Logotyp på utskrifter

QoL

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareSkurups folkhögskola
KontaktpersonIngrid Alfe
E-postingrid.alfe@fhsk.skurup.se
Telefonnummer0411-55 89 00
Beviljat ESF-stöd2 114 564 kr
Total projektbudget5 323 364 kr
Projektperiod2010-01-18 till 2012-12-20
RegionSydsverige
In English

Sammanfattning

Skurups Folkhögskola har identifierat en förbisedd grupp i samhället, långtidssjukskrivna. Syftet är att bryta deras marginalisering och föra dem närmare arbetsmarknaden. Samverkanspartner är Försäkringskassan.Förprojekteringen visade våra goda möjligheter att nå målet genom vår unika lärandemiljö.

Bakgrund

Vi ansöker om medel till genomförande av vårt projekt QoL = Quality of life. Vi har själva finansierat vår förprojektering. En miljon människor stående utanför arbetsmarknaden pekar på en mångfacetterad problematik på flera nivåer. För den enskilda individen, den kontext som dessa personer befinner sig i, för alla de som faktiskt finns kvar i arbetslivet och för samhället i stort. En problematik som ur ett vertikalt perspektiv kan underhålla forskare lång tid framöver och som i ett horisontellt dito kommer att fylla många löpmeter av litteratur. Skurups folkhögskola och Försäkringskassan beslöt att i ett samarbete göra en insats för den grupp människor som av olika skäl sen länge hamnat i utanförskap därför gjorde vi denna förprojektering för egna medel. Försäkringskassan identifierade lämplig profil på de personer som utifrån deras erfarenhet skulle kunna må väl av vår tänkta insats. Skurups folkhögskola avsatte plats på skolan som inreddes efter de fysiska behov som fanns, och också lärare och annan personal för att kunna genomföra den förprojektering vi tänkt oss. Kursen vi skapade fick namnet Inspirationskurs. Pilotgruppen uttryckte sin uppskattning och glädje över kursen och därmed tillhöra den familj som elever och personal utgör på Skurups folkhögskola, därför känns det självklart att söka projektmedel för att fortsätta på den inslagna vägen. Vi har för avsikt att i genomförandet, likt modern aktionsforskning, använda oss av processen som metod. Pilotgruppen bestod av tio stycken deltagare, nio kvinnor och en man som alla varit långtidssjukskrivna. Fler var intresserade av kursen men kunde inte delta p.g.a. för lång resväg eller för stora smärtor vid stillasittande. Dessa problem har därför iakttagits inför projektet när det gäller presumtiva deltagare. Målgruppen är långtidssjukskrivna i närområdet med ett max. pendelavstånd på 45 minuter enkel resväg.
Denna innovativa verksamhet behöver komma till stånd då ett behov har identifierats av Försäkringskassan och Skurups folkhögskola, vilket bekräftats av pilotgruppen under förprojekteringen. Liknande verksamheter finns enligt Försäkringskassan inte i den här regionen.

Vår förprojektering har pågått under 16 veckor vårterminen 2009. Gruppen har träffats tre dagar per vecka för lektioner med varierande innehåll. Vi har arbetat med omvärlden, både den näraliggande och den avlägsna, då vi tagit nyhetsrapporteringen i olika medier till hjälp. Samtal har förts om hur mediernas nyhetsvärdering går till. Länder som aktualiserats i nyhetsflödet har studerats ingående vad gäller statsskick, språk, geografi, näringsliv mm. Historiska samtal har förts rörande den lokala, skånska historien, den svenska historien såväl som om världshistorien. Besök har gjorts i det skånska kulturlandskapet och lett till reflektioner om vår plats i nuet och kopplingar tillbaka i tiden. Slutsatser som vi dragit av detta är att deltagarna genom sina nya kunskaper fått ökad kompetens att delta både i det privata och offentliga samtalet och därmed också fått ökad självkänsla.
Självstärkande verksamheter enligt olika modeller, bl.a. övningar enligt mindfullnessmetoden, har genomförts. Dessa har följts av målande i skolans ateljé där deltagarna har reflekterat över kopplingen mellan de fysiska övningarna och deras eget uttryck i bildform. På liknande sätt har skönlitterära texter använts för att påvisa deras roll som inspirationskälla för individen. En annan fysisk metod som deltagarna fått möta är pilates som ökat individens kännedom om sin kropp och ökat medvetenheten om rörelsens betydelse för välbefinnandet.
Flera av kursdeltagarna kände sig vid kursens början obekväma med att använda dator men vid kursens slut hade detta förbytts i nyfikenhet över alla de möjligheter man hade upptäckt vid datoranvändandet under lektionstid. En kvinna berättade hur hennes son förvånat undrat varför datorn var varm när bara hon varit hemma och hur hon stolt svarat -Jag har använt den! Det hade aldrig tidigare hänt!
De positiva effekter som deltagarna i Inspirationskursen pekade på i sina skriftliga utvärderingar vid kursens slut var t ex att man hade känt sig välkommen och sedd på skolan, att man hade fått idéer kring sin fortsatta väg tillbaka till arbetslivet. - Jag har blivit gladare och deltar mer i samtalet hemma säger min familj, sa en av deltagarna. Att vara deltagare i en grupp som följde skolans rutiner, att ha lov när de egna barnen hade lov sågs som positivt. Då hade man rätt att vara ledig. Ledig är man bara om man annars ingår i ett sammanhang där man förväntas närvara på samma tider som alla andra.
På olika sätt talade man om förhöjd livskvalité som ett resultat av Inspirationskursen.
Av nio deltagare har en sökt utbildning på eget initiativ och fyra befinner sig idag i Fördjupad samverkan. Fördjupad samverkan är ett begrepp för samarbetet mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen där en handlingsplan görs upp med den sjukskrivne, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen med målet att han/hon ska återgå i arbete eller studier inom högst ett år.
Eftersom de långtidssjukskrivna är en eftersatt grupp där Försäkringskassan inte har några aktiviteter att erbjuda i regionen så kan detta projekt leda till ett närmande till arbetsmarknaden för individen liksom en bättre livskvalité. Behovet är stort att göra något så fort som möjligt.

Slutsatserna vi drar från vår pilotgrupp är att individen gynnas av ett närmande till arbetsmarknaden men också en samhällsekonomisk vinst görs genom t.ex. minskade sjukersättningar, rehabiliteringskostnader, färdtjänstersättningar och sjukvårdskostnader.

Syfte

Syftet är att bryta individens känsla av hopplöshet, värdelöshet och utanförskap. Detta gör vi genom att bilda en grupp, ledd av lärare, som skapar en känsla av att tillhöra. Vi bedriver undervisning som skall ge grundläggande kunskaper och öka självkänslan. Vi har även undervisning som syftar mot ett förbättrat allmäntillstånd. Huvudtanken med undervisningen är att stärka självkänslan så att individen kan få hopp och kraft att söka sig vidare och i slutänden nå arbetsmarknaden. Det är väl dokumenterat att människor som befunnit sig i ett upplevt tomrum en längre tid förminskar sig själva och förminskas av andra oavsett tidigare faktisk yrkeskunskap, erfarenhet eller samhällsposition. Utanförskapet är för de flesta snart ett faktum. Genom att kursdeltagaren möter en vardag hos oss som bryter sjukskrivningens isolering skapas även en möjlighet att utanför oss t.ex. hos vänner, släkt och i samhället att samtala om dagens aktiviteter. Därigenom skapas också ett ökat självvärde, att ha något att tillföra i mötet med andra människor.

Med fokus på Q o L . Som medlemmar i ett samhälle har vi byggt upp olika kontexter där reglerna är givna och där vi känner till de förväntningar som ställs på oss och de förväntningar vi kan ställa på den. Att ha en arbetsplats och därmed arbetsuppgifter är just en sådan väl definierad kontext som ger oss en trygghet och ett givet värde som samhällsmedborgare. Ekonomiska omständigheter på samhällsnivå minskar ytan av fast mark och antalet människor som har arbete blir färre. Följaktligen förlorar många människor fotfästet i tillvaron och hamnar utanför arbetsmarknaden i en mer oidentifierbar tillvaro utan självklara spelregler, och de människor som är kvar i tuffare tider måste utföra samma arbete som utförts tidigare, fördelat på ett färre antal personer. En situation som kostar många människor inte bara hälsan utan i förlängningen också inkomsten. Livet utanför arbetsmarknaden har inget namn. Folkhögskolan bygger på folkbildningens grund. Folkbildning står för att se hela individen och mötet med varandra i gruppen. Att se de kunskaper som individen har med sig som viktiga i gruppen, ALLA är en resurs. Folkbildningen ger folkhälsa - Empowerment ger Quality of Life.

Med mycket god kunskap kring folkhälsovetenskapliga frågor och med en genuin miljö för folkbildning har vi på Skurups folkhögskola för avsikt att ge en grupp människor möjligheten att ta tillbaka kontrollen över sin värdighet, att se på den erfarenhet av livet man fått i sitt utanförskap som en ny kunskap och inte som en belastning, att växa som individ förbi sin tidigare självbild och slå personliga rekord i egenuppskattning. Syftet är kort sagt individuell empowerment mot ökad livskvalitet s.k. Q o L, som i sin tur ska led till att individen närmar sig arbetsmarknaden.

Målsättning

Kvalitativa mål mäts med egenskattning. Av tradition har den naturvetenskapliga forskningen, med medicinsk sådan i spetsen, hög status i världen. I rådande paradigm gäller sen många år tillbaka endast kvantitativ forskning med mätbara resultat i form av statistisk bevisföring d.v.s. i siffror, tabeller, signifikans och sannolikhet. Människorna bakom procentsatserna har avhumaniserats och förvandlats till delar i en instrumentel omvärldsbetraktelse. Humanioran och samhällsvetenskapen har sakta vunnit mark och respekt för sin tradition av mer kvalitativa forskningsmetoder, där människor klär det iakttagna och upplevda fenomenet i ord och fördjupar förståelsen bakom den ställda frågan. Det nya forskningsparadigm som kan sägas gälla de senaste 5-10 åren utgår från ett mer hollistiskt perspektiv där kvantitativ forskning innehåller kvalitativa delar och vice versa. Målsättning. Vårt tänkta projekt bygger på kvantitativ data men har en kvalitativ målsättning, nämligen ökad livskvalitet och därvid medföljande effekter såsom ett närmande till arbetsmarknaden, förutsättningar att hantera sitt upplevda utanförskap, och att betrakta sig själv som en del av en helhet, med lika högt värde och samma möjligheter som andra att ta önskad plats i samhället, såväl på arbetsmarknaden som i den vardagliga kontext man befinner sig i. Mätbarhet. I samma anda som ovan redogjorts, råder ofta ett traditionellt synsätt kring vad som är ett mätbart resultat, nämligen de kvantitativa. Inom folkhälsovetenskapen ställer man sig frågor så som - - Hur mäter man den hjärtinfarkt som aldrig inträffar? d.v.s. - Hur bevisar man att hälsobefrämjande arbete ger resultat? Vi ställer oss liknande frågor - Hur vet vi att de som kommer till oss växer inom sig? d.v.s. - Hur mäter vi ökad livskvalitet? Vi ämnar söka svaren genom en kontinuerlig och dokumenterad processutvärdering på flera plan, såväl individuellt så som i grupp, med hjälp av verktyg som reflektionsböcker, akvariediskussioner, walk and talk-utvärderingar m.fl. olika metoder i syfte att ta ut ny kompassriktning i syfte att nå vår målsättning.

I projektet kommer fokus att ligga på kvalitativa mål och därmed kvalitativ målmätning. Detta sker genom utvärderande samtal i grupp varje vecka där kursdeltagarna uttrycker hur de uppfattar projektet och hur det vill påverka det. Syftet är även att deltagaren i ett individuellt samtal mellan projektledaren och handläggaren på försäkringskassan skall kunna se nya möjligheter och nya vägar för att komma närmare arbetsmarknaden. Vi vill även mäta om deltagaren upplever ett större självvärde där frågor om självvärde och aktivitet ställs. Deltar kursdeltagaren i aktiviteter på skolan eller utanför som de upplever att de inte skulle ha deltagit i om de inte varit med i projektet? Då självvärde även skapas av att uppleva sig som kompetent kommer även frågor angående kursdeltagarens upplevda kompetenshöjning att göras. Upplever kursdeltagaren att den har fått nya kunskaper som gör att den kan kommunicera i nya sammanhäng eller där den upplever sig ha - något att säga - i samhang där kursdeltagaren annars drog sig tillbaka? När deltagare avslutat projektet kommer vi även att mäta om de gått vidare mot arbetsmarknaden genom att se om kursdeltagaren gått i vidare i nya projekt, praktik, arbetsplatsträning eller kommit ut på arbetsmarknaden.
Utifrån pilotgruppens resultat är vår målsättning att 60% i respektive kurs ska gå vidare till annan aktivitet som i förlängningen ska kunna ge arbete. Samtliga deltagare i pilotgruppen upplevde att det hade hänt mycket positivt med deras livssituation under kursens gång genom att de befann sig i ett sammanhang och blev sedda. De förväntade effekterna på medellång sikt ar att de står till arbetsmarknadens förfogande. På lång sikt har våra deltagare en förvärvsinkomst. På lång sikt kommer detta naturligtvis att leda till en annan livssituation även för övriga deltagare men det kan vara svårt att ange kvantitativa mått för dessa deltagare. Om ingenting görs är dock ingen förändring heller att vänta.

Vår samverkanspartner bör få det enklare att identifiera rätt målgrupp på medellång sikt och deras handläggare bör få en bättre möjlighet att vägleda individen. På myndighetsnivå kommer denna förbisedda grupp att uppmärksammas så att liknande verksamheter kommer att starta på medellång sikt på andra folkhögskolor.

Då syftet med projektet är att bryta det utanförskap som målgruppen känner är vår utvärdering kvalitativ och fokuserad kring om den upplevda känslan av utanförskap har minskat. Detta anser vi vara en stor förutsättning för om kursdeltagaren sedan går vidare i andra aktiviteter som i slutänden skall ta kursdeltagaren tillbaka till arbetsmarknaden och känslan av att vara en fullvärdig samhällsmedlem.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

I den målgrupp som vi vänder oss till i detta projekt har vi av erfarenhet från förstudien sett att olika funktionshinder kan förekomma. Skurups folkhögskola har stor erfarenhet av olika funktionshinder både fysiska och psykiska på övriga kurser. För QoL har vi planerat följande:

Fysisk tillgänglighet: lokal som är lätt åtkomlig oavsett om man har rullstol, rollator eller andra motoriska problem. Anpassade stolar som också underlättar att man kan sitta under längre pass. Belysning som kan varieras finns i lokalen.

Tillgänglig verksamheten: deltagarna kommer i verksamheten att möta många olika människor med olika bakgrund. I kursen ingår att diskutera - möten - förståelse för olikheter och bemötande. En folkhögskola är en naturlig mötesplats för det mångkulturella vilket naturligt skapar en större medvetenhet och kunskap om våra olika förutsättningar. Personalen har gedigen kompetens när det gäller bemötande av olika personer genom både utbildning och praktiska erfarenheter.

Kommunikativ och informativ tillgänglighet: Lokalen utrustas med projektor för tydligare bild och textvisning. En väl utrustad datasal, med bredbandsuppkoppling, bredvid ordinarie lokal möjliggör kommunikation och information via Folkbildningsnätet. (Folkbildningsnätet är en First Class plattform som skapar virtuella arbets- och konferensmiljöer som i hög grad kan individ och gruppanpassas). Folkbildningsnätet kan våra deltagare även använda hemifrån och på så sätt få information hela tiden om vad som händer. Informationen går då att få i i större text. Information ges både muntligt och skriftligt där deltagare med synproblem får sin kopia med större text.

Olikheter är styrka. På Skurups folkhögskola går elever med olika funktionshinder och skolan är fysiskt anpassad så att boende för internatelever och deltagande i undervisning och sociala arrangemang är fullt möjliga för alla. Detta gäller även kommunikativt och informativt. Design för alla eller universell design som det heter inom EU, arbetar vi medvetet med hos oss. När det gäller bemötande och hur vi förhåller oss till varandra har folkhögskole-kulturen och de som söker sig dit, en mycket generösare inställning till, de som - sticker ut - från medianen i övriga samhället. Det är en devis i folkhögskolevärlden - att inte riktigt passa in, passar in på en folkhögskola - vilket vi ser som en styrka. Hos oss får alla rum och hos oss blir alla sedda.

Jämställdhetsintegrering

Något som ofta saknas i diskussioner om jämställdhetsdebatten är att det inte bara handlar om genus utan gäller så många fler grupper t ex funktionshindrade, människor med annat modersmål än svenska, barn, ungdomar äldre, sjukskrivna, arbetslösa osv. Generellt är vi människor i många sammanhang mer ojämlika än vad vi har för avsikt att vara. Genom att uppfatta, uppskatta och acceptera olikheter uppnår vi en ökad integrering i vår jämställdhetssträvan och genom ökad tolerans blir utanförskap innanförskap.

Swotanalysen och pilotgruppen visade ett underskott av män som gör att vi i vissa moment i den planerade undervisningen kommer att integrera deltagarna i andra kurser där balansen är mer jämställd.

Utifrån förstudien upplevde vi ett stort behov av att stärka kunskaperna i demokrati och de demokratiska spelreglerna på såväl europeisk, nationellt som kommunalt plan. Detta gör vi genom att avproblematisera de demokratiska institutionerna och etablera grundläggande kunskaper om desamma. Detta ger mer jämlika förutsättningar och villkor att delta i det offentliga samtalet.
Genom den lärande miljön på skolan och samverkan med andra kurser ges goda förutsättningar för jämställdhetsintegrering då skolans kurser är könsmässigt, etniskt, åldersmässigt och kulturellt varierande.
Genom att problematisera litteratur, film och andra medier kring manligt och kvinnligt synliggörs de rådande könsrollsvärderingarna.

Medfinansiärer

  • Försäkringskassan, Ystad

Samarbetspartners

  • Försäkringskassan, Ystad

Kommun

  • Bjuv
  • Bromölla
  • Burlöv
  • Båstad
  • Eslöv
  • Helsingborg
  • Hässleholm
  • Höganäs
  • Hörby
  • Höör
  • Karlshamn
  • Karlskrona
  • Klippan
  • Kristianstad
  • Kävlinge
  • Landskrona
  • Lomma
  • Lund
  • Malmö
  • Olofström
  • Osby
  • Perstorp
  • Ronneby
  • Simrishamn
  • Sjöbo
  • Skurup
  • Staffanstorp
  • Svalöv
  • Svedala
  • Sölvesborg
  • Tomelilla
  • Trelleborg
  • Vellinge
  • Ystad
  • Åstorp
  • Ängelholm
  • Örkelljunga
  • Östra Göinge