Logotyp på utskrifter

Samverkan för storstadsintegration

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasFörprojektering
ProjektägareINAR Integration och Arbetsmarknad
KontaktpersonUlrika Lagergren
E-postulrika.lagergren@malmo.se
Telefonnummer040-34 10 49
Beviljat ESF-stöd1 137 500 kr
Total projektbudget1 137 500 kr
Projektperiod2009-09-14 till 2010-05-14
RegionSydsverige
In English

Sammanfattning

Förstudien ska förbereda för att kompetensutveckla personal bland deltagande aktörer i syfte att bättre och mer samlat kunna bryta utanförskap. I projektet ingår offentlig sektor, Civila samhället och näringslivet. Genom samverkan skapas bred förankring, hög medvetenhet och hög effektivitet.

Bakgrund

Malmöregionen är en av de regioner i Sverige där storstadens möjligheter och problem är som mest uttalade. Å ena sidan innebär stadens läge i den expansiva Öresundsregionen unika tillväxtmöjligheter som har yttrat sig genom en kraftig tillväxt av nya företag, offentliga institutioner och arbetstillfällen under ett antal år. Å andra sidan finns landets mest utsatta bostadsområden med hög arbetslöshet och ett stort antal människor med bristande kontakter med samhället. Malmö står inför stora utmaningar där konsekvenserna av misslyckanden genererar ökat utanförskap. Stora krav ställs på den kommunala organisationen och dess anställda, inte minst när det gäller att hitta nya samverkansformer för att lösa framtidsfrågorna. Erfarenheterna från 1990-talets kris visar att tider av lågkonjunktur slår särskilt hårt mot de grupper som står längst från samhället.

Den tillväxtpotential som finns i form av en ung befolkning riskerar att vändas till sin motsats om inte utanförskapet kan brytas. Som del av en storstadsregion har Malmö möjligheten att utgöra:
a. Centrum för utveckling och tillväxt inom kunskapsintensiva näringar/sektorer
b. Centrum för organisatoriskt och tekniskt nyskapande, och utveckling av nya kulturella uttryck
c. Sambandscentrum för FoU, projektutveckling och kommersialisering

Denna förstudie handlar om att skapa ett projekt som tar tillvara på möjligheterna att samverka mellan myndigheter, privat sektor och civilt samhälle i syfte att rusta anställda att tackla utanförskapsproblematiken och därmed öka integrationen i stadens mest utsatta stadsdelar.

De bostadsområden som främst är drabbade av arbetslöshet har stått i centrum för statliga och kommunala förnyelseprogram av olika omfattning och inriktning under en följd av år. Det har både handlat om fysiska förbättringar och upprustningar och om sociala program inriktade på utbildning och vägar mot arbete. Under storstadssatsningen byggdes en lokal samverkan upp med framför allt Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Polisen.

I samband med att Malmö beslutade om programmet Välfärd för alla - det dubbla åtagandet ökade hela den kommunala förvaltningen sin inriktning på att engagera olika delar i samhället i ett gemensamt utvecklingsarbete för att lösa de frågor som är avgörande för stadens framtid.

Malmö arbetar sedan tidigare med en s k rullande översiktsplaneprocess. Mellan översiktsplanerna tas Dialog-pm fram som särskilt behandlar en del av Malmö eller en fråga som kan förväntas få stor betydelse för Malmös långsiktiga utveckling. Dessa är avsedda att vara diskussionsunderlag och ska sedan arbetas in i översiktsplanen. Nyligen togs ett sådan pm fram som handlade om stadsdelen Rosengård: "Rosengård! Strategier för hållbar utveckling i en stadsdel".

Detta Dialog-pm skiljer sig något från de tidigare inte minst genom det processinriktade arbetssätt på vilket det togs fram i samarbete mellan stadens tekniska förvaltningar och stadsdelsförvaltningen. Syftet var bl a att skaffa sig en gemensam målbild om hur en hållbar utveckling kan låta sig göras och att försöka få fram hur de fysiska förändringarna kan stödja en gynnsam social och hållbar utveckling i Rosengård.

Det fortsatta arbetet har inneburit att inom ramen för Välfärd för alla programmet identifiera fem områden i Malmö som är strategiskt viktiga för att hela staden ska få en fortsatt god utveckling. Dessa områden är Norra Sorgenfri, Rosengård, Seved/Södra Sofielund, NHL-stråket (Nydala-Hermodsdal-Lindängen) och Holma-Kroksbäck. Utvecklingsområdena representerar delar av Malmö som har stora potentialer att utvecklas och bidra till en bättre grund för Malmös fortsatta tillväxt. En god utveckling i dessa fem områden kan ses som strategiskt viktigt och avgörande för Malmös framtid.

Denna ansökan avser att lägga en grund för genomförandet av den typ av planer som här beskrivs och kompetensutveckla personal för att arbeta med metoderna. Förundersökningen ska ange en modell för att skapa ett partnerskap som genom en gemensam utbildning skapar de redskap som behövs för att genomföra planerna. Förstudien ska resultera i att ett tvärsektoriellt arbete där också brukarna, de boende i de berörda områdena involveras. Idag driver Malmö stad verksamhet mot dessa grupper via kommunens AIC (Arbete- och Integrationscenter). Här sker samverkan mellan Malmö stad, Arbetsförmedling och Försäkringskassan. Genom förstudien läggs de fysiska planer som utvecklas under stadsbyggnadskontorets ledning till grund för ett förnyelsearbete som vidgar intressentkretsen och skapar nya möjligheter för tillväxt och ökad attraktivitet i utsatta områden i Malmö.

En av de stora utmaningarna för att tackla storstadsproblematiken utpekade i SOU 2007:104, är att samverka internt och framförallt externt - d.v.s. kommunens samverkan med andra myndigheter, näringsliv och civila samhället. Projektets målsättning är således att genom ett bredare partnerskap rusta de deltagande organisationerna för att bättre tackla utanförskapet i Malmö. Vidare menar SOU:n att samverkan för lokal utveckling har två stora utmaningar för kommuner vad gäller storstadsutveckling, vilket denna förstudie fokuserar på. Den första handlar om att ha en genomtänkt organisation som är förankrad på samtliga nivåer i kommunen, samt tydliga mandat som berättar vem som förväntas göra vad. Det andra handlar om att lokalisera externa aktörer och att ta till vara det civila samhällets delaktighet.

Syfte

Det övergripande syftet är att genom kompetensutveckling lägga grunden till en organisation med personal som kan vidareutveckla planer för förnyelse i första hand i miljonprogramområdena till konkret genomförande i ett tvärsektoriellt perspektiv. Arbetssättet ska främja en helhetssyn och stödja brukarnas (de boendes) delaktighet i planering och genomförande. Framför allt ska det syfta till att hitta metoder som bättre tar till vara på samhällets mångfald och utvecklar stadsdelarna såväl fysiskt som socialt. Förstudien syftar också till att bygga vidare på de rapporter som tidigare upprättats med stöd av mål2-medel, t ex SÖM processamordning Malmö och Partnerskap för samhällsbyggande.

Förstudien ska engagera såväl statliga som kommunala intressenter och också finna former för externa intressenters medverkan. Ett särskilt syfte är att undersöka vilka diskriminerande och andra hinder som finns för att människor ska kunna ta del av och medverka i förnyelsearbetet.

Den ökade kunskap som uppstår hos de samverkande parterna skall direkt komma till användning inom programområde 2.

Förstudiens identifierade samverkanspartner ska utbildas för att finna ett gemensamt synsätt på planernas genomförande. Den ska visa hur deltagarnas kunskaper om de boende i de aktuella områdena kan förbättras och ange vägar för hur de aktivt kan delta i förnyelseprocessen. Särskilt ska den beakta hur de boendes resurser och kunnande kan användas och hur kommunikationen mellan olika parter kan förbättras. Dessa insatser bygger på en bred insikt i målgruppernas behov av kompetensutveckling, vilket förstudien ämnar kartlägga inledningsvis.

Det finns en intern del i förstudien som handlar om att samverkan inom i Malmö stad. Samverkan är en utmaning i stora organisationer. Den största utmaningen ligger emellertid i att samverka med andra myndigheter, privat sektor och civila samhället för att skapa mervärdet av att sammankoppla pågående processer för att skapa en helhetsbild kring utvecklingsarbetet som sker för att bryta och motverka utanförskap.

Samordningen med andra aktörer består i att skapa arenor där myndigheter, företag och föreningar samordnas i syfte att bättre nå ut till och engagera människor och tillhandahålla verktyg för personalen att bryta utanförskap genom exempelvis validering, yrkesutbildning, stimulans till nyföretagande etc. Här finns ett tydligt behov av kompetensutveckling för att lära oss varandras organisationer, samt skapa nätverk emellan dem. Att skapa breda insatser samordnade i tid och rum har större chans att nå framgång, vilket är projektets ansats.

Målsättning

Förstudiens målsättning är att komplettera vår befintliga lista med nyckelaktörer, finna projektorganisation, skapa en gemensam problembild och formulera gemensamma mål samt påbörja arbetet med att skapa samverkansmodeller. Inledningsvis har endast en första kontakt tagits med samarbetspartners som uttryckt sitt intresse. Häri består en av förstudiens största utmaningar, vilket är att nå ut till samverkanspartners och skapa en acceptans och en vilja att delta i projektet och enas kring hur kompetensutveckling ska ske i genomförandefasen.

Efter genomförd förstudie är målsättningen att:
- Nyckelpersoner/organisationer i samverkansprocessen är fastlagda
- En gemensam problembild finns
- Projektdeltagare upplever sig ha relevanta kontakter med andra intressenter.
- Formerna för samverkan med brukare och andra lokala intressenter är klarlagd och kan etableras
- Projektdeltagare upplever att de har bättre kännedom om sin egen och andras organisation än innan
- Projektdeltagare ska uppleva att deras kontaktnät har vidgats.
- Projektdeltagare ska vara medvetna om de strukturer som riskerar att diskriminera och vara beredda att åtgärda dem
- Projektdeltagarna ska ha förtroende för den projektplan som presenteras i och med projektet avslutas.
- Påskrivit letter of intent mellan deltagarna

Preliminära målsättningar för genomförande
- Cheferna som deltar i projektet upplever en ökad samverkan
- Cheferna som deltar i projektet upplever ett ökat resultat i sin verksamhet
- Medarbetarna upplever att kompetensutvecklingen skapar bättre möjligheter att bryta utanförskap
- Medarbetarna upplever att de har bättre kunskap om hur diskriminering kan åtgärdas
- Medarbetarna i projektet har bättre kontakt med andra myndigheter än tidigare
- Medarbetarna och boende har skapat en grund för samverkan kring genomförandet av fysiska planer
- Boende i de områden där projektet verkar upplever att de är aktivt involverade och kan påverka

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Under förstudien kommer kontinuerliga reflektionspunkter planeras och genomföras för både tillgänglighet och jämställdhet så att dessa värdefulla perspektiv inte går förlorade. Detta sker bl.a. genom checklistor som arbetas fram under förstudien. Målsättnigen är här att ta hjälp av Handisam som utgör ESF stöd till projekt just för tillgänglighetsaspekten i projektet. Checklistorna används för att komplettera de riktlinjer som finns uppsatta av Malmö stad kring tillgänglighet och jämställdhet så att det i projektorganisationen inte glöms bort.
Projektet strävar efter att se tillgänglighet inte bara kring funktionshinder utan även övriga diskrimineringspunkter. För att ta tillvara på hela samhällets mångfald begränsar sig inte projektet endast till punkten om funktionshinder.

Målsättningen är att projektet i genomförande når ut och samlar funktionshindrade i sin verksamhet i samma utsträckning som det finns funktionshindrade bland målpopulationen. Samverkan bör här sökas specifikt med organisationer som känner funktionshindrade personers behov. Dessa aktörer bör speciellt uppmanas att delta i projektorganisationen.

Transnationellt samarbete

Genom Malmös placering i Öresundsområdet finns en ständig transnationell koppling där Köpenhamn och Danmark ständigt är närvarande. Genom Danmark och Köpenhamns konjunkturcyklar inte är identiska med Sverige och Malmös är Köpenhamns arbetsmarknad av intresse för Malmö som avlastare vid lågkonjunktur. Potentialen i regionen är stor och en stor del av denna potential är outnyttjad. Under förstudien är förhoppningen att hitta bra exempel på interna utvecklingsområden som gör att vi bättre kan ta tillvara på den kompetens som finns i samhället och utnyttja individers potential till fullo.

I takt med att politik och mål sätts gemensamt i den europeiska regionen kring att EU som region 2010 ska vara världens mest till konkurrenskraftiga och tillväxttäta region krävs en utblick mot framstående EU-städer. Hur arbetar framstående städer och regioner med intern samverkan och kompetensutveckling för att maximera tillväxt och möta medborgarnas behov på bästa möjliga sätt? I projektets förstudie ser vi till Holland där stor erfarenhet finns av samverkan internt och externt för att nå resultat i stadens utveckling.

I projektet önskar Malmö även engagera URBACT-projektet Open Cities där Belfast är projektledare för att se hur de använder stadsutveckling som metod för att bryta utanförskap. Just Open Cities lyfts av den Europeiska kommissionen fram som ett mycket bra exempel på ett projekt. Under förstudien ska ett samarbete utvecklas med Belfast och en första kontakt är redan tagen.

Samarbetspartners

  • Försäkringskassan

Kommun

  • Helsingborg
  • Landskrona
  • Malmö