Logotyp på utskrifter

SAMBA-projektet

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareBurlövs Kommun
KontaktpersonPaul Nilsson
E-postpaul.nilsson@burlov.se
Telefonnummer040-439324
Beviljat ESF-stöd9 877 786 kr
Total projektbudget24 755 856 kr
Projektperiod2009-05-01 till 2012-10-31
RegionSydsverige
In English

Sammanfattning

SAMBA-projektet är ett brobyggande samverkansprojekt som genom individuell coaching och individanpassade insatser å ena sidan och nätverksskapande verksamhet gentemot arbetsmarknaden å andra, ska skapa reella förutsättningar för långtidssjuka och arbetslösa att komma ut på/närma sig arbetsmarknaden.

Bakgrund

Burlövs Kommun har i många år eftersökt att driva ett projekt i större skala tillsammans med andra relevanta aktörer i syfte att utveckla gemensamma metoder och individanpassade åtgärder som svarar mot befintliga behov för att underlätta för individer i utanförskap att närma sig och stanna kvar på arbetsmarknaden. Efter en givande förprojekteringsperiod som genererat en stor kunskapsbas och möjlighet att utveckla projektidén, är vi nu rustade för projektgenomförande. Bakgrunden till projektidén är att vi i Burlövs Kommun har stora utanförskapsgrupper. Vi har hög och snabbt ökande arbetslöshet. Särskilt ungdomsarbetslösheten och andelen utrikes födda som står utanför arbetsmarknaden är oroande. Vi har en stor flyktingmottagning. Ohälsotalet är högt, liksom det ekonomiska biståndet. Med tanke på den hastigt accelererande ekonomikrisen är situationen prekär. Vi har nu (november 09), efter Landskrona, näst högst arbetslöshet i länet (3,7 %).

Ambitionen med Sambaprojektet - Samverkan, bro mot arbete i Burlöv, är att genom samverkan effektivisera och utveckla gemensamma kompletterande åtgärder utifrån den kunskap och de erfarenheter som de enskilda myndigheternas verksamhet genererat (på såväl chefs som handläggarnivå). En samverkansgrupp bestående av representanter för Burlövs Kommun, Arbetsförmedlingen Arlöv, Försäkringskassan Mellanskåne (Lokalt försäkringscenter i Lund) och Region Skåne har under förprojekteringen utfört en omfattande myndighetsgemensam kartläggning samt en behovsanalys av tilltänkta målgrupper som bekräftat vårt antagande, att det krävs bred samverkan med samlad kompetens och gemensamt riktade individuella insatser för att komma till rätta med den stora och ökande utanförskapsproblematiken i Burlöv. Vi har nu en bättre bild av hur behoven ser ut för individer i de tilltänkta målgrupperna och en genomtänkt plan för hur vi tillsammans kan förbättra välfärdsarbetet och underlätta för personer i utanförskap att närma sig arbetsmarknaden. Förprojekteringen har gett oss förutsättningar att fastställa insatser utifrån faktiska förhållanden och visat sig vara en nödvändig process för att säkerställa projektets genomförande.

En slutsats som vi dragit är att behoven inte är målgruppsbundna. Vägen till eller tillbaka till arbete ser olika ut för olika individer. Oavsett hur återgången ser ut, har det visat sig finnas ett stort behov av individuell coaching som ingen enskild instans idag kan erbjuda. Detta grundar sig på att handläggare på de olika instanserna anser sig sakna den tid som krävs för att kunna identifiera de faktiska orsakerna till och problematiken bakom utanförskapet. Tid är också en viktig faktor för att kunna bygga upp en förtroenderelation till individen, vilket är grundläggande för att komma vidare. Individuell coaching som tar avstamp från de unika individuella behoven kommer därför att vara en av grundstenarna i projektet. Stor vikt kommer också att läggas vid att deltagarna är delaktiga i planeringen av sin återgång.

En helt individanpassad återgång kräver en uppsättning av insatser. Vi har utvecklat en struktur för en daglig verksamhet bestående av ett brett spektra av insatser som behovsanalysen visat att det finns behov av (se under rubriken Tid och aktivitetsplan). Med samlad kompetens bakom denna struktur vill vi möta de faktiska behoven och erbjuda den enskilde individen en skräddarsydd väg genom projektet i riktning mot arbete.

Men vi har också dragit slutsatsen att det inte räcker med att endast rusta personer för arbetsmarknaden. Det måste också finnas en reell möjlighet att få arbete efter projektdeltagandet. Vi har lärt oss att den samverkan som vi idag bedriver måste utökas till att omfatta representanter från näringslivet om vi ska få genomomslag för våra ansträngningar. Ledarna för kommunens två företagsföreningar har med anledning av detta bjudits in och är nu med i styrgruppen. Tillsammans har vi konstaterat att det finns en outvecklad potential till samarbete mellan oss som har att rusta personer för arbetsmarknaden och det lokala näringslivet. Burlöv är en liten kommun med storstadsproblematik, drabbad av segregation och utanförskap. Men samtidigt är det en mycket expansiv region, med många företag, nyetableringar och stora utvecklingsplaner. Det finns goda förutsättningar för samarbete i ett arbetsmarknadsprojekt trots det globala ekonomiska läget med förväntad ökad arbetslöshet. Denna potential vill vi utveckla i projektet. Många företag har t.ex. problem med nyrekryteringar och att finna rätt personal till sin verksamhet trots den globala ekonomiska krisen. Med utgångspunkt både från de individuella behoven och arbetsmarknadens behov av arbetskraft vill vi bygga en bro mellan utanförskapsgrupperna och den expansiva lokala arbetsmarknaden. Vi har för denna modell inspirerats av bl.a. Karlshamnsmodellen, vars representanter vi träffade på ett seminarium i Stockholm. Som ett led i det strategiska påverkansarbetet bjöd vi också in dessa representanter till ett kvällsarrangemang för lokala företagare, politiker och tjänstemän där vi fick mycket positiva och förväntansfulla reaktioner från alla parter för denna nya idé. Nämnas skall att även Burlövs Kommunalråd som representant för kommunens största arbetsgivare (Burlövs Kommun) fr.o.m. dec 09 är med i styrgruppen.

Med detta gemensamma och tidigare oprövade krafttag ska Samba-projektet erbjuda enskilda individer i målgrupperna ett samlat och behovsanpassat stöd och vända den negativa trenden med stora utanförskapsgrupper i Burlövs Kommun.

Syfte

Avsikten är att i projektet applicera den kunskap som förprojekteringen genererat och arbeta utifrån den tidigare oprövade modell med myndighetsgemensamma och individanpassade insatser som kartläggningsarbetet och behovsanalysen resulterat i, för att tillse så att kommuninvånare i målgrupperna får behovsanpassad hjälp att träda in och stanna kvar på arbetsmarknaden och därigenom minska utanförskapet i Burlövs Kommun. Projektet ska skapa förutsättningar för delaktighet i arbets- och samhällslivet som leder till att den enskilde individen uppbär egen försörjning. Metoder ska effektiviseras efterhand och kunskap som genereras i projektet, t.ex. genom processutvärderingen, ska appliceras under projektets gång både i projektet och inom de enskilda organisationerna. Burlövs kommun har både förmånen och problemen som kommer av att vara en liten kommun i direkt anslutning till en storstad. Burlövs population uppgår till 16.000 invånare, vilket begränsar den offentliga förvaltningens möjligheter till förändringsarbete. Samtidigt delar invånarna den komplexa problematik som finns i en förort till en större stad. Förhoppningen är att projektet ska kunna överbrygga denna problematik och på sikt bli en permanent del av arbetet med målgrupperna utan fortsatt stöd. Den långsiktiga målsättningen är att projektet ska övergå i Finsam vid projekttidens slut, för att härigenom möjliggöra tillämpning i större skala. Ett syfte är därför också att utveckla och förstärka samverkan inför detta uppdrag. Förhoppningen är att en breddad och fördjupad samverkan mellan Kommun, Arbetsförmedling, Försäkringskassa, Region och näringslivets aktörer ska ge långtgående effekter i framtiden. Vi kommer också fortsättningsvis att söka nya relevanta samverkansaktörer för att ytterliggare förstärka samverkansarbetet.
Inför projektet, i april, kommer de sista förberedelserna som t.ex. upphandlingar, inflyttning, personalintroduktion m.m. att ske under förutsättning att vi får projektstöd. Syftet med detta är att projektet ska kunna starta från och med 1 maj. Med utgångspunkt från resultatet av kartläggningsarbetet, behovsanalysen och annan kunskap som genererats under förprojekteringen har projektets insatser indelats i 2 faser, utredningsfasen och rekryteringsfasen. Det är helt individuellt vilken väg deltagaren tar genom projektet. En individuell coach kopplas till deltagaren i ett inledningsskede och insatser schemaläggs efter en grundläggande kartläggning av deltagarens behov i samråd med deltagaren. I utredningsfasen finns åtgärder av rehabiliteringskaraktär som syftar till att kartlägga deltagarens kompetens, identifiera möjligheter och hinder, samt att klargöra deltagarens förmåga och behov för att tillsammans med henne/honom kunna fastställa vidare planering i projektet. I den andra fasen (rekryteringsfasen) kommer tyngdpunkten att ligga på att stärka deltagarens kompetens genom främst utbildnings- och punktinsatser.

Intern utredning ska bestå av enkla sysslor eller arbetsuppgifter i projektlokalerna eller utemiljön under insyn av projektpersonalen. Syftet är att tillsammans med individen utröna arbetsmöjligheterna, vilka arbetsuppgifter som individen klarar av, samt i vilken längd och mängd individen klarar av ett reguljärt arbete. Men syftet är också att genom denna insats söka fördjupad kunskap om individens möjligheter och begränsningar i övrigt för att få en bättre helhetsbild av situationen som gemensamt underlag för vidare planering av projektdeltagande

Extern utredning har samma syfte som Intern utredning, men ska ge individen en möjlighet att pröva på att arbeta ute i arbetslivet. Syftet är här inte reguljärt arbete, utan att ytterliggare ge insikt om möjligheter och begränsningar som individen har i det faktiska arbetslivet, under insyn av arbetsgivare eller representant på arbetsplatsen. Coachernas uppgift är här att kontinuerligt följa upp planeringen, göra besök på arbetsplatsen och vara beredd på att omedelbart rycka ut för att lösa eventuella problem eller missförstånd som kan uppstå. Ambitionen är att underlätta för och att ge stöd åt individen, men också åt arbetsgivaren i så hög utsträckning som möjligt.

SAMBA-projektet är främst en individcentrerad verksamhet, men skall ändå kunna erbjuda gruppcoaching. Dess innehåll och inriktning kommer att anpassas efter de behov som projektdeltagarna har, men huvudsyftet är att stärka den sociala gemenskapen och den enskilda individens delaktighet i projektet. Personal som medfinansieras genom AF kommer att bistå projektpersonalen i detta.

Behovet av behörighetsgivande utbildning för t.ex. yrkesstudier är stort. Även behovsstyrd (främst individuell, men även arbetsmarknadsmässig) yrkesutbildning kommer att planeras i nära samarbete med det lokala näringslivet och erbjudas inom de yrkesområden där nyrekryteringar förväntas. Behovsanalysen visar att det finns många deltagare med språkbrister, i många fall även efter SFI, och vi vill öka dessa deltagares konkurrenskraft med språkutbildning i kombination med utredningsplats och/eller rekryteringsplats. En idé som vi vill utveckla är yrkesanpassade språkkurser. Syftet med detta är att rusta deltagare med språkbrister med en begreppsapparat som är adekvat för vald yrkesinriktning så att de snabbare kan få in en fot på arbetsmarknaden. Inom målgruppen utrikes födda finns ett särskilt behov av validering och vi kommer söka en extern aktör för att täcka detta behov. Det är tydligt att en del kvinnor i samma målgrupp behöver särskilt stöd för att komma ut på arbetsmarknaden. Vi vill därför gärna fortsätta samarbetet med Kvinnoforum i Lund, men detta ska upphandlas först. Punktinsatser i form av t.ex. truckkort är en annan form av utbildningsinsats som projektet ska erbjuda. En annan inriktning är att genom information och korta utbildningsinsatser öka arbetsgivarnas beredskap för att ta emot personer som kommer från ett etablerat utanförskap. Vi har i detta inspirerats av projektet Arbetsambassadörer i Svalöv/Kävlinge/Lund, som vi har besökt under förprojekteringen.
Vi kommer inte endast att rikta oss till den lokala arbetsmarknaden, utan SAMBA-projektet skall riktas mot jobbsökande och ökad geografisk rörlighet i hela Öresundsregionen. Det finns t.ex. fortfarande goda möjligheter till arbete på andra sidan sundet (även om krisen självklart även haft inverkan där). Projektet ska ha en särskild inriktning mot arbete i Danmark, bestående av arbetsmarknadsinfo, kortare danskutbildning och studiebesök Tidigare försök med individuell coaching i Burlöv har visat att detta kan vara ett effektivt sätt att få fotfäste på arbetsmarknaden, i synnerhet för ungdomar. Vi har i detta också inspirerats av bl.a. AUC Malmö och ESF-projektet Praktik i Köpenhamn. Samarbets-/samverkansaktörer ska sökas inom detta fält, t.ex. danska bemanningsföretag m.m.
SAMBA-projektet ska ha en tydlig inriktning mot entreprenörskap och främja nyföretagande. Deltagare ska erbjudas information, rådgivning och praktiskt stöd i att starta eget företag, på både grupp och individnivå. Med Arbetsförmedlingens personal i projektet och genom samverkan med näringslivet är förutsättningarna för detta goda.
Alla deltagare ska också erbjudas schemalagda friskvårds- och kulturaktiviteter i syfte att stärka såväl kropp som själ. Friskvårdsinsatser kan vara gymnastik, gång, simning m.m. och kulturaktiviteter keramik, bokcirkel, skaparverkstad m.m. Behov och intresse kommer att styra detta i projektet.

Målsättning

Det övergripande målet är att projektdeltagarna genom sitt deltagande i projektet ska öka sina möjligheter att komma ut på arbetsmarknaden. Den enskilde deltagaren ska genom samlat stöd, individuell coaching och ett brett spektra av insatser erbjudas en skräddarsydd väg genom projektet i riktning mot arbete. Målet är i första hand arbete eller reguljära studier och i andra hand att deltagaren upplever sig ha kommit närmare arbetsmarknaden som en direkt följd av sitt deltagande i projektet.

Kartläggningen visar att 244 individer i målgrupperna anses vara i behov av sådant stöd som den egna myndigheten idag inte på egen hand kan erbjuda, där det krävs myndighetsgemensamma insatser, samverkan och flexibilitet för att skapa möjligheter som når utöver de ordinarie verksamheterna. En del av dessa bedöms täckas in av andra insatser, som t.ex. fördjupad samverkan mellan AF och FK. SAMBA-Projektet kommer att ha i genomsnitt 43 deltagare samtidigt i projektet. Med en genomsnittlig inskrivningsperiod på 6 månader, blir det ca: 86 deltagare/år, eller ca: 220 deltagare totalt under projekttiden 2009-05-01 - 2011-12-31. 90% av deltagarna ska antingen vara i arbete eller reguljär utbildning vid projekttidens slut eller uppleva sig ha kommit närmare arbetsmarknaden genom sitt deltagande i projektet. 88 deltagare (40%) av de 200 ska vara i arbete eller i reguljär utbildning vid projekttidens slut, d.v.s. i normalfallet senast ett år efter inskrivning och minst 110 deltagare (50%) av de som inte är i arbete eller i reguljär utbildning ska uppleva att de kommit närmare arbetsmarknaden p.g.a. projektdeltagandet.

Den jämna fördelningen av kvinnor och män som kartläggningen påvisar ska eftersträvas också i praktiken. Gruppen utrikesfödda är oproportionellt stor i kartläggningen, vilket stämmer väl överens med arbetslöshetsstatistiken för kommunen i övrigt. Även andelen utrikesfödda ska därför vara ungefär lika stor som andelen svenskfödda.

Samtliga resultat och effektindikatorer kommer att vara kön- och åldersuppdelade och alla målgrupper kommer att redovisas var för sig.

Projektet har också som mål att förstärka och utveckla samverkan mellan relevanta aktörer och bygga upp ett nätverk med framförallt lokala arbetsgivare. Ambitionen är att upprätta en bro mellan utanförskapsgrupperna och näringslivet, en bro som ska förstärkas och hänga kvar också när projektet är slut.

Ändring av antal deltagare skett under handläggningen av ansökan:
Antalet deltagar har ökat till 47 i genomsnitt dvs 94 per år, totalt antal deltagare blir därmed ca 240. Ovanstående mål kan att omräknas efter de nya förhållandena. Jag anser dock att utökningen är marginell.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Vi kommer att utgå från dokumentet Handisams handlingsplan för tillgänglighet (http://www.handisam.se) för att förankra tillgänglighetsperspektivet hos samtliga medarbetare. Utifrån detta kommer ett kontinuerligt tillgänglighetsarbete vad gäller lokaler, information och kommunikation att bedrivas och rutiner tas fram för att säkra tillgänglighetsperspektivet.
SAMBA-projektet ska beakta tillgänglighetsperspektivet genom hela genomförandeprocessen och följa den plan som utarbetats under förprojekteringen i enighet med Handisams riktlinjer för tillgänglighet och ESF-rådets vägledning för personer med funktionshinder för Socialfonden. Vi har och kommer fortsättningsvis också att ta del av tillgängligtprojekt.nu. SAMBA-projektet ska ha ett funktionshinderperspektiv, d.v.s. ha som målsättning att alla ska kunna delta i projektets samtliga aktiviteter på lika villkor oavsett funktionshinder. För att uppnå detta mål har en tillgänglighetsplan upprättats med utgångspunkt från tillgänglighetsperspektivets fyra delar: Fysisk tillgänglighet, Tillgänglig verksamhet, Kommunikativ tillgänglighet och Informativ tillgänglighet.

Plan för tillgänglighet i SAMBA-projektet


1. Fysisk tillgänglighet. Tilltänkta lokaler ska i de fall de inte redan är anpassade för personer med funktionshinder upprustas enligt gängse lagstiftning och i enighet med Handisams handlingsplan för tillgängliga lokaler så att samtliga deltagare kan tillgodogöra sig projektinnehållet oavsett funktionshinder. De lokaler som vi är intresserade av (men som först ska upphandlas) kommer hursomhelst att handikappsanpassas, eftersom Burlövs Kommun själv ställer detta krav på lokalerna. Samhällsbyggnadsförvaltningen i Burlöv kommer att, i de fall projektet ska använda sig av andra redan befintliga lokaler, undersöka och vid behov vidta åtgärder, så att de uppfyller kraven för fysisk tillgänglighet. Samma krav ska ställas på övriga lokaler som används i projektet, t.ex. utbildningslokaler samt i lokaler som används av externa aktörer. I samband med t.ex. informationsmöten och möten för strategisk påverkan ska likaså lokaler väljas utifrån tillgänglighetsperspektivet. All utrustning som används i SAMBA-projektet ska kunna användas av både deltagare och personal oavsett om de har funktionshinder eller inte. Den fysiska tillgängligheten ska också kunna utvecklas under projekttiden genom att ny kunskap som t.ex. processutvärderingen påvisar, implementeras i verksamheten.
2. Tillgänglig verksamhet. Tillgänglighetsperspektivet kommer att diskuteras och följas upp på alla nivåer, i styrgrupp, arbetsgrupp, operativ grupp, samt tillsammans med deltagarna själva, för att öka kunskapen om och förståelsen för tillgänglighetsarbetet. I arbetsgruppen finns personer med specialistkompetens i tillgänglighetsfrågor och dessa kommer att vara ansvariga för tillgänglighetsarbetet i projektet. Deras kunskap och erfarenheter skall i projektets forum (möten med arbetsgrupp, operativ grupp och styrgrupp) överföras till övrig projektpersonal genom föreläsningar. Detta arbete har redan påbörjats under förprojekteringen. Erfarenhet av tillgänglighetsarbete ska efterfrågas vid rekrytering av personal till projektet för att ytterliggare förstärka dessa kunskaper. En arbetsterapeut ska t.ex. rekryteras. All personal i projektet på samtliga nivåer ska ta del av såväl föreliggande plan, som övriga dokument denna refererar till. För att underlätta uppföljningen, ska tillgänglighetsperspektivet utgöra en fast punkt på mötesordningen för samtliga möten mellan arbetsgrupp och operativ grupp under projektet. Tillgänglighetsarbetet ska processutvärderas och projektpersonal såväl som projektledning ska under projektets gång sträva efter att verksamheten blir ännu mera tillgänglig. Tillgänglighetsperspektivet ska också belysas i alla former av strategiskt påverkansarbete.
3. Kommunikativ tillgänglighet. Samba-projektet ska försäkra sig om att samtliga projektdeltagare kan ta del av och aktivt delta i all kommunikation under projektet. I synnerhet Webbsidan ska vara interaktiv på ett så brukarvänligt sätt som möjligt, eftersom den är tänkt som ett arbetsverktyg i projektet. AF kommer att vid behov bistå med hjälpmedel som t.ex. teckentolkning, teleslinga, hjälpmedel för döva och blinda m.m. SAMBA-projektet har möjlighet att införskaffa de hjälpmedel och det personalstöd som behövs med kort varsel.
4. Informativ tillgänglighet. Sambaprojektet ska försäkra sig om att all information inför och under projektet når ut till dem som det berör. Informationsmaterial ska finnas på olika media, t.ex. ljudinspelning och lättläst text. Webbsidan ska designas på ett sätt som gör informationen lättillgänglig och kunna justeras under tiden om behov av detta föreligger. Översättningar av projektinformation skall vid behov också översättas till olika språk.

Jämställdhetsintegrering

Strategi för jämställdhetsintegrering

Projektet ska motverka könssegregering på alla nivåer och i alla steg av projektprocessen.

Projektet ska sträva efter en jämn könsfördelning i personalgruppen. Den kompetens som redan finns hos personalen vad gäller jämställdhetsfrågor ska utvecklas och förstärkas genom utbildningsinsatser, föredrag etc. Kunskap om jämställdhetsfrågor ska efterfrågas vid all nyrekrytering.

Projektet ska ha en fördelning av kvinnliga och manliga deltagare som står i proportion till hur könsfördelningen ser ut i Burlöv för långtidsarbetslösa och långtidssjukskrivna i övrigt. Styrgruppen har det yttersta ansvaret för att tillse så att det blir en jämn könsfördelning bland deltagare som hänvisas till projektet.

Jämställdhetsfrågan ska vara en fast punkt på alla dagordningar i styrgrupp, arbetsgrupp och operativ grupp. Den ska också kontinuerligt behandlas med deltagarna på gruppmötena.

Utbildningsinsatser, utredningsplatser och rekryteringsplatser ska väljas utifrån de individuella behoven och de faktiska behoven på arbetsmarknaden och inte utifrån ett könsperspektiv. Alla projektinsatser ska ha ett jämställdhetsperspektiv och alla projektdeltagare oavsett kön ska ha samma möjligheter att få det stöd de behöver. Projektpersonalen ska arbeta målinriktat för att tillse så att kvinnor och män har samma möjligheter att tillgodose sig projektets insatser, samt i händelse av att så inte skulle vara fallet, omedelbart rapportera detta till styrgruppen. Åtgärder för att säkerställa jämställdhetsperspektivet ska därpå skyndsamt vidtas.

Såväl effekt- som processutvärderingen ska fokusera på jämställdhetsperspektivet och effekterna av arbetet med jämställdhetsintegreringen på alla nivåer och i alla steg av projektprocessen ska mätas. All statistik ska vara könsuppdelad och utvärderaren kommer att fungera som en resurs för projektledningen och har härigenom möjlighet att vara med och påverka samt bidra till bättre resultat med jämställdhetsarbetet. Det kontinuerliga lärandet i denna process ska omsättas i praktiken under projektets gång så att jämställdhetsarbetet utvecklas och förbättras.

Projektledningen ska aktivt arbeta för att kunskapen om och resultaten av jämställdhetsintegreringen implementeras inom de egna organisationerna. Jämställdhetsperspektivet ska belysas i alla former av strategisk påverkan, både under och efter projektet. Projektets arbete med jämställdhetsintegrering ska framgå av all skriftlig och muntlig information. Mottagare som denna information kommer att riktas till är bl.a. deltagare, politiker, beslutsfattare och handläggare inom samverkansparterna, arbetsgivare och andra personer inom företagen, massmedia och potentiella nya samverkansparter. I slutfasen av projektet när projektresultaten redovisas ska jämställdhetsarbetet belysas och erfarenheter av detta, bra och dåliga, framföras i olika sammanhang, t.ex. till andra som är intresserade av att bedriva liknande projekt.

Förtydligande:
Givetvis kommer projektet att arbeta med den problematik som finns kring könsbundna branscher. Genom att å ena sidan utveckla samarbetet med det lokala näringslivet och å andra sidan arbeta mycket nära personer i de olika målgrupperna hoppas vi att på sikt finna vägar för att bryta mönstret med könsbundna branscher. Det är dock inte ett huvudmål för oss. Vi gjorde en omfattande omvärldsanalys som visar på en rad olika problemställningar, varav vi valt att fokusera på några vilka anges i vår ansökan.

Särskilt stöd till invandrarkvinnor är en del i jämställdhetsintegreringen. Förstudien visar att det finns ett stort behov av detta. Vi har tidigare samarbetat med Kvinnoforum i Lund och hoppas också fortsättningsvis kunna samarbeta med dem eller med annan aktör. Vi vill härigenom etablera kontakt med de invandrarkvinnor i de gemensamma målgrupperna som annars kan vara svåra att nå, till exempel på grund av olika strukturer i hemmet eller i samhället. Målet med denna inriktning är att denna grupp inte ska vara underrepresenterad vad gäller resultatuppfyllelse i projektet. Genom insatsen vill vi kunna erbjuda invandrarkvinnor samma stöd i projektet som andra grupper och ge dem samma möjligheter att få ett arbete.

Transnationellt samarbete

Nej

Medfinansiärer

  • Arbetsförmedlingen Arlöv
  • Burlövs Kommun
  • Försäkringskassan Lund
  • Närsjukvårdskliniken, ortopediska kliniken, psykiatriska kliniken

Samarbetspartners

  • Arbetsförmedlingen Arlöv
  • Burlövs Företagsgrupp
  • Försäkringskassan Lund
  • Närsjukvårdskliniken, ortopediska kliniken, psykiatriska kliniken

Kommun

  • Burlöv