Logotyp på utskrifter

Naturunderstödd rehabilitering på landsbygden

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareOmråde Arbetsvetenskap, Ekonomi och Miljöpsykologi
KontaktpersonSara Kyrö Wissler
E-postsara.kyro@slu.se
Telefonnummer040-41 51 07
Beviljat ESF-stöd4 167 509 kr
Total projektbudget9 762 263 kr
Projektperiod2011-08-01 till 2014-09-30
RegionSydsverige
In English

Sammanfattning

En av de största grupperna som har långvarig arbetsoförmåga i Sverige lider av psykisk ohälsa - trots modern rehabilitering. I synnerhet har framgångarna map utmattningssyndrom varit dålig. Naturunderstödd rehabilitering har där visat bra resultat. Behovet av att kunna upphandla sådan rehabilitering är för närvarande stort. Detta projekt är initierat av Region Skåne som söker utveckla kunskapen tillsammans med SLU. I detta projekt är avsikten att konstruera och testa en samverkansmodell som kan användas i upphandling i hela landet. Region Skåne, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen samt LRF samarbetar redan nu med SLU i Alnarp för att denna studie ska kunna genomföras. Rehabilitering på landsbygden kan bli en ny, viktig näring. För att få ett ordentligt genomslag måste dock evidensen bli bättre. Därför föreslår vi nu en randomiserad kontrollerad studie. Detta rehabiliteringsprojekt avser att bedrivas på landsbygden i Skåne, där natur och djur används som komplement i rehabiliteringen.

Bakgrund

Att få vara i arbete i den omfattning och på det sätt som är optimalt utifrån förutsättningarna är en självklar önskan hos både den som är frisk och den som är sjuk. Betydande satsningar har gjorts för att stödja allt fler till detta men för vissa grupper återstår mer att göra och mer kunskap att vinna.

Att återgå till arbetslivet efter en sjukskrivningsperiod kan vara problematisk, något som flera sjukskrivna behöver hjälp med av samhällets aktörer för att navigera sig igenom och klara av. Steget mellan sjukskrivning och återgång till arbetsliv eller studier kan vara särskilt stort om sjukskrivningsperioden har varit lång. Sjukskrivning i sig kan medföra risk för medicinska, sociala och ekonomiska komplikationer för personen genom att många hamnar utanför samhällets och arbetslivets sociala nätverk. De dagliga rutinerna blir annorlunda och tron på den egna förmågan minskar. Det höga trappsteget mellan sjukskrivning och arbetsliv/studier behöver därför jämnas ut av ett mellansteg, där personens motivation och individens tro på den egna förmågan att klara av att återgå till arbetslivet eller till studier behöver stärkas.

Trots att ohälsotalet har minskat under de senaste åren, så är fortfarande nästan en halv miljon individer inskrivna vid Försäkringskassan med sjuk- eller aktivitetsersättning. Ohälsan skiljer sig mellan kvinnor och män. Kvinnor och ungdomar mellan 19-29 år är överrepresenterade i gruppen långtidssjukskrivna och bland dem som får sjuk- eller aktivitetsersättning. Psykisk ohälsa har ökat och är ofta stressrelaterad. Psykisk ohälsa ökar mer hos unga än hos äldre. I gruppen finns många unga, främst kvinnor, som har en depressionsdiagnos.

De största grupperna som har långvarig arbetsoförmåga i Sverige lider av sjukdomar i rörelseorganen eller av psykisk ohälsa. Dessa grupper står tillsammans för 2/3 av all långtidssjukskrivning - ca hälften var - trots modern behandling och rehabilitering inom sjukvården. I synnerhet har behandlingsframgångarna av utmattningssyndrom varit mycket begränsade och i flera rehabiliteringsprogram har man inte funnit någon signifikant framgång för t.ex. KBT, lösningsfokuserad terapi eller andra strategier vad avser återgång i arbete. Det är ytterst angeläget att samhället kan erbjuda stöd och hjälp till dessa människor, så de kan fungera i vardagen och så snabbt som möjligt kunna komma tillbaka i arbete eller studier. Nya åtgärder har introducerats för att få långtidssjuka tillbaka i arbete, såsom den nya rehabiliteringskedjan. Emellertid blir många personer utförsäkrade, några hamnar i arbetsintroduktion, några måste få försörjningsstöd osv. Därigenom blir många aktörer involverade när det gäller att få särskilt de långtidssjuka tillbaka i arbete och/eller delaktiga i samhället, såsom Arbetsförmedling, Försäkringskassa och sjukvård.

I Rehabiliteringsrådets slutbetänkande (SOU 2011:15) som kom 1 mars, sammanfattar rådet följande avseende stressrelaterad mental ohälsa: "För de tillstånd där ingen specifik behandling finns, framför allt den långvariga stressrelaterade ohälsan, särskilt utmattningssyndromen, är rehabilitering angelägen, men evidensläget är sådant att några bestämda rekommendationer ännu inte kan ges." Vidare "Vistelse i naturen och arbete med trädgård har använts sedan mycket länge i läkande syfte, och det finns evidens för gynnsam effekt vid olika psykiatriska tillstånd, t.ex. schizofreni, demens och missbruk. Vid Alnarp sammanställs f n data från långtidssjukskrivna patienter med utmattningssyndrom som genomgått trädgårdsrehabilitering. Avsikten är att kontrastera denna kohort med data från matchade kontroller hämtade ur Försäkringskassans databas. De preliminära resultaten i kohorten kan betecknas som lovande."

Naturunderstödd rehabilitering handlar om en terapeutisk intervention för en särskild klientgrupp, där miljön för terapin är speciellt utvald eller utformad för terapin. Miljöernas egenskaper ska förbättra hälsan genom ett samspel mellan natur-/ trädgårdsmiljön, de terapeutiska aktiviteterna, det terapeutiska teamet och patienterna/deltagarna i terapin.

Idag är forskningen om natur och hälsa ett av SLU:s sex styrkeområden, där ”SLU är en pionjär inom djur-, natur- och trädgårdsterapi vid rehabilitering, ett område som utvecklas i nära samverkan med medicinsk forskning om stressrelaterade sjukdomstillstånd” (SLU:s hemsida 2011-02-01, http://www.slu.se/sv/om-slu/slus-starka-sidor/stad-och-landsbygd/ ). Flera epidemiologiska studier tyder på att tillgången till, och användningen av naturmiljöer förebygger ohälsa, särskilt stressrelaterad ohälsa (se bilaga forskning). Mångårig forskning visar att vistelse i naturmiljöer har en gynnsam inverkan på återhämtning av såväl kognitionsförmåga som stresspåslag.

Alnarps rehabiliteringsträdgård har idag ett världsrykte, och har under många år behandlat deltagare med svår stressproblematik och långvarig sjukfrånvaro. Metoden som där byggts upp innefattar många steg i arbetet med att komma tillbaka i arbete. Deltagarna upplever övningarna som meningsfulla genom den direkta respons som upplevs utifrån naturens, trädgårdens och/eller djurens tillfredsställelse av behov eller tillfredställelsen genom en kreativ handling. Inte minst har deltagarnas motivation varit av central betydelse i förändrings / rehabiliteringsarbetet: motivationen till att stärka det friska som trots en svår sjukdom finns i de flesta individer kan stärkas genom empowerment i mötet med djur och naturmiljö. Förklaringsmodellerna bygger på olika teorier inom neurokognition, psykoneuroimmunologi, och stressforskning.

Under 2009 startades ett projekt inom ESF: "Full Growth". Syftet var att undersöka om verksamheter på landsbygden kunde vara ett effektivt mellansteg mellan rehabilitering i Alnarps Rehabiliteringsträdgård och arbetslivet. Avtal skrevs med tolv landsbygdsföretagare av olika slag: Hästgårdar, hobbyjordbruk, hunddagis samt verksamheter på landsbygden med inslag av hantverk. Resultatet visar så långt på mycket positiva resultat, där personer som deltagit i denna mellanform upplever att resultaten från rehabiliteringen i Alnarp fortsatt blir bättre. Runt om i världen pågår nu projekt där olika former av naturunderstödda terapiprogram byggs upp, i bl a USA, England, Holland, Norge och Sverige. Vissa studier gällande effekten av naturunderstödd terapi har genomförts där resultatet har varit bra. Dessa studier behöver nu följas upp med en randomiserad, kontrollerad studie.

Mindre studier gällande naturunderstödd rehabilitering på landsbygden har visat goda resultat, och kan därmed vara en lösning på svårigheterna att kunna erbjuda en fungerande rehabilitering. En ny näring kan inom en snar framtid skapas på landsbygden – bolag inriktade på att erbjuda naturunderstödd rehabilitering. Dessa tjänster kan upphandlas av exempelvis de aktörer som medverkar i denna studie: Försäkringskassa, Arbetsförmedling och landsting (motsvarande). Behovet av att kunna upphandla naturunderstödd rehabilitering är för närvarande stort. Detta projektt är initierat av Region Skåne och Försäkringskassan, vilka söker utveckla kunskapen tillsammans med SLU. I detta projekt är avsikten att konstruera och testa en modell som kan användas i upphandling av ovanstående aktörer i hela landet. Region Skåne, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen samt LRF samarbetar redan nu i planeringsstadiet med forskarna på SLU i Alnarp för att denna studie ska kunna genomföras som planerat.

Rehabilitering på landsbygden kan bli en ny, viktig näring. För att få ett ordentligt genomslag måste dock evidensen bli mycket bättre. Därför föreslår vi nu en studie av högsta evidensgrad: en randomiserad kontrollerad studie. Detta rehabiliteringsprojekt avser att bedrivas på landsbygden i Skåne, där natur och djur används som komplement i rehabiliteringen.

Syfte

Det är oerhört viktigt att få svar på hur pass effektiv en naturunderstödd rehabilitering är. Vi avser att för första gången genomföra en randomiserad, kontrollerad studie för att kunna jämföra naturunderstödd rehabilitering med den rehabilitering som idag vanligen erbjuds personer med stressrelaterad mental ohälsa (KBT). Denna ansökan sker i nära samarbete mellan SLU och Försäkringskassan, Region Skåne, Arbetsförmedlingen och LRF. Samtliga aktörer understryker angelägenheten av att studien genomförs. Upphandling av naturunderstödd rehabilitering kan komma att bli vanlig om ett par år från, landsting (motsvarande), Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen. Ansökan berör huvudsakligen personer som drabbats av arbetsoförmåga pga stressrelaterad mental ohälsa, såsom utmattningssyndrom, där möjligheterna till bra rehabilitering idag saknas.

Vårt syfte är att utveckla samverkansformer mellan ovanstående aktörer i en ny typ av rehabilitering: Naturunderstödd rehabilitering på landsbygden. Vi kommer att använda oss av erfarenheter från Alnarps Rehabiliteringsträdgård (ESF-projektet Full Growth) samt pilotprojekt (se bilaga forskning), men kommer i detta projekt att låta vårdcentralerna stå för det medicinska ansvaret medan gårdarna tillhandahåller gröna miljöer och aktiviteter. Syftet är även att undersöka om naturunderstödd rehabilitering på landsbygden kan fungera som ett effektivt steg mellan en period av sjukskrivning och/eller långvarig arbetslöshet relaterat till stressrelaterad ohälsa och återgång i arbete.

KBT-behandlingen kommer att genomföras av utbildade terapeuter och efter den bästa kliniska praxis som varje behandlare själv utformar

För naturunderstödd rehabilitering måste särskild uppmärksamhet riktas mot nedanstående delar.

Personal:
Teamet runt deltagaren i naturunderstödd rehabilitering är mycket viktig för att det ska bli en framgångsrik och välfungerande rehabilitering och deltagaren inte riskerar att ”falla emellan” olika myndigheters ansvarsområde, så att rehabiliteringsprocessen avstannar och riskerar att misslyckas. Teamet bör därför bestå av följande:
• Regional koordinator för naturunderstödd rehabilitering, lämpligen anställd av LRF som ansvarar för framtagande av lämpliga gårdar och fungerar som ”match makers” i samverkan med rehab-koordinatorerna på respektive vårdcentral.
• Personalen på gårdarna ska innan starten av projektet ha genomgått en utbildning anordnad av SLU Alnarp.
• Rehabiliteringskoordinator som finns på varje vårdcentral fungerar som länk och samordnare mellan gårdarna och den behandlande personalen på vårdcentralen. Rehabiliteringskoordinatorn ansvarar för kontakt/samtal med gårdarna om varje deltagare en gång i veckan för att handleda gårdspersonalen, se så att allt fungerar samt sammankalla till möten för varje deltagare på gårdarna.
• Försäkringskassans handläggare är ansvarig för samordning av rehabilitering utifrån sitt uppdrag och bör därmed ansvara för sammankallande till avstämningsmöte/kartläggning vid inskrivning
• Vårdcentralens behandlande personal ansvarar för den medicinska behandlingen som pågår parallellt med deltagandet på gården. Vårdcentralens personal kan, beroende på om det är praktisk genomförbart, med fördel förlägga behandlingen i gårdens miljö.
• Arbetsförmedlingens handläggare bör närvara vid det inledande avstämningsmötet eftersom de tar över ansvaret tillsammans med Försäkringskassehandläggaren om/när deltagaren ska gå vidare till ”Fördjupad samverkan” och inleda de tio veckorna av arbetspraktik.
• Arbetsgivare bör eventuellt närvara vid avstämningsmöte/kartläggningen vid inskrivning eftersom de tillsammans med Försäkringskassorna ansvarar för om/på vilket sätt deltagaren ska återgå till ordinarie arbetsplats, i ordinarie eller nya arbetsuppgifter, efter avslut i naturunderstödd rehabilitering.

Teamet skall innan uppstart av naturunderstödd rehabilitering inom ett närområde ha exempelvis ett lunch till lunch möte där man gemensamt får ta del av ett utbildningsprogram samt lär känna varandras kompetenser så att alla förstår betydelsen av projektet, känner sig delaktiga, inte upplever sig själva och sitt kompetensområde som hotat och bygger upp kommunikationskanaler. Teamets kärna, närmast deltagaren, är personalen på gården, Försäkringskassans handläggare och vårdcentralens behandlande personal. Dessa ingår i mittmöte och det avslutande mötet tillsammans med deltagaren på gården.

Gårdarnas urvalskriterier:
Ansökan om att ingå som rehabiliteringsgård sker via Kravspecifikation framtagen av Alnarps rehabiliteringsträdgård för pågående projekt, och ska kvalitetssäkras av regional koordinator och vårdcentralens rehabiliteringskoordinator innan de kan ta emot deltagare. Kriterierna omfattar bl a personalens kunskap, säkerhet, gårdarnas aktiviteter, regler för återkoppling till koordinator och försäkringsfrågor.

Intag till naturunderstödd rehabilitering:
Utifrån erfarenhet från pilotprojekt bör det vara löpande intag av deltagare till naturunderstödd rehabilitering. Detta dels för att underlätta för personalen att kunna ägna sig mer åt den ”nya” deltagaren i ett inledningsskede när denna ska bekanta sig med den nya miljön, dels för att underlätta att deltagarna kan hjälpa och stödja varandra då de befinner sig i olika stadier i rehabiliteringsprocessen.

Deltagandeperiod:
Rehabiliteringen bör ske i grupp för att deltagarna inte ska känna sig utsatta, men inte bestå av fler än 7 deltagare för att alla ska bli ”sedda” i gruppen. Behandlingsperioden bör inte underskrida 8 veckor med ca. 12 timmars deltagande i veckan (3 h under 4 dagar eller 4 h under 3 dagar) för att uppnå en stabilitet i deltagandet som kan medföra genombrott i rehabiliteringsprocessen. Dock ska deltagandet vara flexibelt och kunna förlängas vid behov utifrån Socialstyrelsens definition av rehabilitering. Innan deltagaren påbörjar naturunderstödd rehabilitering sker ett avstämningsmöte/kartläggning av teamet bestående av rehabiliteringskoordinator, försäkringskassans handläggare, gårdens personal, behandlande vårdpersonal, arbetsförmedlingens handläggare och eventuellt arbetsgivaren. När halva perioden av naturunderstödd rehabilitering uppnåtts, dvs. vecka 4, sker ett mittmöte med behandlande vårdpersonal, försäkringskassans handläggare och personalen på gården. Detta möte sker på gården så att deltagarna är bemyndigade i sin roll och inte faller tillbaka i en sjukroll, vilket angavs som ett problem i pilotprojektet i Skåne. Vid rehabiliteringstidens utgång sker även avslutande möte på gården med samma deltagare som vid mittmötet men nu deltar även arbetsförmedlingens handläggare och/eller arbetsgivaren beroende på om deltagaren ska återgå till ordinarie arbetsplats eller gå in i ”Fördjupad samverkan”. Patienterna ska vara försäkrade medan de befinner sig på gården.

Arbetsprövning:
Redan vid avstämningsmötet/kartläggningen innan deltagaren går in i naturunderstödd rehabilitering bör det planeras för steget efter, dvs. att deltagandet ska leda in i arbetsprövning på arbetsmarknaden. För detta steg ansvarar Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Oron för att inte känna till vad som ska hända i framtiden kan medföra ett sämre resultat. Erfarenheten från pilotprojektet i Skåne pekar på att deltagarna gick tillbaka i rehabiliteringsprocessen på grund av den oro som uppkom vid avstämningsmötet i mitten och inför det avslutande mötet. Den medverkande personalen anger att rehabiliteringsprocessen i naturunderstödd rehabilitering inte ska påbörjas om inte planeringen för nästa steg, fördjupad samverkan eller planering för återgång till ordinarie arbetsplats har inletts.

Målsättning

Vi ska undersöka om naturunderstödd rehabilitering med den föreslagna samverkansformen ger större återgång till arbete/ studier/ fördjupad samverkan än traditionell medicinsk rehabilitering. Vi förväntar oss en högre återgång

Studien genomförs som en prospektiv, randomiserad, och kontrollerad studie där naturunderstödd rehabilitering jämförs med KBT-baserad psykoterapeutisk behandling. Randomisering sker efter informerat samtycke, för båda försöksgrupperna. Utöver jämförelsen mellan dessa behandlingar lägger vi till en jämförelse-/referensgrupp ur befolkningen som matchas på ålder, kön och bostadsort samt medicinsk huvuddiagnos.

Inklusion:
Deltagare i såväl kontroll som naturunderstödd rehabilitering ska befinna sig i arbetsför ålder och av vårdcentralernas behandlande personal samt Försäkringskassans handläggare ha en psykisk diagnos avseende anpassningsstörningar och reaktioner på svår stress (ICD-10 F43 diagnoser), ångestsyndrom (F41 diagnoser) och depression (F32 diagnoser). De kan som tillägg även ha långvarig, icke-malign smärta (M79 diagnoser) eller långvarig ryggsmärta som inte kräver ytterligare medicinska åtgärder (M54 diagnoser) men inte ha någon känd drog- eller alkoholproblematik. Deltagarna ska befinna sig på en hälsonivå som tillåter inledningen av en rehabiliterande process, men stå för långt från direkt återgång till arbetsliv/studier via arbetsträning på ordinarie arbetsplats eller för att ingå i fördjupad samverkan. Försäkringskassans SASSAM kartläggning som görs på alla sjukskrivna kan vara ett verktyg i denna urvalsprocess. Deltagarna i naturunderstödd rehabilitering ska få erbjudande om att delta via behandlande personal på vårdcentralen och Försäkringskassans handläggare.

Storlek på urvalet
Antalet deltagande i Naturunderstödd rehabilitering beräknas till 150 deltagare i Skåne och 100 deltagare i Västmanland. Kontrollgrupperna beräknas bestå av 150 personer i Skåne och 100 personer i Västmanland som kommer att få behandling med KBT. Till det kommer registerdata omfattande 1000 personer (sedvanlig behandling). Avsikten är att varje person som genomgår naturunderstödd rehabilitering ska jämföras med personer med likartad diagnos och samma ålder och kön som får rehabilitering med KBT enligt rehabiliteringsgarantin, samt att var och en i intervention ska matchas mot två kontroller i registerdata.

Den matchade kontrollgruppen dras ur Region Skånes vårddatabas. Resultatet från denna grupp (sedvanlig behandling) värderas i jämförelse mellan de båda försöksgrupperna. Information om sjukskrivning, sjuk- och aktivitetsersättning (motsvarande) hämtas ur Försäkringskassans register. Psykometrisk mätning görs för de båda interventionsgrupperna vid inträde i studien (baseline), efter genomgången behandling/rehabilitering (uppföljning 1) samt efter ett år (uppföljning 2).

Som primär effektvariabel studeras återgång i arbete/studier/fördjupad samverkan samt i vilken utsträckning deltagaren uppbär ersättning från Socialförsäkringen. Deltagarna i projektet följs upp med avseende på huruvida deltagaren har gått vidare till ”Fördjupad samverkan” och eller återfått arbetsförmåga (eller studier) 1/4-1/1 samt kommer att följas upp i Försäkringskassans register gällande omfattningen av sjukskrivning/sjukersättning jämfört med vid inskrivning, vid interventionens slut samt ett år efter interventionens slut.

Utöver den primära effektvariabeln studeras symtom och besvär med: Lintons smärtskala, Hospital Anxiety and Depression Scale (HAD), Shirom-Melamed Burnout Questionnaire (SMBQ) samt Karolinska Exhaustion Scale. Copingförmåga studeras med KASAM. Deltagarna kommer vidare att studeras med avseende på sjukvårdskonsumtion i det s.k. PASIS-registret. Funktion studeras med hjälp av Occupational Self Assessment (OSA) och the International Classification of Functioning (ICF), de delar som där är relevanta för denna studiegrupp. Slutligen studeras patientrelaterad upplevelse av behandlingen/rehabiliteringen med Euro-QoL 5D samt Psychological General Well-Being Scale (PGWB). Med utgångspunkt från effektvariablerna samt Euro-Qol 5 D kommer beräkningar att göras med avseende på kostnaden för behandlingen i relation till effektivitet och nytta.

Vi kommer även att genomföra en kvalitativ studie som ska ge svar på frågan: Vad ger förbättring i hälsa? Vad är det i rehabiliteringen som leder till att du kan komma vidare? Vad gjorde att du kom i arbete eller ej?

Vi kommer att undersöka samverkansformer kvantitativt med hjälp av enkäter, i mitten av projektet. Detta leder till att vi kan genomföra ändringar occh justeringar. Vi kommer sedan att mäta på nytt i slutet av projektet. Ett urval av deltagande aktörer kommer att väljas ut strategiskt, för djupintervjuer i slutet av projektet. Förslagsvis kommer vi att intervjua koordinator, några deltagare i rehabiliteringen, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och personal på vårdcentraler

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Projektet kommer att administreras av Område Arbetsvetenskap, Ekonomi och Miljöpsykologi på SLU Alnarp. Området har under många år arbetat inom EIDD - the European Institute for Design and Disability, som arbetar med design för alla - inkluderande design. Det handlar om såväl fysisk tillgänglighet som psykisk. I det senare fallet handlar det om bemötande, respekt och kommunikation. Vi undervisar studenter i landskapsarkitektur hur de ska utforma miljön för att ta hänsyn till såväl framkomlighet som orienterbarhet och förståelse.
I Alnarps Rehabiliteringsträdgård har vi exempelvis arbetat med upphöjda odlingsbäddar och byggt breda, fasta gångvägar i trädgården där deltagare i rullstol enkelt kan ta sig fram. Vi har handikapptoalett i direkt anslutning till trädgården och tillgång till lokaler med teleslingor.
Erfarenheterna från bl a EIDD och arbetet med Alnarps Rehabiliteringsträdgård tas med i detta projekt. Landsbygdsföretagare som ingår i projektet kommer att undervisas i "design för alla - inkluderande design". I kursen kan projektledning och företagare arbeta för att anpassa verksamheten bättre till deltagare med olika funktionshinder. Landsbygdsföretagarna kommer att uppmuntras att utveckla miljöerna till att bli mer tillgängliga, och i denna verksamhet kommer projektledningen att vara aktiv.

Jämställdhetsintegrering

Erfarenheten från SWOT-analysen har resulterat i följande: Verksamheten består av naturbaserade aktiviteter i varierad natur- och trädgårdsmiljö. Aktiviteterna kan lätt anpassas med avseende på sjukdom, funktionshinder, kön och ålder då verksamheterna är individanpassade. Vi tar hänsyn till de resurser och svagheter som respektive person har. De deltagare med stressrelaterad mental ohälsa som vi behandlat i Alnarps Rehabiliteringsträdgård beskriver detta att träffa andra personer som drabbats av liknande problematik som mycket givande, stärkande och en stor lättnad. Alla, oavsett tidigare bakgrund, är på samma nivå och jämlika. Miljön där verksamheten bedrivs möjliggör att tidigare yrkesidentitet, med tillhörande problem, status, genus etc suddas ut. Det prestigelösa förhållningssättet kan vara en viktig faktor till tidigare goda resultat.

Transnationellt samarbete

Naturunderstödd rehabilitering bedrivs idag främst i England (organisationen Thrive), Holland (Zorglandbouw eller Care Farms) samt Norge (Inn på tunet). Thrive har kontakt med drygt 900 olika naturunderstödda terapiprojekt runt om i Storbritannien, i Holland finns omkring 320 företag inom Zorglandbouw på landsbygden och i Norge finns fler än 50 landsbygdsföretag inom naturunderstödd terapi och omsorg.

Vi har etablerat ett samarbete med ovanstående organisationer inför arbetet med kvalitetssäkring av landsbygdsföretagare och gårdar.

Gunter Schwandt, VanHall-Larenstein University of Professional Education Part of Wageningen University and Research Centre, arbetar med Zorglandbouw. Vi har haft studieutbyte med detta universitet. Visiting adress: Larensteinse Laan 26a, Velp: The Netherlands Lecturer and landscape architect

Professor Bjarne Braastadt, University of Life Sciences, Ås, Norge, arbetar med Inn på tunet.

Cath Rickhuss, Education manager, Thrive, Reading, UK England.

I detta projekt önskar vi utbyta erfarenheter med dessa tre organisationer, för att se vad vi kan lära av dem. Hur sker samverkan mellan företag, sjukvård och motsvarigheter till Arbetsförmedling och Försäkringskassa? Hur sköts och organiseras arbetet lokalt på landsbygdsföretaget? Hur sker utbildning och certifiering av företag?

Vi avser att resa till dessa tre länder, samt bjuda in representanter till en avslutande konferens.

Medfinansiärer

  • AF Vård i offentlig sektor
  • Försäkringskassan Malmö
  • Koncernadministrationen

Samarbetspartners

  • LRF Skåne

Kommun

  • Bjuv
  • Bromölla
  • Burlöv
  • Båstad
  • Eslöv
  • Helsingborg
  • Hässleholm
  • Höganäs
  • Hörby
  • Höör
  • Klippan
  • Kristianstad
  • Kävlinge
  • Landskrona
  • Lomma
  • Lund
  • Malmö
  • Osby
  • Perstorp
  • Simrishamn
  • Sjöbo
  • Skurup
  • Staffanstorp
  • Svalöv
  • Svedala
  • Tomelilla
  • Trelleborg
  • Vellinge
  • Ystad
  • Åstorp
  • Ängelholm
  • Örkelljunga
  • Östra Göinge