Logotyp på utskrifter

Utmaningen

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasFörprojektering
ProjektägareKoop. Comintegra ek. för.
KontaktpersonToivo Persson Persson-Travesset
E-postola.bolinder@comigen.nu
Telefonnummer040-6028402
Beviljat ESF-stöd487 455 kr
Total projektbudget691 205 kr
Projektperiod2008-05-16 till 2008-09-12
RegionSydsverige
In English

Sammanfattning

Förprojekteringen Utmaningen ska initiera ett Växtkraft-projekt med målgruppen missbrukare på väg tillbaka till samhället och sysselsättning. En andra målsättning är att bidra till ökad tillväxt av arbetskraft. Förprojekteringen kommer också att behandla ämnesområdena Jämställdhet och Tillgänglighet i form av studiecirklar som i sin tur ger handlingsplaner för det fortsatta projektarbetet. Demokratin i förprojekteringen och i det framtida projektet tillgodoses genom användning av metodiken Framtidsverkstad som ger handlingsplaner för det fortsatta arbetet.

Förprojekteringen initierar också betoning på och tillfälle till samverkan mellan offentlig sektor, näringsliv och social ekonomi.

Comintegra avser att via ett förprojekt med ingående studier och analyser samt ett därpå följande arbetsmarknadsprojekt ta ett helhetsgrepp om missbrukarsituationen kontra boende, studier och arbete i Malmö stad med omnejd.

Bakgrund

Det primära målet för all behandlingsverksamhet är att undvika återfall hos färdigbehandlade klienter. Därför är det viktigt för behandlingshem, klienter och framför allt samhället att processen kring utslussning blir kvalitativ och ger möjligheter för tidigt återinträde till arbetslivet, samhället, familjen och skapar möjligheter för individuell utveckling.
”Comintegra är ett kooperativ som arbetar med människan för integration och står för "kom integrera" och bildades 2003 av Kamratföreningen Comigen som är en ideell stödförening med idag totalt 320 medlemmar. Kamratföreningen är stödförening för människor i utanförskap vars syfte är att skapa ett socialt forum mellan medlemmar. Kraften och önskan av delaktighet har resulterat i kooperativet Comintegra som bedriver olika verksamheter såsom boenden för hemlösa med motivationsverksamhet, utbildningar, caférörelse och praktikplatser mm. Det är viktigt att beröra ordet integration eftersom det flitigt används där det tyvärr intellektualiseras till något olösligt. I ivern att försöka sjösätta planer och strategier glöms ofta parten i utanförskapet bort och deras förmåga till delaktighet. Comintegra är kamratföreningen Comigens beslut att vara aktiv och ansvarstagande i samhällets integrationsprocess. Det är viktigt att nämna att verksamheterna bedrivs och leds uteslutande av människor som har egen erfarenhet av utanförskap. En av förgrundsfigurerna för uppstartandet av Kamratföreningen Comigen och kooperativet Comintegra är Carsten Ekström som tidigare även grundat stiftelsen Comesta där han slutade 2004.”
(Comintegras hemsida 2007)


Behov

”Ökad psykisk ohälsa, ökande sjukskrivningar, ökad alkoholkonsumtion och alkoholdödlighet är orostecken för i synnerhet de unga kvinnornas hälsoutveckling”, skriver Socialstyrelsen i folkhälsorapporten.
(DN 2005)

”Individ- och Familjeomsorgen i Malmö Stad grundar sitt arbete huvudsakligen på bestämmelserna i Socialtjänstlagen (SoL) och man vänder sig till människor som av skilda andledningar behöver hjälp. IoF kan hjälpa enskilda och familjer med ekonomiskt bistånd (socialbidrag), råd och stöd i olika former samt behandlingsinsatser.

Politiskt prioriterade arbetsuppgifter för IoF är att arbeta förebyggande för barn, att medverka till att långvarigt socialbidragsberoende får sysselsättning samt att arbeta mot hemlöshet.”
(Malmö Stads hemsida 2005)

”Regeringen satsar totalt 700 miljoner kronor på missbrukarvården de närmaste tre åren. Dessutom ska en särskild utredare se över hur en särskild vårdgaranti för missbrukarvården kan se ut. Det skriver Socialtjänstminister Morgan Johansson på DN Debatt. I debatt artikeln utlovar Morgan Johansson en kraftfull satsning på missbrukarvården.
– Missbruksproblemen har ökat men samhällets insatser för missbrukarna har minskat, skriver Morgan Johansson. Samtidigt krävs att kommunerna blir bättre på eftervård. Den som kommer ut från behandling behöver bostad och sysselsättning, något som är ett gemensamt ansvar för stat och kommun, skriver Morgan Johansson”.
(SiS hemsida 2005)

Personer med missbruks/psykosociala problem har en mängd behov som inte är tillgodosedda (se bilaga 14:5, Behov som omger en person med missbruksproblematik). Dessa behov är också samhällets behov då en person i utanförskap medför stora kostnader för samhället. Att via projektarbete finansierat av EU-medel kunna lyfta en sådan person från omyndighet och kostnader till självständighet med sysselsättning ger en stor samhällsvinst, både på det humana och det ekonomiska planet.

Det finns behov av att ta fram ett verktyg för att beskriva denna process i form av en social redovisning, vilket förprojekteringen kan ta fram.

Arbetet med att finna fram till effektiva /modeller eller lösningar för att rehabilitera någon som under en längre tid stått utanför arbetsmarknaden av olika skäl är och bör således vara en prioriterad uppgift. Det är en viktig uppgift både på ett makro- och ett mikroplan. Utan nya och fungerade metoder kommer allt fler människor vara förvisade till isolation och utanförskap samtidigt som de utgör en arbetskraftreserv som kan vara en behövlig resurs i en tid med tillväxt. En tydlig prioriterad uppgift, som i någon mån vuxit fram ur forskning och erfarenhet vid myndigheter och utredningsinstitut under årens lopp, är att det krävs utökad samverkan mellan ett flertal aktörer inom såväl privat, offentlig som tredje sektor för att den enskilde individen skall få möjlighet till en effektiv rehabilitering och kunna komma tillbaka till arbetslivet. Dessa personer har ofta behov av skräddarsydda rehabiliteringsinsatser under specifika omständigheter som är anpassade till deras individuella behov. Stödet bör vara utformat utifrån kunskapsbaserade metoder och bör vara individuellt anpassat.


Problem

Hållbar utveckling innebär att samhället utvecklas på hållbart sätt ur tre aspekter – socialt, ekonomiskt och ekologiskt. Dessa tre aspekter är tätt sammanhängande. Den sociala – ekonomiska kopplingen är kanske den mest uppenbara. Fungerar vi inte socialt arbetar vi dåligt och producerar mindre och/eller sämre och tvärtom - arbetar vi dåligt eller för lite, minskar vi de (ekonomiska) förutsättningarna för god social till- och samvaro. Idag talar vi om de stora kostnaderna som sjukskrivningar medför och om behovet av att arbeta mer. Men vi talar även om behovet av att fler i arbetsför ålder ska förvärvsarbeta. Allt för att minska kostnaderna för den redan belastade offentliga sektorn och på sätt skapa större ekonomiskt utrymme för strategiska satsningar av kvalitetskaraktär. I den offentliga retoriken talas det dock sällan om missbruk– om vad det medför för kostnader och om hur många medmänniskor i arbetsför ålder det slås ut ur det sociala livet och ur arbetsmarknaden. Det är givetvis svårt att få fram exakta siffror på vad narkotikamissbruket kostar. Dels för att det är svårt att avgöra antalet missbrukare och dels för att forskare gör olika bedömningar av vad som ska räknas med och inte.

Det har gjorts tre försök i Sverige att räkna antalet ”tunga missbrukare”. År 1979 bedömdes antalet uppgå till 15000 tunga missbrukare, år 1992 till 19000 tunga missbrukare och år 1998 till 26000 tunga missbrukare. Den årliga ökningstakten är alltså 2% för perioden 1979-1992 och 6% för perioden 1992-1998. En avgörande faktor för kostnaderna är längden på missbruksperioden. År 1979 hade 19% en missbrukstid på 10 år eller längre, år 1992 - 47% och år 1998 - 52%. Andelen kvinnor i alla tre undersökningstillfällen har legat runt en knapp fjärdedel.

I en rapport från 1990-talets början beräknar Riksrevisionsverket statliga och kommunala kostnader för en tung missbrukare till 2-4 miljoner kronor. Statens och kommunernas omkostnader för narkotikamissbruket totalt beräknades till tre miljarder kronor för året 1991. I en senare utredning från Finansdepartementet uppdaterades siffran till cirka sex miljarder kronor för året 1996.Vi kan bara spekulera om kostnaderna för 2000-talet eftersom vi saknar siffror, men med tanke på den ovannämnda ökningstakten och den ökande missbrukstiden per enskild missbrukare råder det inga tvivel om att dagens kostnader ligger på en mycket högre nivå. Men missbruket kostar mer än kontanter. Missbruket kostar samhället mänskliga resurser. Med varje individ som hamnar i missbruksträsket blir samhället av med en unik och oersättlig resurs. Missbruket genererar segregation och hämmar hållbar utveckling och tillväxtökning.

Syfte

Syftet med förprojekteringen är att ta fram och kvalitetssäkra ett innehåll för det framtida projektet Utmaningen, som blir ett projekt med avsikt att öka sysselsättning och att öka verksamheterna ovan.

Målsättning

Huvudmålet med förprojekteringen är detsamma som syftet ovan. Detta nås genom en rad delmål beskrivna nedan. Dessa bryts i sin tur ned i form av effektmål.


Delmål

Att säkerställa målgruppens brukarperspektiv.
Att ta fram medfinansiering inför framtida projekt.
Att skapa ett nätverk för samverkan i projektarbete.
Att ta fram individuella handlingsplaner för pilotgruppens deltagare.
Att väl dokumentera och rapportera förprojektet.
Att ta fram handlingsplaner och projektansökningar för långsiktigt samarbete.


Effektmål

Att genomföra studiecirklar i Jämställdhet och Tillgänglighet.
Att genomföra en Framtidsverkstad.
Att genomföra pilotundersökning med brukargrupp.
Att ta fram en eller flera handlingsplaner och minst en projektansökan.
Att ta fram planer för utveckling av specifikt Serviceteamet och Caféet.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Personer med funktionsnedsättning är överrepresenterade i de målgrupper som kännetecknas av utanförskap på grund av missbruk och/eller psykiska sjukdomar. Vår förprojektering kommer till stor del att handla om motivation och tillgänglighet för människor i extremt utanförskap. Detta kommer att genomföras i form av studiedagar med alla samverkanspartners och brukargrupp närvarande och engagerade. Metoder för detta kan vara studiecirkel, fokusgrupper, SWOT-analyser, etc. Detta leder till framtagandet av rutiner för att tillvarata tillgänglighets-perspektivet i ett framtida projekt, bland annat genom kontakter med Arbetsförmedlingen Rehab för en bra introduktion och förutsättning i arbetslivet.

Transnationellt samarbete

Möjligheter och förutsättningar finns för samarbete transnationellt eftersom Comintegra har samarbetspartners i Italien, Tyskland, Portugal, Spanien, Costa Rica, Kanada och USA. I förprojekteringen kommer möjligheterna för projektsamarbete att utredas.

Medfinansiärer

  • Arbete och Integration
  • SDF Kirseberg, Barn och unga

Kommun

  • Malmö