Logotyp på utskrifter

STARK - Säkerhet, trygghet, arbete, resurs och kompetens

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareUtvecklingsnämndens förvaltning
KontaktpersonAnn Abrahamsson
E-postann.abrahamsson@helsingborg.se
Telefonnummer042-107713
Beviljat ESF-stöd5 841 398 kr
Total projektbudget11 341 425 kr
Projektperiod2011-08-01 till 2014-06-30
RegionSydsverige
In English

Sammanfattning

STARK - Säkerhet, Trygghet, Arbete, Resurs och Kompetens - ett arbetsmarknadsprojekt som vänder sig till arbetssökande ungdomar 16-29 år framförallt med invandrarbakgrund, aktuella på Arbetsförmedlingen och uppbär aktivitets- och/eller försörjningsstöd. Metodutvecklingen innefattar jagstärkande moment på Brandförsvaret som kombineras med ett yrkes och utbildningsspår till syfte att de ska etableras på arbetsmarknaden och därmed bryta utanförskapet. Samarbetspartners är andra kommuner i Skåne Nordväst, ALMI-IFS, Arbetsförmedlingen och CSR. Transnationalitet med Danmark och Storbritannien innefattas också.

Bakgrund

I projektet vill Helsingborgs stad, andra kommuner i Skåne Nordväst, Arbetsförmedlingen, CSR, ALMI-IFS Skåne samt transnationella partners arbeta tillsammans med ungdomar för att de ska kunna etablera sig på arbetsmarknaden.
Ett av problemen är att de arbetssökande ungdomarna inte matchar arbetsgivarnas krav. Framförallt inte de som är arbetssökande med försörjningsstöd och har hoppat av gymnasiet, eller de som har kommit till Sverige i tonåren med en dålig skolunderbyggnad från hemlandet.

Metoden som verksamheterna vill vidareutveckla baseras på kunskap från projekt Ny resurs i Skåne Nordväst och det pågående projektet HISO jobb. Det har visat sig vara framgångsrikt att bygga individuella utbildningsförlopp för att en etablering på arbetsmarknaden ska kunna ske. Verksamheterna anser dock att metoden behöver vidareutvecklas så den omfattar fler utbildningsanordnare riktat till fler branscher. Tanken är också att arbeta med bemanningsföretag och att lägga mer fokus på det företagsförlagda lärandet, samt att arbeta med företagen på ett annat vis exempelvis enligt konceptet CSR socialt ansvarstagande företag. Projektet vill även öppna upp för dem som vill bli egna företagare. Utvecklingsarbete är kostnadskrävande, därför ansöks om medel från Europeiska Socialfonden.

Över 20 procent av de inskrivna på Arbetsförförmedlingen i Helsingborg var under 25 år i december 2010. Ungdomar har oftast mer aktuell kompetens än äldre och brukar vara mer attraktiva att anställa när ekonomin vänder uppåt efter en lågkonjunktur. Men den här gången vänder det inte lika tydligt för de unga. Flera arbetsmarknadspolitiska åtgärder som har införts de senaste åren har syftat till att minska ungdomsarbetslösheten. Arbetsgivaravgiften har halverats för den som anställer en person under 27 år. En annan är Jobbgarantin för ungdomar. Den ger rätt till åtgärdsprogram efter 90 dagar innehållande arbetsmarknadsutbildning eller praktik. 1527 personer under 25 år var inskrivna vid Arbetsförmedlingen i Helsingborg i dec. 2010 av dessa var: - 41 % kvinnor, 59 % män - 25 % födda i ett annat land än Sverige - 21 % saknar fullständig gymnasieutbildning - 4 % hade minst tvåårig eftergymnasial utbildning

Tjänstemän inom Arbetsförmedlingen, Brandförsvaret, Socialförvaltningen och Utvecklingsnämndens förvaltning har gjort en problemanalys enligt LFA-metoden (Logical Framwork Approach). De två huvudfrågeställningarna var: ”Hög ungdomsarbetslöshet i Helsingborg” och ”Brist på mångfald inom brandförsvaret”.

Tre områden identifierades - brister hos ungdomarna, arbetsgivarnas hinder och myndigheternas brister. De baserades på: Ungdomarnas syn på ansvar och arbete, ofullständig utbildning, avsaknad av nätverk och kontakter, bristande språkkunskaper, arbetshinder, sociala arvet - utanförskap, saknar arbetsmarknadens koder, arbetsgivarna har inte tid och resurser att satsa på ungdomarna, arbetsgivare förstår inte ungdomar, lagstiftningen, ungdomarna matchar inte arbetsgivarnas krav, korta lösningar från myndigheternas sida, gör ungdomarna insatströtta.

Brist på mångfald inom brandförsvaret resulterade i tre områden - organisationskultur/attityder, organisation/innehåll och yrkesroll. De grundas på - stängd värld, homogen och hierarkisk organisation, inre attityder, misstroende mot brandförsvaret - jämförs med polis och militär i hemlandet, att förebygga är en del av räddningstjänsten, säkerhetstänket ser olika ut bland våra befolkningsgrupper, inom brandförsvaret finns olika yrkesgrupper som man inte vet om, de fysiska kraven, okunskap kring yrkesrollen, avsaknad av förebilder, vågar inte söka, statusbilden. Oroligheter och bränder i olika bostadsområden diskuterades också.

Brandförsvaret ska spegla samhället när det gäller mångfald. Det är en av Helsingborgs brandförsvars målsättningar inom framtid/utveckling. Idag är få kulturer och språk representerade i räddningstjänsterna, det talar för att rekryteringen behöver breddas. Om man bättre representerar befolkningen kan räddningstjänsten bli skickligare på sitt uppdrag.


Metodutveckling i projektet
Ansökan har föregåtts av workshops/brukarråd med målgruppen unga på Jobbtorget och på Räddningstjänstens Brandorama. Det var en jämn könsfördelning bland deltagarna och drygt hälften hade invandrarbakgrund. Grupperna var övervägande positiva till projektidén och såg nyttan av kursutbudet inom Räddningstjänsten.

Önskemål fanns om att det är viktigt att utbudet kombinerades med möjligheten att komplettera sina utbildningar samt att få yrkesutbildningar. Det fanns en mycket stor förhoppning om att projektet ska leda till arbete. Man såg i utbytet även möjligheten att utveckla sin egen förmåga kring bemötande, när det gällde förhållandet mellan både räddningstjänsten och polisen. Vikten av inslag om hälsa och kost togs upp, liksom att vissa behövde svenskundervisning/yrkessvenska.

Projektet avser 18 deltagare och 4 grupper per år. Under en inledande tvåveckors period rekryteras deltagare från Utvecklingsnämndens förvaltning, Arbetsförmedlingen samt kommunerna i Skåne Nordväst. Urvalet görs av socialsekreterare och AF-handläggare. Projektledaren och projektpersonalen gör det slutliga urvalet efter personliga intervjuer, där individens förutsättningar och motivation kartläggs.
Steg två innebär att man är hos Räddningstjänsten på Brandorama 10 - 13 timmar i veckan under 3 månader. På Brandorama deltar deltagaren i olika kurser. Kurserna på Brandorama är jagstärkande och skapar förståelse för vikten av att kunna fungera i grupp. Deltagarna får kännedom om vikten av skyddsarbete i sina närområden och i samhället i stort. Målgruppen har önskat att man vill ha intyg på vilka kurser man har genomgått, några kurser ger certifikat. Kurser som erbjuds på Brandorama: Grundläggande brandkunskap/Hemsäkerhet, Sjukvård, ambulans/trafikolycka, Vattenlivräddning, Rök-och kemdykning, Krishantering, extraordinära händelser, Systematiskt brandskyddsarbete (SBA), Projekt i bostadsområden - brand och hemsäkerhet. Brandorama utgör en spännande och annorlunda miljö för deltagarna, som skiljer sig från den utbildningsmiljö man är van vid. Den nya miljön ska skapa viljan och engagemanget till lärande. Kursutbudet och möjligheten till kortare eller längre utbildningar kommer att stimulera deltagarna till ett livslångt lärande och ge insikten om att möjligheten till förändring är möjlig.
Inom skydds- och säkerhetssektorn finns många olika yrken. Det kan ex gälla väktarjobb och larmteknik, men kursen kan även bli en inspiration till att söka sig till vården, bli flygvärdinna eller andra yrkesområden, där man kan ha nytta av förvärvade kunskaper. Projektet kommer även att arbeta gentemot branscher som traditionellt leder till ingångsjobb. Deltagarna kommer uppmuntras ta arbete som bryter könsgränser. Det kan ex. gälla kvinnor som arbetar inom brandförsvaret eller män som arbetar inom vården.
Genom övrigt kursutbudet under resterande tid upp till heltid i projektet lär sig deltagarna hur arbetsmarknaden fungerar och får verktygen för att kunna fungera på arbetsmarknaden. I projektet får deltagaren möjlighet att komplettera sina skolbetyg för att kunna gå vidare med relevanta utbildningar. Man erbjuds korta yrkesutbildningar kopplade till en arbetsgaranti. Deltagarna ska även uppmuntras att ta längre utbildningar för att få mer kvalificerade arbetsuppgifter.
Sociala media spelar en allt större roll i ungdomars sätt att kommunicera och kommer att vara en del i projektet för kommunikation och information mellan deltagare, arbetsgivare, utbildningsanordnare och projektpersonal.

Förhoppningen är att metoden ska ge möjlighet att få personer etablerade på arbetsmarknaden. Det ska ske med fler kontakter med företag och utbildningsanordnare, korta utbildningar kopplade till arbetsgaranti och genom att arbeta med företagarna enligt CSR. Det kommer att leda till lärande och utveckling för organisationen UVN.

Metoden beskrivs mer ingående i aktiviteterna.

Syfte

Det övergripande syftet är att skapa förutsättningar, rusta unga genom jagstärkande insatser och utbildning för att kunna bli självförsörjande och etablera sig på arbetsmarknaden.
Syftet under mobiliseringsfasen är att göra en kartläggning av ungdomarnas och samverkanspartners behov av de insatser som projektet planerar. Utifrån kartläggningen ska projektplanen, aktiviteterna och budgeten revideras för att effektivt möta målgruppens och samverkanspartners behov.
Syftet under genomförandefasen är att utveckla metoden i STARK för att unga personer ska kunna stärka sig och etablera sig på arbetsmarknaden. Vidare är syftet att bland annat unga med annan etnisk bakgrund ska ges möjlighet att etablera sig i samhället och öka mångfalden inom räddningstjänsten.
Syfte är också att arbeta fram ett koncept gentemot företagen enligt CSR-modellen.

Målsättning

Målsättning under mobiliseringsfasen är att genom kartläggning och påföljande revidering av projektplan, aktiviteter och budget ha en hållbar plan för arbetet i genomgörandefasen. Vidare är målsättningen att utarbeta en plan gällande hur vi kan arbeta med CSR (Socialt ansvarstagande företag) gentemot de rekryterande företagen.

Mätbara mål för projektet:
- 90 % närmar sig arbetsmarknaden
- 20 % går vidare till studier
- 40 % går vidare till arbete
- 20 % går till annan sysselsättning, exempelvis praktik eller annan insats.
- 10 % högst, avslutas på grund av sjukdom
- 10 % högst, hoppar av projektet
- 50 % kvinnor och 50 % män

Målet med projektet är att utveckla en metod innehållande:
- Att stärka ungdomarna genom Räddningstjänstens utbud för att nå ökad självkänsla och personlig styrka.
- Att ungdomarna etablerar sig på arbetsmarknaden genom yrkesvägledning, prova på plats, yrkesbedömning, yrkesutbildning och praktik, även yrkessvenska för de som behöver, i tätt samarbete med CSR-företag.
- Få unga människor med olika etnisk bakgrund att intressera sig för räddningstjänst och/eller andra skydds- och säkerhetsområden eller starta eget företag.
- Uppmuntra till vidareutbildning för att öka möjlighet till arbete för ungdomarna.
- Nätverksbyggande, deltagarna ska lära sig att bygga och förstå nyttan av nätverk, för att etablera sig på arbetsmarknaden. Kunskapen får man både i de kurser som erbjuds på Brandorama och de kurser, som ges under övrig tid.
- Att implementera metoden i ordinarie verksamhet vid lyckosamt resultat och att erbjuda platser för övriga kommuner i Skåne Nordväst genom samverkansavtal.

Effekterna är att ungdomarna får ett ökat självförtroende och att de genom studier kompletterar sina ofullständiga betyg, väljer att studera vidare eller genomgår en kortare yrkesutbildning och genom detta får ett arbete.
En annan effekt är att unga med annan etnisk bakgrund söker sig till yrken, som finns inom räddningstjänsten och/eller säkerhetssektorn.

Effekterna för Utvecklingsnämndens förvaltning är bland annat att vidareutveckla ett individbaserat utbildningsförlopp.

För de smaverkande kommunerna är effekten att man får ett ökat utbud av insatser och deltar i vidareutvecklingen av ett individbaserat utbildningsförlopp.

Arbetsförmdlingen får tillgång till ett utökat utbud av insatser för målgruppen 18 - 29 år.



Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Projektet kommer att bedrivas i Räddningstjänstens Brandoramas utbildningslokaler, som är utrustade för deltagare med funktionsnedsättning.

Under mobiliseringsfasen kommer en plan att göras för tillgänglighet avseende tillgängliga lokaler, tillgänglig verksamhet, kommunikativ tillgänglighet och informativ tillgänglighet

I projektets målgrupp finns förmodligen personer med funktionsnedsättning i form av läs- och skrivsvårigheter och neuropsykiatriska diagnoser. Innan deltagarna är på plats är det svårt att säga om och så fall hur många som har nämnda funktionsnedsättning. Under mobiliseringsfasen kommer en beredskapsplan att tas fram för att möta problemen.

Inom Utvecklingsnämndens förvaltning finns ett dyslexicenter med kompetent personal, som kan testa personer och ge det stöd och den hjälp som personen behöver, exempelvis finns tillgång till teknisk utrustning eller kunskap om vart sådan kan införskaffas.

Under mobiliseringsfasen kommer ESF-rådets processtöd att användas för utbildning i tillgänglighet för projektledning/styrgrupp och projektpersonal för att synliggöra vikten av tillgänglighet i projektets genomförandefas.

Vid behov kommer lokal konsulttjänsts specialkompetens att användas för att säkerställa tillgängligheten.

Jämställdhetsintegrering

Under mobiliseringsfasen kommer en swotanalys över jämställdhetsarbetet att göras avseende deltagare, projektpersonal och projektledning/styrgrupp.

Det finns ingen statistik över könsfördelningen bland försörjningsstödstagarna i Helsingborg, en sådan kartläggning kommer att göras under mobiliseringsfasen. En plan kommer att tas fram för hur könsstatistik kontinuerligt kan föras i genomförarfasen, avseende representationen av kvinnor och män bland deltagarna, relaterat till könsfördelningen i hela målgruppen. Statistik kommer även att föras avseende hur ekonomiska resurser, i form av exempelvis utbildningsinsatser, kommer kvinnor respektive män till godo. Då räddningstjänsten av tradition är mansdominerad kommer särskilt fokus att läggas på jämn könsfördelning.

I kommunikationsmaterialet kommer kön att beaktas både vad gäller bilder och text/exempel. Kön kommer att beaktas vid vägledning för att uppmuntra deltagarna att välja yrken där det egna könet inte är dominerande.

Under mobiliseringsfasen kommer motsvarande kartläggning att göras för Arbetsförmedlingen och de samverkande kommunerna.

Statistik kommer även att tas fram vad gäller hur många kvinnor respektive män det finns i projektet bland utbildare, styrgrupp och referensgrupp.

Vid tillsättning av tjänster kommer framförallt kompetensen men även kön att beaktas.

Projektpersonal och styrgrupp kommer under mobiliseringsfasen att ta del av ESF JÄMT:s basutbildning i jämställdhet.

Rutiner för rapportering angående jämställdhet kommer att utarbetas i mobiliseringsfasen vad gäller lägesrapporter till ESF och utvärderarnas arbete.

Transnationellt samarbete

STARK kommer under mobiliseringsfasen att besöka Räddningstjänsten i Liverpool, som sedan flera år bedriver ett framgångsrikt arbete i utsatta bostadsområden. I besöket kommer representanter frånprojektet och brukare att delta. Syftet med besöket är att utbyta erfarenheter, ta hem kunskaper till det egna projektet, låta sig inspireras och undersöka möjligheten till framtida samverkan.

Vidare kommer STARK att under mobiliseringsfasen ha kontakt med och besöka Köpenhamn. Utvecklingsnämnden har genom åren och i olika EU-projekt erfarenhet av samarbete över Sundet och ser vikten av ett fortsatt samarbete. Köpenhamn och Själland har i mycket en liknande problematik som västra Skåne. Representanter från projektet och målgruppen deltar i resan.

Syftet med besöket är att lägga grunden till framtida samverkan. Samverkan kan bestå i gemensamma workshops och att deltagare under kortare tid besöker Räddningstjänsten i Köpenhamn. Köpenhamns och övriga Danmarks räddningstjänster kan utgöra en framtida arbetsmarknad för svensk ungdom.

VPC - Udviklingscenter for Voksenundervisning i Köpenhamn har varit med i metodutvecklingen exempelvis i utformandet av det individuella utbildningsförloppet i dansk vuxenutbildning.

Medfinansiärer

  • Arbete och Tillväxt Bjuv
  • Arbetsförmedlingen, Arbetsmarknadsområde Helsingborg
  • Arbetsmarknadsenheten
  • BERGA BRANDSTATION
  • Höganäs Utvecklingscentrum
  • Utvecklingsnämndens förvaltning
  • Vuxenförvaltningen

Samarbetspartners

  • Arbete och Tillväxt Bjuv
  • Arbetsförmedlingen, Arbetsmarknadsområde Helsingborg
  • Arbetsmarknadsenheten
  • BERGA BRANDSTATION
  • Höganäs Utvecklingscentrum
  • IFS/Almi
  • Vuxenförvaltningen

Kommun

  • Bjuv
  • Helsingborg
  • Svalöv