Logotyp på utskrifter

RSFI - Resurs Språk Friskvård Integration

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasFörprojektering
ProjektägareGrundvux ledning
KontaktpersonPeter Hillve
E-postpeter.hillve@hassleholm.se
Telefonnummer0723-938417
Beviljat ESF-stöd450 000 kr
Total projektbudget450 000 kr
Projektperiod2014-01-01 till 2014-07-31
RegionSydsverige
In English

Sammanfattning

Denna förprojektering ämnar generera relevant kunskap i relation till utvecklingen av språkundervisning. En målgrupp vars behov inte tillfredsställs genom ordinarie verksamhets metoder och arbetssätt har isolerats. Denna målgrupp består av personer med en begränsad tidigare skolgång samt en psykisk ohälsa som påverkar möjligheten till språkinlärning negativt. I en ambition att bättre möta de behov och förutsättningar som finns i målgruppen menar aktuell projektägare att ett utvecklingsarbete måste ske för att åstadkomma ett mer kvalitativt och ändamålsenligt mottagande och integrationsprocess av flyktingar och invandrare, en utveckling av språkundervisningen som bedrivs idag för att skapa en mer ändamålsenlig struktur och pedagogik för aktuell målgrupp, en mer ändamålsenlig struktur för att underlätta inträde på arbetsmarknaden för aktuell målgrupp samt organisatoriskt lärande gällande hur verksamheten kan agera lärande för att möta kommande förändringar i behov och förutsättningar.

Bakgrund

Språkets betydelse för integrationen av de personer som kommer till Sverige som flyktingar eller invandrare är sedan länge befäst. Språket har betydelse för integrationen i flera bemärkelser så som social integration och integration i relation till arbetsmarknaden. Av denna anledning menar vi att det är av vikt att bedriva ett aktivt utvecklingsarbete i relation till verksamheten SFI (Utbildning i svenska för invandrare) som i Hässleholms kommun bedrivs inom verksamheten T4vux.

I anslutning till förarbete inför föreliggande ansökan ombads omgivande aktörer spegla behovet av att utveckla språkundervisningen i relation till deras verksamheter och verksamhetsområden:

Chefen för Arbetsförmedlingen i Hässleholm uttrycker i förd dialog gällande föreliggande ansökan att de kan erbjuda mycket insatser men att majoriteten av dessa inte är tillämpbara på den målgrupp som har en bristande språknivå. För de personer med mycket begränsat språk menar samma person att målgruppen inte kan tillgodogöra sig de välfärdstjänster som erbjuds inom organisationen i relation till arbetsmarknaden. Chefen för Arbetsförmedlingen menar därmed att språknivån är av stor vikt för att få tillgång till redan befintliga arbetsmarknadsinsatser.

Verksamhetsansvarig för Arbetsmarknadsenheten i Hässleholm uttrycker att de i flera utvecklingsprojekt försökt anpassa sin verksamhet för att vara mer tillgänglig för den språksvaga gruppen genom att använda tolk, språkstöd samt att arbeta aktivt med verksamhetens kommunikationsmönster i de aktiviteter som erbjuds. I samtal inför föreliggande ansökan menar dock aktuell person att stora delar av det mervärde som kan genereras genom de arbetsmarknadsinsatser som erbjuds inte frigörs i de fall då språknivån är väldigt låg. Verksamhetsansvarig för Arbetsmarknadsenheten menar därmed att språknivån i mycket hög grad påverkar huruvida mervärdet i de arbetsmarknadsinsatser som erbjuds kan frigöras.

Verksamhetsansvarig för Socialförvaltningen i Hässleholm tillför en tredje dimension på språkets betydelse, nämligen språkets betydelse för social integration. Aktuell person lyfter i förd dialog inför föreliggande ansökan att möjligheten att kommunicera genererar en tillgänglighet till samhället i stort och bygger en grund för en social integration. Verksamhetsansvarig för Socialförvaltningen menar därmed att språknivån i hög grad påverkar huruvida integration i en bredare bemärkelse kan åstadkommas.

Vad gäller näringslivet uppger ordförande för Hässleholms Hantverks & Industriförening att språkets betydelse för integration på arbetsmarknaden idag är mycket stort då det finns få jobb som endast består av arbetsuppgifter som ska utföras statiskt och innehåller begränsad social integration. Detta stödjs av den regionala plan som finns för Skåne-Blekinge i vilken det konstateras att nordöstra Skåne har genomgått en betydande förändring som leder till nya kompetenskrav hos arbetsgivarna. Ordförande för Hässleholms Hantverks & Industriförening menar därmed att näringslivets karaktär idag innebär att språket är en nyckelkompetens som är mycket avgörande i en rekryteringssituation

Det framgår av ovan redovisad information att det redan finns en struktur för arbetsmarknadsinsatser och utveckling av dessa. Samtidigt framkommer en brist på tillgänglighet till dessa - mycket på grund av en bristande språknivå. Det framkommer vidare att mottagaren av dessa individer ur en självförsörjningssynpunkt, näringslivet, också menar att finns möjlighet till självförsörjning men att tillgängligheten till dessa tjänster i hög grad påverkas av vilken språknivå en person har.

I skollagen och vuxenförordningen fastslås att ett riktvärde för andelen SFI-undervisning som nyanlända är i behov av är 525 timmar totalt. På denna tid förväntas individer att kunna genomgå SFI-undervisningens fyra nivåer, nivå A till nivå D, alternativt ha uppnått en funktionell språknivå i relation till samhället i stort och arbetsmarknaden specifikt. 525 timmar kan sägas motsvara ca 35 veckors undervisning då en majoritet av eleverna deltar i språkundervisning 15 timmar i veckan. 35 veckors undervisning är något mindre är två terminers undervisning. I en undersökning av de individer som vid dags dato deltar i SFI-undervisning i Hässleholms kommun, 235 personer, påvisar att 76% redan har överstigit 525 undervisningstimmar. Relevant i detta fallet är att endast 43 elever studerar på D-nivå idag, det vill säga den sista nivån i språkundervisningen. Detta betyder att en majoritet av eleverna har flera terminers studier kvar för att uppnå nivå D.

En betydande utmaning i språkundervisningen är att ett antal elever avbryter sina SFI-studier i omgångar. Av tillgänglig statistik framgår det att det under 2012 förekom 129 avbrott av språkundervisningen. Majoriteten av avbrotten berodde på bristande närvaro. Samma trend påvisas under första halvåret 2013 då 35% av avbrotten enligt registrerad data berodde på bristande närvaro i språkundervisningen. Personal ser en tydlig koppling mellan avbrott och elevernas psykiska hälsa som till stor del är bristande. Detta fördjupades i kvalitativ informationsinhämtning inför aktuell ansökan om förprojektering.

Parallellt med den statistiska information som redovisades ovan har personalen i vår förvaltning som verkar i relation till språkundervisningen signalerat en förändras behovsbild hos de elever som deltar i språkundervisningen. Den största förändringen avser en upplevd ökad psykisk ohälsa som i betydande utsträckning påverkar språkundervisningen. I ett dialogforum organiserat i relation till vår verksamhets utvecklingsarbete deltog SFI-lärare och specialpedagog knuten till SFI-undervisningen. I detta dialogforum framkom det att den psykiska ohälsa som finns i målgruppen yttrar sig på flera sätt: bristande närvaro, bristande koncentration, vikande minne, bristande förmåga att aktivt delta i och ta del av den språkundervisning som bedrivs, fysiska symptom så som trötthet, yrsel, huvudvärk och annan värk samt en känsla av hopplöshet och avsaknad av framtidstro.

Detta innebär att både kvantitativ och kvalitativ information tyder på att det finns en psykisk ohälsa i delar av den grupp som deltar i SFI-undervising och att denna ohälsa i hög grad påverkar möjligheten till språkinlärning och att uppnå en funktionell språknivå.

En annan faktor som i hög grad påverkar språkinlärningen är, enligt flera studier och så även erfarenheterna från vår egen organisation, en begränsad tidigare skolgång. Enligt UNESCO deltog ca 100.000 personer i SFI-undervisning i Sverige år 2010. 19.000 av dessa beräknades sakna grundläggande läs- och skrivkunskaper. Detta innebär att ca 20% av de som deltog i SFI – undervisning under 2010 saknade grundläggande läs- och skrivkunskaper. Denna grupp beräknas öka. Detta innebär att de organisationer som arbetar med aktuell målgrupp behöver nya metoder och arbetssätt för att möta nya behov och förutsättningar.

För att uppnå en tillgång för denna målgrupp till redan etablerade arbetsmarknadsinsatser och arbetsmarknaden i stort krävs en utveckling av den språkundervisning som bedrivs inom SFI. Detta framgår tydligt av ovan redovisad information. Ytterligare information som stöttar detta är den struktur som finns i utbildningssystemet gällande detta arbetsområde. I dialogträff som genomfördes som en del av arbetet inför denna ansökan framkom det att den formella kompetens som SFI-lärare besitter i begränsad utsträckning matchar behoven i den målgrupp som i låg utsträckning tar till sig språkundervisningen. Den personal som deltog i dialogträffen menade att skolsystemet ej erbjuder SFI-lärare en kompetens för att undervisa personer som har:
- Begränsad tidigare skolgång
- Psykisk ohälsa

Detta styrker behovet av att vi som arbetsgivare bedriver ett aktivt utvecklingsarbete för att möta den målgruppens behov och förutsättningar, vår egen verksamhets ambitionsnivå samt det uppdrag som är ålagt oss från regeringen.

Målsättning

Vad gäller projektets mål på lång sikt är dessa följande:
- Att vidareutveckla språkundervisningen för att åstadkomma ett mer kvalitativt och ändamålsenligt mottagande och integrationsprocess av flyktingar och invandrare.
- Att vidareutveckla språkundervisningen som bedrivs idag för att skapa en mer ändamålsenlig struktur och pedagogik för den målgrupp som har betydande utmaningar att ta till sig språkundervisningen på grund av begränsad tidigare skolgång och psykisk ohälsa.
- Att vidareutveckla språkundervisningen som bedrivs idag för att skapa en mer ändamålsenlig struktur för att underlätta inträde på arbetsmarknaden för den målgrupp som har betydande utmaningar att ta till sig språkundervisningen på grund av begränsad tidigare skolgång och psykisk ohälsa.
- Att generera ett organisatoriskt lärande hur verksamheten kan agera lärande för att möta kommande förändringar i behov och förutsättningar i den målgrupp som SFI-undervisningen kommer i kontakt med.

Värt att notera är att projektet RSFI är en del av ett långsiktigt utvecklingsarbete som ska bedrivas i relation till ovan redovisade målsättningar. Även andra utvecklingsprocesser behöver löpa parallellt med och efter aktuellt projekt för att skapa en långsiktig och hållbar utvecklingsprocess.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Varje socialfondsprojekt ska beakta tillgänglighet för personer med funktionshinder. Den Europeiska Socialfonden definierar fyra integrerade delar som omfattar personer med funktionshinder:
1. Fysisk tillgänglighet – att arbetsplatsen är utformad för att ta sig fram på ett enkelt sätt.
2. Tillgänglig verksamhet – genom förståelse, medvetenhet och kunskap skapas arbetsplatser där medarbetarna inte känner sig diskriminerade.
3. Kommunikativ tillgänglighet – möjlighet till att höra och delta i diskussioner.
4. Informativ tillgänglighet – informationen måste vara utformad på ett sätt att alla kan ta till sig.

I RSFI menar vi att det är av vikt att beakta ovan redovisade delar av tillgänglighet utifrån psykisk ohälsa och språknivå. Detta på grund av två faktorer:
- Fysisk tillgänglighet beaktas i ordinarie organisation i hög utsträckning och samtliga lokaler är tillgängliga och utformade för att kunna ta sig fram med hjälpmedel och liknande.
- En psykisk ohälsa och en bristande språknivå är de två största påverkansfaktorer som finns i relation till aktuell grupps känsla av tillgänglighet. Dessa är därför av särskild vikt att beakta.

En första aspekt av tillgänglighet i relation till målgruppen är tillgång till språkundervisning. Även om samtliga erbjuds språkundervisning menar vi att den målgrupp som ligger till grund för initiativet till föreliggande projekt inte kan sägas ha tillgång till språkundervisningen då de saknar förmåga att ta till sig denna på ett ändamålsenligt sätt, mycket på grund av sin psykiska ohälsa och begränsade skolbakgrund. Vad gäller en begränsad tillgänglighet utifrån psykisk ohälsa menar vi att en bristande tillgång yttrar sig på flera sätt:
- Individer i målgruppen uteblir ofta i perioder vilket förhindrar att en språkutveckling kan ske
- Konsekvent frånvaro leder till utskrivning från SFI vilket ytterligare fördröjer språkutvecklingen
- En psykisk ohälsa yttrar sig i målgruppen ofta genom svårigheter att tillgodogöra sig undervisningen. Mycket på grund av att minnet sviker men också för att individer i målgruppen inte kan åstadkomma ett fokus i undervisningssituationen.

Vad gäller tillgänglighet till språkundervisningen i relation till begränsad tidigare skolgång yttrar även detta sig på flera sätt:
- En ovana att vistas i en klassrumsmiljö
- En ovana att lära sig genom teoribaserad undervisning snarare än praktisk handling
- En ovana att arbeta med läromaterial av olika slag
SFI-undervisningen är i hög utsträckning utformad för de som har tidigare erfarenhet av skola och en lärandeform som är teoribaserad.

Vad gäller kommunikativ och informativ tillgänglighet finns det ett naturligt hinder för målgruppen genom sin begränsade språknivå. Detta påverkar både möjligheten att delge information och möjligheten att tillgodogöra sig information. Detta betyder att det finns ett behov att utveckla strukturerna för kommunikation och information i relation till den aktuella målgruppen. Ett sätt att beakta detta är att inte bara fokusera på själva språkutvecklingen utan även inkludera strategier för att leta upp och tillgodogöra sig information samt strategier för att själv föra kommunikation med andra så som myndigheter. Denna typ av strategier är av vikt i relation till informativ och och kommunikativ tillgänglighet. Vi ber även läsaren särskilt uppmärksamma kopplingen till jämställdhetsintegreringen där det konstaterades att männen ofta har som ansvar att föra familjens talan i olika forum.

Under förprojekteringen ska faktorer i relation till tillgänglighet kartläggas ytterligare - detta i relation till såväl partnerskap som referensgrupp. Utifrån den information som genereras ska strategier för att beakta tillgänglighet i ett eventuellt genomförandeprojekt utvecklas. Som stöd i detta arbete kommer det arbete som har genomförts inom HANDISAM att utgöra en viktig kunskapsbas. Även tidigare projekt inriktade på denna målgrupp bör beaktas för att dra nytta av tidigare genererat lärande.

Det är vidare viktigt att under förprojekteringen kartlägga eventuella behov av kompetensutveckling för organisationerna gällande tillgänglighet. Detta för att kunna söka möjliga vägar att inhämta denna kompetens i ett eventuellt genomförandeprojekt.

Transnationellt samarbete

En väsentlig del av Socialfonden som investeringsfond är att det finns en unik potential att lära ur ett europeiskt perspektiv. Detta är högst relevant utifrån vår kontext då det finns en gemensam europeisk referensram för språkinlärning inom vilken kriterier för lärande, undervisning och bedömning ingår. Det är av vikt att förstå vårt uppdrag och utvecklingen av detta i en europeisk kontext varför transnationella aktiviteter är önskvärda i ett eventuellt genomförandeprojekt.

Under förprojekteringen är det därför av vikt att undersöka vilka länder som skulle vara intressanta att upparbeta ett samarbete med samt upparbeta kunskap kring hur ett transnationellt utbyte bör organiseras för att medföra en faktisk påverkan på projektets syfte och målsättningar då det är en överhängande risk att de transnationella aktiviteterna resulterar i ren informationsöverföring.

Inför författandet av föreliggande ansökan har kontakt etablerats med den en ESF-handläggare i regionen med särskilt ansvar för transnationell aktivitet. I denna kontakt isolerades följande alternativ som relevanta att beakta:
- Tyskland
- Belgien
- Holland
- Skottland

Vidare ämnas kontakt etableras under förprojekteringen med nätverket ”Increasing the participation of migrants and ethnic minorities in employment” (IMPART) då detta nätverk arbetar med en sammanfallande målgrupp.

De transnationella aktiviteterna utgörs i skrivande stund endast av idéer kring var som skulle kunna vara möjligt och relevant. Ett kunskapsbyggande gällande detta är därför av stor vikt inför ett eventuellt genomförandeprojekt.

Samarbetspartners

  • Arbetsförmedlingen Hässleholm
  • Arbetsmarknad- och Kompetensutv/Socialförvaltningen
  • Arbetsmarknadsenheten
  • HH Hantverks- Industriförening

Kommun

  • Hässleholm