Logotyp på utskrifter

OPeration Jobb

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareCampus Gräsvik ING/AET
KontaktpersonLena Prinselaar
E-postlena.prinselaar@bth.se
Telefonnummer0455-385538
Beviljat ESF-stöd7 111 479 kr
Total projektbudget16 538 323 kr
Projektperiod2012-01-01 till 2014-06-30
RegionSydsverige
In English

Sammanfattning

Undersökningar visar att i Blekinge råder brist på arbetskraft (bl.a. inom teknik och mer specifikt elektroteknik) samtidigt som ungdomsarbetslöshet är större än snittet för hela Sverige.

Syftet med projektet är att igenom arbetsmarknadsanpassade utbildningar ge ungdomar i arbetslöshet eller som befinner sig i övergång mellan studier och arbetet kraftigt ökad sannolikhet att få ett jobb inom teknikområdet, speciellt elektroteknik, främst i Blekinge.

Projektet är också tänkt att stärka samverkan mellan BTH, offentliga sektorn (främst kommunerna samt arbetsförmedlingen) och arbetsgivare i regionen. Dessa parter formar ett nätverk som har i projektet till uppgift att tillgodose behoven bland ungdomar för att etablera sig på arbetsmarknaden.

Det är tänkt att nätverket fortsätter att samarbeta även efter att projektet är avslutad.

Spridningseffekten inom Europa om metoden lyckas kan vara att projektet leder till minskad arbetslöshet för fler regioner i Europa.

Bakgrund

Bakgrund:
Arbetslöshet bland ungdomar har många negativa effekter. För individen blir den direkta effekten ekonomiska problem vilket ofta leder till beroendeställning mot någon anhörig. Om man förblir i arbetslöshet länge är risken stor att man börjar tappa tron på sig själv och på en bra framtid. Att tappa tron på sig själv och sin framtid kan leda till depressioner och/eller missbruk. Man förlorar det sociala umgänge som ett arbete innebär, vilket kan leda till att man hamnar i ett utanförskap. Ett sådant utanförskap kan i värsta fall leda till att man hamnar i brottslighet. Även om man inte hamnar i kriminalitet eller ett extremt utanförskap är det svårare och svårare att komma in på arbetsmarknaden ju längre man varit arbetslös. Effekterna för samhället av arbetslösheten är dels brist på arbetskraft och dels kostnaden för att ta hand om dessa människor ekonomiskt, men även sjukvårdskostnader för de unga människor som har hamnat i ett utanförskap.
Vad gäller bakgrunden till varför ungdomarna hamnar i arbetslöshet finns det många faktorer som påverkar. En stor anledning är den rådande konkurrensen om jobben. När det sedan gäller varför man inte snabbt kommer ut i arbete igen, kan många saker spela in. Bristande motivation kan vara en viktig anledning. Man tycker att det inte spelar någon roll vad man läser, och man förstår inte riktigt vart studierna ska leda. Kanske känner man att det inte finns arbete i alla fall, och att det därför inte är någon idé att försöka. Det kan även handla om att man inte bryr sig helt enkelt, man tror att det löser sig i alla fall. Orsaken till denna bristande motivation kan vara svår att identifiera och anledningarna kan vara skiftande. En anledning kan till exempel vara arv och miljö. Det finns ingen tradition i familjen att studera på högskola eller universitet. Om ens föräldrar fick jobb direkt efter grundskolan och sedan har arbetat hela livet, utgår man ifrån att det kommer att bli samma sak för en själv. Det kan handla om att man själv eller ens föräldrar är födda i ett annat land och att man har bristande språkkunskaper på grund av detta. Sammanfattningsvis kan man säga att anledningarna till att ungdomar hamnar i arbetslöshet kan vara många och likaså effekterna på individen så väl som på samhället.
Idag är det tyvärr en stor del av ungdomarna som aldrig lyckas komma in på arbetsmarknaden. Statistik från Arbetsförmedlingen publicerad i "PROGNOS våren 2011, Arbetsmarknadsutsikter Blekinge län" visar på en ungdomsarbetslöshet i Sverige som uppgår till 18.5%. Denna siffra bör anses alarmerande på kort sikt men även vad gäller framtiden för dessa ungdomar. Specifikt för Blekinge är siffrorna ännu dystrare med en ungdomsarbetslöshet på 28.9%. Forskning visar att ungdomsarbetslöshet även innebär en stor risk för arbetslöshet längre fram i livet. En studie av Anna Angelin påvisar att en stor del av de ungdomar som var arbetslösa under 90-talskrisen fortfarande stod utanför arbetsmarknaden år 2009. (Den dubbla vanmaktens logik, Anna Angelin, 2009)
För att de ungdomar som idag står utanför arbetsmarknaden ska öka sina möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden, är viktiga steg i denna process stärkt självförtroende, framtidstro, och hjälp att hitta en framkomlig väg ut på arbetsmarknaden. I OPeration Jobb ska alla dessa saker ingå. Genom att få vistas på en högskola bland högskolestudenter och vara i samma salar och ha samma lärare, får ungdomar som har hoppat av skolan och trott att högskolan är något avlägset långt borta känna att de faktiskt är en bland alla andra studenter och att det inte är så långt borta trots allt. Detta stärker individen och är ett viktigt första steg närmare arbetsmarknaden. Insatserna handlar också om att genom kreativitet få lösa enkla, dock riktiga, problem från arbetslivet. Detta stimulerar båda hjärnhalvor, vilket förhoppningsvis gör att man får en lustfylld inställning till arbete inom teknisk sektor och elektroteknikområdet. De arbetsgivare som är med i projektet skulle dels kunna vara med i rekryteringsprocessen i syfte att få ungdomar intresserade för projektet och dels för att erbjuda möjligheter till t.ex. studiebesök. och andra aktiviteter på arbetsplatserna.
I projektet ska dels ungdomar som idag står helt utanför arbetsmarknaden ingå, men även ungdomar som är mellan studier och arbete och som i vissa fall kan ha bedrivit studier på eftergymnasiell nivå. Det valda området för utbildningsinsatserna är teknik, med fokus på elektroteknik. Elektroteknik är ett brett område, för exempel på delområden, se bilaga 1.
Projektområdet valdes med flera oberoende undersökningar som utgångspunkt. Resultatet av dessa undersökningar visar på en brist på kompetent arbetskraft inom just detta område, och bristen förutspås även bli ännu större i framtiden. Ur Yrkeskompassen och Arbetskraftbarometern från arbetsförmedlingen, så väl som statistik från SCB "Trender och Prognoser 2008" och Högskoleverket "Högskoleutbildningarna och arbetsmarknaden, ett planeringsunderlag inför läsåret 2010/11" kan man utläsa att behovet av ingenjörer inom elektroteknik, såsom inom t.ex. telekommunikation och programmering, kommer behövas på kort såväl som lång sikt. Med ingenjörer menas här tidigare gymnasieingenjörer eller de med en kort utbildning på högskola. Denna brist tros öka mer och mer på 20 års sikt. Även lokal statistik tyder på brist av kompetens inom teknik på kort och lång sikt. Denna statistik har insamlats inom Kompetensplattform Blekinge.
Första rapporten inom Kompetensplattform Blekinge publicerades 2010-06-01 (”Kompetensförsörjning för tillväxt och regional utveckling i Blekinge, Delrapport 1”). I denna rapport dras bland annat följande slutsatser:
• ”De områden där man ser störst behov av arbetskraft framöver är inom teknik- och vårdsektorerna”
• ”Risk för brist på kvalificerade yrkesarbetare samt tekniker och ingenjörer på mellannivå liksom ingenjörsutbildningarna på högskolenivå. Ungdomarnas svaga intresse för utbildningar till industriella yrken kommer att leda till ett växande rekryteringsproblem. […].”
Dessa slutsatser pekar på att det under kommande år finns en brist på arbetskraft inom teknisk sektor, och det är inom detta området som utbildningsinsatserna i projektet OPeration Jobb ska bedrivas.
Mot bakgrund av detta ska ungdomar i projektet utbildas inom teknik, med fokus på elektroteknik på grundläggande nivå på högskola, och till viss del på gymnasienivå. Efter deltagande i projektet är målet att ungdomarna ska ha kraftigt ökade chanser att få arbete generellt, genom en ökad motivation och tro på sig själv och specifikt inom tekniksektorn genom den ämneskompetens de har tillägnat sig genom sin medverkan i projektet.
Projektet utgår från den regionala planen för Skåne-Blekinge. Ökat arbetskraftsutbud är fokus på programområdet 2 i det natinoella ESF-programmet. Målgruppen för utlysningen är unga människor, människor med utländsk bakgrund, långtidsarbetslösa, långtidssjukskrivna, ”förtidspensionerade”, personer med funktionshinder och nedsatt arbetsförmåga eller äldre personer (55+) som av olika skäl mist sitt arbete. Kvinnor är överrepresenterade i vissa av de ovan angivna grupperna.
En viktig del i projektet består i att BTH som kanske första högskola ska öppna sig för omgivande samhället på ett sätt som inte är traditionellt inom akademien. Intentionen är att om detta leder till en metod att arbeta enligt som kan hjälpa ungdomar i jobb i Blekinge, så kan det om det fungerar även på nationell och framförallt Europeisk nivå vara ett viktigt bidrag till att bekämpa arbetslösheten. Detta skulle kunna leda till att inspirera fler stora högskolor i Europa att öppna sig på ett helt nytt sätt.

I bilaga 2, finns fortsättning av bakgrundsanalysen.

Målsättning

Övergripande mål
• Minska arbetslösheten bland ungdomar.
• Sprida intresset för teknik bland unga i hela samhället och mer specifikt i regionen och dess närområde.
• Skapa en region som på lång sikt har en dominerande ställning vad gäller kompetens inom teknikområdet och speciellt elektrotekniska området.
• Öka intresset bland unga kvinnor för teknik och främst elektroteknik.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Då det inom projektet START11 finns aktiviteter riktade för ökad tillgänglighet, så är planen att samverkanseffekter och kunskapsutbyte ske mellan projekten vad gäller detta arbete.
Det kan ge uttryck i form av till exempel gemensamma kursdagar.
Vidare så kommer tekniska lösningar för att bedriva distansundervisning inom elektroteknik att utvecklas för att passa mot undervisningsbehovet för programmet.
Detta kommer göra det möjligt för projektdeltagare att genomföra praktiska laborationer på riktiga komponenter utan att behöva vara på plats. Med hjälp av mus och tangentbord kan det praktiska arbetet genomföras istället för att behöva använda den finmotorik som krävs för att normalt genomföra laborativa moment inom elektronik. Denna teknik för att genomföra praktiska laborationer på riktiga komponenter utan att vara på plats kallas fjärrstyrda laborationer, eller fjärrlabb.
Vidare inom tillgänglighetsarbetet så ska Handisams checklistor för information och kommunikation tillämpas för all kommunikation inom projektet. Detta kan till exempel handla om att webbsidor ska vara tillgängliga enligt specificerad standard. Då man kan tolka arbetssituationen vid utbildningsinsatserna för deltagarna är liknande som vid konferens, så skall Handisams checklista för tillgängliga konferenser användas genomgående för undervisningslokaler. Med hjälp av ovan nämnda checklistor och ESFs projektstöd för tillgänglighet ska en djupare analys genomarbetas under uppstarten av projektets mobiliseringsfas.
Dessutom finns på BTH en färdig uppsättning stödåtgärder för studenter med funktionshinder, såsom dyslexi, synnedsättning och rullstol, så väl som en kurator på plats. Dessa, så väl som deras långa erfarenhet kommer vara tillgängligt i projektet ifall det behövs för deltagare.

Transnationellt samarbete

Inom transnationella aktiviteter så ska inom projektet ett samarbete ske mellan BTH och någon eller några av alla forskningspartners inom fjärrlaboration i världen genomföras. Bland dessa partners finns Instituto Superior de Engenharia do Porto (ISEP) som är ett universitet i Porto, Portugal. ISEP har lyckats anpassa BTHs metod för att fjärrstyra laborationer till att passa ISEPs specifika behov. Baserad på ISEP och BTHs specifika kompetenser så skall samarbetet inom OPeration Jobb rikta sig dels mot att anpassa fjärrlaborationer till deltagare som inte alltid kan närvara vid undervisning men även för de deltagare som kan ha svårt att arbeta finmotoriskt med komponenter. En jämställdhetsaspekt av detta är att kvinnor och män i projektet som till exempel måste hämta barn från dagis kanske inte normalt sätt har möjlighet att delta vid laborationer. Fjärrlaborationer som de kan göra hemifrån underlättar att kunna delta i laborationsmomentet.

Medfinansiärer

  • Arbetsförmedlingen Karlskrona

Samarbetspartners

  • Arbetsförmedlingen Karlskrona
  • Arbetsmarknadsavdelningen
  • Blekingesjukhuset
  • Flextronics International Swed
  • Handikappomsorgen
  • Huvudkontoret
  • IUC i Olofström AB
  • Näringslivsenheten
  • Orbit One Ronneby AB
  • Region Blekinge
  • TelecomCity
  • Volvo Personvagnar AB
  • Vuxenutbildning- och Arbetsmarknadsenheten

Kommun

  • Karlshamn
  • Karlskrona
  • Olofström
  • Ronneby
  • Sölvesborg