Tyst Kunskap - esf.se
Logotyp på utskrifter

Tyst Kunskap

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareKommunledningskontoret
KontaktpersonPeter Juterot
E-postpeter.juterot@eslov.se
Telefonnummer0413-62656
Beviljat ESF-stöd5 557 924 kr
Total projektbudget10 152 589 kr
Projektperiod2012-02-01 till 2014-01-31
RegionSydsverige
In English

Sammanfattning

Huvudsyftet med projektet Tyst kunskap är att förkorta tiden som det tar för personer med såväl svensk som utländsk bakgrund att komma in på den svenska arbetsmarknaden. Projektet ska utarbeta en skräddarsydd integrationsbiljett som innebär att ta tillvara individernas inneboende resurser och synliggöra målgruppens individuella behov. Projektet ska genom skräddarsydd integrationsbiljett kunna slussa deltagare vidare till arbete i yrken som man behöver stöd för att nå. Projektet ger oss möjlighet att utveckla de metoder och färdigheter som behövs för att lyckas med våra mål.

Bakgrund

Att vara arbetslös är ingenting du själv har valt. Många känner skam och förnedring över att vara arbetslös och en längre tids arbetslöshet leder ofta till isolering och en känsla av utanförskap. I Eslövs kommun finns en stor grupp personer med utländsk bakgrund som inte känner sig efterfrågade, de lever i utanförskap och har tappat de sociala kontakterna och upplever inte att man har något meningsfullt att göra med sin tid. Enligt en ny avhandling, Den dubbla vanmaktens logik, från Lunds universitet känner ofta långtidsarbetslösa vanmakt och tycker att kontakterna med socialförvaltningen är kränkande - något som även uppmärksammats i ESF-projektet Hushållsnära tjänster med entreprenörskap.

Genom arbetet med projektet har Vuxenutbildningen kartlagt att det finns flera personer med utländsk bakgrund som känner oro. Vuxenutbildningen har även uppmärksammat att integration i arbetslivet av personer med utländsk bakgrund tar ofta onödigt lång tid. Processen från introduktion, via språkutbildning, yrkesutbildning och olika arbetsmarknadsåtgärder, fram till arbete kan ta upp till fem år eller mer i anspråk. I regeringens höstproposition 2010 talades det om ännu längre tider. "Det tar i genomsnitt mer än sju år för vuxna flyktingar att få ett arbete i Sverige. För kvinnor är mediantiden över tio år". Naturligtvis bidrar också den försämrade ekonomin till den oro som många arbetslösa känner och många kommer dessutom från familjer med svaga ekonomier. Problemen hopar sig lätt, och leder till stress och hälsoproblem.

ESF-projekten Ungdomsvägvisaren och Hushållsnära tjänster med entreprenörskap har varit en stor läroprocess för Eslövs kommun. Resultaten av projekten är positiva och man har kunnat visa på att det finns god potential för ytterligare fördjupning av samverkan. Utvärderingarna visar att ESF-projekten är mycket uppskattade bland deltagarna samt att det behövs extra insatser för dem som ännu inte är inne på arbetsmarknaden. Alla som lever i utanförskap vill se praktiska åtgärder som infriar deras förväntningar, men tyvärr är det inte säkert att de traditionella offentliga insatserna på lokal nivå löser de frågor de står inför i sitt vardagsliv.

Både Ungdomsvägvisaren och Hushållsnära tjänster med entreprenörskap har identifierat behovet av att hela tiden utveckla nya verksamheter som även fokuserar på det sociala och på så sätt ökar förståelsen för de olika utmaningar som man kan stöta på när man arbetar med både unga och vuxna. Det kan finnas byråkratiska hinder, sekretessbekymmer, avstånd till näringslivet och flera anledningar till att deltagarna är aktuella hos de sociala myndigheterna. Tydligt är att personerna har slussats runt mellan olika myndigheter och åtgärder, något som påverkar personernas självkänsla och motivation negativt. Bemötandet av målgruppen är därför avgörande och individen måste alltid stå i centrum.

Ovannämnda text visar på ett verkligt behov att motverka att integration i arbetslivet av personer med utländsk bakgrund tar onödigt lång tid. Den stora utmaningen som kommunen står inför är att pröva ett nytt arbetssätt som motverkar utanförskap och hjälper alla in på arbetsmarknaden. Nöten som måste knäckas är dock, hur skapar vi en ”Eslövsmodell som sticker ut hakan”? I vårt arbete i syfte att motverka utanförskap behöver vi stöd, vilket är en den främsta anledningen till att vi skriver ansökan om projektet som vi kallar för Tyst kunskap.

Tyst kunskap syftar till att motverka att integration i arbetslivet av personer med utländsk bakgrund tar onödigt lång tid. Processen från introduktion till arbete ska förkortas med ny metodutveckling. En aspekt som har lyfts fram under tidigare projekt är behovet av individuell validering och bedömning av tidigare erfarenheter och kunskaper. Här handlar det om att ta tillvara den kompetens som varje individ besitter. Problemet är bara hur man visar vad man faktiskt kan i ett sammanhang där det egna modersmålet inte används. Mot bakgrund av Valideringsdelegationens studie är det uppenbart att ”andelen som får sin utbildning värderad är väldigt låg. I Integrationsverkets rapport ”Ett förlorat år”4 framgår att av nyanlända är det endast 24 procent med högskoleutbildning eller eftergymnasial utbildning och 4,9 procent med grundläggande eller gymnasial nivå som ett år efter folkbokföringen fått sin utländska utbildning värderad. Det tycks mera vara slumpen som avgör när och om en värdering görs”. Projektet Tyst kunskap ska genom validering av befintliga yrkeskunskaper kunna slussa deltagare vidare till arbete i rätt yrke.

Efter fördjupad samverkan mellan förvaltningen för Gymnasie- och Vuxenutbildning, förvaltningen för Arbete och Försörjning och Arbetsförmedlingen har vi kommit fram till att lämna in denna ansökan som handlar om att väva ihop de olika perspektiven ovan så att vi kan korta vägen från introduktion till arbete för målgruppen personer med utländsk bakgrund. Därför ansöker vi gemensamt om medel för ett projekt. I tankar angående ansökan har vi förutom kartläggning i pågående projekt bland annat ställt frågor till ett stort antal SFI-studerande som påverkat innehållet i vår ansökan.

Tyst kunskap kommer därför att fokusera kring ämnen som yrkessvenska, föreningsverksamhet, företagsmix, starta eget, kvalificerad mentorskap, yrkespraktik, transnationalitet och personlig utveckling. Några av de viktigaste metodutvecklingarna i detta projekt är just betoningen på den framtida språkundervisningen och i den i sammanhanget viktiga valideringen av nya flyktingar och invandrare.

Det innebär att Tyst kunskap också kommer att skapa ett tydligt mervärde i relation till ordinarie uppdrag och verksamheter. Projektägare blir Vuxenutbildningen. Projektledaren kommer att ges tillräckliga förutsättningar för att ansvara för planering, organisering, uppföljning och kommunikation. Till projektet knyts en styrgrupp, i princip de som ser behovet av denna ansökan och har betydande möjligheter att både påverka och sprida projektets slutsatser, bestående av förvaltningschef för Vuxenutbildningen, chef för Vuxenutbildningen, rektor för Vuxenutbildningen, samordnare för SFI, förvaltningschef för Arbete och Försörjning, Arbetsförmedlingschef, projektdeltagare, lärare samt extern utvärderare. Styrgruppen kommer att medverka till att projektet är väl förankrat. Näringslivet har en viktig roll i projektet och mentorer från näringslivet kommer att medverka i projektet och finnas representerade i styrgruppen. Projektledaren är sammankallande i styrgruppen som kommer att ha en reflekterande roll, ta ställning till nödvändiga prioriteringar, göra tolkningar av målbeskrivningar, vara den samlade kraften samt verka för spridande och påverkande.

Målsättning

Tyst kunskap skall ge personer med såväl svensk som utländsk bakgrund förutsättningar för att försörja sig själva och bli delaktiga i det Svenska samhället. Målsättningen ska vara att:

65 % av alla projektdeltagare i åldern 16-64 ska efter ett halvår efter avslutat projekt vara i arbete, starta eget eller uppleva att deras möjligheter att få jobb ökat, dvs. att de har ökat sin anställningsbarhet.

75 % av de inskrivna inom yrkessvenska skall slutföra sina studier och uppnå minst betyget Godkänd enligt fastställd och individuell studieplan.

De förväntade effekterna är:

att skapa en kompassmodell som tillvaratar den enskildes bakgrund

att identifiera strukturella hinder för personer med utländsk bakgrund att komma ut på arbetsmarknaden

att se till den enskildes färdigheter och väcka nyfikenhet.


att förkorta tiden som det tar att komma in på den svenska arbetsmarknaden.

att förbättra matchningen av arbetssökande genom samverkan med näringslivet.

att utveckla skapandekraften.

att projektdeltagarna upplever en ökad integration i det svenska samhället.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

De utbildningslokaler som kommer att användas i projektet är tillgängliga för personer med fysiska funktionshinder eftersom de fyller krav och standard för kommunala utbildningslokaler. I projektet avser vi att delvis använda oss av dessa lokaler vid utbildningstillfällen samt nyttja andra lokaler i kommunen. Tanken är att lokalen skall vara anpassad för verksamheten och miljöpsykologin är en viktig faktor i sammanhanget. När det gäller praktikplatser och resor till och från dessa platser måste vi tänka och planera mer aktivt. Först och främst gäller att vi i introduktionsfasen verkligen fastställer om det är möjligt för en person med ett fysiskt funktionshinder att delta i projektet, det vill säga om det kommande arbetet verkligen är möjligt att utföra i förhållande till det funktionshinder deltagaren har. I introduktionsfasen kommer vi att ägna särskild uppmärksamhet åt den som eventuellt har ett fysiskt funktionshinder. Tillsammans med personen i fråga kartlägger vi de möjligheter som finns att delta i projektet.

Vuxenutbildningens lokaler är utformade så att alla har möjlighet att delta i arbetet, vilket bland annat inkluderar toaletter för funktionshindrade, hiss och låga trösklar. Vi kommer att utarbeta en kommunikation med berörda praktikplatser så att förståelse och kunskap skapas och med målet att ingen skall behöva känna sig diskriminerad. En del i rekryteringen av personal kommer också att ske utifrån tillgänglighets- och jämställdhetsperspektivet. Personalen ska verka för ett öppet klimat grundat på förståelse, medvetenhet och kunskap om att vi är olika och har olika förutsättningar.

Samtliga involverade i projektet ska känna att de är en del i verksamheten och det är viktigt att skapa en medvetenhet kring detta genom att ha en dialog kring hur vi förhåller oss till varandra. Det är projektledarens ansvar att möjliggöra att samtliga deltagare kan höra och delta i diskussionerna utan diskriminering. Vid behov kan vi använda såväl tolkförmedling, som teckentolkar och dataskärm för synskadade. Något som redan är aktuellt i den dagliga driftverksamheten.

Transnationellt samarbete

Projektet har, som tidigare nämnts, koppling till tidigare ESF-projekt. Ungdomsvägvisaren visar på det lyckade arbetet med att bygga upp internationella kontakter och nätverk. Tyst kunskap har tagit med dessa kontakter som en aktivitet. Knutet till detta finns möjligheten för ett antal deltagare att åka på de av projektägaren arrangerade resorna för erfarenhetsutbyte.

Danmark
Vuxenutbildningen har ett aktivt samarbete med Vuxenpedagogiskt Centrum och sociala projektverksamheter i Köpenhamn. Samtliga deltagare och personal kommer att vid flera tillfällen besöka Danmark och få introduktion i danskt arbetsliv samt besöka dessa projekt. Syftet är kunskapsutbyte samt diskussion kring förhållingssätt. Öresundsregionen är ett område på stark frammarsch och som ny på den danska arbetsmarknaden finns det initialt en hel del att ta ställning till.

OECD
Projektledaren i Hushållsnära tjänster och i Vägvisaren har etablerat en kontakt med OECD och andra internationella kontaktytor. Vi kommer att vid minst ett tillfälle besöka internationella seminarium alternativt projekt. Fokus kommer att vara på unga och vuxna med utländsk bakgrund och entreprenörskap. Ambitionen och syftet med erfarenhetsutbytet är att i dialog med varandra få förståelse för likheter och olikheter. Ambitionen är att resultaten av erfarenhetsutbytet, ska resultera i nya utvecklingsmöjligheter för Eslövs kommun.

Medfinansiärer

  • Arbete och försörjning
  • Arbetsförmedlingen i Eslöv, Höör och Hörby
  • Kommunledningskontoret
  • Service och teknik

Samarbetspartners

  • Arbete och försörjning
  • Arbetsförmedlingen i Eslöv, Höör och Hörby

Kommun

  • Eslöv
  • Hörby
  • Höör