Logotyp på utskrifter

Navigatorporten

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareArbetsmarknadsenheten
KontaktpersonChiquita Persson
E-postchiquita.persson@utb.karlshamn.se
Telefonnummer0454-811 48
Beviljat ESF-stöd7 765 714 kr
Total projektbudget16 555 512 kr
Projektperiod2010-10-01 till 2014-09-30
RegionSydsverige
In English

Sammanfattning

Projekt Navigatorporten vill genom myndighetssamverkan förtydliga det sociala rehabiliteringsansvaret för unga, men även involvera andra aktörer som deltagarens familj, nätverk, intresseorganisationer och arbetsgivare Många unga som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden har olika former av kognitiva och kommunikativa begränsningar oavsett om det beror på funktionshinder, utbildningsbakgrund, psykiska problem, språkkunskap eller missbruk. Projektet vill genom att erbjuda kognitivanpassade arbetslika verksamheter kunna stötta den unga i hela kedjan av rehabilitering, arbetsträning, praktik och anställning. Genom att blanda projektanställd personal med ordinarie anställda vill projektet även höja rehabiliteringskompetensen inom kommunen. Med Supported Employment som metod kvalitetssäkras arbetssättet. Projektet vill också bidra till att kunskapen och forskningen om rehabilitering av unga vuxna höjs.

Bakgrund

Karlshamns kommun har via andra projekt och ordinarie verksamhet identifierat flera orsaker till ungas svårighet att etablera sig på arbetsmarknaden:

I projekt Ungvux, ESF-projektkod 9300050797 såg man fyra återkommande faktorer hos unga med långvarigt försörjningsstödstagande: de saknade gymnasiekompetens, de saknade körkort, de saknade kontaktnät på arbetsmarknaden samt de har eller hade under uppväxten haft någon form av psykiatrikontakt.

I den samverkansprocess som påbörjats i det tidigare projektet Arbetsporten, ESF- projektkod 2008-3040176, har man på organisatorisk nivå identifierat de ansvarsområden och regelverk som styr myndigheternas åtgärder för målgruppen med neuropsykiatriska funktionshinder och/eller lindrigare begåvningshandikapp. Men man har också identifierat de regelkrockar, resursbrister och problemområden som försvårar för målgruppens rehabilitering. Man såg att ansvarsfrågan vad gäller social rehabilitering är otydlig.

Det pågående samordningsförbundsfinansierade Finsam-projektet vänder sig till unga 18.29 år med behov av samordnad rehabilitering, de ska ha minst två mydigheter inblandade i sitt liv. I Finsam-projektet har framkommit att ingen ordinarie myndighet ansvarar för rehabiliterande sysselsättning för heltidssjukskrivna unga utan sjukpenninggrundande inkomst. Det framgår också tydligt att rehabilitering av unga tar lång tid. De har ofta svårigheter i flera livsaspekter. Resursbrist i form av t.ex kö till utredning och viss behandling hos olika myndigheter gör också att rehabiliteringen drar ut på tiden.

I samverkansgruppen för det kommunala uppföljningsansvaret har framkommit att man saknar praktikplatser utanför skolan med särskild kompetens för att tillgodose de ungas behov av stöd. Detta gäller både för elever vid IV-programmet och på gymnasiesärskolan men även de som valt att lämna skolan. Det finns även brist på anpassade ferieplatser för unga med behov av särskilt stöd.

Tidigare projekt har också identifierat vissa målgrupper som inte omfattas av ordinarie verksamheter och åtgärder. Man har kanske ingen diagnos eller har samförekomst av flera olika funktionshinder, vilket gör att ansvarsfrågan blir otydlig.

Erfarenheter från flera olika samverkansprojekt för unga vuxna med behov av särskilt stöd visar på en gemensam faktor: kommunikationsrelaterade och kognitiva funktionshinder. Oavsett om det är svenska språket i tal eller skrift, koncentrations- och inlärningssvårigheter, problemlösningsförmåga, neuropsykiatrisk diagnos, social fobi eller en depression, så är målgruppen hjälpt av kognitionsanpassade sammanhang. En annan gemensam faktor för denna grupp är att de är hjälpta av att behöva ta så få nya kontakter som möjligt. Myndighetsstödet idag fungerar precis tvärtom. Det är individens ansvar att själv söka stöd, att kontakta olika myndigheter, vidarebefordra information mellan myndigheter och att veta sina rättigheter. Inom varje myndighet träffar individen sedan flera olika personalkategorier med olika stödfunktioner.

Många unga med funktionshinder vill uppfattas som vanliga, de har svårt att be om hjälp och vill inte ta emot stöd som markerar deras utanförskap. Eftersom så gott som alla myndighetsinsatser är frivilliga, missar ungdomarna sin rätt till stöd. Det ligger i deras kognitiva funktionshinder att ha svårt att överblicka vad deras val och agerande får för konsekvenser. På lång sikt får detta kostsamma konsekvenser både för individ och samhälle.

Även nätverket runt den unga behöver stöd. Både familj, boendepersonal, handläggare och arbetsgivare har svårt att överblicka de stödinsatser som finns att tillgå idag. Ständiga omorganisationer och regeländringar kräver ständig uppdatering och ny information.

I kartläggningen av ungdomars livssituation i andra projekt, vittnar de unga om att en lång tid i sysslolöshet påverkar hälsan i form av oregelbunden dygnsrytm, felaktig kosthållning, inaktivitet och överkonsumtion av droger och dataanvändande. De är inte själva alltid medvetna om vad som är upphov till vad: om t.ex. dataspelandet är ett beroende eller en verklighetsflykt, om aggressivt betéende är en följd av AD-HD eller blodsockerfall, vad som orsakas av deras diagnos eller person, eller om hasch påverkar roblemlösningsförmågan. De är dock överens om att det krävs hög motivation och tar tid att ändra vanor, samt att de inte klarar det utan stöd.

Det saknas idag kognitionsanpassade verksamheter som rymmer möjlighet till stöd i en sammanhållen kedja: både rehabilitering, arbetsträning, praktik och anställning, särskilt anpassade efter unga människors behov. Många unga skulle vara hjälpta av en tid med skyddad anställning innan de är redo för den reguljära arbetsmarknadens krav.

Oftast har den unga inte någon svårighet med att lära sig själva arbetsuppgifterna, utan det är den sociala dimensionen som ställer till problem. Idag finns en otydlighet om vem som ansvarar för den sociala rehabiliteringen, även vad den sociala rehabiliteringen omfattar. Det finns också tidsbegränsningar i vissa stödåtgärder via tex. Arbetsförmedlingen, vilket drabbar både individ och arbetsgivare.


Under våren 2008 genomförde folkhälsorådet i Karlshamn en omfattande kartläggning av stöd till unga. Detta utmynnade i rapporten "Stöd till ungdomar- Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete för ungdomar, 16-25 år, i Karlshamn", som kom fram till sex förslag, vilka nu håller på att förankras politiskt. I Karlshamns kommun pågår för tillfället rekrytering av en HUT-strateg/samordnare-Hållbar utveckling (med inriktning på folkhälsa/mångfald/delaktighet/trygghet), som bl.a. ska arbeta med att konkretisera folkhälsorapporten ovan. Erfarenhet visar att förvaltningsöverskridande samverkan kräver en samordnare.

I Karlshamns kommuns Tillgänglighetsprogram för 2009-2011 sägs att " I egenskap av arbetsgivare ska kommunen vara ett föredöme vad gäller att göra de egna arbetsplatserna tillgängliga för människor med funktionsnedsättning." Den projektägande politiska nämnden har avsatt extra medel för att anställa fler unga med funktionshinder.

Projektägaren har medverkat i en förstudie med ESF- projektkod 2009-3040068
angående möjligheten att starta fler sociala företag i Blekinge. För många i målgruppen skulle detta vara en stor möjlighet, både som en mer långsiktig lösning, men även som ett första steg mot den reguljära arbetsmarknaden. Förprojekteringen visar dock, att offentliga aktörer som t.ex. kommunen behöver ta en aktiv del i framförallt uppstartsskedet av sociala företag.

Den tilltänkta projektledaren har bl.a. genom sin medverkan i ESF-rådets Temagrupp Integration i Arbetslivet: Hälsa förstått att det finns många projekt som utvecklat metoder för att stötta unga vuxna, men det finns lite forskning i ämnet. Enligt TIA-gruppens forskare ligger fokus på rehabilitering av långtidssjukskrivna som har, eller tidigare haft en arbetsgivare. Flertalet i projektets målgrupp har aldrig haft ett lönearbete. Många har dessutom ett funktionshinder som innebär att man har svårt med abstrakt tänkande.

Syfte

Projektet vill fortsätta den påbörjade samverkansprocessen mellan myndigheter och andra aktörer. Projektet vill också erbjuda aktiviteter som utgår från individens upplevda behov av stöd oavsett var man finns i myndighetssystemet.
Projektet vill genom att erbjuda en sammanhållen kedja av både rehabiliteringsinsatser, behandling, arbetsträning, praktik och anställning effektivisera för individ och myndigheter. För vissa individer innebär det att erbjuda kognitionsanpassade, arbetslika verksamheter. För andra innebär det att man finns som stöd till både individ och en privat arbetsgivare under hela kedjan. Projektet vill arbeta utifrån Supported Employment, en evidensbaserad metod för kartläggning av både individens förmåga, arbetsplats och arbetsuppgifter. .
Projektet vill även tydliggöra och utveckla kommunens sociala rehabiliteringsansvar för målgruppen.

Genom att erbjuda fler anpassade verksamheter vill projektet ge unga vuxna en chans att etablera sig på arbetsmarknaden i sin egen takt och efter sin egen förmåga. Projektet vill hitta metoder att motivera till förändrad livsstil genom egna upplevelser.
Vissa verksamheter kan lämpa sig att knoppa av som sociala företag. Vi vill erbjuda projektdeltagare och personal möjlighet att gå en ”starta tillsammans”-kurs samt fungera som kontaktväg för presumtiva kooperatörer.
Projektet vill medverka till att kommunen antar en policy angående socialt företagande.

Projektet vill även medverka till att fortsätta det påbörjade arbetet efter Ambassadörsutvecklingsprojektet ESF-projektkod 2008-3040345: som har visat sig vara ett framgångsrikt koncept för att få en tolerantare arbetsmarknad med socialt engagerade medarbetare. I det redan etablerade konceptet vill vi förtydliga unga funktionshindrades situation, samt vara lyhörda för företagens långsiktiga behov av stöd för att ta emot målgruppen både i praktik och anställning.

Målsättning

Efter projektet är målsättningen att det sociala rehabiliteringsansvaret för unga i Karlshamns kommun är tydligt. En permanent samverkansstruktur är uppbyggd på organisatorisk nivå, men även verksamhetsmässigt. Den unga och dess nätverk upplever att samhällets stödinsatser hänger ihop och är lätttillgängliga.
Efter projektslut finns minst tre nya verksamheter anpassade efter unga med kognitiva funktionshinder.
Karlshamns kommun har ökat antalet anställda unga med funktionshinder 16-24 år med 50%.
Projektet ska genom att bli beforskat medverka till att öka kunskapen om rehabilitering av unga vuxna.
I mobiliseringsfasen förväntas mätbara mål förtydligas ytterligare.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Hela projektet går på olika sätt ut på att öka möjligheten till ett självständigt liv för målgruppen. Betydande resurser i samhället läggs idag på att anpassa arbetsplatser och offentlig miljö till fysiskt funktionshindrade, men för gruppen med kognitiva funktionshinder finns mycket kvar att göra. Projektet vill kognitionsanpassa de egna verksamheterna framförallt utifrån deltagarnas behov, men på ett sådant sätt att erfarenheterna går att använda i andra verksamheter och sammanhang.
Projektet vill fortsätta samarbetet med det pågående konceptet "Ambassadörsutveckling", men lägga mer fokus på ungas behov av stöd och företagens önskemål för att i högre grad anställa unga med funktionshinder.
Projektet vill på olika sätt stödja individen att göra informerade val, dvs. att de utifrån sitt funktionshinder eller sina erfarenheter får information på ett sätt som möjliggör för dem att förstå sina val. Projektet ska vidarebefordra de svårigheter som deltagarna stöter på till berörda myndigheter, verksamheter och organisationer.

Jämställdhetsintegrering

Projektets personal kommer att bestå av både män och kvinnor. Deltagaren har möjlighet att välja vid inskrivning, och svaret på frågan varför man vill ha en man eller kvinna ger många ledtrådar till deltagarens tankar kring jämställdhet.
Eftersom projektet innefattar hela livssituationen är det naturligt att synliggöra skillnader mellan könen både i arbetslivet och privat, och ifrågasätta dem. Genom att knyta an intresseorganisationer som Attention, KRIS och HSO med aktiva vuxna kan vi erbjuda ungdomarna förebilder.
Genom projektets nätverk kommer vi också hålla oss ajour med vad som händer inom forskningen på området, och involvera intressanta perspektiv i diskussionen med våra deltagare, medfinansiärer och partners. Se för övrigt "Bakgrund".

Transnationellt samarbete

Projektet avser att under mobiliseringsfasen etablera kontakt med minst ett projekt i annat EU-land. Kontakt är redan tagen med Karlshamns kommuns tyska vänort Stade och polska Gdynia. Den relativt korta utlysningstiden har gjort att det varit svårt att etablera kontakter som är i samma fas. Projektet har som ambition att hitta parter med utbyte på deltagarnivå.

Medfinansiärer

  • Arbetsförmedlingen Karlshamn
  • Arbetsmarknadsenheten
  • Centrala studiestödsnämnden
  • Handikappomsorgen
  • Individ- och familjeomsorgen
  • Karlshamn
  • Landstingets habilitering
  • Vägga gymnasieskola

Kommun

  • Karlshamn