Logotyp på utskrifter

VALLE

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasFörprojektering
ProjektägareKommunförbundet Skåne
KontaktpersonJan-Åke Johansson
E-postjan-ake.johansson@kfsk.se
Telefonnummer046719952
Beviljat ESF-stöd445 986 kr
Total projektbudget445 986 kr
Projektperiod2014-01-01 till 2014-09-30
RegionSydsverige
In English

Sammanfattning

Med VALLE vill Kommunförbundet Skåne (projektägare) och Region Skåne (projektpartner) tillsammans med andra aktörer undersöka och värdera möjligheterna att kunna etablera en regional stödplattform för validering i Skåne. Det övergripande målet är att fler individer ska kunna erbjudas validering i Skåne, inte minst individer inom de prioriterade målgrupperna för ESF. För att målet ska kunna nås krävs att den otydlighet och osäkerhet som i dag finns kring validering undanröjs.

Ett första steg är förstudien VALLE. Det är inom den som grunderna till samarbete, koordinering, enhetlighet, gemensam kunskap och gemensamt språk kan läggas. Det är i analyserna samt slutsatserna och rekommendationerna från förstudien som lösningarna på problemen kan stå att finna. Lösningarna ska inte presenteras som ett facit vid projektslut, utan de ska upptäckas och synliggöras i en interaktiv process där både projektledningen och förstudiens alla intressenter är delaktiga.

Bakgrund

Med VALLE(1) vill Kommunförbundet Skåne (projektägare) och Region Skåne (projektpartner) tillsammans med andra aktörer undersöka och värdera möjligheterna att kunna etablera en regional stödplattform för validering i Skåne. VALLE är nära kopplat till Kompetenssamverkan Skåne (KoSS), en arena för samverkan mellan regionala aktörer kring kompetensförsörjningen i Skåne.(2) I KoSS ingår Arbetsförmedlingen, Kommunförbundet Skåne, Länsstyrelsen i Skåne län, Lärosäten Syd(3) och Region Skåne (ordföranderoll). Det övergripande målet för KoSS är att stärka Skånes konkurrenskraft och tillväxt genom insatser inom kompetensförsörjnings- och utbildningsområdena. Målet och syftet med VALLE är i linje med detta mål.

Validering är sedan mitten av 1990-talet ett begrepp som ständigt återkommer i diskussionen och debatten om vuxnas lärande. Begreppet sammanhänger intimt med livslångt lärande. I grunden innebär validering en bekräftelse, en bedömning och en värdering, i förhållande till allmänt erkända kriterier, av kunskaper och kompetenser som en individ tillgodogjort sig utanför det formella utbildningssystemet.

Validering förs på europeisk och nationell nivå fram som en av de viktigaste metoderna för att kunna ta till vara samhällets samlade kunskap och kompetens. Metoden ses som viktig för att ambitionerna om en hållbar ekonomisk tillväxt och ett socialt hållbart samhälle ska kunna uppfyllas. Man för även fram den betydelse man menar att validering har för individen. Det primära är att individens möjligheter på arbetsmarknaden ökar. Det kan gälla möjligheten till inträde samt att kunna byta arbetsgivare och/eller yrkes- och branschområde. Man betonar dessutom möjligheten till andra och mer utvecklande arbetsuppgifter hos individens aktuelle arbetsgivare eller inom aktuellt yrkes- och branschområde. Validering öppnar upp valmöjligheter för individen och därmed för en ökad flexibilitet.

Vidare betonas den betydelse validering har för individens självkänsla. Genom att få sina kunskaper och sin kompetens bekräftade, bedömda och värderade stärks individen och blir därmed bättre rustad att kunna möta arbetsmarknadens och utbildningsväsendets förväntningar och krav. Möjligheterna att ta del av och tillgodogöra sig kompletterandeutbildning ökar.

Av ovanstående är det lätt att dra slutsatsen att vi i Sverige 2013 borde ha ett välfungerande system för validering. Det borde råda konsensus kring vad validering är samt kring hur och varför man ska genomföra validering. Två decenniers diskussion och debatt – otalet policydokument, kartläggningar, rapporter och utredningar – borde ha utmynnat i något. Tyvärr är så icke fallet. Den bild som i stället framträder bakom policydokumentens formuleringar kan, när det gäller hur man ute i kommuner arbetar med validering, sammanfattas med följande citat ur den nyligen överlämnade statliga utredningen rörande vuxenutbildning på grundläggande nivå: ”Utredningen har under sina kommunbesök frågat om hur kommunen arbetar med validering inom vuxenutbildningen. Frågan har ofta besvarats med en motfråga om vad som avses med validering.”(4)

Bilden blir något annorlunda om man betraktar hur Arbetsförmedlingen arbetar med validering. Inom myndigheten finns en välutvecklad valideringsverksamhet som får hög legitimitet genom en nära koppling till branschorganisationer och därmed till allmänt erkända kunskaps- och kompetenskrav. Men samtidigt bedriver man inte primärt validering utifrån individens behov, utan utifrån arbetsmarknadens behov. Detta innebär att insatsen i första hand kommer de arbetssökande till godo som står relativt nära arbetsmarknaden samt, som följd av vilka branschområden som är aktuella, att betydligt fler män än kvinnor omfattas av den.(5)

En översiktlig genomläsning av aktuella kartläggningar, rapporter och utredningar, som ur olika infallsvinklar behandlar validering, ger vid handen att det inte råder konsensus om vad validering är och ej heller kring hur och varför man ska genomföra validering. Det är otydlighet, okunskap och begreppsförvirring som kännetecknar arbetet med och diskussionerna kring validering. Begreppsförvirringen synliggörs bland annat av följande citat från Skolverkets aktuella skrift om validering: ”Validering är utforskande till sin funktion, medan prövning är kontrollerande och syftar till betygssättning. Därför sker betygssättning efter validering inom kommunal vuxenutbildning och utbildning i svenska för invandrare genom prövning.”(6) Citatet ska ställas i relation till hur Myndigheten för Yrkeshögskola, som har ett nationellt främjande och stödjande uppdrag inom området, definierar validering: ”Validering av reell kompetens består av kompetenskartläggning och kompetensbedömning. Validering av reell kompetens kan vara både utforskande och kontrollerande för att på ett rättvisande sätt både kunna spegla individens tidigare lärande och leda till ett formellt erkännande. Det är framförallt kompetenskartläggningen som har ett utforskande fokus, kompetensbedömning har en mer kontrollerande fokus.”(7)

Otydligheten, okunskapen och begreppsförvirringen gäller dock inte huruvida validering som sådan är positiv och önskvärd. Det råder samstämmighet kring att validering är något bra och att validering borde tillämpas i betydligt större utsträckning än vad som är fallet i dag. Detta gäller inte minst för individer som står relativt långt från arbetsmarknaden. Det som genererar problemen är inte validering som sådan, utan avsaknaden av samarbete, koordinering och enhetlighet samt gemensam kunskap och gemensamt språkbruk. Att bilden som förmedlas i det nationella materialet överstämmer med bilden i Skåne bekräftas av en överskitlig rapport kring validering som Kommunförbundet Skåne lät färdigställa 2011.(8) Men samtidigt ger rapporten vissa indikationer om att det i Skåne kan finnas förutsättningar att undanröja problemen.

Om så kan ske kommer validering som metod att kunna erbjudas betydligt fler individer och då framförallt till de individer som är i fokus för ESF. En lyckosam process i Skåne kring validering öppnar upp möjligheter att föra över det generella i processen till andra frågor kopplade till arbetsmarknad och kompetensförsörjning i regionen.

Ett första steg är förstudien VALLE. Det är inom den som grunderna till samarbete, koordinering, enhetlighet, gemensam kunskap och gemensamt språk kan läggas. Det är i analyserna samt slutsatserna och rekommendationerna från förstudien som lösningarna på problemen kan stå att finna. Men lösningarna ska inte presenteras som ett facit vid projektslut, utan de ska upptäckas och synliggöras i en interaktiv process där både projektledningen och förstudiens alla intressenter är delaktiga. Hur arbetet kommer struktureras beskrivs närmare under Projektmål, Jämställdhetsintegrering, Tillgänglighet samt Tid- och aktivitetsplan.

Fotnoter

1. VALLE: Validering Av Livslångt Lärande Effektivt

2. KoSS är bildat som ett resultat av att Region Skåne fått i uppdrag av regeringen att etablera en regional kompetensplattsform kring kompetensförsörjning och utbildningsplanering i Skåne. Motsvarande uppdrag har även getts till andra regioner, däribland Västra Götalandsregionen.

3. I Lärosäten Syd ingår Lunds universitet, Högskolan Kristianstad, Malmö högskola, SLU Alnarp och Blekinge tekniska högskola

4. Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå. SOU 2013:20. s. 241

5. Kartläggning och bedömning av valideringsinsatser för utrikesfödda. Statskontoret 2013:6. s. 62

6. Validering inom vuxenutbildningen. Skolverket, serien stödmaterial, 2013. s. 10

7. Kriterier och riktlinjer för validering av reell kompetens. Myndigheten för yrkeshögskola 2012. s. 10

8. Regional stödplattform för validering – Genomförd validering i regionen samt relation till centrala aktörer. Ramböll Management Consulting 2011

Målsättning

Det övergripande målet med förstudien VALLE är etablerandet av en regional stödplattform för validering i Skåne. Därmed ska förstudien bidra till att det mål som Kompetenssamverkan Skåne (KoSS) fastställt för sin verksamhet ska kunna uppnås. Målet är att stärka Skånes konkurrenskraft och tillväxt genom insatser inom kompetensförsörjnings- och utbildningsområdena.

Inom KoSS har man enats kring åtta prioriterade teman för perioden 2013-2016. Förstudien knyter tydligt an till fem av dessa:

• Tillvarata invandrares kompetens på arbetsmarknaden
• Stärka ungas möjligheter till jobb och utveckling
• Motverka en könssegregerad arbetsmarknad
• Utveckla kompetensförsörjningsarbetet inom vård och omsorg
• Utveckla och stärka vuxenutbildningen

Som framgår finns det även tydliga kopplingar mellan de fem temana och de prioriterade målgrupperna för ESF.

Validering borde i dag vara en verksamhet som på olika sätt genomsyrar samtliga fem teman. Men bilden är snarare den motsatta, validering bedrivs på sparlåga. Detta på trots av att man i europeiska och nationella sammanhang för fram validering som en av de viktigaste metoderna för att kunna uppnå resultat inom temana. EU:s ministerråd skriver i sin rekommendation om validering följande: ”Valideringssystemet [bör] riktas särskilt mot missgynnande grupper, däribland arbetslösa och de som riskerar arbetslöshet.” I rekommendationen för man vidare fram ungdomar som en viktig målgrupp för validering.(1) I Utbildningsdepartementets nyligen utgivna faktablad Vuxenutbildningen i Sverige står följande att läsa om den kommunala vuxenutbildningen och validering: ”Beaktande av de kunskaper och kompetenser som den vuxne erövrat i andra sammanhang, till exempel i yrkes- och samhällsliv, ska prägla verksamheten. Validering blir då en viktig utgångspunkt när verksamheten utformas.”(2)

VALLE kommer att utmynna i ett antal analyser avseende möjligheterna att etablera en regional stödplattform kring validering i Skåne. Analyserna kommer att ligga till grund för slutsatser och rekommendationer. Men samtidigt kommer förstudien, i kraft av dialogen med en stor bredd av aktörer, i sig att innebära en informations-, inspirations- och mobiliseringsinsats kring validering. Därmed är det vår förhoppning att förstudien även ska medverka till att europeiska, nationella och regionala ambitioner kring validering får genomslag i Skåne. På så sätt kan VALLE bidra till att KoSS:s mål uppnås och att visionen i Tankar om Skåne 2030 blir till verklighet: ”I […]Skåne tas den mänskliga potentialen tillvara: unga, kvinnor och utrikesfödda är viktiga resurser för den skånska arbetsmarknaden.” (3)

Fotnoter

1. Ministerrådets rekommendation av den 20 december 2012 om validering av icke-formellt och informellt lärande. 2012/C 398/01

2. Utbildningsdepartementet. Vuxenutbildningen i Sverige. Faktablad U13.003. augusti 2013

3. Tankar om Skåne. Förslag till målbild för Skåne 2030 inom ramen för arbetet med ny regional utvecklingsstrategi för Skåne (RUS). Region Skåne 2013

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Syftet med VALLE är att undersöka och värdera möjligheterna att kunna etablera en regional stödplattform för validering i Skåne. I detta ligger att den tänkta stödplattformen ska medverka till att alla ska kunna få icke formellt och informellt lärande validerat. För att så ska kunna ske är det nödvändigt att analyserna i förstudien har en fokus på de prioriterade målgruppernas möjligheter i dag, detta gäller inte minst personer med funktionsnedsättning.

I de kartläggningar, rapporter och utredningar som vi studerat inför ansökan har inte frågan om personers med funktionsnedsättning möjligheter inom valideringsområdet beaktats. Men med utgångspunkt från hur man i det studerade material beskriver möjligheterna för de andra prioriterade målgrupperna (till exempel personer med utländsk bakgrund), är det rimligt att anta att personer med funktionsnedsättning endast i ringa omfattning kan ta del av validering. Samtidigt är det möjligt att man skulle kunna betrakta de olika insatser som finns för att bedöma och stärka arbetsförmågan för personer med funktionsnedsättning som en form av validering. Men ur ett tillgänglighetsperspektiv innebär inte en sådan tolkning att validering som verksamhet är tillgänglig och inkluderande för alla, tolkningen innebär snarare att validering bedrivs särskiljande.

Tillgänglighet handlar i grunden om fyra delområden. Genom att utforma och följa upp verksamheten utifrån vart och ett av områdena samt sammanhängande, är det möjligt att uppnå en god tillgänglighet för alla. Det handlar både om att ha en grundläggande generell tillgänglighet och att kunna anpassa och förändra när nya behov är för handen. De fyra delområdena är:

• Fysisk tillgänglighet
• Tillgänglig verksamhet (den sociala interaktionen, förhållningssätt med mera)
• Kommunikativ tillgänglighet
• Informativ tillgänglighet

I VALLE kommer vi att föra dialog med de aktörer som involveras i förstudien.(1) Dialogen kommer att föras på likartat sätt som kring jämställdhetsintegrering. Den kommer att ha form av SWOT-analyser där varje aktör, utifrån sin roll och verksamhet samt kopplade till validering, gör en bedömning och analys av effekterna ur ett tillgänglighetsperspektiv. Dialogerna och SWOT-analyserna ska ligga till grund för en samlad diskussion kring hur styrkor och möjligheter kan tas till vara samt hur svagheter och hot kan undanröjas. Dessa diskussioner ska genomföras inom ramen för Kompetensforum Skåne och andra arrangemang där förstudiens intressenter samlas.

Inför dialogen med de olika aktörerna är det nödvändigt att tillförsäkra VALLE ökad kompetens och kunskap vad gäller tillgänglighet. Därför kommer vi i ett tidigt skede av förstudien att etablera samverkan med föreningen Furuboda som har mångårig erfarenhet av verksamheter och utvecklingsarbete kring arbetsliv och personer med funktionsnedsättning. Vi kommer även att ta kontakt med Handisam i frågan.

Den ovan skisserade analysen av tillgänglighet kommer, tillsammans med jämställdhetsanalysen, att vara bärande och vägledande för övriga analyser inom VALLE. Detta för att tillförsäkra att de samlade slutsatserna och rekommendationerna från förstudien har ett välunderbyggt och tydligt tillgänglighetsperspektiv.

Men för att säkerställa att frågan om tillgänglighet genomsyrar förstudien i dess helhet är det nödvändigt att även de som är direkt involverade i förstudien – projektledare och styrgrupp – ser sig om aktörer inom valideringsområdet. Av detta följer att även denna grupp ska genomföra en SWOT-analys utifrån vars och ens roll och verksamhet.

Fotnot

1. Se: Intressenter som påverkas eller påverkar projektet

Transnationellt samarbete

Validering är en europeisk angelägenhet och förs av EU fram i olika sammanhang med koppling till utbildning och arbetsmarknad samt till ekonomisk tillväxt och social hållbarhet. Inom vårt europeiska närområde arbetar man med validering. Vad man gör styrs av lokala, regionala och nationella förutsättningar och behov. Därmed kan inte det som görs i andra länder direkt överföras till Sverige och Skåne. Men efter anpassning kan med all säkerhet kunskaper och erfarenheter från våra europeiska grannländer tas till vara även här. Av detta skäl är det viktigt att i förstudien få en bild av hur validering bedrivs utanför Sverige.

Även det faktum att arbetsmarknaden håller på att bli allt mer gränsöverskridande är ett motiv för kontakter, relationer och dialog med aktörer i andra länder. En ökad rörlighet ställer krav om att kunskaper och kompetenser är överförbara mellan länder, att de blir likvärdigt bedömda och erkända. I dag finns ett relativt välfungerade EU-system för värdering av formell kompetens förvärvad inom det offentliga utbildningsväsendet. Men när det gäller kunskaper och kompetenser förvärvade genom ickeformellt och informellt lärande är bilden en annan. Även inom detta område vore ett samordnat gränsöverskridande system önskvärt, bland annat för att stärka möjligheterna till validering för de grupper som är prioriterade inom ESF. I remissversionen till det kommande Interreg-programmet för Öresund-Kattegat-Skagerrak ses ”en arbetskraft som är rustad att verka i en gränsöverskridande kontext” som en viktig resurs för att kunna möta framtida utmaningar på arbetsmarknaden och man skriver vidare: ”Samarbeten […] är därför av stor betydelse, inte minst när det gäller att ta fram standarder för gemensam meritvärdering och certifiering av utbildnings- och yrkeskvalifikationer.”(1)

Inom VALLE kommer fokus att riktas mot hur man i Damark, Polen och Tyskland arbetar med validering. En ömsesidig dialog kommer att initieras kring: vilka metoder man tillämpar, vilka erfarenheter man tillägnat sig, hur man ser på den framtida utvecklingen inom området samt på möjligheterna till transnationell samverkan. Dialogen kommer att ske inom ramen för etablerade kontakter och arenor för samverkan som parterna i styrgruppen har med aktörer i Mecklenburg-Vorpommern (D), Schleswig-Holstein (D) och Västpommern (PL) samt på den danska sidan av Öresund (baserad på Interreg-samverkan med mera).

Fotnot

1. Program för europeiskt territoriellt samarbete Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak 2014-2020. Remissversion s. 13

Kommun

  • Bjuv
  • Bromölla
  • Burlöv
  • Båstad
  • Eslöv
  • Helsingborg
  • Hässleholm
  • Höganäs
  • Hörby
  • Höör
  • Klippan
  • Kristianstad
  • Kävlinge
  • Landskrona
  • Lomma
  • Lund
  • Malmö
  • Osby
  • Perstorp
  • Simrishamn
  • Sjöbo
  • Skurup
  • Staffanstorp
  • Svalöv
  • Svedala
  • Tomelilla
  • Trelleborg
  • Vellinge
  • Ystad
  • Åstorp
  • Ängelholm
  • Örkelljunga
  • Östra Göinge