Logotyp på utskrifter

Within

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasFörprojektering
ProjektägareKOmmunstyrelseförvaltningen
KontaktpersonJennika Anderberg
E-postjennika.anderberg@bromolla.se
Telefonnummer0456-822314
Beviljat ESF-stöd1 971 287 kr
Total projektbudget1 971 287 kr
Projektperiod2014-01-01 till 2014-12-31
RegionSydsverige
In English

Sammanfattning

Within omfattar gruppen unga långt från arbetsmarknaden i sju kommuner i nordöstra Skåne samt Älmhult i Småland. Syftet med Within är att lägga en plan för att förebygga att unga hamnar i utanförskap och bryta utanförskapet för dem som redan har hamnat där.
Within kommer att identifiera och tydliggöra målgruppen: omfattning, kön, andel funktionshinder, vad de gör idag etc. Förstudien kommer också att titta på orsakerna till att ungdomarna står långt från arbetsmarkanden. Den ska identifiera de metoder, strukturer och resurser som finns idag, vilka som fungerar och inte fungerar och vilka som behövs i framtiden. Förstudien kommer också leta metoder för att få de unga att tänka utanför den egna kommungränsen efter jobb, att inte tänka könsstereotypt och hitta metoder att få de ungdomar som försörjer sig olagligt att istället arbeta vitt.
Ett centralt moment i Within är att fördjupa samarbetet med etablerade parter och etablera helt nya samverkansformer.

Bakgrund

Förprojektet Within omfattar sju kommuner i nordöstra Skåne samt Älmhult i Småland. Bakgrunden är de åtta kommunernas höga ungdomsarbetslöshetssiffror, med fokus på gruppen unga långt från arbetsmarknaden. I september 2012 höll Skåne Nordosts styrelse och ESF-rådet en gemensam workshop kring genomförandet av Socialfondsprojekt i Skåne Nordost kommunerna. I den efterföljande diskussionen framgick det att styrelsen vill se ett närmare samarbete mellan Skåne Nordost kommunerna när det gäller projektarbete, då man ser att flera projekt har genomförts mycket bra men man har även kunnat se EU-projekt där man inte har lyckats med verksamhetsutvecklingen. Under våren 2013 genomfördes en workshop med fokus på utvecklingsbehov hos deltagande kommuner. Samstämmigt lyftes olika problem i relation till de ungdomar som står allra längst ifrån arbetsmarknaden. Senare under våren antogs Målbild Skåne Nordost 2020 där man identifierar de områden inom vilka kommunerna i Skåne Nordost ska samarbeta. I den är ungdomsarbetslöshet 16-29 år den mest prioriterade frågan då det övergripande målet är att år 2020 har alla mellan 16-29 år arbete, studieplats eller praktik. Skåne Nordosts styrelse gav i relation till detta EU-kontor Skåne Nordost uppdraget att söka medel till en förstudie för att kommunövergripande fokusera på de ungdomar som står längst från arbetsmarknaden. Gemensamt ska kommunerna i projektet strategiskt arbeta för att minska ungdomsarbetslösheten i vår region.
Ungdomsarbetslösheten är ett utbrett problem inom EU27. Enligt Eurostat låg arbetslösheten för unga mellan 15-24 år i juli 2013 på 23,2%. EU-kommissionen har i sina riktlinjer till Sverige pekat på att vi måste ta oss an ungdomsarbetslösheten (Position paper Sweden 2014-2020). I OECDs sysselsättningsöversikt 2012 uppmanar man också medlemsländerna till att förbättra sysselsättningsutsikterna för ungdomar och att se till att så få som möjligt av de arbetslösa lämnar arbetsmarknaden för gott. I Sveriges EU2020-mål pekar man också på vikten av att få in ungdomar i sysselsättning och förhindra utanförskap.
Tvärt emot intentionerna ökade arbetslösheten bland unga med 2,55 % första halvåret 2013 i Skåne. Samma värde för riket var 2,15 % . I förprojektets målgrupp, unga långt från arbetsmarknaden, tillkommer dessutom ett mörkertal: de som inte är inskrivna på AF och de som inte heller får försörjningsstöd. De kallas i många sammanhang för ”inaktiva”. En rapport från AF visar att det i Sverige finns 20 000 ungdomar som aldrig varit i kontakt med dem (unga in.se). Dessa kan antas vara en högriskgrupp och de riskerar att bli långtidsarbetslösa och hamna i utanförskap. De riskerar också kriminalitet, psykiska problem, drogberoende och ohälsa.
De åtta kommunerna som vill ta sig an problemet gemensamt är landsortskommuner med låg andel högskoleutbildade och med hög andel som hoppar av gymnasiet utan betyg. Kommunerna har också generellt en hög arbetslöshetsnivå. Åtgärderna riktade mot unga arbetslösa i våra kommuner upplevs hittills ha riktats främst mot unga som är nära arbetsmarknaden och det saknas åtgärder för de som står längst bort. I augusti 2013 var totalt 3 051 ungdomar mellan 18-24 registrerat arbetslösa i kommunerna. Dessutom finns en grupp unga som det saknas uppgift om aktivitet på i nationella register. I temagrupp Ungas mätning från 2011 låg andelen av denna grupp i våra kommuner på mellan 17,5 % och 43,5%, totalt 844 unga. Snittet i riket var 31,5 %.
Problem på strukturell nivå
Fram till dess att ungdomarna fyller 20 så har kommunen ansvar för dem under det kommunala informationsansvaret, efter 20-årsdagen finns de inte längre i några register och det varierar mellan kommunerna hur mycket och vilken information man har om ungdomarna. Det finns alltså en stor grupp unga som "försvinner" och i kommunerna saknar man generellt idag metoder för att hitta dessa ungdomar.
Det är känt att det i målgruppen finns en stor misstänksamhet mot offentliga organisationer- man saknar förtroende för tjänstemän inom dessa. Utan att föregripa arbetet inom förstudien står det klart att det finns fel i dagens system, fel som har drabbat dessa ungdomar och då oftast redan i skolåldern. Skolpersonalen märker ibland på ett tidigt stadium att en elev är på väg att hamna i utanförskap. Anhöriga slår larm men skolpersonal och föräldrar upplever att det inte finns någon hjälp att få. Det är oklart till vilken myndighet man ska vända sig. I förstudien vill vi därför inventera vilka strukturer, metoder och stöd som finns och vilka som saknas, vad har gått fel i myndighetsrelationerna och hur kan vi förebygga att fler drabbas.
Vi måste alltså förebygga så att unga inte hamnar i utanförskap och bryta utanförskapet för dem som hamnar där. För att göra detta måste vi stimulera till innovationer inom området, hitta nya vägar och metoder för att skapa sysselsättning och tillväxt. Nyckeln till detta är samverkan. Kommunerna tillhör olika AF, i vissa kommuner fungerar samarbetet bra, i vissa mindre bra. Samma sak gäller med FINSAM, hur samarbetet och framgången ser ut skiljer från kommun till kommun. Samverkan ser ut olika ut mellan kommunerna, men generellt gäller att vi behöver fördjupa samarbetet med redan etablerade partners såsom AF och FK, men vi behöver även samverka med andra såsom, Polis, Tull, forskare inom området, vården, näringsliv, skola och föreningar för att nämna några. Sammantaget finns det alltså en hel del kunskap och insikter kring att arbeta med utanförskap, ett problem är det saknas strukturer för att dela med sig av kunskaper. I förstudien vill vi därför ta fram och prova en ny struktur/nätverk för samarbete mellan arbetsmarknadsenheter och näringsliv.
Det finns en kunskapsbrist hos de anställda inom kommunerna när det gäller att aktivt hjälpa unga in på arbetsmarknaden. Därför är ett av de förväntade resultaten av förstudien att den kommer att mynna ut i ett eller flera kompetensutvecklingsprojekt som kommer syfta till att stärka personal och andra som kommer i kontakt med målgruppen.
Kommuner är stora arbetsgivare men få av dem tar emot praktikanter, bla i Bromölla och Hässleholm har man uppmärksammat detta. Kommunerna har mycket att vinna på att ta emot praktikanter och skulle kunna erbjuda olika praktikmöjligheter inom exempelvis omsorg eller administration.
Problem på individnivå
En del unga arbetslösa belastar befintliga trygghetssystem men långt ifrån alla. Det är känt att en del försörjs av föräldrar (inaktiva) men man vet också att en del försörjer sig olagligt genom exempelvis svartarbete. Dessa kan alltså inte räknas som inaktiva, eller utan engagemang, utan kan i realiteten vara framåtsträvande entreprenörer. Vi vill med arbetet i förstudien hitta sätt att nå dessa ungdomar samt hitta metoder för att få dessa unga till att använda sin företagsamhet inom den vita arbetsmarknaden istället.
Som nämnts benämner man målgruppen som inaktiva och omotiverade. De unga myndigheterna lyckas fånga upp försvinner snabbt bort igen då de metoder och erbjudanden man arbetar med idag inte fungerar eller motiverar målgruppen, man ser också att dessa unga i stor utsträckning är ovilliga att titta utanför sin egen kommungräns efter arbete och studier. De är också ovilliga att tänka brett och okönsstereotypt kring studie- och yrkesval.
Kunskapen kring vad som görs i andra länder är låg, en del i omvärldsanalysen blir att ta reda på om vi kan samverka med organisationer i andra länder kring målgruppen.
Withins stora uppgift är att identifiera målgruppen, inventera rådande strukturer och att hitta nya metoder och samverkan. Nästa steg blir att använda kunskapen till att bryta utanförskapet och få bort de unga från riskzoner som ohälsa och kriminalitet. Vinsterna med att bryta detta mönster är många: ungdomarna undgår ovanstående riskzoner, de kan bli en resurs i samhället och ökar därmed tillväxten och genom nytänkande och nya samarbetsformer ökas kompetensen hos medverkande aktörer.



Målsättning

-Att de problem som finns i deltagande kommuners strukturer har identifierats och åtgärdats vilket har resulterat i ett mer effektivt preventivt arbete vilket i sitt tur har gjort att färre unga kvinnor och män hamnar i utanförskap.

-Att det i deltagande kommuner finns samarbeten och effektiva metoder för att söka upp och arbeta med de unga kvinnor och män som trots allt hamnar i utanförskap, för att deras tid i utanförskap ska brytas och förkortas och inte bli till ett permanent utanförskap.

-Att det finns ett övergripande nätverk för partner inom ungdomsarbetslöshet som innefattar representanter från näringslivet samt representanter från arbetsmarknadsenheter och näringslivsorganisationer.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Grunden i projektet är att utgå från individen och hans eller hennes unika behov. Närmare en miljon av Sveriges befolkning har någon funktionsnedsättning. Med funktionsnedsättning menas bland annat begränsad rörelseförmåga, läs- och skrivsvårigheter, astma, allergi, nedsatt syn eller hörsel, kognitiv funktionsnedsättning eller psykisk ohälsa. I förprojektet utgår vi från att alla har olika förutsättningar och därför gynnar en ökad tillgänglighet alla människor, oavsett grad av funktionsförmåga. Vi kommer att arbeta med alla tre dimensionerna av tillgänglighet:
Fysisk tillgänglighet
Tillgänglig information och kommunikation
Tillgänglig verksamhet
I förstudien kommer det att läggas en plan för tillgänglighet. Det är dokumenterat att gruppen unga med funktionsnedsättning är överrepresenterad i gruppen unga arbetslösa, detta kommer självklart att beaktas under arbetet med förstudien. Vi har vid skrivandet av ansökan använt Processstöd Tillgänglighets Checklista och kommer att använda den samt övrigt stödmaterial i det konkreta arbetet med förstudien. Vi kommer också att använda LFA- analys.

Transnationellt samarbete

I förstudien kommer vi att koncentrera våra transnationella utbyten med redan etablerade partners: stadsdelen Camden i London, Central Denmark EU-office i Bryssel och Kaksineuvoinen i västra Finland. Under förstudien är målet är att fördjupa existerande och knyta ny kontakter inför ett eventuellt genomförandeprojekt. Initialt ska vi utbyta erfarenheter under förstudien och undersöka huruvida ett samarbete under ett genomförandeprojekt är relevant samt hur detta samarbete ska se ut konkret för att skapa ömsesidig nytta för alla deltagare.

Camden, London
Vi kommer att ha ett utbyte med Camden, London och ta lärdom av deras goda exempel med att använda Vanguard-metoden för utsatta kommuninnevånare i Camden. I maj 2013 åkte en grupp från Skåne Nordost på studiebesök dit och var mycket imponerade av det arbete som bedrivs riktat mot de utsatta i stadsdelen. Studiebesöket här fördjupar förstudiens kartläggning av befintliga strukturer. Finns det sådana strukturella justeringar som vi skulle kunna göra? Hur går man till väga? Vad finns det för lärdommar av att arbeta som man gör i Camden? Kan vi applicera deras kunskaper även till kommuner som inte arbetar med Vanguard? I England är man också intresserade av att ta del av det arbete som bedrivs i våra deltagande kommuner. Speciellt har intresset förstås kommit från gruppen som arbetar med "troubled families" i Camden men även frivilligorganisationer och andra City Councils är intresserade av ett erfarenhetsutbyte.
Kontaktperson i Camden: Caroline Rodgers, Vanguard Consultant, Phone: 07734210029
Email: caroline.rodgers@vanguardconsult.co.uk


Central Denmark EU-Office
Vi kommer att ha ett utbyte med Central Denmark EU-Office i Bryssel som är kommunerna i region Midtjyllands resurs i Bryssel. Kontoret samarbetar med aktörer från hela Region Midtjylland. Tanken är att kontoret ska förmedla kontakt med en eller ett par kommuner då flera av de jylländska kommunerna har många beröringspunker med de svenska. De delar bland annat höga arbetslöshetssiffror och låg utbildningsnivå med våra deltagande kommuner. Vi vill bland annat ha ett erfarenhetsutbyte med Intrerreg-projektet VERSO där Aarhus universitet är en av parterna. VERSO är ett nätverk för att förhindra ungdomsarbetslöshet och syftar till att förbättra livskvaliteten för människor i hela Europa genom att lära och utbyta erfarenheter med frivilligt arbete för att förbättra den europeiska sysselsättningen. Fyra forskningsinstitut och åtta regionala myndigheter från åtta olika europeiska länder deltar i projektet. Under förstudien kommer vi att arbeta tillsammans med EU-kontoret för att få fram bestående samarbeten kring målgruppen mellan våra deltagande kommuner och de jylländska kommunerna. Kontaktperson på Central Denmark EU-Office är Åse Höjlund Nielsen, ahn@centraldenmark.eu, +32 47 89 00 279, +32 2 230 87 32

Kaksineuvoinen , Finland
Vi kommer även undersöka möjligt samarbete med Kaksineuvoinen i västra Finland. Kaksineuvoinen arbetar för tre kommuner i Finland och är en organisation som tar hand om social – och hälsoservice för 2400 människor som bor i området. Man har igång ett flertal socialfondsprojekt , bland annat "The Workshop-projektet" där man erbjuder långtidsarbetslösa och arbetslösa ungdomar jobb i workshops där målet är att de ska komma ut på den reguljära arbetsmarknaden igen. detta är av särskilt intresse eftersom vi i Sverige arbetade på ett liknande sätt för ett tiotal år sedan och nu har tankegångarna här väckts igen. Kan detta vara en möjlig åtgärd för att komma tillrätta med ungdomsarbetslösheten? Vad har man fått för lärdommar i Finland? Hur kan vi arbeta tillsammans? Kontaktperson i Kaksineuvoinen är Kirsi Paavola, kirsi.paavola@kaksineuvoinen.fi.

Samarbetspartners

  • Af Östra Göinge
  • Arbetsförmedlingen Hässleholm
  • Arbetsförmedlingen i Eslöv, Höör och Hörby
  • Arbetsförmedlingen Kristianstad
  • Arbetsförmedlingen Älmhult
  • Arbetsmarknad och kompetensutv
  • Centrum för förebyggande insatser, C4
  • Kommledningskontoret
  • Kommunledningskontor
  • Kommunledningskontoret
  • Social sektor

Kommun

  • Bjuv
  • Bromölla
  • Bromölla
  • Burlöv
  • Båstad
  • Eslöv
  • Helsingborg
  • Hässleholm
  • Hässleholm
  • Höganäs
  • Hörby
  • Hörby
  • Höör
  • Höör
  • Karlshamn
  • Karlskrona
  • Klippan
  • Kristianstad
  • Kristianstad
  • Kävlinge
  • Landskrona
  • Lomma
  • Lund
  • Malmö
  • Olofström
  • Osby
  • Osby
  • Perstorp
  • Ronneby
  • Simrishamn
  • Sjöbo
  • Skurup
  • Staffanstorp
  • Svalöv
  • Svedala
  • Sölvesborg
  • Tomelilla
  • Trelleborg
  • Vellinge
  • Ystad
  • Åstorp
  • Ängelholm
  • Örkelljunga
  • Östra Göinge
  • Östra Göinge