Logotyp på utskrifter

Ny ekonomroll

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägareRegionkansliet
KontaktpersonPernilla Thorvald
E-postpernilla.thorvald@vgregion.se
Telefonnummer0521-275779
Beviljat ESF-stöd9 543 400 kr
Total projektbudget9 543 400 kr
Projektperiod2009-10-15 till 2011-12-31
RegionSydsverige
In English

Sammanfattning

Projektet ska skapa en förändrad yrkesroll för ekonomen i landstinget med mer analytisk och strategisk roll och inriktning än tidigare

Bakgrund

Inom landstingsvärlden sker en fokusering på kärnverksamheten dvs hälso- och sjukvård. Detta kräver strukturförändringar för att frigöra medel till kärnverksamheten. Ett led i att göra detta är att samlokalisera och samutnyttja funktioner för rationell hantering av gemensamma funktioner, t.ex ekonomiadministration och löneadministration. Denna omställning sker runt om i landet, inom landstingssektorn men även inom den privata sektorn. Landstingens uppdrag är att organisera sig såpass strukturerat och effektivt så att medborgarna känner att de får ut en bra offentlig verksamhet för sina skattepengar. Inom Västra Götalandsregionen finns ett politiskt uppdrag att se över inom vilka områden resurser (pengar, tid, personal) som kan frigöras för känverksamhet. Ett sådant område är inom administration. Västra Götalandsregionen har därför bildat en egen förvaltning som ansvarar för bland annat ekonomiservice, löneservice och regionens egna it-drift. Det kommer att efterfrågas nya kunskaper och kompetenser från våra verksamheter. Kvalitets- och processtänkande ställer andra krav på uppföljning och analys, vilket är nya utmaningar för ekonomgrupperna. De yttre förutsättningarna gör att yrkesrollerna kommer förändras för medarbetarna. I Västra Götalandsregionen ser vi att de personer som står inför en ny kravbild behöver en kompetensförstärkning för att klara av att fullgöra sina nya arbetsuppgifter och möta arbetsgivarens behov. De nya arbetsuppgifterna blir att likställa med en controllerfunktion. Det som kommer att känneteckna kommande år inom ekonomiområdet är att arbetsuppgifter och arbetssätt kommer att förändras. Det kommer att bli färre uppgifter som är av transaktionskaraktär och automatisering (e-fakturor o.likn.) tar över en del arbetsuppgifter. Pensionsavgångar kommer att innebära att mångårig kompetens dessutom försvinner. Det som sker konkret inom Västra Götalandsregionen att den nya förvaltningen samlar ihop och ansvarar för alla s.k transaktionsintensiva arbetsuppgifter inom ekonomiområdet. Med transaktionsintensiva arbetsuppgifter menas arbetsuppgifter som är återkommande och lika oavsett verksamhet. Ett sådant område kan vara kontering av fakturor och redovisning. Konkret innebär det att ett sjukhus eller vårdinrättning inom landstinget överlämnar vissa mer återkommande arbetsuppgifter till en annan verksamhet eller förvaltning. Individuellt kan det innebära att följa medtill den nya verksamheten eller att möjlighet ges för att kompetensväxla och utveckla en ny ekonomroll i den gamla verksamheten. Det finns dock flera områden inom ekonomiarbetet som gränsar till varandra och en förstudie som tar sin utgångspunkt i var gränssnittet ligger är en del av projektet. Gränssnittet kan idag variera en hel del mellan olika förvaltningar och olika landsting. Den äldre ekonomrollen jobbar mer med framtagande av rapporter medan yrkesrollen i framtiden kräver kompetens och beteenden för att klara av mer strategiska och analytiska ekonomifrågor. De yttre förutsättningarna betyder alltså att det för många personer blir en förändrad ekonomroll med förändrade arbetsuppgifter och därför krävs en tydlig aktivitetplan. Utifrån ovanstående bakgrund och förutsättningar där vi konstaterar att ekonomifunktionerna har över tid förändrats, ny teknik, nya rutiner, vilket gör att yrkesrollen blir ny eller åtminstone förändrad. Hur kan vi då stärka våra ekonomer så att de kan fullgöra sitt arbete? Hur ökar vi individens kompetens och konkurrenskraft? Har ekonomer från olika verksamhetsområden lika möjligheter att konkurrera om samma jobb? Vi ser att den nya ekonomrollen (nya utbildningar, kravspecifikationer på anställningar osv.) innebär en förskjutning mot en controllerfunktion, där arbetsuppgifternas huvudfokus ligger på analys av resultat, verksamhetsstöd till ledningen, framtagande av beslutsunderlag etc. Innehar våra ekonomer den kompetens som kommer att efterfrågas i framtiden? Med tydligt identifierade kompetensutvecklingsområden och tillhörande utbildningspaket ges individen en möjlighet att rusta sig med bra verktyg och bra kompetens för att möta en tuff arbetsmarknadssituation. Med tanke på att samhällsorganisationen utvecklas med fokus på frigörande av resurser till kärnverksamhet kommer kraven på en ekonom med större generalistkunskap att krävas. Den traditionella yrkesrollen ekonom är i omvandling och individerna kommer att behöva hjälp för att kompetenshöja sig och hänga med i arbetsmarknadens krav. Det unika med projektet är att det finns en vilja hos flera landsting att göra en gemensam kartläggning och utbildningsinsats kring detta. Likartade frågeställningar finns hos bland annat landstinget i Halland, landstinget i Dalarna, Jämtlands läns landsting samt Region Skåne. Problematiken kan angripas gemensamt och ger en ökad tyngd åt de åtgärder som behöver sättas in för individiens bästa. Dessutom sätts fokus på frågeställningen vilket gagnar de individer som erbjuds de kompetenshöjande insatserna. Det som skiljer landstingen åt, är att utvecklingen har kommit olika långt samt att man har olika villkor och förutsättningar att förhålla sig till. Skillnaderna gör dock att resultatet blir mer användbart för övriga landsting och vi tror att även kommuner kommer att ha nytta av de kartläggningar och förslag till utbildningspaket som tas fram. Vi tror att det blir en igenkänningseffekt och de förslag till lösningar som tas fram kan vara tillämpbara på den egna kommunen eller landstinget. Genom samverkan mellan Västra Götalandsregionen, landstinget i Halland, landstinget i Dalarna, Jämtlands läns landsting och Region Skåne får vi en kunskapsöverföring som ger en ökad tyngd till vilka identifierade områden som behöver utvecklas och hur utvecklingen sett ut på andra håll i landet, vilka villkor att förhålla sig till på andra håll så att utbildningen blir så komplett som möjligt. Individen ges verktyg för att rusta sig inför en organisationsförändring som troligen kommer att karaktärisera utvecklingen inom ekonomiområdet i landstingsvärlden.

Syfte

Avsikten med projektet är att lyfta individerna kompetensmässigt och stärka dem i deras nya yrkesroll och samtidigt följa utvecklingen av arbetsmarknadens krav. Den nya rollen bygger på följande kompetenser: - att hantera kvalificerad redovisning - att använda och analysera den information som finns tillgänglig för att beskriva verksamheten - ta fram relevant beslutsunderlag - utveckla ekonomiprocesser - ta fram anpassade nyckeltal Vi ser att den formella kompetensen att utföra ovanstående arbetsuppgifter inte finns på alla nivåer, och efter en renodling av arbetsuppgifterna kommer en varför en kompetenspåfyllnad behövas då arbetsuppgifterna till största delen är av den nya karaktären. Hur säkerställer vi att den enskilda individen får den utbildning som behövs? Vi tänker oss att arbetsgången kommer att se ut enligt nedan: - dokumentation av tidigare arbetsuppgifter - dokumentation av nya arbetsuppgifter - klarläggande av vilken utbildningsnivå individen har - tydliggöra vilken kompetens krävs för arbetsuppgiften - klargöra vilken påfyllnad av kompetens individen behöver efter utbildning, hur upplevdes utbildningen? - hur upplevs de nya arbetsuppgifterna och arbetssituationen - behövs ytterligare utbildningsinsatser? Utifrån ovanstående görs en kompetensutvecklingsplan för de berörda för att rusta dem med nya kompetenser. Vi ser också att det är svårt att internrekrytera ekonomer inom den egna organisationen, vilket innebär att planerade kompetensutbildningsinsatser för ekonomer även stärker individen till nya arbetsuppgifter hos nuvarande arbetsgivare. De offentliga organisationerna sneglar idag mer och mer på hur privat sektor och näringslivet tar sig an olika frågeställningar. Ett konkret exempel är hur landstingssektorn tittar på hur just servicefunktionerna organiseras inom näringslivet. Landstingen har kommit olika långt i en sådan utveckling (detta blir en del av omvärldsanalysen i förstudien). Projektet ska därför utveckla ett utbildningsprogram som tar hänsyn till detta.

Målsättning

Målet med projektet är att stärka individen i sin yrkesroll genom kompetensutveckling och möjlig kompetensväxling samt att följa arbetsmarknadens krav. Den nya ekonomen ska vara en aktör i en modern verksamhetsstyrning i
termer av värde- och målorienterad styrning, vara flexibel, kunna förutse avvikelser etc. Perspektivet som den nya ekonomen utgår från i sitt arbete är en sammanhängande helhet, en generalistroll, målet är att stärka individen i detta. Då några av landstingen gjort delar av strukturförändringen och andra är i startfasen är det viktigt att dra lärdom av varandra och gemensamt arbeta för att stärka våra medarbetare i sina nya arbetsroller. Det får en effekt som ger individen möjlighet till ny rörlighet och deltagande i projektet ger tillgång till nya nationella nätverk. Syftet med projektet uppnås genom ett antal aktiviteter som framgår nedan. I samband med att en kartläggning görs av individens kompetens identifieras både den formella och den informella kompetensen. Utgångspunkten för individen kan vara att man innehar en låg nivå av formell kompetens som inte ger behörighet till högre utbildningar men att de arbetsuppgifter som utförs anses som kvalificerade och motsvarar ett ansvarsområde som man egentligen uppnår med formellt förvärvad kompetens. En effekt av kartläggningen i förstudien är att denna kan tjäna som en checklista för framtagande av ett valideringssytem av individen. Valideringen blir då i nästa steg en dörröppnare till utbildningar som i vanliga fall kräver formell behörighet. När förstudien är gjord och utbildningsbehoven är kartlagda, blir nästa steg att ta fram utbildningspaket för de olika områden som identifierats. Det kan till exempel röra sig om kalkylering, analystänk och dynamiken i verksamhetsprocesser. Målet är att samverkande landsting använder sig av samma utbildningpaket och att vi mäter måluppfyllelsen hos deltagarna. Vi vill också ta reda på intresset av att delta i utbildningen hos de övriga landstingen. En möjlighet som en sådan här bred genomlysning ger, kan få som resultat att landstingen köper in en behovsbaserad nationell uppdragsutbildning som kompetenshöjer individerna. Genom referensgruppen får frågan kring innehållet i den nya ekonomrollen också en indirekt påverkan på högskoleutbildningarna och deras utbildningsplaner. Här finns arbetsuppgifter som den framtida arbetsgivaren kommer att kräva och det är viktigt att en högskoleutbildning anpassas så att arbetsgivarens behov tillgodoses. Även intressen från privata utbildningar ska mätas. Det är också första gången som ett liknande samarbete sker mellan landstingen och en möjlig målsättning är att när väl de nya samverkansgrupperna har startat så vill vi att de lever vidare och tar en aktiv del i andra frågor som kan vara av gemensam karaktär. Utifrån vad som kommer fram i kartläggningen vill vi tillföra projektet en internationell dimension, vi vill titta på hur en ekonom arbetar med analys och vilka processer som gäller i Italien och Storbritannien. Vi vill lära av andra, skapa nya nätverk att även att andra länder ska få en insikt i våra problemställningar. Utvärdering av möjliga tillgänglighetsmål och jämställdhetsmål ska göras i tillsammans med samordnare inom landstingen med avstamp i de behov som identifierats i förstudien. Utbildningsinsatserna ska öka insikten om vad tillgänglighet innebär i den egna organisationen och visa på samhällsnyttan som en ökad tillgänglighet innebär. Detta är också målsättningen för jämställdhet, att nå en ökad medvetenhet om att jämställdhet och tillgänglighet är en rättighet för alla och innebär samhällsnytta. I aktivitetsplanen framgår de åtgärder som vi ser som aktuella för att nå en bred förankring. Resultatet av projektet innebär en förändring för individen som är såpass omfattande att den får återverkning inte bara på den enskilda personen utan även i de medverkande organisationerna.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Generellt hanterar landstingssektorn tillgänglighetsfrågorna som en myndighet vilket innebär att förvaltningslagen ställer krav på bland annat fysisk miljö, information och kommunikation. I landstingen finns särskilda dialogpartners inom tillgänglighet som hjälper till att utforma verksamheter så att den verksamhet som bedrivs tar hänsyn till funktionsnedsättningar och arbetar för att motverka funktionshinder. Målsättningen är full delaktighet och jämlikhet och synsättet är att de insatser vi gör för att underlätta för de som har eventuella funktionsnedsättningar underlättar för alla som deltar. Om tillgängligheten är god är det inget som du tänker på, men om den är dålig så kommer några att känna sig utestängda. För att säkerställa att projektet motverkar åsidosättande av människor med funktionsnedsättning kommer vi att genomföra följande aktiviteter: Utbildning av projektledningsgruppen så att de har verktyg och metodik för att hantera tillgänglighetsfrågorna på rätt sätt. Projektledningen ska få kunskap om tillgänglighetsperspektivet i frågeställningar som människovärde och mänskliga rättigheter och den nya konventionen, fysisk tillgänglighet och bemötande genom vilket språkbruk man använder sig av. Genom deltagande i utbildningen säkerställs att tillgängligheten integreras i projektets mål och plan, och utbildningen köps in av extern part. Vi kan också tänka oss att integrera Handisams e-verktyg i arbetet. Inom Västra Götalandsregionen har handikappkommittén och avdelningen funktionshinder och delaktighet ett ansvar för att stödja utvecklingen av integreringen av tillgänglighetsperspektivet i verksamheterna och projektet kommer att ta stöd av avdelningen funktionshinder och delaktighet vad gäller genomförandet av projektet. Avdelningen har erfarenhet av bemötandeutbildning på webben som bedrivits inom hälso- och sjukvårdsområdet. Utbildningen kan anpassas till detta projekt och deltagarna i projektet kan ges möjlighet att ta del av utbildningen i tillämpliga delar för att medvetandegöra de attityder som individer med funktionsnedsättning kan möta i vardagen. Vid själva genomförandet av utbildningspaketen följer vi vedertagna internationella och nationella riktlinjer. Om utbildning genomförs elektroniskt via webbplatser följer vi Vägledning 24-timmars webben och WCAG. Om utbildningen följer traditionella salföreläsningar beaktar vi val av externa lokaler enligt Boverkets föreskrifter och använder oss av befintligt förfrågningsunderlag som stöd där hänsyn tas till bland annat hörselnedsättning. Den fysiska tillgängligheten i landstingens egna lokaler är inventerade och följer i all väsentlighet Boverkets föreskrifter. Inom Västra Götalandsregionen finns ett förslag till beslut där deltagare från handikapporganisationer, kommunalförbund, länsstyrelsen, konsumentverket och Handisam yttrat sig och där kraven på den fysiska miljön ytterligare tydliggörs och konkretiseras. I det fall beslutet fattas av regionfullmäktige kommer vi att tillämpa de riktlinjerna i detta projekt. Ubildningsmaterialet ska anpassa sitt språkbruk så att språket är lätt och begriplig svenska. Hänsyn tas till vuxna som inte studerat på länge eller som saknar akademisk utbildning. Återigen så är synsättet att ett enkelt och begripligt språkbruk underlättar för oss alla. Tillgänglighetsperspektivet ska följas upp i utvärderingen av projektet så att man tar tillvara på projektets erfarenheter. Samtliga medverkande landsting arbetar aktivt med tillgänglighetsfrågan och har egna experter som kan vara detta projekt behjälpligt med utvärdering och kravställande.

Jämställdhetsintegrering

Generellt hanterar landstingssektorn jämställdhetsfrågorna som en myndighet vilket innebär att legala krav ställs. Regeringen har i budgeten 2007 gett särskilt anslag till landsting och kommuner att arbeta med och utveckla arbetet med jämställdhetsintegrering.
Jämställdhetsarbetet ska inte bedrivas vid sidan om utan integreras i ordinarie rutiner, (jämtegrering). Det innebär att budget, utredningar och beslutsunderlag ska redovisa vilka olika förhållanden som råder för kvinnor och män, samt föreslå hur jämställdheten kan ökas. Vi kommer att använda oss av metodhandbok www.gordetjamt.se för att integrera jämställdhet i projektet. Metoden används redan nu av Västra Götalandsregionen och synsättet kommer att genomsyra även detta projekt. Det finns ett antagande om att de som innehar beslutsfattande poster är män. Även om offentlig sektor till största delen sysselsätter kvinnor så sker en förskjutning i inflytande ju högre upp i organisationen man kommer. Ju högre positioner desto fler män. Vi behöver ta ställning till hur utbildningen vänder sig till män och hur utbildningen vänder sig till kvinnor. Yrkesrollen ska inte vara könsmärkt, att automatiskt tänka specifikt på en man eller kvinna när titeln på yrkesrollen är känd. Resultatet av projektet ska innebära att kvinnor och män ska ha samma möjlighet att iträda sig den nya ekonomrollen. Genom att projektet ska tydliggöra vilka formella kompetenser som krävs för rollen som ekonom, sker rekrytering efter vilken kompetens som ekonomen innehar och inte utifrån vilket kön ekonomen har. Konkurrerensen utifrån könsperspektivet ska ske enbart utifrån kompetens och på så sätt blir det också möjligt att kvinnor och män får lika lön för samma eller likvärdigt arbete. Finns utifrån kartläggningsfasen särskilda könsrelaterade "problem" eller utbildningsbehov ska de tas om hand i kravställandet av utbildningspaketen. Att genusperspektivet är på en hög nivå säkerställs genom forskardeltagande i referensgruppen.

Transnationellt samarbete

Kvalitets- och processtänkande i våra verksamheter ställer andra krav på uppföljning, vilket är några av de nya utmaningar för ekonomgrupperna. Ett land som kommit långt i detta tänk och som bland annat använder sig av nationella kvalitetsindikatorer för sina verksamheter är Storbritannien. För våra ekonomer ute på sjukhusen och inom primärvården kan det vara av intresse att få ett utbyte och kunskapsöverförande med en motsvarande ekonom i Storbritannien. Vi har tagit kontakt med regionkontoret East Midlands European Office i Bryssel (motsvarande West Sweden för Västsverige), och vi vill göra en jämförande studie utifrån ett identifierat område för att få input till nya synsätt och arbetsmetoder som vi kanske inte tänkt på utan det internationella perspektivet. Storbritannien är en stor reformskapare inom sin national health service med bland annat ett e-government-koncept som kan vara värdefullt att titta närmare på. Många menar att den reform som Storbritannien genomgått även kommer till Sverige inom en sjuårsperiod. Kontakt har också tagits med Sweden EmiliaRomagna Network (SERN ) som är ett nätverk för kunskapsutbyte och information inom bland annat social ekonomi. Ett av SERNs arbetsområden är förhållandet mellan privat och offenligt i välfärdspolitiken. Italien har också ett nationellt hälsovårdssystem , precis som Storbritannien, men med stora regionala skillnader i beslutanderätt i hur man organiserar hälso- och sjukvården. Det är intressant att få en inblick i hur ekonomens vardag kan se ut beroende på i vilken organisation man befinner sig, ser kraven på ekonomrollen likadan ut trots olika legala krav från verksamheterna? Vi vill dels lära känna ovanstående verksamheter och dels jämföra om några av de metoder eller processer som används inom administrationen inom någon av de ingående administrativa enheterna inom SERN eller East Midlands kan anpassas till vår organisation. För att ytterligare öka det internationella samarbetet kan vi tänka oss att bjuda in till ett seminarie kring en gemensamt identifierat arbetsområde med representanter från medverkande organisationer.

Samarbetspartners

  • Jämtlands läns landsting
  • Kansli Landstinget
  • Landstinget Dalarna
  • Region Skåne

Kommun

  • Ale
  • Alingsås
  • Arvika
  • Avesta
  • Bengtsfors
  • Bergs
  • Bjuv
  • Bollebygd
  • Bollnäs
  • Borlänge
  • Borås
  • Bromölla
  • Bräcke
  • Burlöv
  • Båstad
  • Dals-Ed
  • Eda
  • Enköping
  • Eslöv
  • Essunga
  • Falkenberg
  • Falköping
  • Falun
  • Filipstad
  • Forshaga
  • Färgelanda
  • Gagnef
  • Grums
  • Grästorp
  • Gullspång
  • Gävle
  • Göteborg
  • Götene
  • Hagfors
  • Halmstad
  • Hammarö
  • Hedemora
  • Helsingborg
  • Herrljunga
  • Hjo
  • Hofors
  • Hudiksvall
  • Hylte
  • Härjedalen
  • Härnösand
  • Härryda
  • Hässleholm
  • Höganäs
  • Hörby
  • Höör
  • Karlsborg
  • Karlshamn
  • Karlskrona
  • Karlstad
  • Kil
  • Klippan
  • Kramfors
  • Kristianstad
  • Kristinehamn
  • Krokom
  • Kungsbacka
  • Kungälv
  • Kävlinge
  • Laholm
  • Landskrona
  • Leksand
  • Lerum
  • Lidköping
  • Lilla-Edet
  • Ljusdal
  • Lomma
  • Ludvika
  • Lund
  • Lysekil
  • Malmö
  • Malung
  • Mariestad
  • Marks
  • Mellerud
  • Mora
  • Munkedal
  • Munkfors
  • Mölndal
  • Nordanstig
  • Ockelbo
  • Olofström
  • Orsa
  • Orust
  • Osby
  • Ovanåker
  • Partille
  • Perstorp
  • Ragunda
  • Ronneby
  • Rättvik
  • Sandviken
  • Simrishamn
  • Sjöbo
  • Skara
  • Skurup
  • Skövde
  • Smedjebacken
  • Sollefteå
  • Sotenäs
  • Staffanstorp
  • Stenungsund
  • Storfors
  • Strömstad
  • Strömsund
  • Sundsvall
  • Sunne
  • Svalöv
  • Svedala
  • Svenljunga
  • Säffle
  • Säter
  • Söderhamn
  • Sölvesborg
  • Tanum
  • Tibro
  • Tidaholm
  • Tierp
  • Timrå
  • Tjörn
  • Tomelilla
  • Torsby
  • Tranemo
  • Trelleborg
  • Trollhättan
  • Töreboda
  • Uddevalla
  • Ulricehamn
  • Vansbro
  • Vara
  • Varberg
  • Vellinge
  • Vårgårda
  • Vänersborg
  • Ystad
  • Åmål
  • Ånge
  • Åre
  • Årjäng
  • Åstorp
  • Älvdalen
  • Älvkarleby
  • Ängelholm
  • Öckerö
  • Örkelljunga
  • Örnsköldsvik
  • Östersund
  • Östhammar
  • Östra Göinge