Logotyp på utskrifter

Ungdomsprojekt FC Rosengård

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareFC Rosengård
KontaktpersonSylvia Morfiadakis
E-postsylvia@boostbyfcr.se
Telefonnummer0709-398005
Beviljat ESF-stöd32 011 742 kr
Total projektbudget64 023 484 kr
Projektperiod2011-03-01 till 2014-12-31
RegionSydsverige
In English

Sammanfattning

FC Rosengårds ungdomsprojekt vänder sig till ungdomar i Malmö som varken arbetar eller studerar och som inte har avslutat sina grundskole- och/eller gymnasiestudier.

Företag, offentliga organisationer och idéburna organisationer medverkar i ett samlat program med målet att deltagarna antingen ska kunna läsa upp sina betyg i kärnämnen, för att kunna skaffa sig utbildning, eller med stöd av lärande på arbetsplatser kunna skaffa sig anställning.

Utifrån individens behov och arbetsmarknadens krav erbjuder projektet deltagarna vägledning, verktyg för träning av entreprenöriella kompetenser, hälsoaktiviteter, förberedande individanpassade insatser, utbildning, kompetensutvecklingsstödjande insatser, utbildningspraktik och tät uppföljning.

Projektet har en innovativ metodisk ansats och kommer att involvera arbetsgivare i genomförandet av projektets verksamhet. För att skapa förutsättningar för strategisk påverkan kommer en grupp politiker löpande få information från projektet.

Bakgrund

FC Rosengård har under ett antal år i samarbete med offentliga organisationer, företag och föreningar genom olika arbetsmarknadsprojekt utvecklat nya metoder för att hjälpa långtidsarbetslösa, i huvudsak invandrare, in på arbetsmarknaden. De goda resultaten av detta finns dokumenterade i utvärderingar som har genomförts av externa följeforskare. FC Rosengård vill i samband med att nuvarande projekt (MabiMål) slutar 2011, använda den kompetens som utvecklats i de tidigare projekten för att genomföra ett ungdomsprojekt som vänder sig till de ungdomar i Malmö som behöver ett individualiserat och skräddarsytt stöd för att komma in i arbetslivet. En viktig lärdom som projektpersonalen i nuvarande projekt har gjort är att många arbetssökande inte kan tillgodogöra sig utbildning, praktik och andra arbetsförberedande insatser förrän de har förberetts genom självutvecklande insatser och hälsoaktiviteter. Detta har sin grund i de arbetssökandes personliga och sociala förhållanden. För att komma in på arbetsmarknaden behöver dessa personer ett stöd som utgår från hur hela deras livssituation ser ut.

För många unga börjar problemen med övergången till vuxenlivet redan under skoltiden. En stor grupp unga arbetslösa har av olika orsaker inte avslutat sina grundskole- och gymnasiestudier. Svenska ESF-rådet efterlyser nytänkande kring såväl hur man kan få fler arbetslösa unga tillbaka till det ordinarie utbildningssystemet som hur man kan hitta modeller för lärande i arbetslivet som underlättar ungas inträde på arbetsmarknaden. Detta har vi och våra samverkansparter tagit fasta på i denna ansökan.

Förutsättningarna för ungdomars arbetsmarknadsetablering och försörjning har förändrats dramatiskt sedan krisen under 1990-talets början. Utbildningsperioderna har förlängts och det tar allt längre tid innan unga vuxna hittar mer varaktiga arbetstillfällen. Dessutom har personer som uppnått 20 års ålder med slutbetyg från gymnasieskolan minskat från drygt 80 % i genomsnitt för samtliga kommuner i Sverige i mitten av 1990-talet till strax över 70 % år 2008. I en aktuell forskningsrapport från Socialhögskolan i Lund (meddelanden från Socialhögskolan 2009:1, Olofsson m.fl.) beskrivs behov och möjligheter kring ungdomars övergång från skola till arbetsliv. I rapporten jämförs förhållandena i 10 kommuner, däribland Malmö. Malmö är den kommun som avviker mest från övriga kommuner i negativ bemärkelse.

Statistiken för Malmö är dock motsägelsefull. Den totala registrerade arbetslösheten ligger under riksgenomsnittet. Andra siffror ger däremot en annan bild.
• Förvärvsfrekvensen för 20-25 åringar låg år 2006 på drygt 46 % att jämföra med drygt 59 % för riket.
• Arbetsförmedlingen i Malmö har för närvarande cirka 4500 arbetssökande i åldrarna 16-24 år och en femtedel av dessa har endast förgymnasial utbildning.
• Såväl tonåringar som 20-25 åringar har mottagit försörjningsstöd till en andel avsevärt över riksgenomsnittet. I juli månad 2010 fanns 1285 hushåll med registerledare i åldersintervallet 16-24 år som erhöll försörjningsstöd.
• Andelen inaktiva ungdomar (varken i utbildning, arbete eller annan verksamhet) i åldern 20-25 år bedöms vara cirka 14 %. I Rosengård är denna siffra 35 %.
• Andelen IV-elever är avsevärt högre än genomsnittet för riket. Från år 2005 till år 2008 ökade andelen IV-elever från 17 % till 23 %.
• Fler lämnar gymnasiet med ofullständiga betyg i jämförelse med riksgenomsnittet. En orsak, menar forskarna, är den höga andelen utrikes födda gymnasieelever.

Forskning visar att otillräcklig utbildning, i betydelsen oavslutad gymnasieutbildning, ökar sannolikheten för långvarig arbetslöshet och försörjningsproblem. Arbetslösheten leder också till hälsoproblem och social exkludering. De ungdomar som är inaktiva löper en högre risk att hamna i kriminalitet, missbruk och andra sociala problem. FC Rosengårds projektpersonal kan verifiera att de ungdomar man möter i MabiMål i betydande utsträckning har problem som sammanhänger med deras psykosociala situation. Det finns ett betydande inslag av psykisk ohälsa, bristande självförtroende och framtidstro, bostadsproblem, relationsproblem, avsaknad av nätverkskontakter på arbetsmarknaden samt andra typer av social exkludering.

De offentliga trygghetssystemen och de politiska insatser som görs för arbetssökande förefaller vara relativt framgångsrika utom för den grupp av långtidsarbetslösa som har störst problem. Problemet, menar forskarna i den ovan nämnda rapporten, är att utbildningssystemet liksom arbetsmarknadspolitiken inte ger tillräckligt utrymme för individanpassade åtgärder och inte heller låter den enskilde individen vara med och påverka insatsens karaktär. Det senare är faktorer som vi bedömer vara av stor betydelse att tillgodose.

Forskarnas och projektpersonalens slutsatser stöds av den utvärdering som pågår i projektet MabiMål. Drygt en tredjedel av deltagarna är i åldern 18-24 år, 70 % av deltagarna är födda i ett annat land och en stor andel har ofullständiga betyg. Så gott som samtliga har haft långvariga kontakter med Individ- och familjeomsorgen, AIC och/eller Arbetsförmedlingen men har inte kunnat ta till sig de generellt utformade stödinsatser som de deltagit i. Genom projektets insatser har 60 % i åldersintervallet 18-24 år kunnat gå vidare till utbildning eller arbete. Utvärderarna menar att några av framgångsfaktorerna är en tydlig individanpassning av insatserna, ett bemötande som innefattar en hög grad av engagemang, empati, lyhördhet och dialog, förmåga att få individen att se nya möjligheter samt projektets arbete med att i samverkan med utbildningsföretag och arbetsgivare koppla ihop individens behov och förutsättningar med arbetsmarknadens behov av kompetens.

Av ovan beskrivna förhållanden drar FC Rosengård slutsatsen att det finns ett betydande antal ungdomar i Malmö som befinner sig mellan studier och arbetsliv och som inte kan tillgodogöra sig det generella offentliga utbudet av stödinsatser till stor del beroende på att de i många fall har problem utöver arbetslösheten. Dessa ungdomars behov måste mötas på ett helt nytt sätt utifrån deras egna behov och förutsättningar för att de ska kunna komplettera sin utbildning och/eller komma i arbete. FC Rosengårds ungdomsprojekt vill genom bl.a. en innovativ vägledningsmodell, entreprenöriell pedagogik, hälsoaktiviteter, förberedande individanpassade insatser, utbildning, kompetensutvecklingsstödjande insatser, utbildningspraktik, tät uppföljning och ett nära samarbete med näringslivet lotsa dessa ungdomar direkt ut på arbetsmarknaden alternativt tillbaka till det ordinarie utbildningssystemet. Det är FC Rosengårds ambition att projektet ska komplettera de insatser som arbetsförmedlingen och kommunen redan erbjuder målgruppen. Framförallt ska projektverksamheten kunna erbjuda individualiserade insatser för marginaliserade grupper av unga som har en begränsad förmåga att ta till sig det generella offentliga utbudet av stödinsatser inom ramen för det kommunala uppföljningsansvaret (upp till 20 år), genom Individ- & familjeomsorgen, AIC samt Arbetsförmedlingen. Deltagarna förväntas i genomsnitt delta i projektet i 6 månader. Under de första två månaderna deltar alla projektdeltagare i självutvecklande aktiviteter utifrån en entreprenöriell pedagogik kombinerat med olika hälsoaktiviteter. Därefter kan deltagarna välja antingen ett arbets- eller studiespår. Vi beräknar att tre fjärdedelar av ungdomarna kommer att välja arbetsspåret och en fjärdedel studiespåret.

Den röda tråden i projektet är en tydlig arbetslinje, en helhetssyn på individens situation, fokus på deltagarnas eget ansvarstagande, en vägledningsmodell präglad av engagemang, struktur, flexibilitet och personligt bemötande, en entreprenöriell pedagogik samt insatser som utgår från individens behov och arbetsmarknadens krav.

Syfte

Avsikten med projektet är att pröva och utveckla en ny modell för att underlätta arbetsmarknadsetablering framförallt för ungdomar som saknar gymnasiekompetens och har behov av individualiserade och skräddarsydda insatser som leder till att man antingen kommer i arbete eller återgår till det ordinarie utbildningssystemet. Modellen bygger på att tillsammans med Individ- & familjeomsorgen och AIC i Malmö samt arbetsförmedlingarna i Malmö, Arlöv och Staffanstorp identifiera och rekrytera ungdomar som med stöd av projektet skulle kunna uppnå något av huvudmålen utbildning eller arbete. De förväntade kortsiktiga effekterna är att kunna motivera varje deltagare att påbörja en individuell utvecklingsprocess i riktning studier/arbete, kunna vidmakthålla motivationen och få varje deltagare att göra ett väl underbyggt val mellan projektets studie- respektive arbetsspår samt att slutligen uppnå något av målen utbildning eller arbete.

Europeiska Unionen har definierat åtta nyckelkompetenser som är nödvändiga för att den enskilde ska vara attraktiv på framtidens arbetsmarknad. En av dessa är Entreprenörskap och företagaranda. Entreprenörskap kan beskrivas som en dynamisk och social process, där individer, enskilt eller i samarbete, identifierar möjligheter och gör något med dem för att omforma idéer till praktiska och målinriktade aktiviteter i sociala, kulturella eller ekonomiska sammanhang.

Under de senaste åren har ett antal metoder och verktyg formats för att stimulera de delkompetenser som ingår i begreppet Entreprenörskap och företagaranda. Två sådana metoder är Personligt entreprenörskap och Entreprenöriellt lärande. Begreppet Personligt entreprenörskap är en metod som bygger på ett förhållningssätt med fokus på möjligheter och att stimulera kraft, lust och vilja att agera för att få saker att hända. Entreprenöriellt lärande är ett pedagogiskt förhållningssätt som syftar till att stimulera entreprenöriella attityder, förmågor och förhållningssätt. Metoden främjar kompetenser och kännetecken som oftast kopplas ihop med entreprenörer, t.ex. kreativ idéutveckling, ansvarstagande, handlingskraft, förmåga att hitta lösningar, kommunikativ kompetens och nätverkskompetens. Modellen utgår från att dessa egenskaper utvecklas genom träning och handledning samt att unga personer vistas i en miljö som främjar dessa egenskaper.

Tankarna i ovan beskrivna metoder utgör en inspirationsgrund för arbetssättet i projektet med syftet att ungdomarna under projekttiden ska utveckla entreprenöriella egenskaper som behövs i arbetslivet i framtiden, oavsett om man är anställd eller företagare. Projektets insatser ska leda till en ökad motivation, självinsikt, framtidstro och ett större ansvarstagande hos ungdomarna så att de till slut själva blir drivande och aktiva i att skapa en plattform för självförsörjning. Projektet skapar möjligheter för deltagarna att stärka den egna drivkraften, utveckla sin kompetens och att kunna konkurrera om de arbetstillfällen som kan erbjudas genom arbetsgivare i föreningens och projektets närtverk.

Deltagarprocessen är tänkt att vara uppbyggd på följande sätt.Se också bilaga 1 - Översikt av projektprocessen. Deltagarna "lotsas" till måluppfyllelse genom flera steg.

Förtroendefas (4 veckor) - Deltagaren introduceras till projektet med hjälp av ett informationsmöte. Upplägget på mötet blir inte traditionell föreläsningsform. Istället hålls en mindre variant av Entreprenörsspelet där deltagarna aktiveras och själva tar reda på vad de tycker är viktigt att veta om projektet. Efter informationsmötet tilldelas deltagaren en individuell coach som arbetar tillsammans med deltagaren i ca 4 veckor innan fas 2 (samarbetsfasen) börjar. Syftet är att kartlägga och lära känna deltagaren, samt att skapa ett förtroende mellan projektet och deltagaren. Efter fyra veckor ska en grov plan för jobbsökande eller studier ha utformats av deltagaren själv. Denna plan kan komma att förändras i takt med att deltagaren stimulerar och utvecklar sina entreprenöriella egenskaper, och den slutgiltiga planen görs därför inte förrän vid uppföljningsmötet efter Förtroendefasen. En viktig del i projektet är att deltagaren redan från början ska komma i kontakt med den pedagogiska kompetens som projektet har. I kartläggningen kommer det att ingå att dels tydliggöra varje deltagares kompetensutvecklingsbehov och dels med var och en diskutera vilka pedagogiska metoder och inlärningsstrategier som passar den enskilde individen. Även de som i den tredje fasen (självständighetsfasen) väljer att inrikta sig på ett arbetsplatsförlagt lärande kommer vissa timmar i veckan att delta i utbildning under ledning av projektets egna lärare för att förstärka sina grundkunskaper i svenska, matematik och engelska. Alla deltagare kommer att ha ett pedagogiskt inlärningsstöd under hela projektperioden oavsett var lärandet äger rum.
Förtroendefasen som bestått av intensiv, lösningsfokuserad coachning tillsammans med coach, pedagog och deltagare, avslutas med att deltagaren gör upp en grov framtidsplan för sin väg mot självförsörjning. Efter att detta gjorts är det tänkt att deltagaren ska få presentera sig själv och sin framtidsplan för en arbetsgivare från näringslivet. Detta möte kallar projektet för Framtidsintervjun. Syftet med Framtidsintervjun är att deltagaren tidigt ska möta verkligheten och inte enbart få feedback i en ”skyddad verkstad”. Framtidsintervjun är inte en regelrätt anställningsintervju, vilket förhoppningsvis ger utrymme för en bredare diskussion tillsammans med arbetsgivaren som kan ge generell feedback på hur deltagaren presenterar sig och på hur realistisk framtidsplanen ter sig. Syftet är även att öka deltagarens kunskap om arbetsmarknaden och dess villkor, och vi tror att information som kommer direkt ifrån arbetsgivare i vissa fall kan väga tyngre för deltagaren än om den enbart kommer ifrån projektpersonalen. Därför kan detta möte fylla en viktig funktion för deltagarens fortsatta utveckling. Ytterligare en önskad positiv effekt av Framtidsintervjun är att deltagaren får göra sitt personliga intryck på en arbetsgivare vilket, om intrycket blir positivt, kan leda till att ”dörrar öppnas” redan under eller efter intervjun.

Samarbetsfas (4 veckor) - I samarbetsfasen kommer deltagaren att börja samarbeta med andra deltagare, projektpersonal och med företag och organisationer som projektet samarbetar med. Den huvudsakliga aktiviteten och vägledningsmetoden i denna fas är läromedlet Entreprenörsspelet. Deltagarna kommer att spela detta spel flera gånger, med olika problem och frågeställningar i fokus samt i olika team sammansatta av personer med varierande styrkor och svagheter. Spelet beskrivs i genomförandeplanen.När fasen är avslutad ska deltagaren ha utvecklat både egenskaper och färdigheter som är kopplade till entreprenörskap. En sådan utveckling leder till en ökad framtidstro men även en till en ökad självinsikt hos deltagaren. Deltagarna har också interagerat med varandra, men framför allt med näringslivet och samhället, vilket ökar deltagarens förmåga att se nya och fler möjligheter i jobbsökandet. Den grova plan som deltagaren gjort i förtroendefasen specificeras vilket görs i slutskedet av samarbetsfasen tillsammans med coachen. Planen ska innebära att deltagaren gör ett aktivt och självständigt val mellan studier, arbetsplatsförlagt lärande eller att starta ett eget företag.

Självständighetsfas (4-20 veckor) - I den sista fasen ska deltagaren nu ha tillräckligt med motivation, framtidstro och kunskap om arbetsmarknadens villkor så att han eller hon är redo att genomföra sin plan. Planen ska som tidigare nämnts antingen innebära lärande i arbetslivet med ett tydligt syfte, studier eller i vissa fall att starta ett eget företag. Innehållet i självständighetsfasen beskrivs i genomförandeplanen.

Målsättning

Målsättningarna delas upp i mål för deltagarna respektive mål för projektägaren.

Kvalitativa mål i relation till deltagarna i projektet:
• Skapa förutsättningar för att individen ska kunna sätta upp delmål och långsiktiga mål.
• Skapa förutsättningar för individen att forma en utbildnings- eller yrkesprofil
• Skapa förutsättningar för att göra reguljära utbildningsprogram tillgängliga för målgruppen
• Skapa förutsättningar för att målgruppen ska kunna påbörja och slutföra reguljära utbildningsprogram
• Skapa förutsättningar för målgruppen att erhålla och slutföra lärande på arbetsplatser
• Skapa förutsättningar för individen att erhålla samt behålla en anställning
• Genom motivationshöjande insatser, kartläggning och kompetenshöjande insatser medverka till att deltagaren närmar sig arbetsmarknaden

Kvantitativa deltagarmål:
• 100% av deltagarna ska efter projektets slut ha en utbildnings- eller yrkesprofil efter vilken de vill fortsätta arbeta.
• 85% av de som har deltagit i utbildningsinsatser i projektet i form av betygshöjande insatser ska ha genomfört insatsen med godkänt resultat.
• 60% av de som deltagit i betygshöjande utbildningsinsatser ska ha gått vidare till ett reguljärt utbildningsprogram.
• 85% av de deltagare som har tagit del av utbildningspraktik ska ha slutfört denna insats med godkänt resultat.
• 60% av de deltagare som har valt projektets arbetsspår ska efter avslutat projekt ha erhållit en anställning.
• 100% av deltagarna ska efter sitt deltagande uppleva att de har närmat sig studier eller arbete.

Utöver dessa målsättningar finns det förväntade effekter för individen kopplat till personlig utveckling. Vi bedömer att dessa effekter kan bestå av:
• Ökad motivation till studier eller arbete.
• Ökad självkännedom, självkänsla och självförtroende.
• Ökad delaktighet i den egna utvecklingsprocessen och ökat egenansvar.
• Ökad kunskap om möjligheter till arbete och studier i Sverige och i andra EU länder.
• Ökad kunskap om möjlighet till företagande/företagsamhet.
• Ökad tillgång till individualiserade verktyg och lösningar.
• Ökad vilja och förmåga till självförsörjning.

Sammanfattningsvis innebär detta att vissa deltagare genom en längre utbildningspraktik har kunnat slussas vidare till anställning. Andra har höjt sin studiemotivation och skaffat sig behörighet till högre studier, kommit tillbaka till det ordinarie utbildningssystemet och därigenom blivit självförsörjande. Vissa deltagare har utvecklat sina entreprenöriella egenskaper så pass väl, att ett eget projekt/företag har lett till självförsörjning. Samtliga deltagarna ska ha närmat sig arbetsmarknaden och blivit mer motiverade till att arbeta eller studera.

Målsättningarna ska uppnås genom:
• En innovativ vägledningsmodell.
• Entreprenöriell pedagogik.
• Förberedande individanpassade självutvecklingsinsatser.
• Hälsoaktiviteter.
• Kompetensutvecklingsstödjande insatser.
• Utbildning i svenska, engelska och matematik.
• Utbildningspraktik på arbetsplatser.
• Stöd att starta företag.

Ett syfte på det organisatoriska planet är att stärka föreningens roll som en samhällsstödjande aktör som tar socialt ansvar och arbetar tillsammans med både den offentliga sektorn och näringslivet för att utveckla nya möjligheter till arbete och välfärd. Tillsammans med de samverkande aktörerna vill föreningen utveckla en hållbar modell för arbetsmarknadsintegrering av projektets målgrupp som kan användas i respektive organisation.

Mål för projektägaren
• Att öka föreningens kapacitet att vara en social resurs för målgruppen genom att bygga upp och utveckla en fungerande arbetsmetod för att integrera ungdomar till utbildning och arbete.
• Att öka målgruppens delaktighet i föreningslivet.
• Att genom informationsutbyte och strategisk påverkan sprida ett innovativt sätt att arbeta med målgruppen.
• Att tillsammans med offentlig sektor, näringslivet och den sociala ekonomin skapa fler arbetstillfällen och ökad sysselsättning.
• Att föreningens verksamhet av omgivningen uppfattas som en självklar social resurs i lokalsamhället.

Vi bedömer att viktiga faktorer för att säkra måluppfyllelsen är det sociala engagemang som genomsyrar FC Rosengårds verksamhet samt föreningens och projektverksamheternas omfattande samarbets- och nätverkskontakter i näringslivet och i den offentliga sektorn.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Funktionshinder är ett begrepp som inbegriper många aspekter men det delas vanligtvis in i fyra block: fysisk tillgänglighet, tillgänglig verksamhet, informativ tillgänglighet samt kommunikativ tillgänglighet. Projektet ska bedrivas i lokaler där det är möjligt för funktionshindrade personer att delta i projektets aktiviteter. Samtliga deltagare ska kunna ta del av och medverka i samtal, gruppdiskussioner och informationstillfällen. All information i projektet ska därför inom rimliga gränser finnas tillgänglig via olika medier.

Av intervjuerna med ungdomar i det pågående projektet (MabiMål) har framgått att förhållningssätt till och bemötandet av de ungdomar som ingår i målgruppen är en mycket viktig faktor oavsett i vilken aktivitet man är verksam.

Vi har under förprojekteringen noterat vikten av att i verksamheten:
• Skapa struktur, trygghet och tillit.
• Vara lyhörda för deltagarnas behov och förutsättningar.
• Upprätthålla positiva relationer .
• Skapa en hög grad av delaktighet för deltagarna.
• Ha tydliga mål och krav samt kunna förklara dem på ett väl underbyggt sätt.
• Samtidigt vara flexibel när det gäller vägen till målet.
• Hjälpa deltagarna att själva hitta lösningar.
• Ha tålamod och inte falla undan för påtryckningar.

Projektets vägledningsmodell och pedagogiska förhållningssätt samt arbetsmetoder är viktiga för att skapa möjligheter för målgruppen att kunna tillgodogöra sig projektets insatser.

För att projektet ska arbeta med tillgänglighetsfrågorna på ett bra sätt kommer vi att anlita ESF-rådets processtöd för en basutbildning i ett tidigt skede av projektprocessen.

Jämställdhetsintegrering

Jämställdhet bör integreras i samtliga delar av projektet från planering till genomförande.
Vi anser att grunden till ett framgångsrikt arbete med jämställdhetsintegrering är en gemensam och god informationsgrund hos samtliga som arbetar i projektet. Då personalen vid anställning i projektet förmodligen kommer att sakna en del kompetens kring jämställdhet så ämnar vi engagera processtödet inom jämställdhetsintegrering. Vi vill engagera processtödet för en BAS-utbildning men även handledning till viss del. Det är viktigt att samtliga i personalen har kunskap kring både könsstrukturer samt omedvetna handlingsmönster som upprätthåller könsordningen.

Den gemensamma kunskapsgrunden som BAS-utbildningen kan erbjuda ska sedan utvecklas till ett gemensamt förhållningssätt kring jämställdhet inom projektet. Detta förhållningssätt ska dokumenteras i en plan. I början av projektet kommer en ansvarig för dokumentationen att utses. Hela projektgruppen ska dock bidra till utvecklingen av dokumentet genom diskussioner och reflektioner. Det är viktigt att jämställdhetsintegreringen blir en del av den kontinuerliga lärprocessen i projektet. Vi vill åstadkomma detta genom att ha jämställdhetsintegrering som en stående punkt på de metodutvecklingsmöten som projektpersonalen regelbundet kommer att genomföra.

Det är inte bara personalen som ska ta del av jämställdhetsintegrering. Det är även viktigt att deltagarna engageras. Då åldersgruppen som projektet kommer att arbeta med är i ett känsligt skede i livet där patriarkala strukturer är starka och tydliga och enskilda individer är rädda för att bryta dessa informella regler så vill vi närma oss området försiktigt. Vi kommer därför fokusera på en kunskapshöjning hos deltagarna där de kan bli mer medvetna om de könsstrukturer som omger dem och hur man kan förhålla sig till dessa. Detta kan till exempel göras genom att diskutera stereotyper för olika yrkeskategorier eller olika typer av attityder och värderingar kring jämställdhet. Dialog och diskussion kommer utgöra grunden för arbetet med deltagarna gällande jämställdhet.

Som nämndes tidigare så består målgruppen till en större del av män än kvinnor. Projektet kommer sträva mot en könsfördelning i projektet som motsvarar könsfördelningen i målgruppen som helhet. För att säkerställa detta är det viktigt att tidigt informera remittenter och samverkansparter om ambitionerna gällande jämställdhetsintegrering och könsfördelning.

Arbetsmetoden som projektpersonalen kommer att jobba efter utgår från individuella behov och förutsättningar vilket till viss del kan eliminera risken för personalen att handla efter kön. I tidigare projekt har kvinnor till större del deltagit i självutvecklande insatser som inriktar sig på motivation, självkännedom och självförtroende. Då självutvecklingen är en viktig del av deltagarnas framgång i projektet är det viktigt att både män och kvinnor får lika stor del av dessa resurser i projektet. Utifrån intervjuer gjorda inför denna ansökan har flera aktörer menat att männen ofta är i större behov av självutvecklande insatser som främjar motivation jämfört med kvinnorna.

Sammantaget kommer vi i projektet arbeta på en bred front med jämställdhet och arbetet kommer beröra flera nivåer. Vi ser att arbetet som görs med jämställdhetsintegrering i projektet kan komma att gynna såväl projektägaren som samverkansaktörerna i ett långsiktigt perspektiv.

Transnationellt samarbete

En mindre summa har i budgeten avsatts för transnationellt samarbete. Med den korta tid som vi har haft på oss att formulera ansökan så har vi inte haft möjlighet att tillfullo undersöka möjligheterna till transnarionellt samarbete. Två möjligheter har diskuterats. Den ena är erfarenhetsutbyte med idrottsföreningar i andra europeiska länder som arbetar på liknande sätt som FC Rosengård med sociala insatser. Den andra är att anordna eller delta i ett erfarenhetsutbyte i seminarieform med liknande projekt i andra länder.

Förtydligande inkommet 2010-10-13:
Vi har i nuvarande projekt kommit i kontakt med ett socialt företag, Urban Biz, i Bradford, Storbritannien, som i huvudsak riktar sig mot samma målgrupp som vi gör i vår ansökan. Deras verksamhet handlar om entreprenörskap och så kallat mikro-företagande. Utbytets syfte är att öka våra kunskaper om mikro-företagande och syftar även till att ge oss en djupare insikt i hur de arbetar med och hur vi kan stödja projektets målgrupp i entreprenörskap. Företagets erfarenheter med att arbeta med minoritetsgrupper i entreprenörskap kommer att vara till nytta för vårt projekt. Mervärdet i utbytet blir att vi kan använda oss av de erfarenheter som man byggt upp i Bradford. Vi förväntar oss att erhålla fler verktyg och ökade möjligheter att stimulera projektets deltagare inom entreprenörskap. Bifogar en utskrift från företagets hemsida.

Vi kommer att bjuda in 3 representanter från det aktuella företaget. Vi avser också att skicka 3 representanter från vårt projekt till dem. Våra representanter kommer att bestå av både projektledning och handledare. På motsvarande sätt förutser vi att detta gäller även när Urban Biz skickar sina representanter till oss. Utbytet ska ske vid 2 tillfällen i Sverige och 2 tillfällen i Storbritannien under projektets gång där utbytet vid varje enstaka tillfälle är tänkt att pågå i maximum 1 vecka. Vid det andra tillfället avser vi att ha med 2 deltagare. Representanterna kommer att delta i vårt dagliga arbete med våra deltagare samt att i workshops arbeta med metodutveckling tillsammans med personalen.

Sammantaget skall således 3 personer från Bradford besöka oss år 2012 under max en vecka och 3 personer från projektet besöker Bradford under max en vecka. År 2013 besöker 5 personer från Bradford oss under max en vecka och 5 personer från projektet besöker Bradford under max en vecka.

Kalkylerade kostnader för transnationella aktiviteter:
• Resekostnader för projektets 3-5 personer vid 2 tillfällen: 80 000 kr.
(Ca 5 000 kr per person och enkel resa. Totalt antal resor = 16 st.)
• Resekostnader för besökarnas 3 personer vid 2 tillfällen: 60 000 kr.
(Ca 5 000 kr per person och enkel resa. Totalt antal resor = 12 st.)
• Kostnader för uppehälle 3-5 personer i Storbritannien: 96 000 kr.
(Kostnaderna beräknas till 2 000 kr per dag och person. Totalt antal ”persondagar” = 48 st.)
• Andra kostnader i samband med utbytestillfällen: 16 000 kr.
(Kostnader för lokala resor, förtäring, m.m. )

I samband med Open Days-konferensen i Bryssel kom vi även i kontakt med flera verksamheter i Belfast som också riktar sig till den aktuella målgruppen. Detta ger oss ytterligare alternativ till transnationella aktiviteter.


Medfinansiärer

  • Arbete & Utbildning
  • Arbete och Integration
  • Arbetsförmedlingen Arlöv
  • Arbetsmarknadsområde Malmö
  • Barn o Ungdom - Stadsdelskansli
  • Hyllie SDF
  • INAR Integration och Arbetsmarknad
  • Individ- och familjomsorg
  • Södra Innerstaden SDF / Strategiska avdelningen

Samarbetspartners

  • Arbete och Integration
  • Arbetsförmedlingen Arlöv
  • Arbetsmarknadsområde Malmö
  • Barn o Ungdom - Stadsdelskansli
  • HSB Malmö ek.för.
  • Hyllie SDF
  • INAR Integration och Arbetsmarknad
  • Individ- och familjomsorg
  • Komvux Södervärn
  • Södra Innerstaden SDF / Strategiska avdelningen

Kommun

  • Burlöv
  • Malmö
  • Staffanstorp