyråns del har tidigare projekt visat att kompetensutbyten enbart inom danskonstbranschen är för begränsat. I förprojekteringen har vi fokuserat på att identifiera ett lokalt kluster med aktörer som verkar inom flera olika branscher. Vi tror att vi därigenom skapar förutsättningar för fler uppdrag, nya produktidéer och branschöverskridande samarbeten för alla deltagare i projektet. Under förprojekteringen har vi identifierat danskonstaktörer i andra europeiska länder med liknande målsättning som Dansbyrån. Koreografer behöver verka på ett större geografiskt område för att finna nya marknader för dansföreställningarna och nya kundgrupper.

Projektet bygger på att ta tillvara på deltagarnas kraft, stimulera varandras kreativitet och stärka våra kompetenser. Vi tror att vi genom sådan kompetensutveckling och samverkan kan skapa ekonomiskt hållbara verksamheter och fler arbetstillfällen.

Syfte

Syftet med projektet är att höja vår kompetens inom entreprenörskap genom gemensam kompetensutveckling och internationell samverkan. Genom att sprida resultaten från projektet kan vi utveckla danskonstens möjligheter att verka på nya marknader.

Kompetensutvecklingen ska bidra till att stärka koreografernas möjligheter att skapa fler arbetstillfällen åt sig själva och sina medarbetare. Förprojekteringen visade att för att anpassa sig till föränderliga och oförutsägbara arbetsvillkor måste koreografer hitta nya strategier för att verka på en större marknad. Projektet ska utveckla och stärka koreografernas nätverk och verksamheter lokalt och internationellt.

Projektet är därför uppbyggt i två delar. Dels lokalt, där vi utvecklar ett samarbete med lokala aktörer, dels internationellt via samverkan och utbyten med internationella produktionsorganisationer för danskonst i andra länder.

Lokala klustret
Med kluster menar vi, i enlighet med Nuteks beskrivning, att ett klusters aktörer finns inom en geografisk närhet och har en relation till varandra. Dessa aktörers samarbete skapar ett mervärde. Företagens förmåga att utvecklas är alltid i relation till andra, därför blir klustret starkare än varje företag enskilt. En väsentlig förutsättning för ett dynamiskt kluster är att det går på tvärs mot näringslivets traditionella indelning. Det är kopplingarna och beroendeförhållanden mellan verksamheterna som ger dynamik. Därför har vi utgått från där vi är verksamma och de aktörer som finns på samma adress, Järntorget 2-4, Göteborg.

Företagen på Järntorget 2-4 har stor spännvidd, bland annat enskilda firmor, ideella verksamheter och internationella aktiebolag. Majoriteten arbetar inom den så kallade kreativa näringen eller inom den sociala ekonomin. Idag är kontaktytorna med varandra få. Syftet är att samlas kring gemensam kompetensutveckling och skapa möten mellan företag från olika branscher vilket kan generera nya idéer och nätverk. Vi tror att en möjlig strategi för att skapa ett hållbart företagande i kulturbranschen är att arbeta i nätverk, och att ständigt utveckla dessa är en förutsättning för tillväxt.

I klustret kommer vi att samverka med olika typer av stödjande organisationer så som Coompanion, Kultur och Näringsliv, nätverket Origo, BRG, Näringslivsgruppen i Göteborg, Konst- och kulturutveckling med flera. Under förprojekteringen har samtal förts med dessa organisationer och de har visat stort intresse för samverkan.

Under förprojekteringen genomfördes en behovsinventering bland de tilltänkta deltagarna kring vad som kan utveckla deras entreprenörskap. Det resulterade i följande områden: Samverkansstrategier, Marknadsföring (otraditionell), Nätverksbyggande, Konsten att ta betalt, Rummet som demokratiskt verktyg, Strategier för jämställdhets- och tillgänglighetsarbete, Stöd (sponsring, EU-ansökningar), Varumärke, Ledarskap/förändringsprocesser, Kompetenskartläggning.

Kompetensutvecklingen kommer att vara uppdelad i 6 stycken halvdagsaktiviteter ca var tredje månad samt 10 stycken kortare nätverksträffar med utbildning bestående av en timmes utbildning följt av en timmes diskussion. Det är totalt 16 utbildningstillfällen a 20 deltagare per tillfälle.
Utgångspunkten på utbildningsinsatserna är kreativitet vilket till exempel kan innebära otraditionella workshops och studiebesök. För en varaktig och framgångsrik kompetensutveckling är det viktigt att det i projektet finns utrymme att varva teori och praktik. Avsätts inte tiden för görandet stannar många gånger utbildningen vid att man vet hur man borde göra, men inte hur man gör eftersom inte tiden finns till att prova på.

Internationell samverkan
Förprojekteringen visar att den svenska danskonstmarknaden är begränsad. För att tillväxt ska vara möjlig måste man som koreograf verka på ett större geografiskt område. Syftet med projektet är att utveckla Dansbyråns kompetens och strategier kring internationell etablering. För detta har vi i förprojekteringen kontaktat dansproducerande organisationer och dansnätverk på nordisk och europeisk nivå, som Turtle Arts i Storbritannien, Dansevaerket i Århus, Danmark och det nordiska nätverket Kedja. De är intresserade av ett samarbete. Erfarenhetsutbytet och samarbetet ger nya infallsvinklar för att bedriva ett uthålligt företagande.

Det kommer att genomföras åtta utbildningstillfällen med inriktning på internationell etablering: turnering, kännedom om nya marknader, långsiktig strategi, samarbete med agent, marknadsföring på internationell marknad. Förutom erfarenhetsutbyte med organisationer i andra länder kommer vi att anlita de främsta producenterna och agenterna för kompetensutvecklingsinsatser.

Kunskapsspridning
Syftet är att sprida de nya kunskaper vi tillförskaffar oss genom projektet vidare till dansbranschen. Vi ska bjuda in svenska organisationer som arbetar med produktions-, stöd-, brygg- och utvecklingsverksamhet för koreografer och danskonst till kunskapsseminarium. Detta ser vi som en viktig del för att sprida de kunskaper och erfarenheter vi gör i projektet till andra koreografer i Sverige.

Målsättning

Lokala klustret
Ett hållbart och dynamiskt kluster samverkar i kompetensutvecklingsfrågor kring entreprenörskap, vilket ger en ökad kunskap kring utveckling av entreprenörskap samt ökning av uppdrag och arbetstillfällen genom utnyttjande av varandras kontaktnät och kompetens. Vid projektets slut ska klustret genom aktiviteterna vara etablerat med stark livskraft.

Projektet ska resultera i:
6 halvdags utbildningstillfällen
10 nätverksträffar med utbildning
30 nya uppdrag/arbetstillfällen för klustrets medlemmar ska ha uppkommit i direkt koppling till klustrets aktiviteter.

Internationalisering
Erfarenhetsutbyte och samarbete med minst två dansrelaterade organisationer från annat EU-land ger nya infallsvinklar och kompetenser för att bedriva ett uthålligt företagande och skapar därmed gynnsamma förutsättningar för koreografernas verksamheter. Vid projektets slut ska både Dansbyrån och de tre testpiloterna ha etablerat ett internationellt nätverk inom danskonsten.

Projektet ska resultera i:
8 utbildningstillfällen med inriktning på internationell etablering.
6 internationella uppdrag för Dansbyråns koreografer ska ha uppkommit i direkt koppling till projektets aktiviteter.

Resultatspridning
2 kunskapsseminarier för produktions-, stöd-, brygg- och utvecklingsverksamheter för att sprida resultat om hur man kan arbeta med danskonst i ett entreprenörskapsperspektiv.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

En av våra tilltänkta samarbetspartners, Turtle Key Arts, har stort fokus på att göra konsten tillgänglig för personer med funktionsnedsättning och missgynnade grupper och där ser vi att vi har mycket att lära. Orsaken är att i Sverige är kulturen i allmänhet och danskonsten i synnerhet många gånger otillgänglig för personer med olika funktionsnedsättningar. Som konsument, utövare och producent. Det har att göra med att det i Sverige finns få eller inga tillgängliga utbildningar, spelplatser ofta är otillgängliga äldre hus och det råder en stor okunskap i branschen. I vissa andra EU-länder har man kommit längre på det här området, bland annat Storbritannien där man har professionella danskompanier med dansare med fuktionsnedsättningar. Som arrangör av projektet kommer vi att eftersträva tillgänglighet så långt det är möjligt. Vi kommer att göra en behovsinventering bland deltagarna. Vi tar ansvar för att det ska vara så enkelt som möjligt för våra deltagare i projektet att deltaga oavsett funktionsnedsättning.

Lokaler som används i projektet ska så långt som möjligt vara tillgängliga. Till exempel ska det finnas hiss om lokalen ej är på markplan och handikapptoalett, m.m. Vi tillhandahåller hörselslinga eller tolk vid behov. Allergier beaktas vid fika och miljö.

Dokumentationen ska vara tillgänglig på både svenska och engelska. Om det behövs tillhandahåller vi inläst dokumentation. Den regionala verksamheten Center för tillgänglig information (CTI) står som resurs.

Projektets hemsida ska byggas tillgänglig från grunden enligt WAI:s riktlinjer (Webb Accessability Initiative).

Tillgänglighet ska genomsyra projektet men kommer att lyftas vid specifika utbildningstillfällen för strategier för jämställdhets- och tillgänglighetsarbete. Vi strävar efter att utbildning/information på området ska utgå från deltagarnas verksamheter för att kunskapen ska bli användbar.

Vi kommer att använda oss av Västra Götalandsregionens Riktlinjer och standard för fysisk tillgänglighet för personer med olika funktionshinder.

Jämställdhetsintegrering

Styrkor:
Stor kunskap om marknaden
Jämställdhet är en prioriterad fråga hos deltagarna
Koreograferna som är testpiloter har stora egna nätverk (gällande jämställdhetsarbete inom scenkonst, t.ex. WISP, Spark) som kan skapa synergi med/i projektet

Svagheter:
Få män i den egna organisationen

Möjligheter:
Jämställdhetsperspektivet inom scenkonsten blir uppmärksammat
Koreografyrket blir mer jämställt genom att alla har samma möjlighet att skapa scenkonst oavsett kön.

Hot:
De rådande könsdiskriminerande strukturerna sitter så hårt rotade så att förändringsprocessen går långsamt.

Transnationellt samarbete

Dansbyrån är ensam i Sverige att utveckla verksamhetsformer som kombinerar konstnärskap och entreprenörskap. Eftersom ingen verksamhet inom den svenska danskonsten arbetar på detta sätt kräver en utveckling av verksamheten ett erfarenhetsutbyte med liknande organisationer i andra EU-länder som kommit lika långt eller längre. Erfarenhetsutbytet kommer att äga rum genom möte mellan parterna. Målet är att utveckla en hållbar kontakt.

Under förprojekteringen har vi varit i kontakt med några olika organisationer. Vi har valt att samarbeta med Turtle Key Arts och Dansvaerket. Vi bedömer att de två parterna har mycket kunskap att bidra med inom entreprenörskap och internationell etablering.

Vi har haft kontakt med Turtle Key Arts i London, Storbritannien, med vilka vi kommer att ha erfarenhetsutbyte och gemensamma workshops gällande etablering internationellt. Turtle Key Arts har stort fokus på att göra konsten tillgänglig för personer med funktionsnedsättning och missgynnade grupper. Detta vill vi speciellt lära oss mer om då motsvarande kunskap och erfarenhet inte finns i Sverige.

Vi har även varit i kontakt med Dansevaerket i Århus, Danmark om möjligheterna till samverkan. De vill samarbeta och fann projektets inriktning intressant. Dansevaerket i Århus är särskilt intressant eftersom vi arbetar på ett liknande sätt.

Dansvaerket har CVR 11 80 88 08 och kontaktperson är Charlotte Mors Adress: Vester Allé 3C, 8000 Århus C.
Telefonnummer är (+45)86131923
Hemsida: www.dansevaerket.dk
E-post: dansevaerket@dansevaerket.dk

Turtle Key Arts organisationsnummer är 1003113.
Kontaktperson är Alison King.
Adress: Ladbroke Hall, 79 Barlby Road, London, W10 6AZ
Telefonnumer: (+44)020 8964 5060
Hemsida: www.turtlekeyarts.org.uk
E-post: ali@turtlekeyarts.org.uk

Deltagande aktörer

  • Changemaker
  • Civis
  • Crowd company
  • Maria Svensson
  • Oktan Eventbyrå
  • The Gothenburg english speakin
  • Wahlström&Steijner Arkitekter

Kommun

  • Göteborg