Logotyp på utskrifter

VIA Lärling

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareArbetsmarknadsenheten Kristianstad
KontaktpersonErik Lindell
E-posterik.lindell@furuboda.se
Telefonnummer044-7814813
Beviljat ESF-stöd4 819 354 kr
Total projektbudget12 656 854 kr
Projektperiod2008-05-05 till 2010-05-30
RegionSydsverige
In English

Sammanfattning

En allt högre andel av de arbetslösa saknar idag formell utbildning. 29 % av alla år invånare >19 år i Skåne län saknar idag gymnasial utbildning (Skolverkets statistik 05/06). Det finns många skäl till att tro att denna siffra kommer att öka. Till detta tillkommer den befolkningsgrupp som är invandrad till Sverige, där många ur denna har fått problem att validera eller på annat sätt visa upp intyg som styrker utbildningar från ursprungslandet.
VIA Lärling vill nå ut till dessa grupper som saknar fullständig formell utbildning och upprätta eller återupprätta individens status på arbetsmarknaden genom ett slags validering som kan liknas vid ett lärlingssystem. Projektet vill bidra till att lösa bristen på kompetent arbetskraft och samtidigt testa och utveckla en metod för att inkludera människor in i en arbetsgemenskap som, trots avsaknad av formella utbildningar, ändå kan bli en viktig tillgång på en arbetsplats. För en deltagare i projektet skall detta innebära att dennes faktiska kunskaper och kompetenser dokumenteras och prövas på arbetsmarknaden, dels genom praktik men också genom en än mer djupare prövning, i form av en tidsbestämd anställningsperiod hos ett partnerföretag.
Tidigare ESF-projekt som Föreningen Furuboda genomfört (t.ex. Öppen kyrka) har visat att upplägget Utbildning-Praktik-Anställning har en mycket god effekt på deltagarens upplevda känsla av att komma närmare arbetsmarknaden, VIA Lärling kommer därför att vidareutveckla detta koncept utifrån de förslag till förändringar som Ramböll Managements utvärdering lyfte fram.
Efter genomgånget projekt skall deltagarens faktiska arbetsförmåga och motivation prövats samt individens faktiska kunskaper och kompetenser ha dokumenterats. Målsättningen är att en kvalificerad majoritet (2/3) av deltagarna vid en extern utvärdering skall uppge att de kommit närmare arbetsmarknaden. Projektet vill även knyta samman företag i regionen och aktivt påverka dessa att öppna sig för lärlingstanken och inse fördelarna med ett nätverk kring detta.

Bakgrund

En allt högre andel av de arbetslösa saknar idag formell utbildning. 29 % av alla år invånare >19 år i Skåne län saknar idag gymnasial utbildning (Skolverkets statistik 05/06). Det finns många skäl till att tro att denna siffra kommer att öka. Endast 74 % av Skånes alla elever uppnår grundläggande behörighet efter 4 år i gymnasieskolan (Skolverkets statistik 05/06). Till detta tillkommer den befolkningsgrupp som är invandrad till Sverige, där många ur denna har fått problem att validera eller på annat sätt visa upp intyg som styrker utbildningar från ursprungslandet.
Samhällets krav på utbildad arbetskraft blir inte mindre, den växande tjänstesektorn ställer dessutom allt högre krav på breda sociala kompetenser, kompetenser som man oftast och enklast förvärvar i samspelet tillsammans med andra. Har man en misslyckad skolgång bakom sig, eller har kommit som invandrare till ett helt nytt land, kan det vara svårt att ha förvärvat denna ”tysta” kunskap. Därför kan det för de här målgrupperna vara minst lika viktigt att förvärva eller validera kunskaper som går utanför det som i gängse mening kallas formella. Tidigare erfarenheter och utredningar har visat att viktiga framgångsfaktorer för att få målgrupperna närmare arbetsmarknaden är att varva utbildning och praktik och att målgruppernas praktiska kunskaper valideras och dokumenteras (Utredningen om en flexiblare arbetsmarknadsutbildning 2006:10).
Samtidigt som det ovan beskrivna läget, ställs regionen för fler utmaningar, bland annat den demografiska utmaningen – behovet att föryngra och utöka arbetsstyrkan är väldigt stort på många arbetsplatser och inom många sektorer. Öresundsregionen har de senaste åren präglats av en kraftig tillväxt som bland annat inneburit en ökad arbetspendling till Danmark. Att snabbt få tillgång till yngre och/eller invandrad arbetskraft ses som ett eftersträvansvärt mål för hela regionen, samtidigt som det är lika viktigt att tidigt integrera grupper i en arbetsgemenskap som annars lätt hamnar i ett förödande utanförskap.
Utifrån ovan beskrivna utveckling har regionen en potentiellt mycket stor grupp arbetsföra som riskerar att hamna mellan å ena sidan samhällets krav på formella utbildningar och den ökade efterfrågan på anställningsbar arbetskraft.
På svensk arbetsmarknad hittar idag många arbetssökande ett jobb inom 90 dagar, men statistik visar också att efter dessa 90 dagar blir det allt svårare för en sökande att, utan förstärkta insatser, komma ut i arbete. Staten har två stora arbetsmarknadspolitiska program för att komma till rätta med ovanstående. Jobb- och utvecklingsgarantin (JOB) samt Jobbgarantin för ungdomar (UGA) och båda syftar till att tidigt fånga upp och matcha sin målgrupp till arbete. Utrikesfödda och lågutbildade är överrepresenterade bland arbetslösa (SOU 2007:18). För 2008 spår Arbetsförmedlingen fortsatt jobbtillväxt i Sverige men att en viss dämpning kommer att ske – de som kommer att ha svårast att hitta jobb är bl.a. svenskfödda med kort utbildning och invandrare med högst gymnasieutbildning från sina hemländer (AMS – Arbetsmarknadsutsikterna för 2008).
VIA Lärling vill nå ut till de grupper inom UGA och JOB som saknar fullständig formell utbildning och upprätta eller återupprätta individens status på arbetsmarknaden genom ett slags validering som kan liknas vid ett lärlingssystem. Projektet vill bidra till att lösa bristen på kompetent arbetskraft och samtidigt testa och utveckla en metod för att inkludera människor in i en arbetsgemenskap som, trots avsaknad av formella utbildningar, ändå kan bli en viktig tillgång på en arbetsplats.
Införandet av ett formellt lärlingssystem i Sverige (efter dansk modell) är under utveckling och är tänkt att fasas in i den nya gymnasieskolan (prop. 2007/08:1). Forskning har visat att en förklaring till arbetslöshet bland ungdomar finns hos arbetsgivarna. Arbetsgivare är osäkra på ungdomarnas egentliga kompetens – detta gäller särskilt i länder där yrkesutbildningarna på gymnasial nivå är frikopplade från arbetslivet (Olofsson och Wadensjö, Lärlingsutbildning – ett återkommande bekymmer eller en oprövad möjlighet? ESS 2006:4). Detta torde också kunna vara applicerbart på gruppen invandrare utan validerade kompetenser. En arbetsgivare vågar helt enkelt inte anställa ett så oprövat kort. VIA Lärling är tänkt att överbrygga denna osäkerhet genom projektets konstruktion och olika faser. Projektet kommer också innebära ett slags förberedelse för arbetsmarknadens parter på den lärlingsreform som regeringen tidigare har aviserat (Prop. 2007/08:1D25). För en deltagare i projektet skall detta innebära att dennes faktiska kunskaper och kompetenser dokumenteras och prövas på arbetsmarknaden, dels genom praktik men också genom en än mer djupare prövning, i form av en tidsbestämd anställningsperiod. Efter genomgånget projekt skall deltagarens faktiska arbetsförmåga och motivation prövats samt individens faktiska kunskaper och kompetenser ha dokumenterats.

Syfte

Det finns många grupper i Skåne idag som är en outnyttjad resurs för företagen i länet. VIA Lärling vänder sig till två av dessa – ungdomar och invandrare. Båda grupperna (tillsammans med funktionshindrade) är också arbetslösa i högre utsträckning än den övriga befolkningen (AMS månadsstatistik november 2007 samt SOU 2007:18). Förklaringarna till detta är många och en torde vara att allt fler ungdomar lämnar gymnasiet utan fullständiga betyg. För vilket företag vill anställa en person som kanske inte fungerar tillsammans med de andra i arbetslaget, eller vars kunskaper är oprövade eller oklara? Många kunskaper är inte mätbara med enkla betyg från en utbildning, dessa kompetenser får man oftast bara i samspelet tillsammans med andra. Har man en misslyckad skolgång bakom sig, eller har kommit som invandrare till ett helt nytt land, kan det vara svårt att ha denna ”tysta” kunskap. Föreningen Furuboda vill med VIA Lärling utforma och testa ett system för att ta till vara på alla människors kunskaper, kunskaper som faktiskt kan bidra till företagens goda utveckling. Syftet är att kunna inkludera och introducera dessa två prioriterade grupper in i arbetslivet, samtidigt som företag får upp ögonen för denna outnyttjade resurs. Detta kommer att ske i samarbete med företag i regionen och med hjälp av ett slags lärlingssystem där varje enskild deltagares kompetenser kartläggs och dokumenteras av projektets personal i samarbete med lärlingshandledare på partnerföretagen.

Målsättning

En kvalificerad majoritet (2/3) av deltagarna skall vid en extern utvärdering uppge att de kommit betydligt närmare arbetsmarknaden.
Minst 70 % av deltagarna ska ha ett arbete eller ha påbörjat en egenfinansierad utbildning, 90 dagar efter att deltagaren lämnat projektet. Detta kan kontrolleras genom AMS egna statistik.
Utveckla och empiriskt pröva en metod för att ta till vara och dokumentera målgruppernas ”tysta” kompetenser (mäta – dokumentera och utvärdera metoden). Metoden ska också accepteras och uppskattas av partnerföretagen.
Knyta samman företag i regionen och aktivt påverka dessa att öppna sig för lärlingstanken och inse fördelarna med ett nätverk kring detta. Mätbart, bl.a. genom att räkna antal företag i nätverket. Att undersöka samtliga mål kommer att ingå i uppdraget för en extern utvärderare.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Genom Föreningen Furubodas systematiska kvalitetssäkringsarbete följs bland annat tillgänglighetsaspekterna upp. Det åligger kvalitetsansvarig att tidigt uppmärksamma brister i tillgänglighet, så att åtgärder kan vidtas. Den verksamhet som idag genomförs i de tänkta framtida projektlokalerna riktar sig till unga och arbetslösa funktionshindrade. Vår uppdragsgivare, Arbetsförmedlingen, har inspekterat lokalerna och skickar kontinuerligt nya deltagare för utbildning.
Genom regelbundna individuella uppföljningar kommer varje deltagare i projektet att få skatta upplevd tillgänglighet inom fyra områden: fysisk, verksamhetsanknuten, kommunikativ samt informativ tillgänglighet. Skulle någon brist eller svaghet uppstå skall personalen tillsammans med deltagaren/deltagarna diskutera fram och genomföra en lösning. Vid praktik eller annan verksamhet utanför projektets lokaler åligger det praktikuppföljaren (projektets personal) att tillsammans med deltagaren och partnerföretaget utvärdera och anpassa tillgängligheten.

Jämställdhetsintegrering

Projektets utbildningsfas kommer aktivt att arbeta med att lyfta fram och problematisera varför vissa yrken är könsspecifika och hur man kan arbeta för att komma in i branscher med en sned könsfördelning. De utbildningsmoduler som kommer att genomföras ska alla innehålla moment som gör dem jämställdhetsintegrerade. Personal och inbjudna externa föreläsare kommer att behandla frågan varför det kan vara intressant för män respektive kvinnor att välja ett yrke som traditionellt har ansetts tillhöra ett specifikt kön. Externa föreläsare kan t.ex. komma från intresseföreningar som har jämställdhet högt på sin agenda (fackförbund, näringsliv eller myndighetsorganisationer). Externa föreläsare riktar sig ofta lika mycket till projektpersonal som till deltagare, på så sätt skapas gemensamma referensramar som underlättar det fortsatta arbetet med jämställdhet.
De partnerföretag som knutits till projektet har tillfrågats om de är villiga att arbeta med att få en mer mångfaldig arbetsplats avseende såväl kön och etnicitet och som ett resultat av detta kommer praktik och APU lyfta fram jämställdhet som en viktig punkt inom uppföljningarna på partnerföretagen. Genom regelbundna individuella uppföljningar kommer varje deltagare i projektet att få skatta upplevd jämställdhet. Skulle någon brist eller svaghet framkomma skall personalen tillsammans med deltagaren/deltagarna diskutera fram och genomföra en lösning. Vid praktik eller annan verksamhet utanför projektets lokaler åligger det praktikuppföljaren (projektets personal) att tillsammans med deltagaren och partnerföretaget utvärdera jämställdhetsaspekter.

Medfinansiärer

  • Arbetsförmedlingen Kristianstad
  • Arbetsmarknadsområde Malmö

Samarbetspartners

  • Arbetsmarknadsområde Malmö
  • Duvanders Conditori/Kristianstad
  • Furuboda Assistans AB/Furuboda
  • Helsingborg
  • LC Service & Renova Sverige AB/Malmö
  • Montagequalitet AB/Malmö
  • Ultraputs AB/Malmö

Kommun

  • Bjuv
  • Bromölla
  • Burlöv
  • Båstad
  • Eslöv
  • Helsingborg
  • Hässleholm
  • Höganäs
  • Hörby
  • Höör
  • Karlshamn
  • Karlskrona
  • Klippan
  • Kristianstad
  • Kävlinge
  • Landskrona
  • Lomma
  • Lund
  • Malmö
  • Olofström
  • Osby
  • Perstorp
  • Ronneby
  • Simrishamn
  • Sjöbo
  • Skurup
  • Staffanstorp
  • Svalöv
  • Svedala
  • Sölvesborg
  • Tomelilla
  • Trelleborg
  • Vellinge
  • Ystad
  • Åstorp
  • Ängelholm
  • Örkelljunga
  • Östra Göinge