Logotyp på utskrifter

Rehabarena Trelleborg

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareArbetsmarknadsförvaltning
KontaktpersonZara Göransson
E-postzara.goransson@trelleborg.se
Telefonnummer0410-733849
Beviljat ESF-stöd7 374 358 kr
Total projektbudget14 749 922 kr
Projektperiod2011-09-01 till 2014-04-30
RegionSydsverige
In English

Sammanfattning

Ingen enskild aktör har idag den fullständiga kompetensen för att genomföra arbetslivsinriktad rehabilitering för de som stått utanför arbetsmarknaden under en längre period. Konsekvenserna för individerna blir att de hamnar mellan olika myndigheter och vare sig får rätt ersättning eller insats för att kunna rehabiliteras ut i arbete. Detta är huvudproblemet som projektet vill åtgärda. För att förhindra detta är behovet av samverkan mellan kommun, region och stat väsentlig att utveckla.

Projektet kommer genom att samlokalisera kompetenser från Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Arbete och Försörjning på Trelleborgs kommun, Psykiatri Trelleborg och primärvårdsenheten Lyftet Rehab att jobba med att skapa ett socialt sammanhang, aktivitet i rehabiliteringen och en långsiktig planering över organisationsgränserna med det långsiktiga målet att fler kommer närmare arbete.

Slutmålet för projektet är att förbereda för etablerandet av en Rehabarena i Trelleborg 2014.

Bakgrund

Ett stort problem i Europa och Sverige idag är att en stor del av arbetskraften står utanför arbetsmarknaden. Detta kan bero på sjukdom i olika kombinationer eller social situation. Förutom att detta kostar mycket pengar så beräknas behovet av arbetskraft öka inom de närmaste åren pga pensionsavgångar m.m. vilket ökar behovet av att få en så stor del som möjligt av arbetskraften arbetsför.

Idag är ansvaret för den enskildes rehabilitering fördelat på olika huvudmän och myndigheter. De senare åren har den offentliga sektorn upplevt kraftiga nerskärningar vilket har lett till att många offentliga organisationer har fått växande begränsningar men också skarpare organisationsmål. Detta i sin tur har lett till att samarbetet kring arbetslivsinriktad rehabilitering, som innehåller många parter som måste samverka kring människor med sammansatta komplexa behov, försvåras. Genomförandet av rehabkedjan som syftar till att få ut en större del av arbetskraften på arbetsmarknaden, (”En reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete” 2007/08:136) har lett till ytterligare utmaningar att hantera. Rehabkedjan innebär att människor som tidigare inte bedömts vara arbetsföra skall prövas mot arbetsmarknaden. Ingen enskild aktör har idag den fullständiga kompetensen för att genomföra arbetslivsinriktad rehabilitering för denna målgrupp. Konsekvenserna för individerna blir att de hamnar mellan olika myndigheter och vare sig får rätt ersättning eller insats för att kunna rehabiliteras till arbete. Detta är huvudproblemet som projektet vill åtgärda. För att förhindra detta är behovet av samverkan mellan kommun, region och stat väsentlig att utveckla.

Samordningsförbundet i Trelleborg har sedan oktober 2009 drivit ett förrehabiliteringsprojekt i samverkan med Trelleborgs kommun, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan samt primärvård och psykiatri inom Region Skåne där projektdeltagarna befunnit sig utanför arbetsmarknaden en längre period. Projektet har jobbat med ett antal moduler där handläggare från de ingående organisationerna jobbat med deltagarna tillsammans. Ett av målen har varit att utveckla en hållbar samverkansmodell kring målgruppen. Deltagarna har vid intervjuer och fokusgrupp (genomförda av Tranquist utvärdering) lyft fram att projektet skapat möjligheter för dem. Följande områden har i samtal med deltagarna framträtt som särskilt viktiga.

Det första som lyfts är den stora vikt man som deltagare tillskriver det sociala sammanhanget i gruppen. Det som beskrivs som centralt är betydelsen av igenkänning, att man inte är ensam i sin situation. I detta avseende ger deltagandet i projektet Förrehabilitering ett stort socialt stöd som många lyfter fram som en av de absolut avgörande faktorerna för de personliga framstegen. På detta sätt kan projektet ge ett socialt stöd och innebära att individen kommer ut i ett sammanhang. Att arbeta med skyddsfaktorer och känsla av sammanhang tror vi är avgörande i den första fasen av den arbetslivsinriktade rehabiliteringen, då det är frågan om att starta igång människor som befunnit sig i ett utanförskap. I denna del kommer stort fokus att ligga grupprocessen genom arbete med gruppintag av nya deltagare, gemensamma aktiviteter och kontinuitet. Genom att involvera handläggare från de olika myndigheterna i aktiviteter direkt riktade mot deltagare i projektet har myndigheterna av deltagarna upplevts som mindre hotfulla.

Det andra är en önskan om aktivitet som kontrast till stödsamtal och mentala processer. Detta beskrivs som att man vill använda såväl sina händer som sitt huvud och att man vill vara till nytta. Här har primärvårdens sjukgymnaster och psykiatrins sjuksköterska en viktig konsultativ roll att spela då deras möten med deltagarna ger underlag om hur mycket och vilken aktivitet deltagarna faktiskt klarar av trots fysisk smärta eller psykisk ohälsa. Här kommer projektet att jobba med friskvårdande insatser såsom promenader, yoga, kosthållning m.m. för att få igång deltagarna i fysisk aktivitet samt med vägledning och motiverande samtal. Projektet kommer också att jobba med reella arbetsträningsplatser via det sociala företaget LagomTjänst samt hos 22 arbetsplatsambassadörer ute hos arbetsgivare i Trelleborg med omnejd, vilka utbildats via Ambassadörsutveckling i ett Programområde 1 projekt tillsammans med Kävlinge kommun. Även andra individuellt anpassade arbetsträningsplatser kommer att sökas upp med hjälp av arbetsförmedlare.

Den tredje faktorn som står ut är den långsiktiga planeringen. Här poängteras vikten av en fungerande kedja i systemet som garanterar en långsiktighet i insatsen. Om inte deltagandet i projektet fångas upp omgående av nästa aktör i rehabiliteringen riskerar man att förlora den effekt hos individen som deltagandet i projektet gett upphov till. Personerna uttrycker det som att hamna tillbaka på ruta ett. Här poängteras vikten av att det kommer in något nytt som fångar upp direkt och det inte bara blir ”samma sak igen” med ny kartläggning etc. Här vill vi i projektet säkra utgången ur projektet genom att flytta in ett ben från de deltagande organisationerna på en gemensam arena, en rehabarena.

Med detta som utgångspunkt kommer projektet att testa om samverkan via samlokalisering av kompetenser som jobbar med arbetslivsinriktad rehabilitering som är knutna till sin moderorganisation skapar ett gemensamt lärande som kan omsättas till en bättre upplevd rehabiliterig hos individen, vilket i förlängningen skall leda till att fler blir självförsörjande. Detta är en modell som Björn Jakobsson vid Karolinska institutet har sett ger resultat för deltagarna i sin rapport “Co-operation in vocational rehabilitation-methods in multiprofessional crossector groupmeetings and effects on employment”. Han menar att tre aspekter särskilt visat sig gynnande med denna modell: deltagarna upplever sig stärkta (empowerment) och får kontroll över sin situation då myndigheterna finns fysiskt tillgängliga och tydligt kan erbjuda sitt totala tjänsteutbud, myndigheterna kan snabbt hitta möjligheter och begränsningar och därefter börja jobba med dessa samt den organisatoriska aspekten att projektet lyfts in i ordinarie verksamhet genom att handläggare jobbar deltid i detta samtidigt som de jobbar i sin moderorganisation.

För att kunna organisera samverkan på bästa möjliga sätt utifrån individens behov i en gemensam rehabarena och för att se om möjlighet att kunna föra en dialog om rehabilitering i samverkan verkligen ger effekt på rehabiliteringen behöver vi utveckla dialogen mellan medborgare, professionella och beslutsfattare. Vi tror att detta kan vara en nyckel till att utveckla hållbara strukturer som kan hantera människor med sammansatta behov. Detta blir nästa steg i utvecklingen av vårt projekt och det som möjliggör för oss att säkerställa att den arena vi bygger upp grundar sig i individens behov. Professionella och beslutsfattare i projektet kommer därför att föra en kontinuerlig dialog med deltagare i projektet kring värderingar enligt en metod för självreflektion som utarbetats i ESF-projektet (O)likabehandling (programområde 1) i syfte att jobba med grundläggande värderingar och ökad samsyn. Vi vill också lyfta blicken utanför Sverige och diskutera möjliga organiseringsformer med deltagarna genom att åka till England och Finland tillsammans med dessa.

Samordningsförbundet i Trelleborg (FINSAM) jobbar för att etablera en neutral arena där individens behov av arbetslivsinriktad rehabilitering är i centrum. Förbundet är idag organiserat i tre nivåer (verksamhetschefer/politiker, enhetschefer, och handläggare) i fyra olika organisationer (arbetsförmedlingen, försäkringskassa, region skåne och Trelleborgs kommun). Denna organisationsstruktur kommer att ligga som bas för att utveckla ledning, kunskap och samverkan för att skapa förutsättningar för en rehabarena i Trelleborg, en samverkansmodell som kan hantera det ökade behovet av samverkan kring människor med sammansatta behov.

Syfte

Skapa förutsättningar för en långsiktig planering över organisationsgränserna för individer i arbetslivsinriktad rehabilitering genom att etablera en rehabarena i Trelleborg. Denna skall kunna hantera det ökande behovet av gemensamma och samtidiga insatser av arbetslivsinriktad rehabilitering mellan arbetsförmedlingen, försäkringskassan, psykiatrin, primärvården och Trelleborgs kommun.

Målsättning

EFFEKTMÅL (förändring)

Långsiktigt
Fler personer får rätt insats och rätt ersättning vid rätt tillfälle vilket kommer att bidra till att kvinnor och män som står långt från arbetsmarknaden utvecklas och kommer närmare denna.

Mellanliggande
En rehabarena etableras i Trelleborg 2014 där handläggare från Trelleborgs kommun, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och vårdpersonal från Region Skåne gemensamt arbetar tillsammans med arbetslivsinriktad rehabilitering av dem som står längst ifrån arbetsmarknaden.

Direkt
1) 70 % av deltagarna skall uppleva att deras möjligheter att få arbete har ökat efter projektet. Detta skall mätas genom användandet av beskrivande skalfrågor vid inskrivning och utskrivning i projektet och särredovisas i SUS.

2) Utvecklad samverkan mellan vården, försäkringskassan, arbetsförmedlingen och kommunens arbetsmarknadsenhet när det gäller att underlätta en återgång i arbete för personer som är långtidssjukskrivna som kan användas i en gemensam Rehabarena. Detta skall mätas genom en kvalitativ utvärdering genomförd av extern utvärderare med intervjuer vid start av projekt och slut av projekt med ingående organisationer.


RESULTATMÅL(prestation)
1) 144 personer skall delta i projektet. Detta skall registreras i SUS, ett system som administreras av Försäkringskassan och som samordningsförbundet idag använder för att registrera deltagare.
2) Alla deltagare skall ha en dokumenterad målsättning efter projektslut. Denna skall vara förmedlad till den myndighet deltagaren går till och vara en del av en långsiktig planering efter projektet.


AKTIVITET
Aktiviteter kopplade till direkt effektmål 1
Rehabarena ska innehålla aktiviteter som:
- Främjar hälsan (Yoga, promenader, gym, simning etc.)
- Skapar motivation (motiverande samtal etc.)
- Vägleder (SYV, jobbcoaching etc.)
- Klargör medicinska hinder (sjukgymnast, psykiatrisjuksköterska etc.)
- Skapar tillträde till arbetsmarknaden (praktik och arbetsträning hos arbetsplatsambassadörer, Lag Om Tjänst m.fl.)

Rehabarena ska arbeta med att stärka deltagarnas känsla av socialt sammanhang genom att:
- Arbeta med gruppintag.
- Låta deltagarna genomföra aktiviteter tillsammans.
- Arbeta med att stärka deltagarnas skyddsfaktorer.

Aktivitet kopplad till direkt effektmål 2
1) 11 möten i styrgrupp, 6 möten operativ styrgrupp och 18 möten operativ grupp med syfte att skapa ett gemensamt lärande
2) En handbok kring hur samlokalisering av myndigheterna kan genomföras och vilka resultat detta kan ge skall tas fram. Som en del av denna kommer ett socioekonomiskt bokslut att göras för att visa på de möjliga vinsterna med metoden.
3) 6 dialogmöten mellan beslutsfattare och deltagare i projektet kring utformningen av en rehabarena.
4) 6 seminarium med politik och beslutsfattare samt löpande återkoppling via nyhetsbrev.

Förtydligande projektverkamhetens innehåll 2011-0

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Rehabarenan kommer att vara placerad i lokaler som är anpassade för personer med eventuella rörelse- eller funktionshinder. Insatser i det tänkta projektet kommer att utgå ifrån individuell anpassning av såväl den fysiska som psykiska miljön.

Förtydligande inkommet 2011-05-02
Inom organisationen Arbete och Försörjning finns det goda kunskaper om personer med funktionshinder. Projektet kommer att utgå från individuell anpassning av såväl den fysiska som psykiska miljön oavsett funktionshinder. I de fall oklarheter uppkommer kommer projektet att ta hjälp av processtödet Handisam. Detta kommer även att ske vid presentationer av material och vid seminarier samt framtagande av trycksaker och elektronisk information.
Bristande tillgänglighet beror ofta på hinder i miljön, svårigheter att kommunicera människor emellan, att det inte går att ta till sig information eller på dåligt bemötande. Även attityder och bemötande och kan vara ett stort hinder i kontakter människor emellan. Detta skall projektet jobba med via bland annat (O)likabehandling. Kommunikativ tillgänglighet handlar om hjälpmedel för att kunna kommunicera. Projektet skall sörja för att ljud och ljus är anpassat för att säkerställa att alla kan ta del av projektet. För att säkerställa informativ tillgänglighet kommer tryckt och digital information vara tydligt utformad och vid behov skall den kunna fås i punktskrift, lättläst, kassett och diskett.

Jämställdhetsintegrering

Den SWOT vi genomfört med stöd av Sofie Karlberg på ESF JÄMT lyfter fram följande områden vi skulle vilja arbeta med:

-Hur tillgången till projekt Rehabarena fördelas procentuellt mellan män och kvinnor i relation till hur stor den totala målgruppen för projektet är.

-ESF processtöd JÄMT kommer att jobba med värderingsövningar kring utfallet för att medvetandegöra vilka värderingar som styr oss och på så sätt eliminera svagheten "Alla som arbetar i projektet har inte samma utgångsläge vad gäller syn på jämställdhet och hur man ska arbeta med detta i projektet".

-På en strategisk nivå kommer ett lyckat projekt (Genushanden på Skurups vårdcentral) att lyftas i styrgruppen i samband med uppföljningar kring hur vi fördelar resurserna i vårt projekt för att medvetandegöra vilka värderingar som styr gruppen.

-Vi kommer att använda det inarbetade systemes SUS för att följa upp könsuppdelad statistik i projektet.

Förtydligande inkommet 2011-05-02
Det råder idag stor ojämlikhet kring sjukskrivningar. Syftet med att vi jobbar med jämställdhetsintegrering är att vi vill säkerställa att alla beslut som fattas i projektet har föregåtts av reflektion över jämställdhetsaspekterna och konsekvenserna kring dessa innan vi agerar, detta för att skapa lika förutsättningar för män och kvinnor att nå arbetsmarknaden.

Transnationellt samarbete

Det pågår stora strukturomvandlingar kring arbetslivsinriktad rehabilitering ute i Europa som i sin tur driver fram kunskap och innovationer som är av intresse för oss i Sverige. I Storbrittanien har dialoger mellan medborgare och beslutsfattare varit ett fokusområde vilket utvecklat mycket kunskap kring hur detta genomförs. Förutsättningarna för att skapa en hållbar rehabarena bygger till stor del på att utveckla en medborgardialog kring behovet av insatser. SKL har rekommenderat oss att besöka Lewisham, en stadsdel i London, som jobbat mycket med detta. Vi vill därför i uppstarten av vårt projekt samla ihop ett antal deltagare i projektet och styrgruppen för projektet för att där möta representanter för JobCentre plus, NHS (National Health service) och Lewisham town hall som kan tydliggöra hur medborgardialoger kan användas för att skapa bättre arbetslivsinriktad rehabilitering. Vi vill genomföra en workshop för att lära oss metoder för att genomföra olika medborgardialoger. Dessa kommer sedan under hösten att användas i Trelleborg för att starta igång samtal med medborgarna kring hur en rehabarena skulle kunna se ut.

Vid kontakt med Renate Minas, forskare på Institutet för framtidsstudier, som gjort en komparativ studie på ett antal olika länders strukturella förändringar för att hantera det ökande behovet av arbetslivsinriktad rehabilitering, rekommenderades vi att kontakta Finland då deras arbete med organiseringen av myndigheterna kring de som står längst ifrån arbetsmarknaden varit nyskapande. Under hösten 2012 kommer vi därför att åka till Kainuu i Finland tillsammans med deltagare i vårt projekt och möta ett annat ESF projekt ”KAIRA” med samma målgrupp och samverkansmål som vi har. De har varit igång sedan 2008 och kommer att befinna sig i slutfasen av sitt projekt när vi kommer. De kommer att hålla en slutkonferens i augusti/september 2012 som vi skall delta i. De som kommer att åka är den operativa styrgruppen och deltagare som gemensamt kommer att utvärdera vad vi kan använda oss av i Rehabarena Trelleborg utifrån ett organisationsperspektiv.

Det tredje året hösten 2013 kommer handläggarna i den operativa gruppen och deltagare gemensamt åka över till Lancaster & Morecambe. Syftet med deras resa är att lära sig om ytterligare metoder kring hur arbetslivsinriktad rehabilitering kan genomföras. Lancaster & Morecambe College har ett integrerat arbetsmarknadsteam med syfte att få de som står längst ifrån arbetsmarknaden att närma sig arbetsmarknaden.

Sammanfattningsvis vill vi åka till tre olika städer i Europa för att lära oss att genomföra medborgardialoger, studera möjliga organiseringsformer och ta del av metoder kring hur arbetslivsinriktad rehabilitering kan genomföras. Det skulle ge oss möjlighet att starta en dialog med Trelleborgarna, organsiera en Rehabarena och fylla på denna med ytterligare metoder kring arbetslivsinriktad rehabilitering.

Medfinansiärer

  • Arbete och Försörjning
  • Arbetsförmedlingen Trelleborg
  • Försäkringskassan, Ystad
  • SamordningsförbundetTrelleborg

Samarbetspartners

  • Arbete och Försörjning
  • Arbetsförmedlingen Trelleborg
  • Arbetsmarkandsnämnd Trelleborg
  • Avd. lärande och arbetsmarknad
  • Försäkringskassan, Ystad
  • Lag-Om Tjänst ek. för.
  • Psykiatrin Trelleborg
  • SamordningsförbundetTrelleborg

Kommun

  • Trelleborg