Logotyp på utskrifter

Vägen till målet genomförande

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareLearning &Teaching
KontaktpersonLars Blücher
E-postinfo@lnt.nu
Telefonnummer040-291426
Beviljat ESF-stöd12 672 407 kr
Total projektbudget25 710 821 kr
Projektperiod2010-02-01 till 2014-09-30
RegionSydsverige
In English

Sammanfattning

"Vägen till målet genomförande" är ett projekt som har som målgrupp
klienter som kommer från kriminalvården.Syftet med projektet är att
förbereda deltagarna för att komma ut i arbetslivet genom grund- läggande studier,arbetsträning ,praktik och social träning.

Bakgrund

Förprojektet Vägen Till Målet börjar nu närma sig sin slutfas. Ett genomförandeprojekt är planerat att följa, varför vi redan nu gör en summering av pågående förprojekt. Denna kommer att redovisas nedan i en sammanfattning och en kortare SWOT-analys. Sammanfattningen får läsas med utgångspunkt av att förprojektet fortfarande är pågående men redan nu kan många tendenser utläsas och slutsatser dras utav de erfarenheter förprojektet har erhållit.

Det övergripande målet för förprojektet har varit att skapa ett bättre samarbete och samordning mellan olika myndigheter och förvaltningar såsom kriminalvård, arbetsförmedling, försäkringskassa och sociala förvaltningar vad gäller utslussningsrutiner för målgruppens klienter. Ett bättre samarbete mellan de olika myndigheterna främjar klientens integration i samhälle och är därmed även ur ett teoretiskt perspektiv förebyggande för att målgruppen inte skall återfalla i brottslighet. Kontakter och samarbete mellan arbetsförmedling, försäkringskassa och sociala förvaltningar har inletts under förprojektet. Det arbete som bedrivits i förprojektet Vägen Till Målet har uppmärksammats och lovordats av arbetsförmedling och av Rosengårds SDF vilka båda har rekommenderat klienter till projektet. Förprojektet har även inlett ett samarbete med försäkringskassan i Malmö samt AIC Rosengård vilka kommer att ingå som medfinansiärer i det kommande genomförandeprojektet. Diskussion pågår för närvarande även med Minnesota AB i Malmö Bo07 Rehab om samarbete kring utbildning och boende för klienter i det kommande genomförandeprojektet. Således har det övergripande syftet med förprojektet burit frukt än om det inte i dagsläget finns fastlagda rutiner kring klienterna. Att stadfästa detta kommer att kräva en längre tids samarbete varför det kommande genomförandeprojektet kommer att fortsätta med arbetet på den inslagna vägen.

För klienternas vidkommande är det individuella målet och syftet att underlätta för steget ut på arbetsmarknaden och i samhället i stort. Klienterna tillhör en stigmatiserad grupp och har ofta problem att återintegreras i ett normalt samhällsliv. Förutsättningarna för detta kan te sig väldigt olika och är ofta beroende på tillgång till bostad, kontakter osv. Förutsättningarna och möjligheterna för klienterna är starkt varierande och förprojektet arbetar individuellt med varje klient. Vissa klienter har behov av en längre tids omställning för att klivet ut i friheten skall gå så smidigt som möjligt, andra besitter personliga egenskaper och erfarenheter som gör att de fortare är färdiga att komma ut i praktik eller arbete på en arbetsplats.

Målgruppen för förprojektet Vägen till målet är kriminalvårdens klienter med pågående straffverkställighet som ska slussas ut från anstalt i form av frigång, utökad frigång (elektronisk boja) eller vistelse i halvvägshus före villkorlig frigivning och därefter står under övervakning samt klienter dömda till skyddstillsyn med övervakning.
Inför antagningen i projektet intervjuas klienten, oftast gemensamt med frivårdshandläggaren. När klienten börjar i förprojektet görs en karläggning avseende utbildningsbakgrund, arbetserfarenhet, sociala hinder och behov och framtida önskemål, som utmynnar i en målbeskrivning. Planen utformas utifrån klientens önskemål och praktiska förutsättningar. Klienten får underteckna samtycke till att häva sekretess gentemot de myndigheter som man samarbetar med.
Målgruppen är bl.a klienter som behöver komplettera sina grundskolebetyg för att få behörighet att söka in på yrkesutbildning eller andra studier eller att komma ut på arbetsmarknaden. Vid förprojektets start kunde en klient som var intagen i anstalt inte bli inskriven in på arbetsförmedlingen och därmed anses stå till arbetsmarknadens förfogande. Dessa regler har numera ändrats. Dock kvarstår problemen med klienter som inte anses gångbara på arbetsmarknaden och därför ska slussas över till socialförvaltningen AIC. Flera av klienterna i förprojektet tillhör den senare kategorin och kräver särskilda och gemensamma arbetsinsatser för att bli gångbara på arbetsmarknaden. Gemensamt för alla är att de utöver studier på olika nivåer tränar sin sociala kompetens, deltar i studiebesök, gruppdiskussioner och individuella samtal. Förprojektets ambition har varit åtta deltagare. Eftersom intagningen har skett successivt har antalet inte varit statiskt utan fluktuerat under förprojektets gång. Det var inte möjligt att få åtta deltagare till förprojektets start på grund kriminalvårdens behov av tid för handläggning och samverkan med arbetsförmedling eller socialförvaltning samt beslutsförfarande innan en deltagare kommer ifråga.
En annan viktig lärdom i förprojektet är att den målgrupp av klienter som vi arbetar med är personalkrävande eftersom de uppvisar brister i sociala sammanhang.

För närvarande har förprojektet tio klienter inskrivna varav två är ute på praktik. En av dessa kommer att inom kort beredas anställning. Diskussion förs med arbetsförmedlingen om praktik för ytterligare två klienter. Verksamheten i förprojektet och kring klienterna har fortlöpande dokumenterats dels i klientens handlingsplan och dels i olika samverkansprotokoll.

En avvikelse från den ursprungliga planen är att det i förprojektet inte varit praktiskt möjligt att bereda plats för kvinnliga deltagare. En anledning är att kvinnliga klienter tillhörande den målgrupp som förprojektet riktar sig till är färre till antalet (cirka 10%). Kriminalvården har erfarenhet av att kvinnliga och manliga klienter i största möjliga mån inte bör blandas därför att kvinnliga klienter är mer psykiskt och somatiskt utsatta och mer sårbara. Detta ställer större krav på praktiska lösningar avseende såväl lokaler och personal som metodik. Upplägg och antal kvinnliga klienter är frågor som just nu bearbetas inför projektansökan.

SWOT-analys se bifogad bilaga.

Förtydligande:
För närvarande har frivården 700 st klienter varav 357 st är arbetslösa (frivården i malmö). Karlskrona och Kristianstad har gjort likadana inofficiella beräkningar och resultatet är även där ca 50 % arbetslösa. Utbildningsansvarig för regionen
Markku Roitto skriver: ”Vi tror att andelen arbetslösa kommer att öka då möjligheter till sjukpenning, långtidssjukskrivning av socialmedicinska skäl mm kommer att minska. Detta innebär att siffran arbetslösa blir kanske 60-70 %.”
Detta betyder att mellan 400 st/år och 500 st/år kommer att slussas ut från frivården de närmaste åren utan arbete. Av dessa har väldigt många en bristfällig skolgång där många också är dyslektiker. Andelen dyslektiker i kriminalvården är mycket större än i genomsnittspopulationen (ca 6-10 %) och dessa behöver professionell hjälp för att överbrygga sina studiesvårigheter. En annan stor grupp är de som egentligen inte ännu riktigt står till arbetsmarknadens förfogande som behöver hjälp med social träning. Att uppskatta antalet som är i
behov av projektets åtgärder är en grannlaga uppgift men enligt en mycket erfaren frivårdsinspektör Margareta Munklinde (deltagare i både förprojektets arbetsgrupp och dess styrgrupp) kan hon tänka sig att behovet är mellan 30 – 50 % av de arbetslösa.

Syfte

Efter att ha haft samarbete med kriminalvården under de senaste åren beslöt vi oss för att intensifiera detta, vilket ledde fram till
det förprojekt som nu har hunnit till två tredjedelar och avslutas den 31/10. För den grupp av deltagare som är involverade i projektet gäller
att de är intagna och på väg att slussas ut från kriminalvården eller har nyligen blivit villkorlgt frigivna. Detta är en mycket svår grupp att handskas med eftersom de kräver mycket stöd och hjälp med såväl sin personliga situation som hjälp med olika myndigheter. Vårt mål är här att socialisera dem, få dem att ta tag i sin situation, arbeta för att ge dem formell kompetens i kärnämnen och datakunskap för de som vill börja eller fortsätta att studera samt vilket gäller för de flesta förbereda dem för ett liv i frihet genom att när de är mogna få ut dem i praktik som
förhoppningsvis leder fram till ett riktigt arbete. All erfarenhet visar att tiden när de övergår från övervakning till frihet är den mest sårbara tiden
då det är väldigt lätt att komma in i gamla kompisgäng och återfalla i
brottslighet om de inte har en organiserad daglig verksamhet. Frivården
står för övervakning den första tiden men resurser för en schemalagd
daglig verksamhet saknas.Då de flesta deltagare ställer sig positiva precis efter villkorlig frigivning är det av väsentlig betydelse att de får känna av ett personligt stöd och engagemang. Detta är en grannlaga uppgift som kräver kompetent personal med erfarenhet av personer med speciella svårigheter. Det är dessutom en mycket personalintensiv insats då förutom de ovannämnda målen även ingår att skapa självförtroende,självinsikt och en positiv tro på framtiden. Förprojekteringen har stärkt oss i vår tro att den dagliga
schemalagda verksamheten på ett mycket bra sätt får deltagarna att långsamt slussas ut i det verkliga livet. Även om vi har haft ett fåtal avhopp så har vi fått ut 2 personer i praktik varav åtminstone en kommer
att få ett riktigt arbete,2 personer väntar på praktik och två personer
har återtagit sina studier för att komma in på önskade utbildningar. Ur samhällsekonomisk synpunkt är detta en besparing av mycket stora belopp. Tar man sedan hänsyn till den stora personliga vinst deltagarna
gör är det synnerligen viktigt att ESF fortsätter att med finansiera projektet.

Vårt huvudsyfte med genomförandeprojektet är att få till en struktur för samarbetet med olika myndigheter såsom arbetsförmedling,försäkringskassa, kriminalvården och de sociala myndigheterna. Framförallt i övergångsperioden mellan straff och frihet är det mycket lätt hänt att deltagarna hamnar mellan olika stolar.Vi har under förprojekteringen haft goda kontakter med de olika myndigheterna och vi har goda förhoppningar att alla hjälper till med medfinansiering och är villiga att sitta med i styrgruppen, vilket skulle skapa en kontaktyta mellan de olika personer som är involverade i rehabiliteringen av vår deltagargrupp, och på så sätt vara ett incitament till att skapa den struktur som efter projektets genomförande ska underlätta för vår målgrupp.



Målsättning

När det gäller vårt huvudmål är det svårt att kvantifiera projektmålet, men då syftet är att skapa kontaktytor mellan de berörda myndigheterna
och förkorta beslutsvägarna kommer vi att göra en utvärdering vid projektet slut där varje myndighet får en enkät där de får svara på huruvida resultat uppnåtts.
Målsättningen för projektdeltagarna är att de ska kunna komplettera/repetera sina grundskole/gymnasiebetyg så att de är väl förberedda för vidare studier/praktik eller anställning.
För projektdeltagarna gäller att de betyg eller delbetyg som uppnåtts under projekttiden redovisas.Vidare gäller att antalet praktikplatser och
erhållna jobb kan mätas.Förutom vår interna utvärdering kommer vi även
att låta en extern utvärderare göra en noggrann utvärdering med analys
av resultatet med hänsyn till nyttan för våra samverkanspartner och därmed för samhället.
Förtydligande:
Kvantitativa målsättningar gällande klienterna. Genomförande projektets målsättning är att andelen klienter som är i arbete eller studier efter 90 dagar efter avslut i genomförandeprojektet skall uppgå till 70%. Sett till statistiken från förprojektet "Vägen till Målet" torde detta inte vara en orimlig siffra.
Vad gäller antalet klienter som upplever en ökad möjlighet att få arbete efter att ha avslutat sitt deltagande, är vår målsättning att denna del skall uppgå till 100%. För att säkerställa detta är det viktigt med regelbundna uppföljningar och att fortlöpande ha en dialog och kommunikation med klienterna. Detfaller sig ofta naturligt att de vilka inte klarar av ett deltagare eller av andra anledningar inte kan fullfölja projektet hoppa av i förtid.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

När det gäller tillgängligheten för personer med fysiska funktionshinder kommer lokalerna att anpassas så att t.ex rullstolsbundna kan lätt komma in i lokalen och därefter utan svårigheter kunna röra sig fritt . Då vi tidigare samarbetat med arbetsförmedlingen med en grupp med funktionshinder har vi även stolar som är speciellt anpassade för de med ryggbesvär, datorer som är anpassade för de med synproblem eller avkodningsproblem av text och hjälpmedel för de med hörselprolem.
När det gäller icke fysiska funktionshinder som t.ex ADHD, dyslexi, begåvningsmässiga begränsningar har vi lång erfarenhet av dessa grupper eftersom föreningen en gång
startade som ett dyslexiprojekt.För alla dessa grupper är det
av största vikt att deltagarna följer ett väl strukturerat schemalagt program, med stark individuell prägel och där deltagarna får mycket god tid på sig och där de får arbeta i en lokal som mer liknar hemmiljö än skola. För dessa grupper
har vi också en hel del tekniska lösningar på datorerna som
kommer att underlätta för dessa.
Förtydligande:
Laerning & Teaching vilka är projektägare, harstor erfarenhet av att arbeta med personer i utanförskap och/eller med lättare neuropsykiatriska handkapp. Learning & Teaching har även arbetat med dyslektiker och ha stor kunskap om svårigheter vid inlärningssituationer.
Mål för genomförandeprojektet är att det skall vara möjligt för alla klienter tillhörande målgruppen att delta, oavsett eventuella fysiska funktionshinder.
För att säkra tillgängligheten för alla gällande den fysiska miljön kommer lokalerna vilka kommer att användas i genomförandeprojektet att vara anpassade och utvalda så att personer med rörlighetshinder kan delta i genomförandeprojektet.
Det kommer i genomförande projektet att finnas en tillgänlighet avseende kommunikation på så sätt att om behov skulle uppstå finns det även möjligeht att anpassa lokalerna så att hjälpmedel för hörselskadade kan integreras i dessa. Även visuella hjälpmedel för synskadade är möjliga att integrera i den fysiska miljön.
Alla ovanstående åtgärder underlättar för att tillgänglig verksamhet skall kunna

Jämställdhetsintegrering

Genomförandeprojektet kommer att lägga resurser på att hitta effektiva sätt att arbeta med och hjälpa målgruppen kvinnliga klienter. Redan i förprojektet har framkommit att målgruppen kvinnliga klienter är en grupp som är svårt att nå och arbeta med. Detta har framkommit vid kontakt med kriminalvård såväl som med andra medfinansiärer och övriga aktörer. Genomförandeprojektet kommer att ha en fortsatt aktiv dialog och kontakt med ovan angivna för att hitta vägar och metoder att arbeta med målgruppen kvinnliga klienter.

Genomförandeprojektet har för avsikt att uppmärksamma och belysa skillnader mellan manliga och kvinnliga klienters villkor kring behandling och utslussningsåtgärder ur ett jämställdhetsperspektiv.

För att säkerställa ett jämställdhetsperspektiv i genomförandeprojektet kommer vi att nödgas hitta andra metoder och arbetssätt än mot de manliga klienterna. Exempelvis finns planer på att samverka med KvinnoKrAmi för att utnyttja den kunskap som redan finns hos dem. Då ett arbetssätt mot målgruppen kvinnliga klienter etablerats kommer genomförandeprojektet att genomgående ha ett jämställdhetsperspektiv vad gäller utbildning och metodik kring detta, tillgänglighet och inverkan samt bemötande.

Jämställdhetsfrågor kommer att vara ett genomgående tema vid all vår kontakt med medfinansiärer och samverkanspartners. Då det inom kriminalvården och socialtjänsten är allmänt känt att målgruppen kvinnliga klienter är svår att arbeta med gynnar det alla att finna nya arbetssätt och samarbetsrutiner vad gäller utslussning från kriminalvården.

Vad gäller den manliga klientgruppen kommer genomförandeprojektet genomgående att anlägga ett jämställdhetsperspektiv i bland annat utbildningssammanhang, vid praktik och arbete i all socialt agerande för att främja klienternas integrering och utslussning till ett väl fungerande samhällsliv.

Medfinansiärer

  • Arbete & Utbildning
  • Försäkringskassan
  • Kriminalvårdsregionen Syd

Samarbetspartners

  • Arbete & Utbildning
  • Bo07
  • Försäkringskassan
  • Kriminalvårdsregionen Syd

Kommun

  • Bjuv
  • Bromölla
  • Burlöv
  • Båstad
  • Eslöv
  • Helsingborg
  • Hässleholm
  • Höganäs
  • Hörby
  • Höör
  • Klippan
  • Kristianstad
  • Kävlinge
  • Landskrona
  • Lomma
  • Lund
  • Malmö
  • Osby
  • Perstorp
  • Simrishamn
  • Sjöbo
  • Skurup
  • Staffanstorp
  • Svalöv
  • Svedala
  • Tomelilla
  • Trelleborg
  • Vellinge
  • Ystad
  • Åstorp
  • Ängelholm
  • Örkelljunga
  • Östra Göinge