Logotyp på utskrifter

Öppna dörrar

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasFörprojektering
ProjektägareMångkulturella Finska folkhögskolan
KontaktpersonRichardh Bohström
E-postrichardh.bohstrom@romskadelegationen.se
Telefonnummer0735-005762
Beviljat ESF-stöd465 783 kr
Total projektbudget621 040 kr
Projektperiod2008-05-01 till 2008-10-30
RegionSydsverige
In English

Sammanfattning

Mångfald inom arbetslivet i förhållande till den romska gruppen är en viktig del i integrationsfasen, Vi vill, tillsammans med andra aktörer öka medvetenheten om betydelsen av en bred mångfald och skapa möjligheter till ett öppnare arbetslivsinträde som även ska omfatta den romska gruppen. En viktig aspekt är att kunskap och medvetenhet skall öka insikten om fördomar och öppna arbetsplatserna för romer som kan tillföra en ny och värdefull kompetens. Vi vill lyfta fram de möjligheter som en bred mångfald kan ge både individer, arbetsplatser och län. Vi vill skapa förutsättningar för att kunna arbeta på individnivå. Målet är ett öppet och deltagande samhälle för alla oavsett etnicitet, kön, ålder trosupfattning, sexuell läggning och hälsa, där utanförskapet bryts och dörrarna till arbetsmarknaden öppnas; därigenom också integrationen.

Bakgrund

Mångfald inom arbetslivet i förhållande till den romska gruppen är en viktig del i integrationsfasen, Vi vill, tillsammans med andra aktörer öka medvetenheten om betydelsen av en bred mångfald och skapa möjligheter till ett öppnare arbetslivsinträde som även ska omfatta den romska gruppen. En viktig aspekt är att kunskap och medvetenhet skall öka insikten om fördomar och öppna arbetsplatserna för romer som kan tillföra en ny och värdefull kompetens. Vi vill lyfta fram de möjligheter som en bred mångfald kan ge både individer, arbetsplatser och län. Vi vill skapa förutsättningar för att vi ska kunna arbeta på individnivå. Syftet är både att skapa en mer skräddarskydd och flexibel utbildnings(kurs) än man tidigare kunnat erbjuda målgruppen samt underlätta integrationen i arbetslivet för människor med romsk härkomst. Då många av romerna även lider av psykisk och fysisk ohälsa vill vi även kunna erbjuda dessa personer en arbetslivsinriktad rehabilitering och kommer därmed även att arbeta med att ta fram modeller för att hjälpa romska individer med psykiska och fysiska funktionshinder in på arbetsmarknaden. Vi kommer att hjälpa och stötta romer med fysiska eller psykiska funktionshinder att uppnå sina mål med utgångspunkt ur dessa individens önskemål, tidigare kunskaper och möjligheter. Det kan tillexempel röra sig om att få dem att arbeta på ett bibliotek, en kyrka, en förening eller i andra sammanhang. Syftet är därmed att även tillvarata och bemöta denna bortglömda grupp. Vi vill även hjälpa långtidssjukskrivna romer och romer som lever tvingas leva försörjningsstödbidrag in i utbildning och aktivt arbetsliv. Fokus kommer sammanfattningsvis att vila på att möjliggöra utbildning och ökad kunskap samt arbetsmarknadsinträde i form av bl.a. eget företagande som även innefattar jämställdhetsaspekten samt förhindra diskriminering av romer med funktionshinder. Stor fokus kommer också att läggas på de kontakter och såväl formella som informella nätverk och broar som kommer att byggas upp. Vi kommer att lära oss mycket av varandra, eftersom allt sker i ett nära samarbete och dialog. Vi arbetar ju alla mot samma mål, arbetslivsinträde, ökad mångfald och mot brytande av diskriminering. Om man ser projekt som en helhet så skapar det ett brett mångfaldsperspektiv.

De Romska Kvinnorna
Majoriteten av de romska kvinnorna som i dag lever och finns i Sydsverige har inga eller alltför bristande kvinnliga förebilder, bristande samhällsinsikt, dålig skolunderbyggnad och avsaknad av utbildning, samt är starkt familjebundna. En bristande delaktighet och avsaknad av utbildning ger dåligt självförtroende och är alltmer vanlig bland dessa kvinnor. Missbruk förekommer såväl i form av lugnande medicin eller dold alkoholism vilket blir ett allt vanligare sätt att fly pressen utifrån. De romska kvinnorna tvingas av skilda skäl leva i en allt för isolerad relation relativt samhället och majoritetsbefolkningen utan möjlighet att själva kunna påverka sin situation. Samhället och berörda myndigheter ställer ofta omedvetet stora krav på redan svaga romska kvinnorna och förväntar sig att dessa krav skall efterlevas. Okunskapen är omfattande kring dessa kvinnors stora bördor; bördor som majoritetssamhällets kvinnor aldrig skulle kunna ana, sätta sig in i eller förstå. Att ansvaret över barnuppfostran och ekonomi vilar på en person ( dvs. den romska kvinnan) gör saken mer svårhanterlig och alarmerande. Naturligtvis påverkas kvinnans situation alltmer prekärt av samhällets bristande stöd som tyvärr alltför ofta uteblir. Resultatet av dessa påfrestningar resulterar ofta i psykisk och fysisk ohälsa som exkluderar kvinnorna från arbetsmarknaden och potentiellt kompetenshöjande insatser som skulle kunna bryta utanförskapet. Fördomar om den romska gruppen drabbar i allra högsta grad kvinnor och barn. Vissa beteenden förväntas av dessa och de har svårt att tackla föraktet de möter. Kunskapen om romsk tradition är dålig och kunskapen hos romska kvinnor om samhället är många gånger bristfällig eller alltför begränsad.

Detta bäddar för ytterligare missförstånd, negativa attityder och konflikter som ännu mer försvårar för kvinnorna. De romska kvinnorna är som alla andra angelägna om att få arbeta och försörja sina familjer, och bryta bidragsberoendet. Bidragsberoendet leder till nedvärderat människovärde, utanförskap och ett "skadat" självförtroende. I dagens verklighet är det så att de romska kvinnorna är representerade i socialförvaltningar som klienter, och överrepresenterade för dom negativa sammanhang. De romska kvinnorna är inte synliga och representerade arbetslivet, i kommunal verksamhet, på myndighetsnivå eller som anställda tjänstemän. De romska kvinnorna syns inte heller i samhällsdebatten eller politiken.
VI VILL

Vi vill undersöka och pröva, ännu oprövade metoder av sambandet mellan demokrati, reell delaktighet, jämlikhet, kulturell identitet, social trygghet och egenförsörjning å ena sidan och förebyggande av ohälsa dvs. en bra hälsa å den andra sidan. Samt att kartlägga behovet av aktiviteter, som finns hos den romska målgruppen för att senare kunna utveckla dessa. De unga romska kvinnorna kommer särskilt att uppmärksammas. Dessa kvinnors rätt till delaktighet och rätt att själva påverka och bestämma. Deras egentliga självklara rätt till utbildning och arbete kommer också att uppmärksammas som ju i sig är av största vikt. Sammanfattningsvis så kan man säga att: a) Romer befinner sig i en gråzon där de varken betraktas som svenskar, invandrare eller romer. Det resulterar i att de upplever sig som identitetslösa och att humanitära rättigheter begränsas, vilket leder till ytterliggare utanförskap. Enligt vår undersökning så saknar 90 % av de bofasta romerna fast arbete och ca 65 - 75 % är analfabeter eller har en mycket begränsat läs- och skrivkunskap. b) Det är nästintill omöjligt för romer för att inte nämna de romska kvinnorna att få arbete, man upplever sig chanslös och utan möjligheter att konkurrera och såväl öppen som dold diskriminering. Man har på grund av bristande arbetsmöjligheter tvingats försörja sig via socialbidrag. Trots detta är romer liksom andra angelägna att få arbete och möjlighet att försörja sig på ett värdigt sätt via arbete. c) Det är allmänt konstaterat att bidragsberoendet leder till ett negativt samhällsberoende och nedsatt självkänsla liksom en nedsatt människosyn från det omgivande samhället, till utanförskap och ohälsa. Romerna kämpar hårt för att bryta denna onda cirkel; men klarar inte detta av egen kraft utan samhällets stöd. De egna resurserna räcker inte till. d) utanförskap och arbetslöshet leder oftast till missbruk och kriminalitet och romer är inget undantag i detta fall. Däremot kan detta förhindras och förebyggas om möjligheter ges och skapas för de berörda.
(Resten får ej plats - se pdf-fil)

Syfte

Motverka diskriminering, förebygga ohälsa, åstadkomma kompetenshöjning samt undanröja hindren för arbetsmarknads- och arbetsmarknadsåterinträde

Målsättning

Projektet skulle vilja använda sig av förprojekteringen för att ta fram de mätbara resultaten av projektmålen. Tanken är dock att projektmålen skall mätas i termer av i vilken utsträckning projektets deltagare lyckas bryta "utanförskapet" via arbetsmarknadsinträde.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Projektet vill använda förprojekteringen för att arbeta med att ta fram tankar, idéer, strategier och metoder för att på ett hållbart och icke exkluderande sätt; etablera ett tillvägagångsätt för att säkerställa tillgänglighet för personer med funktionshinder.

Medfinansiärer

  • Arbetsmarknadsområde Malmö
  • Hälsa och samhälle

Samarbetspartners

  • Hälsa och samhälle

Kommun

  • Bjuv
  • Bromölla
  • Burlöv
  • Båstad
  • Eslöv
  • Helsingborg
  • Hässleholm
  • Höganäs
  • Hörby
  • Höör
  • Karlshamn
  • Karlskrona
  • Klippan
  • Kristianstad
  • Kävlinge
  • Landskrona
  • Lomma
  • Lund
  • Malmö
  • Olofström
  • Osby
  • Perstorp
  • Ronneby
  • Simrishamn
  • Sjöbo
  • Skurup
  • Staffanstorp
  • Svalöv
  • Svedala
  • Sölvesborg
  • Tomelilla
  • Trelleborg
  • Vellinge
  • Ystad
  • Åstorp
  • Ängelholm
  • Örkelljunga
  • Östra Göinge