Logotyp på utskrifter

Projekt för romska ungdomar

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareProjekt för romska ungdomar
KontaktpersonBirgitta Nilsson
E-postcbnilsson@home.se
Telefonnummer040-88288
Beviljat ESF-stöd3 940 246 kr
Total projektbudget10 251 526 kr
Projektperiod2011-04-01 till 2014-03-31
RegionSydsverige
In English

Sammanfattning

Romerna utsätts dagligen för diskriminering. Syftet med projektet är att öka deras delaktighet, på lika villkor, i samhällets alla skiktningar. Deltagarna är romska ungdomar mellan 16-24 år som varken arbetar eller går i skola. Genom utbildning i samhällskunskap och i presentationsteknik stärks deras möjligheter till jobb eller studier. De ska delta i en kombination av studie-/föredragsbesök hos olika potentiella arbetsgivare och får då ett ökat nätverk, samtidigt som de skapar en personlig relation. Deltagarna ger majoritetssamhället kunskap om romernas historia och de förutsättningar som ännu idag präglar deras situation och bidrar till utanförskap. Ökad kunskap om romer inom majoritetssamhället ska leda till ökad förståelse och resultera i minskad antiziganism.
En minskad diskriminering av romerna kommer inte enbart deltagarna och andra romer till del utan även samhället i övrigt. Genom ökad delaktighet kommer romernas kunskap och erfarenheter att bidra till ökade samhällsresurser.

Bakgrund

Romerna i Sverige har blivit utsatta för diskriminering sedan de kom hit för cirka 500 år sedan. Ambitionerna att förändra detta stärktes i samband med att romerna fick status av minoritetsbefolkning för cirka tio år sedan. Den långvariga isoleringen från majoritetssamhället har dock inneburit att romer generellt har sämre möjligheter att försörja sig på den öppna arbetsmarknaden. De saknar ofta de nätverk som majoritetsbefolkningen har och är utsatta för omfattande diskriminering.

Avsaknaden av nätverk och den omfattande diskrimineringen är bland annat resultatet av att romerna länge tvingades flytta land och rike runt. Att de inte hade en fast adress innebar att barnen inte kunde gå i skolan. Det fanns en misstro mot romerna bland majoritetsbefolkningen eftersom de var "främmande" och de hade inte möjlighet att delta aktivt i samhällets nätverk och aktiviteter på samma sätt som bofasta. Den orättvisa behandlingen och att de förnekades mänskliga rättigheter innebar att romerna skapade egna strukturer för att överleva och hantera olika frågor. Dessutom ledde förföljelsen till avståndstagande och misstro mot svenska myndigheter.

Då lagen som förbjöd romer att befinna sig i samma kommun mer än tre veckor togs bort i mitten av förra århundradet blev det möjligt för romer att gå i skolan. Men den långvariga diskrimineringen hade lett till att många var analfabeter och studietradition saknades. Än idag påverkar detta romernas förutsättningar att tillgodogöra sig undervisning. Även mobbning från andra elever och skolpersonal innebär att situationen är svår för romska barn och i längden är det svårt att motivera dem att gå i skolan. Svaga skolledare, eller skolledare med otillräckliga resurser för uppföljning av skolplikten, ställer tyvärr lägre krav på romska familjer om att de ska se till att barnen går i skolan. Även den romska traditionen att bilda familj redan då kvinnorna är i tonåren skapar svårigheter att fullfölja skolan. Forskning inom lärarhögskolan har visat att föräldrarnas förutsättningar och samhällsstatus i hög grad påverkar framtiden för barnen, vilket naturligtvis även gäller för romska barn.

I betänkandet av Delegatonen för romska frågor (SOU 2010:55) tas frågan om rätten till arbete upp. Deras förslag till stöd för unga romer i övergången från utbildning till arbetsliv är bland annat att kommunerna måste arbeta med särlösningar tillsammans med arbetsförmedlingen. Några av förslagen är: särskilda mentorer som fungerar som brobyggare mellan romer och majoritetssamhället, tillgång till nätverk samt insatser för att skambelägga antiziganism hos arbetsgivare, näringsidkare och i skolan. Detta projekt innehåller alla dessa komponenter.

Flera insatser måste göras samtidigt. Den viktigaste är att riva barriärer mellan majoritetssamhället och romerna. Möten mellan människor är tveklöst ett verkligt effektivt medlen för att minska fördomar i samhället. Det visar erfarenheter från ett annat ESF-finansierat projekt "Polisrollen i ett mångkulturellt samhälle". I projektet fick polisanställda inom Skåne träffa representanter för föreningar vars medlemmar riskerar att bli diskriminerade. Bland annat fick de polisanställda träffa romer från Malmö stad, representanter för enheten Romskt informations- och kunskapscenter (RIKC). Misstänksamheten mellan romer och de polisanställda var inledningsvis mycket stor, men efter varje möte har båda grupperna uttryckt uppskattning över att få erfarenhet av varandra i ett neutralt sammanhang där båda parterna får komma till tals.

För att öka projektdeltagarnas nätverk och dessutom minska antiziganismen ska de träffa representanter från majoritetssamhällets alla skiktningar - och vice versa. De goda erfarenheterna från ESF/polis-projektet ska användas, i större skala. Förutom ökat nätverk får deltagarna kunskap om olika företeelser och möjligheter i samhället. Och mötet med deltagarna kommer att minska majoritetssamhällets misstänksamhet och diskriminering av romer.

Det är dock inte enbart deltagarnas utan även övriga romers möjligheter att få in en fot på arbetsmarknaden som ökar. Deltagarnas utvidgade nätverk och deras bredare kunskap om vad som efterfrågas på arbetsmarknaden kan spridas och leda till jobbmöjligheter och inspiration även utanför deltagarkretsen.

För att deltagarna ska kunna genomföra dessa möten krävs en hög grad av motivation och förberedande aktiviteter som ökar deras självförtroende. I projektet kommer vi att använda oss av erfarenheter från de romer som deltagit i mötena med Skånepolisen, så att deltagarna känner sig väl förberedda och vet vad de har att vänta. Vidare ska deltagarna inte enbart passivt låta sig ledas runt på olika studiebesök hos företag, organisationer etc, utan ska bland annat lära sig presentationsteknik för att till exempel kunna hålla föredrag om romsk historia och den aktuella situationen för romer idag. Deltagarna ska också presentera sig själva, sina drömmar, sina kunskaper och sina erfarenheter. På så sätt gör de starkare intryck vilket kommer att gynna dem då de ska söka praktikplatser eller arbete. När de sätter ihop presentationerna av sig själva kommer de dessutom att tydligare konkretisera sina förmågor och önskemål, vilket även skulle kunna leda till ökat incitament att studera vidare eller återuppta eventuella avbrutna studier.

Eftersom misstänksamheten mot majoritetssamhället är tämligen omfattande bland romer ska projektet, åtminstone inledningsvis, använda en metod som använts på långtidsarbetslösa i ett projekt i Malmö stad. Det kallas för Krafttag och innebär att arbetet sker i mycket små steg. Man tillåter deltagarna att utvecklas sakta, om det är det de behöver, och ger dem hellre många små utmaningar än få som är stora. Detta kräver tålamod och att de som arbetar i projektet är beredda att stötta och peppa kontinuerligt.

Studiebesöken ska leda till praktikplatser eller andra möjligheter, som provanställning eller ett förbättrat fokus på framtida arbetsmöjligheter, för deltagarna i projektet. När det blir dags för praktik, eller en provanställning, skall vi använda oss av en metod som Arbetsförmedlingen tagit fram som i vanliga fall används för nyanlända invandrare eller personer med funktionsnedsättningar. Det innebär att arbetsförmedlaren fungerar som en coach som är aktivt närvarande på arbetsplatsen. Exempel på detta är att handläggaren förbereder arbetsplatsen, följer med första dagen (kanske hela veckan, eller flera, om det anses nödvändigt) för att göra den första tiden så bra som möjligt. Uppföljningarna av hur det går, kontakt med såväl deltagaren som arbetsgivaren, sker mycket oftare än vad som är brukligt. I princip handlar det om så gott som daglig kontakt de första veckorna för att senare kunna glesas ut när deltagaren känner sig trygg. Anledningen till att denna metod ska användas är att eventuell mobbning, vilket är en vanlig anledning till att romer slutar på en arbetsplats, ska påtalas och tas itu med direkt. Man ska se till att alla på arbetsplatsen lär känna deltagaren och ger denne en chans att smälta in, vilket i hög grad ökar förutsättningarna för att praktikplatsen eller provanställningen ska övergå i fast anställning eller åtminstone goda referenser. Det handlar också om att inte låta deltagaren ge upp även om det känns motigt och ovant i början.

Ett ytterligare skäl till ett mycket nära samarbete mellan handläggaren och deltagaren är att det i vissa fall visat sig svårt för romer att värja sig från krav från familjen och andra närstående om att de ska ställa upp i olika sammanhang som innebär att de tvingas välja mellan sitt arbete eller familjen. Eftersom det handlar om unga människor kan det krävas mycket stort mentalt stöd för att orka stå emot och välja sin egen framtid i första hand. Också RIKC kan här spela en stor och avgörande roll när det gäller att förmedla till romska familjer vikten av att ungdomarna skaffar sig en plattform, och att de tillåts prioritera sin försörjning före familjen.

Syfte

Syftet är att skapa nya arenor för de unga romerna och potentiella arbetsgivare att mötas på. Arbetsgivare och andra representanter för majoritetssamhället ska utbildas i mänskliga rättigheter och romernas historia. Dessutom ska deltagarnas kunskap om och erfarenhet av majoritetssamhällets olika funktioner och förutsättningar ökas. Genom dessa båda åtgärder utmanas rådande strukturer - såväl i majoritetssamhället som bland romerna. Syftet med utbytet av kunskaper mellan romer och majoritetssamhället är att skapa bättre förutsättningar för dem båda. Dels får de unga deltagarna och andra romer en chans att försörja sig, dels får arbetsgivarna chans att ta del av den outnyttjade resurs som romerna utgör.

Målsättning

MÅL 1:
Minst 70 procent av deltagarna ska ha fått praktikplats eller provanställning eller återupptagit, alternativt ha inlett förberedelser för att återuppta, sina studier. Med provanställning jämställs inledande förberedelser för eget företagande.
Förutom de uppenbara fördelarna för deltagarna skapar detta förebilder för andra unga romer. Det leder även till en förändrad bild av romer hos de delar av majoritetssamhället som har fördomar kring romers vilja att arbeta. Det leder i sin tur till ökade förutsättningar för andra romer att slippa diskriminering då de söker arbete.
MÅL 2:
Minst 70 procent av deltagarna ska uppleva att de fått en fördjupad kunskap om olika företeelser i majoritetssamhället i förhållande till före projektet, samt att detta ökat såväl deras nätverk som deras möjligheter att få arbete.
MÅL 3:
De möten som sker mellan de unga romerna och de personer de möter under sina studie-/föredragsbesök, skall innebära ökad förståelse mellan majoritetssamhället och romer. Minst 70 procent av de som fått besök av deltagarna ska ha fått en ökat positiv bild av romer. Den positiva bilden av romer kommer att spridas som ringar på vatten genom "mun-till-mun-metoden". Många kommer att berätta om besöket av romerna för vänner och bekanta och på så sätt ökar kunskapen i hela samhället. Ökad kunskap leder till minskad diskriminering.
MÅL 4:
Resultatet av projektet och de kunskaper och erfarenheter som framkommit genom det ska presenteras för romer och representanter för majoritetssamhället i minst tre andra kommuner, varav minst en utanför Skåne.
MÅL 5:
Resultatet av projektet och de kunskaper och erfarenheter som framkommit genom det skall presenteras för romer och representanter för majoritetssamhället i minst tre andra europeiska länder. Av dessa ska minst ett vara nordiskt samt minst ett vara ett land där det råder starkt uttalad antiziganism bland majoritetsbefolkningen.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Vi kommer att vara i lokaler som tillhandahålls av Malmö stad. Dessa är utformade på ett sådant sätt att alla, såväl deltagare som eventuella besökare, kan ta sig fram och delta i arbetet utifrån sina egna förutsättningar.

Deltagarnas förberedande utbildning kommer bland annat att omfatta kunskap om olika funktionsnedsättningar, projektledaren har förberetts för detta genom att delta i ESF:s tillgänglighetsutbildning i oktober 2009. Utöver detta kommer representanter för personer med funktionsnedsättningar av olika slag att bjudas in för att föreläsa och för att deltagarna ska få insikt om bredden av begreppet funktionsnedsättning. Det ska också visa att funktionshinder inte är något som en människa har - utan att det är miljön omkring oss som är funktionshindrande - samt att hela samhället gynnas av att ta bort så många funktionshinder som möjligt.

De studie-/föredragsbesök som deltagarna ska göra kommer bland annat att ske på arbetsplatser där man antingen tar hand om personer med funktionsnedsättningar eller som kan visa upp exempel på olika sätt att utforma tillgängliga arbetsplatser. Också detta leder till ökad kunskap hos deltagarna om olika funktionsnedsättningar. Besöken kommer även att innebära att personer med funktionsnedsättningar som på grund av dessa eventuellt har svårigheter att träffa och lära känna romer erbjuds sådana möten.

Under mobiliseringsfasen kommer vi att göra en inventering av deltagarnas läsförståelse och vid behov utforma utbildningsmaterialet på så kallad lätt svenska. Genom samarbetet med RIKC och genom att deltagarstödpersonen är rom säkerställs i än högre grad att eventuella språkförbistringar kan överbryggas.

Under mobiliseringsfasen skapas även en hemsida med inloggning för deltagarna så att de kan hämta information och eventuella nyheter om projektet även hemifrån. Det innebär att även de som vid något tillfälle skulle vara frånvarande på grund av egen eller barns sjukdom kan vara delaktiga och kan planera inför kommande dagar.

Jämställdhetsintegrering

I projektet kommer vi att diskutera jämställdhet och redovisa statistik över hur det ser ut i Sverige "världens mest jämställda land". Vi kommer också att berätta om hur man länge bortsåg från kvinnornas historia, precis som man har gjort med romernas. Vi kommer att prata om mänskliga rättigheter och ta upp FN:s sex primära konventioner som till exempel kvinno- respektive barnkonventionen. I projektet kommer vi också att göra normbrytande övningar och synliggöra skillnaden mellan kön och genus samt ta upp olika feministiska perspektiv, liksom betydelsen av begreppet queer. Projektledarna kommer att bemöda sig om att förhålla sig till deltagarna utifrån ett tydligt genusperspektiv samt se till att ungefär lika många män som kvinnor bjuds in som föreläsare. De verksamheter och organisationer som deltagarna besöker skall i lika delar bestå av arbetsplatser som traditionellt betraktas som huvudsakligen "manliga" respektive "kvinnliga".

Vidare kommer ledarna att på alla sätt stödja deltagarna, vilket särskilt torde gälla kvinnorna, så att de kan stå emot eventuella påtryckningar från familjen om att stanna hemma från projektet för att i stället delta i olika familjesammanhang - eller att deras medverkan blir föremål för ifrågasättande av annat slag. Kanske kommer innehållet att granskas och kritiseras på grund av sitt tydliga jämställdhetsfokus.

Vi kommer också att uppmuntra de unga deltagarna att stötta varandra och försöka hjälpa till med lösningar för att underlätta vars och ens medverkan i projektet. Därutöver kommer deltagarna att försöka arbeta för att ta bort eventuella fördomar om vad en man respektive en kvinna kan arbeta med.

I samband med ESF-projektet "Polisrollen i ett mångkulturellt samhälle" deltog projektledare Birgitta Nilsson i ESF:s utbildning avseende jämställdhet.

Transnationellt samarbete

Genom transnationellt arbete, huvudsakligen genom EURoma-nätverket, kan vi lära oss mer av förutsättningarna för romer i andra länder och därmed också få kunskap om hur vi ska kunna sprida metoden utanför Sveriges gränser. EURoma-nätverket omfattar tolv länder.

Att vi samarbetar över gränserna skapar dessutom intresse hos svensk media och vi får därmed lättare att föra fram tankarna på att den romska frågan måste tas upp i breda sammanhang och på många platser samtidigt. Projektet har medvind på så sätt att EU-kommissionen i april i år antog en särskild policy som är specifik för romernas situation. Det kom visserligen ett bakslag i samband med Frankrikes massutvisningar av romer till Rumänien under sommaren, men den kraftfulla kritiken från flera länder inom EU samt FN kort därefter, där man påpekade varje individs rättighet att få sin sak prövad, kan å andra sidan gynna romerna. Frankrikes agerande är anledningen till att detta land valts ut som mottagare av projektmetoden.

Norge har valts ut eftersom de inte är medlemmar av EU och vi anser att det är önskvärt att det finns samarbete som gynnar romerna över hela Europa.

I Rumänien kommer romernas sak att uppmärksammas av EU i oktober 2010, och det kommer att följa flera evenemang under 2011. Av denna anledning anser vi att det därmed finns bättre förutsättningar än någonsin att försöka implementera en metod som kan minska antiziganismen och diskrimineringen av romer i Rumänien.

Medfinansiärer

  • Arbete och Integration
  • RIKC

Samarbetspartners

  • Arbete och Integration
  • Arbetsförmedlingen, Malmö samverkan
  • Integration
  • Kommunledningskontoret
  • RIKC

Kommun

  • Bjuv
  • Bromölla
  • Burlöv
  • Båstad
  • Eslöv
  • Helsingborg
  • Hässleholm
  • Höganäs
  • Hörby
  • Höör
  • Karlshamn
  • Karlskrona
  • Klippan
  • Kristianstad
  • Kävlinge
  • Landskrona
  • Lomma
  • Lund
  • Malmö
  • Olofström
  • Osby
  • Perstorp
  • Ronneby
  • Simrishamn
  • Sjöbo
  • Skurup
  • Staffanstorp
  • Svalöv
  • Svedala
  • Sölvesborg
  • Tomelilla
  • Trelleborg
  • Vellinge
  • Ystad
  • Åstorp
  • Ängelholm
  • Örkelljunga
  • Östra Göinge