Logotyp på utskrifter

Somali Information and Business Centre

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareHerbert Felix Institutet
KontaktpersonFuad Mohamed
E-postfuad.mohamed@somalicentre.se
Telefonnummer070-9680357
Beviljat ESF-stöd1 889 827 kr
Total projektbudget5 255 457 kr
Projektperiod2012-03-01 till 2014-06-30
RegionSydsverige
In English

Sammanfattning

Grundandet av ett regionalt somaliskt informations- och kunskapscenter syftar till att tillvarata somaliers entreprenörskap och drivkrafter och frångå en tillvaro i utanförskap mot egen försörjning i form av egenföretagande eller anställning. Det somaliska informations- och kunskapscentret ska verka för att stärka kompetensen kring mångfald i samverkande organisationer för att höja dessas mottagandekapacitet samtidigt som enskilda individer ur målgruppen tillhandahålls rätt verktyg genom handledning och stöd av etablerade somalier.

Bakgrund

B. Genomförande

Idag beräknas det finnas ca 50 000 personer födda i Somalia i hela riket varav ca 2 000 av dessa finns i Skåne. De allra flesta av dem som bor i Skåne lever i Malmö (ca 1 500), men även Kristianstad (200) och Eslöv (100) har en betydande somalisk diaspora i sina kommuner. Siffrorna ovan är endast officiella siffror men det finns ett mörkertal. Antalet somalier väntas stiga kraftigt framöver.

Enligt Allmänna Arvsfondens rapport "Somaliska föreningar som överbryggare" har bara tio procent av de som kommer från Somalia idag en eftergymnasial utbildning. Många kan inte läsa och skriva. Somalia fick ett skriftspråk först 1972 och utbildningsväsendet har legat nere sedan inbördeskrigets utbrott 1991. Endast 16% av de somaliska ungdomarna i Sverige söker till eftergymnasiala utbildningar före 25 års ålder och ca 70% av somalierna i arbetsför ålder befinner sig utanför arbetsmarknaden. Sysselsättningen bland somalier i Sverige minskade från 27% år 2008 till 22% år 2009. 0,7% startade egna företag vilket motsvarar 146 somaliska företagare i hela landet och 8 företagare i Malmö att jämföra med 8,9% i riksgenomsnittet. Sysselsättningsnivån på under 25% i Sverige kan jämföras med nästan 80% för etniska svenskar. Det är även en stor regional skillnad med flest sysselsatta i Stockholm och lägst i Malmö (19%) enligt registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken (RAMS). I rapporten "Somaliere i Norge" av det norska arbeids- og inkluderingsdepartementet framgår det att sysselsättningen är mycket låg, bidragsberoendet högt, utbildningsnivån låg, att tilliten till den offentliga sektorn är mycket låg, att klankonflikter är ett hinder, etc.

Detta står i skarp kontrast till somaliska diasporan i Minnesota i USA, Dubai i Förenade Arabemiraten, delar av Storbritannien och t.o.m. Hammerfest i Norge. Där är sysselsättningsnivåerna höga, somalierna ses som ett entreprenöriellt folk, skickliga förhandlare, affärsinriktade, risktagande och framgångsrika företagare. En faktor som anses ha bidragit till framgången är antalet positiva förebilder, en större marknad med fler somaliska konsumenter, lägre trösklar till företagande, starkare incitament och från början större fokus på egen försörjning och egen bostad. I USA och Storbritannien har det även funnits somaliska informations- och kunskapscentrum som gett rådgivning, mikrolån, coachning och stöd med kontakter vid etablerandet av företag. I den norska rapporten rekommenderas grundandet av ett somaliskt informations- och kunskapscenter för att komma tillrätta med det tilltagande utanförskapet bland somalier.

I syfte att inventera gjorda erfarenheter och behov av insatser i länet genomförde Länsstyrelsen i Skåne, Region Skåne, Herbert Felixinstitutet, Arbetsförmedlingen och Nätverket Social Ekonomi i Skåne ett seminarium den 28 maj 2010. Under det efterföljande arbetet i workshops fastställdes ett antal prioriterade områden och aktiviteter utifrån identifierade behov i respektive organisation. Kunskapsutveckling hos aktörerna, kontaktnät och mötesplats för målgruppen och systemförändringar för att underlätta etableringsinsatser var några exempel på aktiviteter.

Under seminariet framfördes även synpunkter som stärkte idén om ett projekt riktat till somalier där entreprenörskapet var ett av fundamenten.

Inom ramen för Partnerskap Skåne diskuterades frågan om den somaliska gruppen. Partnerskap Skåne kraftsamlar i en regional plattform i samverkan med kommuner, regionala myndigheter och organisationer samt den idéburna sektorn. En plattform för ett inkluderande mottagande av nyanlända och asylsökande i samverkan utifrån en samsyn om gemensamma behov och delat ansvar i regionen. Beslut fattades om att genomföra en förstudie med Herbert Felix Institutet som huvudman och Region Skåne som finansiär inom partnerskapet för utrikes födda företagare med 255 000 kronor.

Intervjuerna som ligger till grund för denna förstudie och rapporten efter resan till Birmingham visar att de hinder som upplevs i den somaliska diasporan är flera. Det handlar t.ex. om lokaltillgång, stor administration i samband med egenföretagande, svaga eller obefintliga nätverk i värdlandet samt förvirring kring det stora antalet offentliga myndigheter som jobbar i stuprör. "Från en plats på jorden i total anarki och avsaknad av myndighetsutövning på över 22 år till det land som kanske har flest myndigheter i världen", som en somalisk man valde att uttrycka sig. Rapporten som sammanställdes till Företagarna bifogas med denna ansökan för att förklara och problematisera fenomenet närmare.

Något som är viktigt att ha i åtanke från början i projekt som vänder sig till den somaliska diasporan är att klansystemet i Somalia är väldigt starkt. I ett uppslagsverk beskrivs vanligtvis klanen som att "The clan groupings of the Somali people are important social units, and clan membership plays a central part in Somali culture and politics. Clans are patrilineal and are often divided into sub-clans, sometimes with many sub-divisions". Klansystemet beskrivs dock enligt Per Brinkemo i Somalilandföreningen i Malmö som en "kamp om resurser". Det finns flera klaner och underklaner varav de största är isaq, darood och hawiye. Samtliga finns representerade i Skåne. För att kunna behandla alla lika krävs det att alla har samma grundförutsättningar att växa och utvecklas. För den somaliska gruppen som anländer i dagsläget är det svårt då en stor andel är analfabeter och har levt som nomader i sitt hemland. En åtgärd som har överbryggat strukturella hinder för den somaliska diasporan på andra platser har varit etablerandet av ett somaliskt informations- och kunskapscentrum. Efter en omfattande förstudie i den somaliska diasporan i Skåne och uppbackning av flera stora lokala och regionala aktörer ansöks härmed om EU-medel till ett somaliskt informations- och kunskapscenter i Skåne- med namnet Somali Information and Business Centre.

Förtydligande 2011-10-27
2.1 Projektdeltagarna
Hur kommer man att definiera begreppet att omfattas av projektets verksamhet? I hur stor utsträckning kommer de 200 deltagarna att aktiveras av projektverksamheten? När anses en deltagare lämna projektverksamheten?

Deltagarna är kvar i projektverksamheten fram till dess att de har kommit ut på den reguljära arbetsmarknaden alternativt till dess att de har startat företag. Ambitionen är även att kunna erbjuda handledning i mån av tid då företaget är nystartat för att få det att växa och utvecklas. De 200 deltagarna som nämns i ansökan är dock dem som är inskrivna på centret fram till dess att de har ett företag eller en anställning. De som är inskrivna ska vara med på halvtid i projektets verksamheter då de läser SFI parallellt. Halva tiden går alltså till SFI, den andra halvan på centrets verksamheter i enlighet med den individuella etableringsplan som upprättas med varje person.

Utbildningsmoduler och flöden mellan dessa - se bilder i komplettering 2011-10-27


Målsättning

Projektet Somali Information and Business Centre syftar till att stärka individer från Somalia och deras förutsättningar att starta egna företag samt träda in på den reguljära arbetsmarknaden.

Herbert Felix Institutet har som ambition att bidra till tillväxten i regionen. En genomtänkt satsning på somaliskt entreprenörskap ger förutom stora samhällsvinster en regional tillväxt och utveckling i linje med Regionala utvecklingsplanen och Lissabonstrategin.

Ökad sysselsättning och förbättrad folkhälsa bland somalier i Skåne.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

I förprojekteringen har behovet av projektets anpassningsbarhet efter olika typer av funktionshinder identifierats och beaktats:

Fysisk tillgänglighet: Möteslokalerna kommer att anpassas för personer med olika typer av funktionshandikapp. Detta gäller exempelvis tillgång till hiss och ramper.

Verksamhetens tillgänglighet: Expertkunskap hos organisationer verksamma inom området funktionshinder kommer bland annat att nyttjas i dessa sammanhang och speciellt för deltagande myndigheter är en modul kring bemötandekunskap för personer med funktionshinder tänkt att ingå som en del i kompetensutvecklingsinsatsen.

Kommunikation tillgänglighet: Hjälpmedel i form av exempelvis teleslingor och tolkservice kommer att finnas tillgängliga vid behov. Arbetsmiljön kommer att karaktäriseras av god akustik och belysning. Lokalernas geografiska läge kommer även att verka för att främja transport med ordinarie kollektivtrafik.

En viktig resurs i detta arbete är Samhälls- och hälsokommunikatörerna där samtliga fått grundutbildning om funktionshinder (såsom rörelsehinder, syn- och hörselskador samt HIV) och hur information/kommunikation anpassas för att alla ska kunna vara delaktiga.

Transnationellt samarbete

I den internationella utblicken har fokus varit African Development Center i Minneapolis i USA, ett antal liknande center i Storbritannien bland annat i Birmingham samt arbetet för integration av somalier i Hammerfest kommun i Nordnorge. Den 28 april-2 maj besöktes somaliska företagare i Birmingham och Leicester i Storbritannien, som en del av förstudien, tillsammans med bl.a. professor Benny Carlsson. De som intervjuades hade tidigare levt och arbetat i olika delar av Sverige men stött på hinder och svårigheter med sitt företagande och egen försörjning. Samtliga beslutade sig för att resa till Storbritannien och öppna sina företag där.

Den somaliska diasporan i flera anglosaxiska länder är känd för sitt entreprenörskap, sina internationella nätverk världen över, tillit inom gruppen vid affärsuppgörelser där kontrakt sker endast muntligt, en stor flyttbenägenhet världen över samt stort risktagande vid företagande. I stort sett samtliga som intervjuades kände mer samhörighet med Sverige än Storbritannien och många längtade tillbaka. Men samtidigt såg de sig oerhört begränsade i Sverige. Vi noterade att många bor i Sverige den tid då de inte är yrkesverksamma, d.v.s. då de befinner sig i barnomsorgen, grundskolan, gymnasieskolan, universitetet eller då de är äldre för pension och sjukvård. Den yrkesverksamma delen av sitt liv är de istället bosatta i Storbritannien. Intervjumaterialet kommer att sammanställas och presenteras i Almedalen 4 juli.

I den internationella utblicken har fokus varit African Development Center i Minneapolis i USA, ett antal liknande center i Storbritannien bland annat i Birmingham samt arbetet för integration av somalier i Hammerfest kommun i Nordnorge. Den 28 april-2 maj besöktes somaliska företagare i Birmingham och Leicester i Storbritannien, som en del av förstudien, tillsammans med bl.a. professor Benny Carlsson. De som intervjuades hade tidigare levt och arbetat i olika delar av Sverige men stött på hinder och svårigheter med sitt företagande och egen försörjning. Samtliga beslutade sig för att resa till Storbritannien och öppna sina företag där.

Den somaliska diasporan i flera anglosaxiska länder är känd för sitt entreprenörskap, sina internationella nätverk världen över, tillit inom gruppen vid affärsuppgörelser där kontrakt sker endast muntligt, en stor flyttbenägenhet världen över samt stort risktagande vid företagande. I stort sett samtliga som intervjuades kände mer samhörighet med Sverige än Storbritannien och många längtade tillbaka. Men samtidigt såg de sig oerhört begränsade i Sverige. Vi noterade att många bor i Sverige den tid då de inte är yrkesverksamma, d.v.s. då de befinner sig i barnomsorgen, grundskolan, gymnasieskolan, universitetet eller då de är äldre för pension och sjukvård. Den yrkesverksamma delen av sitt liv är de istället bosatta i Storbritannien. Intervjumaterialet sammanställdes i rapporten "Företagarnas flykt" som presenterades i Almedalen den 4 juli.

Några lärdomar som drogs av rapporten:

Vi intervjuade sexton individer och fann att de lockats av friheten att utöva kultur och religion, möjligheten att leva nära landsmän, lättheten att få jobb och driva företag samt av fördelarna med ett internationellt gångbart språk.

Vad vi främst intresserat oss för är emellertid de utflyttades företagande. Endast två av dem har haft affärsverksamhet i Sverige. Övriga har avskräckts från att försöka på grund av budskapet att det är hopplöst. En av dem som försökt levererade den skarpaste kommentaren: "Sverige är en företagares helvete".

Avgörande hinder för somaliasvenskar att starta företag i Sverige tycks vara byråkrati, inte minst skattebyråkrati, och brist på lämpliga affärslokaler. I Storbritannien är hindren mindre eftersom skattemyndigheten behandlar småföretagare med överseende och för att det finns somaliska köpcenter samt gamla affärsgator att rusta upp.

De övriga förutsättningarna för företagande finns inom ramen för en etnisk ekonomi: somalier har ofta kontakter med leverantörer världen över, börjar i liten skala med besparingar från arbete eller lån från släkt och vänner och inriktar sig på landsmän för att gradvis utvidga kundkretsen.

Om man tror att somalier lätt ger upp inför svårigheter så motsägs det av våra intervjupersoner. De har tillbringat i snitt elva år i Sverige och talar med värme om den goda bostadsstandarden och de trygga uppväxtmiljöerna.

De har tvingats att välja mellan ett Storbritannien som ger möjlighet till självförsörjning men erbjuder mindre goda boendemiljöer och ett Sverige som erbjuder motsatsen.

Kontakten med den somaliska diasporan i Storbritannien utifrån befintliga kontakter planeras fortgå och vidareutvecklas. Dessutom finns planer på att ta kontakt med den somaliska diasporan och myndigheters arbete för integrationsfrämjande åtgärder i Tyskland (främst Frankfurt och München) samt Norge (främst Vinje och Hammerfest). Detta internationella samarbete kan hämta hem erfarenheter och bredda kunskapsbasen för utveckling samtidigt som vi delar med oss av vår kunskap till andra delar av Europeiska Unionen.

Förtydligande 2011-10-27
10-14 september 2012 planeras en resa av Somali Information and Business Centre till Somali Development Services i Leicester i Storbritannien. De som reser blir projektledaren, projektassistenten, forskaren och en instegsjobbare. Syftet är erfarenhetsutbyte med en region där somalier i mycket stor utsträckning startar företag. Detta har också beskrivits närmare i rapporten Företagarnas Flykt: http://www.fores.se/migration/foretagarnas-flykt-somalisk-flyttning-till-england-fores-studie-2011-2.

Medfinansiärer

  • Arbete och försörjning
  • Arbete och välfärdsförvaltningen
  • Arbetsförmedlingen i Eslöv, Höör och Hörby
  • Arbetsförmedlingen Kristianstad
  • Arbetsförmedlningen Malmö
  • INAR Integration och Arbetsmarknad
  • Integration
  • Näringsliv Skåne
  • Svalövs kommun

Samarbetspartners

  • Arbete och försörjning
  • Arbete och välfärdsförvaltningen
  • Arbetsförmedlingen i Eslöv, Höör och Hörby
  • Arbetsförmedlingen Kristianstad
  • Arbetsförmedlningen Malmö
  • Arbetsmarknadsenheten
  • INAR Integration och Arbetsmarknad
  • Integration
  • Näringsliv Skåne

Kommun

  • Eslöv
  • Kristianstad
  • Malmö
  • Svalöv