Logotyp på utskrifter

Samverkan för storstadsintegration Malmö

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasFörprojektering
ProjektägareINAR Integration och Arbetsmarknad
KontaktpersonUlrika Lagergren
E-postulrika.lagergren@malmo.se
Telefonnummer040-34 10 49
Beviljat ESF-stöd860 624 kr
Total projektbudget1 147 500 kr
Projektperiod2009-09-14 till 2010-05-14
RegionSydsverige
In English

Sammanfattning

Förstudien ska ta fram insatser för människor i utanförskap som en del i fysiska planer för förnyelse i vissa bostadsområden. Förslag ska tas fram i samverkan av kommun, statliga myndigheter och det civila samhället inklusive företrädare för boende, målgrupper och intresseorganisationer.

Bakgrund

Malmöregionen är en av de regioner i Sverige där storstadens möjligheter och problem är som mest uttalade. Å ena sidan innebär stadens läge i den expansiva Öresundsregionen unika tillväxtmöjligheter som har yttrat sig i en kraftig tillväxt av nya företag, offentliga institutioner och arbetstillfällen under ett antal år. Å andra sidan finns landets mest utsatta bostadsområden med hög arbetslöshet och ett stort antal människor med bristande kontakter med samhället. Under de senaste 10-15 åren har kommunen intensifierat sina insatser för att människor som saknar arbete ska få den kunskap och kompetens som behövs för att kunna få ett arbete. Nämnas kan "Generalplan för arbete och sysselsättning" och Storstadssatsningen som skapade fyra särskilda Arbets- och Utvecklingscenter i de områden som är mest drabbade av utanförskap. Samtidigt har kommunens samverkan med andra parter, framför allt Arbetsförmedlingen och försäkringskassan ökat.

Med denna ansökan markerar kommunen en vilja att fortsätta utveckla innovativa metoder och samverkan med andra delar av samhället för att nå ett ökat deltagande i arbetsliv och samhälle framför allt för de boende i miljonprogrammets bostadsområden. Metoderna ska ta sikte på att involvera brukarna, de boende för att förverkliga de program som finns för förnyelse av 60-talsområdena eller som är under utveckling. Därigenom kan grunden läggas för en hållbar utveckling som också innefattar sociala och ekonomiska aspekter.

Malmö står inför stora utmaningar där konsekvenserna av misslyckanden genererar ökat utanförskap. Förvärvsfrekvensen för åldersgruppen 20-64 år är ca 64% att jämföra med rikets genomsnitt på ca 75%. Stora
grupper står mer eller mindra permanent utanför arbetsmarknaden. I miljonprogrammets hyresområden är förvärvsfrekvensen under 50%, i vissa fall under 40%. Trots högkonjunkturen de senaste åren har mycket lite hänt som speglar sig i ett ökat deltagande i förvärvslivet. Till en del beror detta på att omflyttningen är hög, människor som fått en permanent plats på arbetsmarknaden flyttar till mer attraktiva områden. De ersätts av en inflyttning som omfattar huvuddelen av de nyanlända flyktingar och deras anhöriga som får uppehållstillstånd i Malmö.

Behov finns att ta till vara högutbildade invandrares kompetens på ett bättre sätt än hittills. Många saknar de specifika kvalifikationer eller kontaktnät som kan ge dem tillgång till ett arbete, trots långvarig vistelse i Sverige. I vissa fall har deras examina föråldrats eller krävt omfattande kompletteringar och de har accepterat ett arbete som inte drar nytta av deras kompetens. I andra fall har människor passiviserats och fått olika hälsoproblem. Bland dessa grupper kan särskilt nämnas flyktingar från krigen på Balkan och Iran, Irak och Somalia. Andra grupper är lågutbildade, ibland analfabeter där det krävs en rad av insatser från flera håll. Många i denna grupp har redan gått igenom olika program som inte lett till arbete. De har en historia av många försök i form av avbrutna utbildningar och praktik som inte lett vidare och behöver se resultat av sina bemödanden. Det krävs nya metoder för att skapa motivation och förmåga, där kan olika åtgärder som ska genomföras i miljonprogrammet bli en ingång till ett arbete. Unga människor som inte fullföljt sin grund- eller gymnasieutbildning är en stor grupp som behöver riktade insatser. Att skapa möjligheter för dem att ta del i upprustning och förvaltning av de egna bostadsområdena är en utmaning. Sociala ekonomin kan bli viktig både som en del i att nyttiggöra människors arbetsförmåga och för att utveckla delaktighet och demokrati.

Ett särskilt problem är de diskriminerande hinder som i många fall stänger ute människor med annan etnisk bakgrund eller trosuppfattning. Sådana kan finnas t ex i arbetsgivares metoder för rekrytering där traditionella icke relevanta kompetenskrav utestänger vissa grupper som kan ha annan värdefull kompetens. De kan också finnas i fördomsfulla uppfattningar om människor med annan etnicitet eller trosuppfattning. Många människor särskilt i områden präglade av arbetslöshet saknar de kontaktnät eller referenser som kan ge arbete vilket gör att de blir indirekt diskriminerade, särskilt då lediga tjänster tillsätts inom en begränsad krets som har kännedom om tjänsten. Genom att projektet kopplas till kompetensutveckling av ansvariga för integrationsinsatser (PO1 storstadsintegration) med åtgärder mot diskriminering som en del i utbildningen ska bättre möjligheter utvecklas för att förhindra direkt och indirekt diskriminering och främja mänskliga rättigheter. En samverkansstruktur byggs också upp inom programområde 1 storstadsintegration som ska underlätta att enskilda individer sätts i centrum för berörda myndigheter åtgärder. Därigenom ökar förtroendet hos den enskilde för att åtgärder ska leda till arbete.

Malmö arbetar sedan tidigare med en s k rullande översiktsplaneprocess. Mellan översiktsplanerna tas Dialog-pm fram som särskilt behandlar en del av Malmö eller en fråga som kan förväntas få stor betydelse för Malmös långsiktiga utveckling. Dessa är avsedda att vara diskussionsunderlag och ska sedan arbetas in i översiktsplanen.
Inom ramen för Välfärd för alla programmet har identifierats fem områden i Malmö som är strategiskt viktiga för att hela staden ska få en fortsatt god utveckling. Dessa områden är Norra Sorgenfri, Rosengård, Seved/Södra Sofielund, NHL-stråket (Nydala-Hermodsdal-Lindängen) och Holma-Kroksbäck. Utvecklingsområdena representerar delar av Malmö som har stora potentialer att utvecklas och bidra till en bättre grund för Malmös fortsatta tillväxt. En god utveckling i dessa fem områden kan ses som strategiskt viktig för Malmös framtid.

Förstudien ska ta fasta på nämnda fysisk/ekonomiska planer för miljonprogramområdena och den samverkan som byggs upp mellan olika myndigheter när de arbetas fram som underlag för att finna verksamheter som minskar utanförskap och ökar det demokratiska deltagandet. Verksamheter ska skapas i samverkan med företrädare för brukarna och de ska öka tilltron hos de boende i dessa områden att ett arbete är inom räckhåll.

Syfte

Det övergripande syftet med förstudien är att utveckla förslag till insatser som ska öka arbetskraftsutbudet och den demokratiska delaktigheten inom Malmös förnyelseområden i främst 60-talets bebyggelse. Vidare ska en genomförandeorganisation skapas som tar till vara såväl alla medverkande myndigheters, privata intressenters som brukarnas medverkan. Detta ska ske genom en innovativ verksamhet knuten till genomförandet av stadsbyggnadsnämndens fysiska/ekonomiska planer för förnyelse i miljonprogramområden Denna ska involvera de angivna målgrupperna i processen på alla nivåer. Det kan ske t ex i form av att fokusgrupper bildas som tar aktiv del i utarbetande av förslagen till insatser. Också försök att finna s k nyckelpersoner med breda kontaktnät i olika grupper, t ex brobyggare eller föreningsfunktionärer kommer att prövas. Förstudien ska kopplas till de samverkansgrupper som etableras inom programområde 1 Storstadsintegration och förslag till verksamheter ska kunna diskuteras som en del i utbildningen. Arbetssättet ska främja en helhetssyn och stödja brukarnas (de boendes) delaktighet i planeringen. Framför allt ska det syfta till att hitta metoder som bättre tar till vara på samhällets mångfald, människor som idag står utanför arbetskraften och som kan utveckla stadsdelarna såväl fysiskt som socialt mot ökad hållbarhet.

Förtydligande:
Ambitionen med projektet i genomförandefasen är att fokusera på arbete för de boende i kommunens förnyelseområden som är arbetslösa och därigenom öka arbetskraftsutbudet. Nya möjligheter för att entreprenörer och andra arbetsgivare ska ta ansvar för detta ska prövas, t ex sociala klausuler i upphandlingar.

Målsättning

Förstudiens mätbara mål
Antal intressenter (myndigheter, företag, intresseorganisationer, brukarföreträdare) som deltagit i att utforma förstudiens förslag till genomförandeprojekt ska uppgå till minst 25
Antalet verksamheter som utformas för genomförande som en del i förnyelsen av miljonprogrammet skall uppgå till minst 10
därav uppsökande/motiverande
därav för grundutbildningar
därav för yrkesutbildningar
därav för kompetenhöjande praktik
därav för att främja entreprenörsskap
Genomförandeprojektens mätbara mål kvantifieras i förstudien. Indikatorer är följande
Antalet långtidsarbetslösa som deltar i utbildning/praktik
därav ungdomar
Antalet med försörjningsstöd som deltar i utbildning/praktik

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

För att förverkliga ett genomarbetat genomförande för målgrupperna används de perspektiv och redskap som Europeiska socialfonden formulerat vad gäller tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning och som omfattar fyra integrerade delar: 1 Fysisk tillgänglighet innebär att arbetsplatsen är så utformad att det är möjligt för alla att ta sig fram på ett enkelt sätt och fungera i arbetssituationen. 2 Tillgänglig verksamhet handlar om hur vi förhåller oss till varandra. Genom förståelse, medvetenhet och kunskap skapas arbetsplatser där medarbetarna inte känner sig diskriminerade. Likheten med jämställdhetsintegrering är stor. 3 Kommunikativ tillgänglighet - möjligheten att höra till och delta i diskussioner bygger på att kommunikationen möjliggörs. Det sker t ex genom teckentolkning, teleslinga och en god akustisk miljö samt ett intranät som är användbart för den som är blind. 4 Informativ tillgänglighet betyder att informationen måste vara utformad på ett sådant sätt att alla kan tillgodogöra sig den. Det kan t ex innebära att informationsmaterial behöver finnas på flera olika media.

Transnationellt samarbete

Genom Malmös placering i Öresundsområdet finns en transnationell koppling till Köpenhamn. I takt med att politik och mål sätts gemensamt i den europeiska regionen kring att EU som region 2010 ska vara världens mest till konkurrenskraftiga och tillväxttäta region krävs en utblick mot framstående EU-städer. Hur arbetar framstående städer och regioner med intern samverkan för att maximera tillväxt och möta medborgarnas behov på bästa möjliga sätt? I projektets förstudie ser vi Rotterdam där stor erfarenhet finns av samverkan internt och externt för att nå resultat i stadens utveckling. I projektet önskar Malmö även engagera URBACT-projektet Open Cities där Belfast är projektledare för att se hur de använder stadsutveckling som metod för att bryta utanförskap. Just Open Cities lyfts av den Europeiska kommissionen fram som ett mycket bra exempel på ett projekt. Under förstudien ska ett samarbete utvecklas med Belfast och en första kontakt är redan tagen.

Medfinansiärer

  • Försäkringskassan

Samarbetspartners

  • Försäkringskassan

Kommun

  • Malmö