Logotyp på utskrifter

Ungdomsvägvisaren

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareVuxenutbildningen i Eslöv
KontaktpersonUlf Sandgren
E-postulf.sandgren@eslov.se
Telefonnummer0413-62136
Beviljat ESF-stöd3 020 120 kr
Total projektbudget7 625 373 kr
Projektperiod2009-09-01 till 2012-01-31
RegionSydsverige
In English

Sammanfattning

Syftet är att genom samverkan och coachning stötta målgruppen att hitta en väg till självförsörjning och ökad livskvalité. Vi ska erbjuda insatser utöver de befintliga i kommunala och statliga verksamheter och öka målgruppens möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden.

Bakgrund

Ungdomsarbetslösheten utgör ett stort problem för såväl individen som samhället. Enligt ett inslag i Svt Rapport (090329) har ungdomsarbetslösheten stigit med över 40 % det senaste året. Enligt ekonomifakta.se ligger Sverige under genomsnittet jämfört med andra EU- och OECD-länder när det gäller antalet elever som inte fullföljer sina gymnasiestudier. Enligt samma källa får en av fyra gymnasieelever inte något slutbetyg. Ett stort antal unga riskerar långtidsarbetslöshet och de som saknar fullständiga gymnasiebetyg drabbas värst. Enligt en undersökning av Sveriges kommuner och Landsting är det 90 % större chans att ha ett arbete när man är 24 år om man har gått klart gymnasiet. Enligt tv4 nyheterna 090323 ligger Danmark bra till i statistiken med en ungdomsarbetslöshet på 8,7% i jämförelse med Sveriges 22,9%. I inslaget berättar forskaren Oskar Nordström Skans, Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, att den danska framgången främst beror på tre faktorer, lärlingsutbildningar, låga ingångslöner och en flexibel arbetsrätt. Framgångsfaktorn är också ett företagsförlagt lärlingssystem.

Enligt Voksen Pedagogisk Center (VPC) i Köpenhamn är det svenska utbildningssystemet mer teoretiskt än det danska som är erfarenhetsbaserat och näringslivsanpassat. I Eslöv har man sedan lång tid satsat på att alla ska klara de ordinarie programmen på gymnasiet. Det Individuella programmet där yrkesinriktad praktik blandas med studier i kärnämnena har därför inte fått möjlighet att utvecklas. Detta har drabbat de stora barnkullarna som föddes i slutet av 80 talet och början av 90 talet. Idag har de svårt att komma in och behålla sin plats på arbetsmarknaden. Allt detta visar sig i försörjningsstatistiken.

Arbete och Försörjning (AoF) har uppmärksammat en ökning av antalet ungdomar som söker försörjningsstöd och som står långt ifrån arbetsmarknaden. Det har visat sig att flertalet elever som söker försörjningsstöd har hoppat av gymnasiet, ofta från det Individuella programmet. Dessa ungdomar upplever i hög grad att de har en lång rad misslyckande bakom sig och har utan riktade insatser en lång väg till självförsörjning. Enligt AoFs iakttagelser finns det ofta andra faktorer än tillgång på arbete, utbildning och arbetslivserfarenhet som påverkar möjligheten att få och behålla ett arbete. Det kan vara faktorer som boendesituation, missbruk, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, social fobi, kriminellt beteende, låg självkänsla och/eller dåligt självförtroende osv. Inte sällan är det flera faktorer som påverkar individens möjligheter att få och behålla ett arbete. Många av de ungdomar som har kontakt med AoF visar sig ha diagnoser i form av olika neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Än vanligare är dock att personen vid utredning visar sig ligga nära en eller flera sådana diagnoser. De ungdomar som ligger nära diagnoserna har ofta stort behov av insatser som de har svårt att få ta del av då de endast gränsar till diagnosen. AoF har hos dessa ungdomar uppmärksammat att det finns ett stort behov av personligt stöd och stort behov av andra insatser än de AF och utbildningsväsendet erbjuder inom ramen för sina ordinarie verksamheter. Tillsammans med Gymnasie- och Vuxenutbildningen har slutsatsen också dragits att flertalet ungdomar börjar studera på Komvux utan att ha en tydlig bild över målet med sina studier. Ungdomarna pendlar mellan att studera med studiemedel som inkomst och sedan söka försörjningsstöd. Följden av detta blir att ungdomarna använder upp sina studiemedelsveckor och när de senare blir klara över vad de vill ha ut av sina studier och är motiverade att lyckas är de inte längre berättigade till studiemedel.

Under förstudien har utvärderingar av tidigare beviljade projekt och andra instansers metoder och insatser undersökts. Analys och metodutveckling av undersökt material ligger till grund för utformandet av projektet. De fokusgrupper som hållits under förprojekteringen har visat att både ungdomar och vuxna som i sitt yrke arbetar med ungdomar ser stora behov av komplement till nuvarande insatser som erbjuds inom kommunen och genom AF. Fokusgrupperna har pekat på vikten av tydligare integrering mellan skola och arbetsliv, vilket skulle kunna leda till att studievalet för framtida arbetsliv upplevs som mer förankrat med tydligare målbild. Även vikten av bättre kommunikation mellan elever och lärare lyftes fram. Ungdomarna framförde vikten av ett gott bemötande och mer tid för eleven som en viktig faktor för att lyckas med skolan.

Fokusgrupperna för yrkesverksamma visade att ungdomar som står långt ifrån arbetsmarknaden i högre grad kan vara i behov av en personlig coach/mentor som vuxen förebild och stöd. Yrkesverksamma kunde se att stora brister finns i målgruppens omvärldskunskap och förmåga att sätta upp hållbara och realistiska mål, samt kunna göra konsekvensanalyser. Som ett resultat av detta kommer det inom projektet att ingå aktiviteter där deltagarna arbetar med det personliga entreprenörskapet, samhällsinformation och individuell coachning. Vidare ingår entreprenörskap där vi tar hjälp av Herbert Felix-institutet i Eslöv, TAU-Learning Hantverksgymnasium i Malmö och satsning på sommarlovsentreprenörer.

Vuxenutbildningen och AoF har tidigare drivit ett projekt tillsammans, Vägvisaren. Projektet riktade sig till ungdomar i åldrarna 18-25 som stod långt ifrån arbetsmarknaden. Utvärdering och analys visade att deltagarna förbättrade sitt självförtroende och var mer motiverade att nå sina mål. Deltagarna uppgav att det var personalens professionella och goda bemötande, samt att det gavs mycket tid till individuell coachning som var framgångsfaktorerna. Bristerna var att det saknades en integrerad kartläggning av ungdomarnas livssituation, omvärldskunskap och praktik. Programtiden upplevdes för kort.

Under förprojekteringen har utvärderingarna granskats och metodutveckling har gjorts utifrån den kritik som inkom, styrkorna i projektet har vidareutvecklats. I projektets moduler har denna metodutveckling applicerats. Inom ramen för Ungdomsvägvisaren kommer en individuell kartläggning att göras, denna kommer att ligga till grund för den fortsatta planeringen, studiebesök kommer att erbjudas deltagarna inom en rad olika företag, föreningar och yrkesutbildningar.

Att hitta nya och utveckla befintliga samverkansformer har varit ett stort inslag under förprojekteringen. När det gäller etablerandet av ett nytt förebyggande arbete så har kontakter under förprojekteringen tagits med bland andra MISA (Metoder för individuellt stöd i arbete/verksamhet) samt Mentorsverksamheten Näktergalen på Malmö Högskola. Kontakterna har lett till samverkansformer som ska prövas, utvecklas och utvärderas under genomförandet av Ungdomsvägvisaren. Målet är att förankra samverkansformerna i de ordinarie verksamheterna. Detta kommer att kunna leda till ökad kompetens inom professionerna, ökad livskvalité för den enskilde, samt nya samverkansformer.

Under förprojekteringen har vi också fördjupat kontakterna på den danska sidan med VPC, Jobcenter, och Open College Network I Köpenhamn (som för övrigt också agerar som kvalitetssäkrare i projektet) samt vår vänortskommun Rudersdal. Med Arbetsförmedlingen i Eslöv tas initiativ till ett gemensamt rekryteringsforum, där danska företag erbjuds medverka.

I samarbete med Malmö Högskola och projekt Brofästet vill vi använda en it-baserad metod för att tillsammans med ungdomen åskådliggöra den nuvarande och önskade framtida livssituationen. Metoden används i ett antal olika länder såsom Spanien, Litauen, Frankrike och England. Alla samverkanspartners i de olika länderna ingår i ett nätverk och Ungdomsvägvisarens deltagande i detta kommer att bidra till en ökad geografisk spridning av kunskapsutbyte och metodutveckling, samt utökade möjligheter för målgruppen i form av tillgång till arbetsliv, studier med mera. Gemensamma konferenser kommer att anordnas för att förankra samarbetet och metodutvecklingen.

Syfte

Syftet med projektet är att genom rätt samverkan och coachning stötta målgruppen i att hitta en väg till långsiktig självförsörjning och på så sätt öka livskvalitén för den enskilde. Projektet ska erbjuda målgruppen insatser utöver befintliga insatser i de kommunala och statliga verksamheterna och på så vis öka möjligheterna för målgruppen att etablera sig på arbetsmarknaden och kunna tillgodogöra sig en hållbar självförsörjning.

Genom projektet ska den enskilde lära sig strategier för hur planering för fortsatt utveckling ska kunna genomföras.

Ungdomsvägvisaren ska vara en plattform för ungdomar att skapa lyckanden och därigenom nya upplevelser att grunda beslut om framtiden på.

Målsättning

Att varje deltagare ska lära sig sätta upp realistiska långsiktiga mål med delmål och vara klar över syftet med de mål han/hon har satt upp, veta hur dessa mål ska nås, när det ska ske och vad nästa steg är.

Att varje deltagare har stärkt sitt självförtroende och sin självkänsla.

Att varje deltagare har fått ökade kunskaper om hur arbetslivet fungerar.

Att varje deltagare har medvetandegjort sin väg till självförsörjning.

Att deltagare som söker arbete har deltagit i intervjuträning och skrivit en meritförteckning och personligt brev att använda vid arbetssökande.

Att de deltagare som ska vara aktivt arbetssökande vet hur det går till att söka ett arbete.

Att de deltagare som har som mål att studera har sökt in till utbildning eller påbörjat sina studier.

Att varje deltagare ska ha utökat sina omvärldskunskaper.


Förväntade effekter:
Att den enskilde får en ökad livskvalité.
- genom kartläggning vid inträde i projektet och uppföljning genom skalfrågor som kan visa på förändring. Handledaren går igenom detta med den enskilde. Allt material sammanställs i början, mitten och slutet av varje delkurs. Utvärdering sker således kontinuerligt inom projektet, både för den enskilde själv men också i sin helhet.

Att kostnaderna för försörjningsstödet sjunker då målgruppen snabbare hittar en väg till självförsörjning.
- jämförelse med hur länge ungdomar tidigare i snitt varit aktuella för försörjningsstöd.

Att målgruppen är rustade att behålla ett arbete och således inte i samma utsträckning blir aktuella på nytt för försörjningsstöd.
- jämförelse av statistik, hur många gånger har ungdomarna i snitt varit aktuella under en viss period.

Att man överlag satsar mer på det förebyggande arbetet, bland annat inom skola och socialtjänst.
- följs upp och implementeras genom styrgruppsarbetet. Allt arbete inom projektet dokumenteras och presenteras för politiker och förvaltningschefer för implementering.

Att den kommunala skolan genom utökad kunskap om målgruppen kan skapa sig ett nytt förhållningssätt, skapa metodutveckling och vidga perspektivet på lärande.
- följs upp och implementeras genom styrgruppsarbetet. Allt arbete inom projektet dokumenteras och presenteras för politiker och förvaltningschefer för implementering.

Att arbetsgivare, organisationer och föreningar ser möjligheter till kunskapsutbyte mellan generationer, kulturer och individer.
- genom etablerandet av goda relationer med ovanstående kan detta uppnås. Följs upp genom utvärdering av praktikplatser och studiebesök med mera.

Att man internationellt har en samarbetsform som möjliggör snabb kunskapsspridning och applicerande av nya metoder och forskningsrön.
- följs upp och implementeras genom styrgruppsarbetet.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Vi har under förprojekteringen säkerställt att aktiviteterna bedrivs i lokaler som gör det möjligt för personer med funktionshinder att delta (fysisk tillgänglighet). Arbetsplatsen är utformad så att alla har möjlighet att delta i arbetet, vilket bland annat inkluderar toaletter för funktionshindrade, hiss och låga trösklar.

Vi kommer att utarbeta en kommunikation med bland annat berörda arbets- och praktikplatser så att
förståelse, medvetenhet och kunskap skapas och med målet att ingen skall behöva känna sig diskriminerad
(tillgänglig verksamhet). En del i rekryteringen av projektledningen kommer också att ske utifrån tillgänglighets- och jämställdhetsperspektivet. Personalen ska verka för ett öppet klimat grundat på förståelse, medvetenhet och kunskap om att vi är olika och har olika förutsättningar. På så sätt kommer diskriminering att motverkas. Samtliga ska känna att de är en del i verksamheten och det är viktigt att skapa en medvetenhet kring detta genom att ha en dialog kring hur vi förhåller oss till varandra.

Vi skall möjliggöra att samtliga deltagare kan höra och delta i diskussionerna utan diskriminering (kommunikativ tillgänglighet). Vid behov kan vi använda såväl tolkförmedling, som teckentolkar och dataskärm för synskadade.

Vi skall se till att det utbildningsmaterial som kommer att användas i projektet ska utarbetas på så sätt att alla deltagare med olika funktionshinder kan tillgodogöra sig denna på samma villkor som medarbetare utan funktionshinder (informativ tillgänglighet).

Jämställdhetsintegrering

Jämställdhet och mångfald är viktiga delar i projektet. Vid rekrytering av personal ska eftersträvas lika stor andel män som kvinnor samt att medvetenheten bland de anställda finns för att arbeta för optimal jämställdhet mellan könen.

Samma regelverk som gäller på våra ordinarie arbetsplatser ska även gälla inom projektet. Övergripande policydokument angående mångfald och jämställdhet som gäller hos projektägaren och samarbetspartners, ska gälla även i projektet.

Vi kommer genomgående att uppmärksamma jämställdhet i de olika modulerna och det kommer att ingå i coachens arbetsuppgifter att inkorporera detta tänkande i alla delar av verksamheten.

All redovisning av resultat och effekter i projektet ska ha ett genusperspektiv.

Vid intag till projektet ska vi eftersträva en jämn könsfördelning.

Analysen under förprojekteringen vittnar om att de faktorer som upprätthåller könssegregationen på arbetsmarknaden ofta är samma tillkortakommanden som målgruppen för projektet har, dvs bristande kunskaper om arbetsmarknaden, bristande kontakter, lågt självförtroende och svag självkänsla.

Ett personligt bemötande, stöd utifrån individuella förutsättningar och en satsning på ett entreprenöriellt förhållningssätt stärker således ungdomar generellt och jämställdheten i synnerhet. En medvetenhet om den egna kompetensen, förmåga att se möjligheter och att sätta upp mål, medför att ungdomarna, oavsett kön, förmår söka arbete självständigt och inte utifrån könsroller.

Vi kommer också att integrera projektet IT-mässigt och lyfta fram tillgänglighet, delaktighet och jämställdhet. Jämställdheten här är att göra en webbplats som är tillgänglig för alla oavsett kön, ålder och etnicitet. Materialet, informationen och språket på webben ska också vara riktat till både män och kvinnor med tanke på jämställdhet mellan könen.

Tidigare har förvaltningen för Arbete och Försörjning och Vuxenutbildningen drivit ett projekt, kallat Vägvisaren, som var riktat mot ungdomar i åldrarna 18-25 som stod långt ifrån arbetsmarknaden. Målet med projektet var att alla deltagare skulle få en insikt om vad de ville gå vidare med (exempelvis studier eller arbete) och hur de skulle gå vidare med denna planering.

Den personal som arbetade med projektet och de socialsekreterare på Arbete och Försörjning som remitterade till projektet uppmärksammade att framgången i projektet låg i att varje ungdom fick mycket uppmärksamhet och mycket coachning utifrån individuella behov.

Utvärdering gjord av Vuxenutbildningen och Arbete och Försörjning visade att flertalet av deltagarna hade behövt delta i en djupare kartläggning i början av projektet och möjligheten till praktik skulle ha varit integrerad i projektet. Omvärldskunskap skulle ha varit ett mer framträdande inslag och möjligheten att besöka skolor och arbetsplatser skulle ha varit större.

I Ungdomsvägvisaren ska de goda kunskaperna från Vägvisaren tas till vara och konceptet ska utvecklas så att ungdomarna får det stöd de behöver för att förvalta sina framgångar.

Varje deltagares livssituation ska kartläggas tillsammans med den enskilde för att säkerställa att alla deltagares projektdeltagande blir individuellt utformat och att andra kontakter än de som finns inom projektet kan erbjudas vid behov. Det ska inom projektet finnas en tydligare koppling till studiemöjligheter och arbetsliv, samt upparbetade samverkansformer för att kunna tillhandahålla dessa kontakter.

En viktig lärdom som vi har tagit med oss av projektet Vägvisaren och som vi nu vill utveckla, är att integrera jämställdhet och genus fortlöpande genom projektets alla delar och aktiviteter. Detta kommer att ligga inom handledarens arbetsuppgifter att applicera och förankra.

Transnationellt samarbete

Ett av syftena med projektet är att genom ett transnationellt arbete skapa en dialog och ett utbyte av idéer kring hur vi kan arbeta med gruppen unga vuxna som inte kommit in på den ordinarie arbetsmarknaden. Efter samtal och möte med bland annat personer från Voksen Pedagogisk Center, OCN och Jobcenter i Köpenhamn inser vi att liknande ungdomsproblematik existerar i både Sverige och Danmark och att man från dansk sida är intresserad av ett informations- och metodutbyte för de allra svagaste grupperna av ungdomar.

Utgångspunkten för arbetet är att få ett helhetsperspektiv där såväl brukarna som en rad olika samverkanspartners inom Öresundsregionen bidrar. Med utgångspunkt från denna helhetsbild har vi fokuserat på att utveckla nya metoder och ta fram konkreta samverkansformer som bidrar att gruppen unga vuxna får en högre livskvalité, där tyngdpunkten kommer att läggas på försörjnings- och arbetsmarknadsfrågan. Att försörja sig själv är också en demokratifråga där vi som vuxna har ett tydligt ansvar. Vi vill i detta projekt bygga broar mellan vuxenvärlden och ungdomskulturerna och därigenom stärka målgruppens möjligheter till egen försörjning. I samarbete med Malmö Högskola och projektet "Brofästet" kommer Ungdomsvägvisaren att använda en it-baserad metod för att tillsammans med ungdomen åskådliggöra den nuvarande livssituationen och den önskade framtida livssituationen. Metoden används i ett antal olika länder såsom Polen, Litauen, Frankrike och England. Alla de universitet som är samverkanspartners i de olika länderna ingår vårt ett nätverk. Ungdomsvägvisarens deltagande i detta nätverk kommer att bidra till en ökad geografisk spridning av kunskapsutbyte och metodutveckling, samt utökade möjligheter för målgruppen i form av tillgång till arbetsliv, studier med mera.

Det etablerade nätverket kommer att fortsätta utvecklas under genomförandefasen och gemensamma konferenser kommer att anordnas för att förankra samarbetet och metodutvecklingen.

I vårt arbete med målgruppen unga vuxna 16-24 år som inte kommit in på den ordinarie arbetsmarknaden tycker vi att det är viktigt att ta hänsyn till så många synvinklar och perspektiv som möjligt. Inte minst är brukarnas åsikter, värderingar och intressen mycket betydelsefulla i sammanhanget. Då målsättningen är att arbeta förebyggande och skapa långsiktiga och hållbara metodlösningar, så kommer detta projekt förhoppningsvis inte bara leda till en positiv förändring för nämnda målgrupp utan också för framtida ungdomsgrupper. För att en sådan utveckling skall bli så framgångsrik som möjligt är det följaktligen betydelsefullt att målgruppen själva får möjlighet att påverka.

Vidare är det fundamentalt att samverka med många olika samverkanspartners, grupper och personer i Öresundsregionen. I förprojekteringen har vi därför byggt upp ett brett kontaktnät där till exempel VPC, Jobcenter i Köpenhamn, danska och svenska kommuner och förvaltningar, företagsföreningar, andra projektgrupper (exempelvis Öresundsjobb och Jobb Danmark), Arbetsförmedling, fackföreningar, polis, socialtjänst, skola och Försäkringskassa ingår. Till detta kommer de unga vuxnas fokusgrupper och arbete i styrgruppen.

Medfinansiärer

  • Arbete och försörjning
  • Enheten för kompetensutveckling och utvärdering

Kommun

  • Bjuv
  • Bromölla
  • Burlöv
  • Båstad
  • Eslöv
  • Helsingborg
  • Hässleholm
  • Höganäs
  • Hörby
  • Höör
  • Karlshamn
  • Karlskrona
  • Klippan
  • Kristianstad
  • Kävlinge
  • Landskrona
  • Lomma
  • Lund
  • Malmö
  • Olofström
  • Osby
  • Perstorp
  • Ronneby
  • Simrishamn
  • Sjöbo
  • Skurup
  • Staffanstorp
  • Svalöv
  • Svedala
  • Sölvesborg
  • Tomelilla
  • Trelleborg
  • Vellinge
  • Ystad
  • Åstorp
  • Ängelholm
  • Örkelljunga
  • Östra Göinge