Logotyp på utskrifter

Ökad inkludering genom språk Dnr 851-7163-10

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareIntegration
KontaktpersonHelena Hölerman
E-posthelena.holerman@lansstyrelsen.se
Telefonnummer040-252016
Beviljat ESF-stöd3 334 273 kr
Total projektbudget8 787 573 kr
Projektperiod2010-10-18 till 2013-06-30
RegionSydsverige
In English

Sammanfattning

En av de viktigaste förutsättningarna för att ingå i gemenskapen i det svenska samhället är att man kan tala svenska. Idag ser vi olika hinder för nyanlända personer i Skåne att på kort tid tillägna sig det svenska språket och bli en aktiv part i skånsk tillväxt.

För att möjliggöra detta måste en rad faktorer säkerställas och samspela. "Inkludering genom språk" handlar om detta.

I projektet har olika aktörer i Skåne: Länsstyrelsen, kommuner, utbildningsanordnare, föreningsliv och Arbetsförmedlingen, gått samman för att utveckla, samordna, möjliggöra och säkerställa nyanlända personers möjligheter att tillägna sig det svenska språket.

Utgångspunkt ska vara den nyanlände. Att arbeta utifrån ett erkännande och respekt för människors faktiska villkor är en nyckel i det inkluderande mottagandet och ska också genomsyra "Inkludering genom språk".

Bakgrund

Språkets betydelse för inkludering i samhället är konstaterat. Förprojekteringen har redovisats i en rapport "Ökad inkludering genom språk– förslag och underlag till insatser inom fokusområde Språk i Skåne län". I denna konstateras att det finns flera sätt för den Regional överenskommelsen för Skåne län om samverkan kring utveckling av etablering för asylsökande flyktingar och andra invandrare om mottagande och introduktion av nyanlända (RÖK) och Partnerskap Skåne att pröva olika angreppssätt inom språkområdet. Länsstyrelsen kan tillsammans med andra aktörer i länet, med fördel inta en mer offensiv hållning inom språkområdet.

Dagens siffror kring resultaten av Sfi (svenska för invandrare), säger mer om deltagarnas förmåga att tillgodogöra sig just denna form av språkundervisning än om Sfi som enda metod för att lära sig en funktionell svenska och inkludering i svenskt samhälle. Samtliga instanser är eniga om behovet av en starkare anknytning till arbetslivet och ett mer flexibelt sätt att sköta undervisningen på. Detta kan förstås som en önskan att minska graden av skola och öka graden av samhällsdeltagande. Trots att det inte finns något i kursplanen för Sfi som anger att traditionell undervisning är normen för språkinlärning verkar det ändå finnas en stark mental koppling mellan inlärning och klassrumsundervisning som det enda självklara sättet att organisera undervisningen på. De vuxna som inte klarar, eller vill återgå till skolvärlden, antas ha generella brister i förmågan att tillgodogöra sig språk, när det enda som faktiskt kan påvisas är att just denna form av undervisning inte passar dem. Sfi ska ge deltagarna ett funktionellt språk för aktivt deltagande i vardags-, samhälls-, och arbetsliv. Utbildningen ska anpassas till elevens intressen, erfarenheter, allsidiga kunskaper och långsiktiga mål och utformas så flexibelt som möjligt gällande tid, plats, innehåll och arbetsformer. Det är osannolikt att traditionell klassrumsundervisning av pedagogiskt utbildade lärare skulle vara det enda som möter de krav och den anda av alternativa vägar till språk som kursplanen föreskriver. I Skolverkets egna material för hur andraspråksinlärning fungerar bäst lyfts samtalet fram som den helt avgörande faktorn. Då Sfi är en egen skolform under Skolverkets ansvarsområde, innebär det att de brister i Sfi som ständigt påpekas - bristande arbetsmarknads- och samhällsanknytning, inte kan åtgärdas genom Skolverket som inte har de verktyg som krävs för att komma till rätta med de brister av arbetsmarknadsanknytning och alternativa undervisningsformer som Sfi har. Vi konstaterar att ett funktionellt språk är en avgörande nyckel för människors deltagande och inklusion i svenskt samhällsliv och föreslår därför att i genomförandeprojektet utveckla och säkra metoder och förutsättningar för en inkludering genom stödjande språkinlärningsmetoder och sammanhang som stödjer både inlärning och delaktighet.

I samband med den nya etableringsreformen, där Arbetsförmedlingen får det största ansvaret för nyanländas etablering, finns det goda skäl för berörda parter i Skåne att utnyttja den kommande tre-årsperioden till att dels organisera sig regionalt med intentionen att säkra pågående utvecklingsarbete och erkänt effektiva metoder men också vidareutveckla utifrån konstaterade brister och hinder i systemet. En sådan brist är en reell och tydlig koppling till näringsliv och praktik/arbetsmarknad. En annan brist är praktiska svårigheter att öva på den svenska man faktiskt lär sig. Ytterligare problem och utvecklingsområden är metoder för alla de som av olika skäl faller utanför "ordinarie" system: exempelvis personer som är korttidsutbildade, analfabeter, som på grund av trauma eller psykiska besvär har svårigheter att delta i introduktion, eller kvinnor som under långa sammanhängande perioder är föräldrarlediga.

En avgörande faktor i alla insatser och metodutveckling är människan själv, det vill säga den nyanlände personen som ett suveränt subjekt. Att arbeta utifrån ett erkännande och respekt för människors faktiska villkor är en nyckel i det inkluderande mottagandet och ligger också till grund för vårt förslag "Inkludering genom språk"

Informations- och motivationsinsatser som förhåller sig till nyanländas särskilda förutsättningar är en förutsättning för en effektiv etablering. Detta ges i dag i den verksamhet som bedrivs av Partnerskap Skåne (PS) inom Samhälls- och hälsokommunikatörsverksamheten (SHK). Här säkras förutsättningar för nyanländas förståelse för och vilja till aktivt deltagande i svenskt samhällsliv. SHK använder särskilt utformade interaktiva metoder för att förklara, diskutera och motivera till deltagande i svenskt samhällsliv. SHK finns idag i nio kommuner (Malmö, Lund, Helsingborg, Svalöv, Kävlinge, Eslöv, Båstad, Ängelholm och Landskrona). SHK informerar på deltagarnas modersmål men vi vet att SHK också medför positiva effekter för språkinlärning av svenska då deltagaren aktivt får arbeta med att överföra begrepp och kontexter från det egna modersmålet till svenska och vice versa. Därigenom underlättas och påskyndas förståelsen av svenska språket och också betydelsen av en funktionell svenska för delaktighet i svenskt samhällsliv. Genom att koppla SHK till AF:s etableringsplan underlättas nyanländas etablering i svenskt samhällsliv.

Förstudien belyser också det faktum att svenskt samhälle inte är fullt av spontana och vardagliga kontaktytor där det nya språket kan övas och appliceras, vilket skapar en bubbla för det som lärs ut på Sfi:n. Motivationen att lära sig ett språk som aldrig används i vardagen kan inte vara hög. Inom PS har Integration i förening (Iif) utvecklat förutsättningar för att introducera nyanlända till svenskt föreningsliv, skapa förutsättningar i lokalt föreningsliv att ta emot nyanlända som föreningsmedlemmar samt matcha intresserad och motiverad nyanländ person med föreningar. Vi vill i ett genomförandeprojekt tydliggöra och förstärka nyanländas möjligheter till att öva på och praktisera det svenska språket. Verksamheten bedrivs idag i ovanstående kommuner och avses i projektet vidareutvecklas för att förstärka och tydliggöra språkträningsmöjligheterna samt länkas till AF:s etableringsplaner.

Vi vet att det finns grupper bland de nyanlända som i princip helt saknar förutsättningar att tillgodogöra sig vare sig information som inledningsvis ges av SHK eller andra instanser, eller efterföljande Sfi. Det handlar om grupper som är antingen analfabeter eller korttidsutbildade. För att säkerställa dessa människors rätt till utveckling och delaktighet i svenskt samhälle aves utveckla och implementera särskilda metoder (utifrån Paolo Freire) och verktyg för introduktion och integration. Verksamheten analfabeter, korttidsutbildade och integration (AKI) ska genom projektet länkas till AF:s etableringsplaner.

Projektet avser utveckla förutsättningar för en interkommunal, yrkesinriktad och nischad Sfi. Kopplat till regionala centra (dvs AF:s arbetsmarknadsområden - "AMO" - ) ska kontakter och samverkan med lokalt näringsliv utvecklas för att säkerställa utbildning och praktik i relation till framtida arbetsmarknad. SHK, Iif, AKI och andra regionalt relevanta verksamheter ska länkas till AF:s ao. Former och förutsättningar för interkommunal samverkan och utbyte mellan yrkesinriktad och nischad Sfi ska utvecklas och säkras i projektet.

I den förestående etableringsreformen tar Arbetsförmedlingen (AF) över en stor del av det som idag är kommunernas ansvar för introduktionsinsatser. Projektarbetet föreslås därför organiseras inom AF:s idag existerande fem arbetsmarknadsområden. Samverkansaktörna har inför inlämnande av denna genomförandeansökan gemensamt konstaterat att det är av största vikt att de språkinlärningsstödjandemetoder som idag utvecklats, är under utveckling eller bör utvecklas, ges förutsättningar att växlas upp regionalt och ingå i den nya etableringsreformen genom föreslagna genomförandeprojekt.

Syfte

Det finns många sätt att lära sig ett språk och Sfi är endast ett av dem. I syfte att stödja nyanländas delaktighet och inkludering i svenskt samhälle vill vi utveckla, förstärka, växla upp regionalt och implementera kompletterande och stödjande metoder. Detta gör vi tillsammans med idag berörda aktörer men utvecklar och förstärker även samarbete med aktörer såsom lokalt näringsliv och den sociala ekonomin. Näringslivet är den slutgiltiga mottagaren av den potentiella arbetskraften som varje nyanländ person innebär. Ett särskilt fokus kommer därför att ägnas åt att bygga upp relationer, nätverk och stabila reella former för samverkan med sektorerna.

Inrättning av projektgrupper inom AF:s arbetsmarknadsområden.

Utveckla, tydliggöra och länka in språkstödjande metoder i projektgrupper.

Tydliggöra möjligheter, rättigheter, skyldigheter och erbjudanden till målgruppen nyanlända.

Målsättning

Samverkan på formell och operativ nivå mellan AF, medverkande kommuner, Sfi/utbildningsanordnare, lokalt näringsliv, lokala föreningar/social ekonomi och SHK är etablerad och formaliserad i de arbetsmarknadsområden med medverkande kommuner i projektet.

En inventering av (kommande) möjligheter till anställningar och till specialisering av yrkesutbildning och praktik har genomförts i arbetsmarknadsområden med medverkande kommuner. Resultat: 1-2 nischade yrkesutbildningar inom deltagande arbetsmarknadsområden finns.

30% av nyanlända projektdeltagare har påbörjat en nischad yrkesSfi.

Medverkande kommuner har organiserat former för praktisk interkommunal samverkan inom arbetskraftsområdena.
10% av nyanlända projektdeltagare inom nischad yrkesSfi har påbörjat denna i ett annat arbetsmarknadsområde än det egna.

Två föreningar inom varje arbetsmarknadsområde har etablerat strukturella och reella förutsättningar för nyanländas möjligheter att träna på det svenska språket inom lokalt föreningsliv.

70% av de nyanlända i medverkande kommuner säger sig känna till möjligheten till språkträning i lokalt föreningsliv (mäts genom enkäter).


1-2 företrädare för lokalt näringsliv ingår i projektgrupperna.

80% av de nyanlända i medverkande kommuner har fått information på modersmålet eller lätt svenska om förutsättningar och möjligheter till etablering i Skåne.

Nyanlända i medverkande kommuner gör strategiska val gällande val av utbildning, möjligheter till språkträning och praktik (mäts genom kvalitativa intervjuer).

50% av de nyanlända korttidsutbildade eller analfabeter i medverkande kommuner får information genom särskild utvecklad metod (arbetsnamn AKI).

Ett erbjudande om aktivitet för långvarigt föräldrarlediga kvinnor i medverkande kommuner finns inom varje arbetsmarknadsområde.

Nyanlända i medverkande kommuner upplever sig vara delaktiga i ett sammanhang, vilket bidrar till motivation och förmåga att lära sig en funktionell svenska (mäts genom intervjuer och enkäter).

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

I dialog med berörda kommuner och andra versamhetsanordnare ska det säkerställas rutiner för att ingen deltagare exkluderas på grund av något funktionshinder. Deltagarna ska kunna delta på samma villkor med de hjälpmedel de behöver. Eftersom projektet rör metoder för språkinlärning och kommer att drivas på olika arenor (skola, arbetsplats, föreningsliv) ska följande tas i extra beaktande: projektets verksamheter ska bedrivas i lokaler där det är fysiskt möjligt för alla att delta. Personer som arbetar i och med projektet ska göras uppmärksamma på vad tillgänglighet innebär. En resurs i detta arbete är Samhälls- och hälsokommunikatörerna där samtliga fått en grundutbildning om funktionshinder (såsom rörelsehinder, syn- och hörselskador och HIV) och hur information/kommunikation anpassas för att alla ska kunna vara delaktiga.

Jämställdhetsintegrering

Prinicipen bakom det inkluderande mottagandet är det jämlika samhället. Samverkansaktörerna delar detta perspektiv. Projektägare är Länsstyrelsens enhet för social hållbarhet. Enheten har en särskild kompetens inom området jämställdhet som kommer att utbilda samtlig projektpersonal i jämställdhet och jämställdhetsintegrering. På enheten finns även en ESF jämt processtödjare som också utgör en resurs för projektet.


Målgruppen är nyanlända män och kvinnor till skånska kommuner. Det är vanligt att mannen i en familj kommer först, och därefter följer resten av familjen. Det är därför sannolikt att det i målgruppen finns en viss överrepresentation av män. Samtliga deltagare registreras enligt kön.

Vid upphandling sätter vi krav på genus- eller jämställdhetskunskap. Vi upphandlar och anlitar både män och kvinnor som konsulter och utbildare.

Förtydligande:

Enheten för social hållbarhet har särskild kompetens inom området jämställdhet och kommer att utbilda samlig projektpersonal i jämställdhet och jämställdhetsintegrering. En basutbildning kommer att arrangeras tidigt i projektstarten och följas upp med en workshop om metodutveckling i mitten på våren 2011. Utvärderaren kommer att medverka vid denna workshop, och jämställdhet kommer att finnas som ett kriterie i upphandlingen av projektuppföljning.

För att säkerställa kvinnors deltagande i aktiviteterna riktas särskilda insatser till föräldralediga kvinnor.

Samtliga deltagare registreras enligt kön. Projektet kommer att skaffa bra rutiner för uppföljning i ett tidigt skede.

Vid upphandling sätter vi krav på genus- eller jämställdhetskunskap. Vi upphandlar och anlitar både män och kvinnor som konsulter och utbildare.

Styrgruppens funktion är viktig för projektet. För att balansera överrepresentationen av män i styrgruppen kommer kvinnor att prioriteras i sammansättningen till referensgruppen.

Medfinansiärer

  • AF Lund
  • Arbete och försörjning
  • Arbete och Integration
  • Arbete och Tillväxt Bjuv
  • Arbete/integration, socialförvaltningen Lund
  • Arbetsförmedlingen Kristianstad
  • Arbetsförmedlingen, Arbetsmarknadsområde Helsingborg
  • Arbetsmarknadsområde Malmö
  • Integration
  • Kristianstads kommun
  • Kävlinge Lärcentrum
  • Svalövs kommun
  • Utvecklingsnämndens förvaltning
  • Vuxenförvaltningen

Samarbetspartners

  • AF Lund
  • Arbete och försörjning
  • Arbete och Integration
  • Arbete och Tillväxt Bjuv
  • Arbete/integration, socialförvaltningen Lund
  • Arbetsförmedlingen Kristianstad
  • Arbetsförmedlingen, Arbetsmarknadsområde Helsingborg
  • Arbetsmarknadsområde Malmö
  • Integration
  • Kristianstads kommun
  • Kävlinge Lärcentrum
  • Nätverk Social Ekonomi Skåne
  • Svalövs kommun
  • Utvecklingsnämndens förvaltning
  • Vuxenförvaltningen

Kommun

  • Bjuv
  • Eslöv
  • Helsingborg
  • Kristianstad
  • Kävlinge
  • Landskrona
  • Lund
  • Malmö
  • Svalöv